Årsredovisning 2012 1

Årsredovisning 2012 1

Landstingets vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Landstingets verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val. Genom aktiva förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tandvård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter. Genom aktiva regionala utvecklingsinsatser och kulturverksamhet ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö. innehåll Verksamhetsidé... Landstingsstyrelsens ordförande har ordet...4 Landstingsdirektören har ordet...5 Förvaltningsberättelse... 6 37 Stiftelser och bolag...38 Jämställdhetsredovisning... 40 42 Miljöredovisning... 43 46 2

innehåll Landstingets mål Landstinget ska genom ett hälsofrämjande synsätt, aktivt bidra till en god folkhälsa. Medborgarna i Norrbotten ska erbjudas tillgänglighet, kontinuitet och valmöjlighet i sin kontakt med vården. Hälso- och sjukvård och tandvård ska ges i rätt omfattning, på rätt nivå, vid rätt tid och prioriteringsprinciperna ska vara vägledande. All vård ska bedrivas på evidensbaserad grund med kunskap om nya metoder, tekniker och läkemedel. Landstinget ska medverka till att Norrbotten blir en attraktiv region att leva i, med goda arbets- och utvecklingsmöjligheter, ett rikt kulturliv samt goda möjligheter till utbildning och väl fungerande kommunikationer. Av kommunallagen framgår bl a att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten ska fastställas i budgeten och att de efterlevs, följs upp och utvärderas. I Landstingsplan 2012-2014 finns finansiella mål samt mål för verksamheten. Dessa mål utgör utgångspunkten för denna årsredovisnings struktur. Divisioner Primärvård...47 Opererande specialiteter...48 Medicinska specialiteter...50 Vuxenpsykiatri...52 Diagnostik...53 Folktandvård...54 Kultur och utbildning...55 Service...56 Länsteknik...57 Ekonomisk årsredovisning Landstinget i siffror...58 Redovisningsprinciper...59 Resultaträkning och kassaflödesanalys...60 Balansräkning...61 Driftredovisning, översikt...62 Investeringsredovisning...64 Noter...65 Revisionsberättelse...69 Organisation...70 3

ORDET till... Stora framsteg, många utmaningar När året summeras kan jag stolt konstatera att landstinget redovisar ett ekonomiskt överskott. Detta trots att vi har landets lägsta landstingsskatt. Landstingsskatten ska räknas tillsammans med kommunalskatten. Det finns stora behov bland annat inom det sociala området i kommunerna på grund av en åldrande befolkning. En låg landstingsskatt skapar därför ett nödvändigt ekonomiskt utrymme för kommunerna. Kent Ögren Landstingsstyrelsens ordförande Norrbotten är inne i en mycket positivt trend, med stora investeringar i flera branscher och ekonomisk tillväxt. Det gäller exempelvis gruvnäringen, IT-branschen med etableringen av Facebook i Luleå och biltestverksamheten i Arvidsjaur och Arjeplog. Norrbotten har den kraftigaste tillväxten i landet just nu, inklusive Stockholmsregionen, vilket är exceptionellt. Efter att ha backat i många år kan länet också uppvisa en befolkningsökning 2012. Ökningen är dock blygsam och kan inte tas som intäkt för att den negativa trenden brutits, men låt oss tillsammans se till att det blir så. Här har landstinget en viktig uppgift att skapa breda förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Det handlar om satsningar inom infrastruktur, innovationer, utbildning, integration och på att förändra bilden av länet. Norrbotten ska inte bara vara ett attraktivt län att bo och verka i, det ska också vara känt som ett attraktivt län. Genom ett utvecklat samarbete på många områden, i många utvecklingsprojekt och med många aktörer inom och utom länet tar landstinget sin del av ansvaret för Norrbottens utveckling. Tillväxt skapar skatteintäkter som i sin tur kan användas för att utveckla hälso- och sjukvården. Det är bland annat i det ljuset vi ska se landstingsfullmäktiges beslut i april att ansöka hos regeringen om att nuvarande Norrbottens län från och med 2015 får bilda en regionkommun med ett samlat ansvar för regionala utvecklingsfrågor. Bakom ansökan ligger övertygelsen att lokala och regionala angelägenheter hanteras bäst av lokala respektive regionala politiker, som kan ställas till ansvar av medborgarna, bland annat i allmänna val. Landstinget arbetar målmedvetet på att skapa positiva mötesplatser där människor med olika bakgrund och erfarenheter kan utbyta idéer och tankar om vilka utmaningar vi står inför och också kan forma konkreta förslag och åtaganden som bidrar till länets tillväxt. En sådan mötesplats är Kraftsamling 2011-2015. Under året har två konferenser genomförts, en i Luleå i februari och en i Haparanda i september. Resultaten av de två träffarna är mycket goda. Förutsättningarna för att bedriva hälso- och sjukvård förändras i takt med den medicinska utvecklingen, förändringar i sjukdomsbilden och den demografiska utvecklingen. I Norrbotten står vi inför stora utmaningar då en relativt liten befolkning på en stor yta ska erbjudas en högklassig primärvård och specialistvård. Det inriktningsbeslut landstinget tagit att införa närsjukvård syftar till att utveckla tydliga och effektiva vårdprocesser med ett helhetsperspektiv utifrån patientens samlade behov och till en lägre kostnad för landstinget. I beslutet slås fast att länets fem sjukhus ska behållas och att närsjukvården ska finnas på samtliga sjukhus, liksom tillgång till intensivvård dygnet runt. Under året har också ett intensivt arbete pågått tillsammans med kommunerna för att förbereda en kommunalisering av hemsjukvården från och med den 1 februari 2013. I och med förändringen får kommunerna ett sammanhållet ansvar för vården i hemmet, innefattande hemtjänst, hemsjukvård och boende. Jag är övertygad om att detta på sikt gynnar patienterna. En annan händelse under året som jag särskilt vill lyfta fram är öppnandet av en dialysmottagning vid Kiruna sjukhus. Etableringen betyder mycket för de patienter som tidigare tvingats åka långa sträckor flera gånger i veckan för att få vård. Den 17 oktober hade jag förmånen att, tillsammans med projektchef Arvid Cedergren vid Skanska, ta första spadtaget för hotellbygget vid Sunderby sjukhus. Hotellet, med sina 70 rum, ska stå klart våren 2014. Det kommer att fylla en viktig funktion i vårdkedjan vid sjukhuset. Bygget är det första betydande avtrycket i den om- och tillbyggnad som sker vid sjukhuset för att tillgodose de krav på sjukvården som den medicinska utvecklingen och den förändrade verksamheten ställer. Jag brukar säga att utan kultur ingen tillväxt i länet. Ett rikt kulturliv är viktigt för människors välbefinnande och val av bostadsort. Därför är också kulturen en viktig del av landstingets verksamhet. Samarbetet i länet runt kulturfrågorna är väl utvecklat och har uppmärksammats också på nationell nivå, där Norrbotten ses som ett föredöme. Ett exempel på detta är Kulturplan 2011 2013, som tagits fram i samarbete med länets kommuner och landstinget, länets civilsamhälle med föreningar samt studieförbund och med deltagande av länets kulturarbetare. Till sist vill jag tacka alla medarbetare och förtroendevalda i landstinget för en god insats under 2012 och ett gott samarbete. Utan ert engagerade arbete hade det inte varit möjligt att nå det goda resultat som Årsredovisning 2012 visar. 4

Patienten och kunden i fokus År 2012, som vi nu sammanfattar i ord och siffror, kännetecknas av att vi har kunnat koncentrera oss på att fortsätta att utveckla och förädla det som är vårt uppdrag nämligen att erbjuda välfärdstjänster till norrbottningarna. Samtidigt har vi genomfört kontroversiella förändringar bland annat genom att avveckla den opererande verksamheten vid Kalix sjukhus. Det främsta syftet med denna typ av förändringar är att sänka kostnaderna. När det gäller landstingets samlade ekonomi presenterar vi återigen ett plusresultat. Det kan vi göra genom att vi fortlöpande höjt effektiviteten i verksamheten och genom att genomföra den ekonomiska handlingsplan landstingsstyrelsen beslutade om i maj 2012. Samtidigt kan vi konstatera att en betydande del av överskottet år 2012 beror på engångsintäkter. Det går alltså inte att slå sig till ro. Inför 2013 och åren därefter finns det en del frågor som snabbt kan påverka ekonomin negativt och som kräver att vi hushåller med våra resurser. Detta gäller exempelvis aviserade förändringar i skatteutjämningssystemet och befarade ökade kostnader för pensionsskulden. Om och när beslut fattas på nationell nivå kring dessa frågor blir konsekvensen att ekonomin försämras. Landstingets långsiktiga utvecklings- och förbättringsarbete har fortsatt under år 2012. Det arbetet sker med utgångspunkt i patientens och kundens behov. Inom hälso- och sjukvården har fokus de senaste åren legat på ökad tillgänglighet (t ex kortare väntetider), förbättrad patientsäkerhet (t ex färre vårdskador) och förbättring av vården för de mest sjuka äldre. Inom alla dessa områden har landstinget gjort betydande framsteg. Detta arbete fortsätter med oförminskad styrka de kommande åren. Vårt mål är att ligga i framkant i landet. Ett par viktiga händelser inom hälso- och sjukvården under året är invigningen av dialysmottagningen i Kiruna och första spadtaget för hotellet vid Sunderby sjukhus. I och med att landstinget öppnade dialysmottagningen vid Kiruna sjukhus finns det dialysenheter vid samtliga sjukhus i länet. Det betyder mycket för de patienter som är i behov av dialys och som nu slipper långa resor flera gånger i veckan. Hotellet vid Sunderby sjukhus är en satsning som förbättrar för patienter och anhöriga. Det ingår i ett större om- och tillbyggnadsprojekt som syftar till att anpassa länssjukhuset till en förändrad verksamhet och efter de krav som utvecklingen inom hälso- och sjukvården ställer. Det gäller exempelvis hjärtsjukvården, akutsjukvården och vuxenpsykiatrin. En annan viktig förändring under året var landstingets överenskommelse med länets kommuner om att kommunalisera hemsjukvården. Beslutet innebär att kommunerna den 1 februari 2013 blir nya huvudmän för hemsjukvården. Vägledande för arbetet är att bygga upp en trygg och säker vård, dygnet runt med fokus på den enskildes behov. Hälso- och sjukvården inklusive folktandvården är landstingets i särklass största åtagande vad gäller resurser och antal medarbetare. Men landstinget har också ett vidare uppdrag för Gunnar Persson Landstingsdirektör att medverka till att skapa en region med livskraft och tillväxt. Genom aktiva insatser inom regional utveckling och kultur ges förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö. Landstinget har lämnat in en ansökan till regeringen om att få bilda en regionkommun, med ett samlat ansvar för regional utveckling. Successivt har länets alla kommuner ställt sig positiva till landstingets ansökan. Ett besked väntas från regeringen under första halvåret 2013 och har en beredskap för att starta arbetet så snabbt som möjligt. Om en regionkommun bildas så sker det från den 1 januari 2015. Norrbottens arbete med kulturplanen har uppmärksammats runt om i landet. Länet ses som en förebild när det gäller samarbetet med olika aktörer i den Kultursamverkansmodell som infördes i Sverige 2011. Norrbotten är ett av fem pilotlän/regioner i den modellen. Under året har landstingets bidrag till regionala utvecklingsprojekt och bidrag inom kulturområdet granskats av media. Jag ser positivt på granskningarna. Landstinget ska granskas och även tåla att bli granskat. Granskningarna har lett till att vi sett över rutinerna för beviljande och granskning av olika typer av bidrag. År 2013 kommer bland annat att präglas av att landstingets organisation ska förändras. Det påverkar stora delar av organisationen. Förändringen är en följd av det inriktningsbeslut landstingsfullmäktige tagit om att införa närsjukvård. Det innebär bland annat att den nuvarande divisionsstrukturen kommer att förändras. Det är lätt att det stannar med organisationsförändringen i sig. Men fokus kommer att ligga på vad vi ska kunna göra bättre med den nya organisationen. Det arbetet påbörjas 2013 men behöver fortsätta under 2014. En annan högprioriterad fråga gäller den ekonomiska handlingsplanen för ekonomi i balans till utgången av år 2014. Detta är viktigt för att långsiktigt säkra landstingets ekonomiska ställning. Slutligen vill jag tacka alla medarbetare för ett engagerat och framgångsrikt arbete under året, med fokus på våra patienters och kunders behov. 5

Omvärlden landstinget framtiden Hälsoutveckling Medellivslängden är ett mått som speglar befolkningens hälsa. I Sverige fortsätter medellivslängden att öka, år 2011 var den 79,8 år för män och 83,7 år för kvinnor. Den ökande livslängden beror till stor del på att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskat kraftigt. Ett minskat insjuknande i hjärtinfarkt eller stroke och bättre behandlingsmetoder inom vården bidrar till att risken att dö i dessa sjukdomar minskat. Denna utveckling sker också i Norrbotten, men länet hör till de områden i Sverige som har ett högre insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar. I Norrbotten har den minskade dödligheten varit snabbare bland män, än bland kvinnor, och det har bidragit till att skillnaden i medellivslängd mellan könen minskat i länet. Minskad dödlighet. Fler cancerdiagnoser ställs idag i ett tidigt skede. Sedan 1990-talet har dödligheten i cancer minskat. Fler kvinnor får idag en cancerdiagnos, men deras överlevnadsprognos är bättre nu om man jämför med 90-talet. Bland kvinnor är bröstcancer den vanligaste formen av cancer. Bröstcancer står för en tredjedel av alla nya cancerfall. För männen står prostatacancer för en tredjedel av alla de nydiagnostiserade cancerfallen. Utvecklingen av andra cancerformer varierar. Hudcancer ökar, medan cancer i mag- och tarmkanalen minskar. Lungcancer minskar bland män, men ökar bland kvinnor. Sedan 1990-talet har också dödligheten i självmord minskat. Totalt sett minskar självmorden i befolkningen, men ingen minskning ses bland unga. Självmord är vanligast bland äldre män. Den ökade överlevnaden i olika sjukdomar medför att fler lever med en kronisk eller långvarig sjukdom än tidigare. Personer som genom hälso- och sjukvårdens stöd ges förutsättningar för att leva med en god livskvalitet. Utbildningsnivå har betydelse. Folkhälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen. Personer med låg utbildning eller låg inkomst har kortare medellivslängd och uppger en sämre självupplevd hälsa än den övriga befolkningen. Idag är skillnaderna i livslängd större mellan personer med för- respektive eftergymnasial utbildning, än mellan könen. Kvinnors självrapporterade hälsa är generellt sämre än männens, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor. Personer med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller hbt-identitet rapporterar en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Befolkningen i glesbygd har mer problem med den fysiska hälsan (hjärt- och kärlsjukdomar, värk i lederna), men en bättre psykisk hälsa i jämförelse med invånarna i tätorter och dess närområden. Levnadsvanor. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren (utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor, tillgång till hälso- och sjukvård med mera), av de omgivande livsmiljöerna (den fysiska och psykosociala miljö där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid) och av individens egna val och levnadsvanor. Var fjärde svensk uppger att de har två eller flera ohälsosamma levnadsvanor. De sista tio åren har svenskarnas levnadsvanor förbättrats så till vida att färre röker och alkoholkonsumtionen ökar inte längre men utvecklingen av svenskarnas fysiska aktivitet och matvanor har i stort sett varit oförändrad. En inte obetydlig andel av befolkningen har övervikt eller fetma och det gäller både barn, unga och vuxna. Utvecklingen av levnadsvanorna bland norrbottningarna har samma mönster som landet i stort. Barnens hälsa. Hälsosituationen för svenska barn är i flera avseenden bland de bästa i världen. Sverige har jämförelsevis låg spädbarnsdödlighet, hög andel ammade spädbarn, låg an- 6

del barnolycksfall och hög andel vaccinerade barn. De flesta svenska barn mår fysiskt bra. Under de senaste årtiondena har psykosomatiska besvär ökat, framförallt bland flickorna. Det har blivit vanligare att flickorna uppger att de är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värk. Konsekvenserna av att ett ökande antal barn och ungdomar som har övervikt/fetma blir en av framtidens stora utmaningar. Befolkningsutveckling Befolkningens åldersstruktur i Norrbotten överensstämmer i stort sett med riket. Befolkningens genomsnittsålder blir högre, vilket innebär att tillgången på arbetskraft kommer att minska markant när de stora årskullarna från 40-talet har börjat lämna arbetsmarknaden. Antalet norrbottningar ökade under det gånga året. I december 2012 hade Norrbotten 248 637 invånare det är en befolkningsökning med 92 invånare jämfört med samma månad 2011. Kommunerna Kiruna, Luleå, Pajala och Piteå ökar sin befolkning. Sveriges folkmängd ökade med 73 038 personer under 2012 och var vid årets slut 9 555 893. Av Sveriges 290 kommuner hade 159 av dem en befolkningsökning under året. Västerbotten ökade sin befolkning medan Jämtland och Västernorrland minskade. Norrbotten har ett positivt flyttnetto med 605 personer, dvs fler invånare flyttar till än från Norrbotten. Endast fyra kommuner hade ett negativt flyttnetto. Länet hade i år ett negativt födelseöverskott med -532, dvs fler dog än föddes. Endast två kommuner, Kiruna och Luleå, hade ett positivt födelseöverskott. Medicinsk utveckling Den medicinska utvecklingen utmärks av snabb kunskapstillväxt, specialisering och global metodspridning. Samtidigt finns förväntningar på genomslag baserade på molekylära tekniker, stamceller och genteknik, framför allt i kombination med nya metoder inom nanoteknik och informationsteknologi. Nanoteknik innebär att handskas med ytterst små partiklar (en miljarddel av en meter) och tekniken har skapat nya material som fungerar bättre ihop med kroppen, till exempel proteser och implantat. En tänkbar utveckling är att skräddarsy terapin vid en rad sjukdomar. Kunskapen om våra gener väntas också förbättra de diagnostiska möjligheterna. Utvecklingen går dock långsammare än man tidigare trott. Hittills har nästan inga genombrott skett inom den egentliga genterapin som bygger på ingrepp i celler och arvsmassa. Den medicinska utvecklingen förutsätter en väl integrerad forsknings- och utvecklingsverksamhet. Implementeringen av landstingets strategi för forskning och utveckling är därför av betydelse för fortsatt medicinsk utveckling. Allt fler läkemedel kommer att introduceras under de kommande åren med möjlighet att erbjuda behandling mot sjukdomar som tidigare inte varit behandlingsbara. Som en följd av detta kommer allt större krav att ställas på system för prioritering, värdering och uppföljning. På längre sikt kan nya vacciner och utvidgade allmänna vaccinationsprogram bidra till att minska sjukligheten. Förekomsten av sjukdomar under det närmaste decenniet kommer dock sannolikt inte att påverkas nämnvärt av denna möjlighet. Ett oroande scenario är den ökade resistensen mot antibiotika som kan försvåra behandlingen av vissa infektioner. För ett län som Norrbotten är utvecklingen inom distansöverbryggande teknik av särskilt intresse. Ökade möjligheter till diagnos och konsultation på distans kan bidra till att förbättra tillgängligheten till vård, inte minst i glest befolkade områden. Människors värderingar och krav förändras över tiden. Den generella utvecklingen är att allt fler människor ställer egna personliga krav i mötet med vården. Det är inte tillräckligt att möta individerna utifrån vårdens och professionernas perspektiv utan i ökad omfattning måste vårdpersonalen kunna möta kompetenta och kravställande individer. Denna utveckling innebär även att medborgarna ställer krav på att tjänsterna inom hälso- och sjukvården erbjuds i nya och interaktiva former. Strategin för e-hälsa är ett viktigt inslag i att möta dessa nya krav och förväntningar. Strategin innebär bland annat att regioner och landsting gemensamt utvecklar nya invånartjänster, till exempel Mina vårdkontakter och sjukvårdsrådgivningen 1177. Dessutom nya vårdtjänster som exempelvis Nationell patientöversikt, Svensk informationsdatabas för läkemedelsförsörjning, Hälso- och sjukvårdens adressregister och Säker inloggning. Förutom utveckling av nya tjänster görs även betydande satsningar på infrastruktur, liksom översyn av styrande regelverk som till exempel patientdatalagen. Inom landstinget pågår ett löpande arbete för att anpassa de interna IT-systemen till de nationella tjänsterna. Sammantaget bidrar dessa satsningar på nya tjänster tillsammans med satsningen på kunskapsstyrning, till ökad patientsäkerhet och stärker patientens ställning i vården. Samhällsekonomin Ekonomisk tillväxt i landet skapar bättre förutsättningar för hälsa och välfärd. Om företagen känner framtidstro så kan sysselsättningen öka och därmed samhällets skatteintäkter. En sådan utveckling är av största betydelse inte minst för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. De negativa signalerna från omvärlden kommer främst från den Europeiska kontinenten. Ljusningen i konjunkturen inom eurozonen dröjer och förväntningarna om framtiden har under hösten 2012 förskjutits i negativ riktning. Detta trots att risken för en akut finanskris minskat tack vare åtaganden från den europeiska centralbanken och EU, vilket märks i lägre räntor för de mest skuldtyngda länderna. Det som framförallt tynger konjunkturen är skuldsaneringen i Sydeuropa. Flera sydeuropeiska länder har haft betydande fall i bruttonationalprodukten (BNP) under 2012 och avmattningen har spridit sig norrut till ekonomiskt starka länder. Att döma av nedpressade konjunkturbarometrar kommer nedgången i eurozonens BNP att fortsätta in i 2013. Fortsatt negativa signaler från omvärlden gör att Sveriges kommuner och landsting (SKL) skruvar ner bedömningen för svensk ekonomi och räknar nu med att BNP ökar 1,2 procent 2013. På längre sikt och i takt med att problemen i omvärlden dämpas bedöms förutsättningarna för svensk ekonomi se lju- 7

sare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn uppvisar överskott. Samtidigt som finanserna överlag är starka finns investeringsbehov och till det kan låga räntor och lediga produktionsresurser läggas. Med det som utgångspunkt bedömer SKL att tillväxten i svensk ekonomi efterhand förbättras. Landstingens och kommunernas ekonomi För 2012 visar Sveriges kommuners och landstings (SKL) prognoser på att kommunerna kommer att presentera ett resultat på cirka 14 miljarder kronor och landstingen 3,4 miljarder kronor. En avgörande förklaring till överskotten är de återbetalningar av avtalspremier för år 2007 och 2008 som AFA försäkring under året beslutat om på 8 respektive 3 miljarder kronor till kommuner och landsting. Kommunerna och landstingen ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En exakt definition av vad god ekonomisk hushållning är finns inte. Många kommuner och landsting har som mål att resultatet ska vara två procent av summan av skatteintäkterna och statsbidragen. SKL s prognos inför 2013 pekar på ett resultat på cirka 4,8 miljarder kronor för kommunerna och 3,1 miljarder kronor för landstingen, vilket är under ett resultat som anses vara god ekonomisk hushållning. En betydande risk som inte är beaktad i resultatprognosen för 2013 är att diskonteringsräntan för sektorns pensioner kan behöva sänkas ytterligare. Om så sker innebär det att pensionsskulden, som kommuner och landsting har, måste omvärderas utifrån den ändrade räntan och det innebär i så fall en kostnad som påverkar resultaten negativt. Inför 2013 kommer åtta landsting att höja skattesatsen och en skatteväxling för hemsjukvård kommer att göras i 72 kommuner och sex län, varav ett är Norrbotten. SKL bedömer att ekonomin för kommuner och landsting kommer att vara ansträngd från 2014 och det finns flera skäl till det. Ett är att kostnadstrycket från förändringar i befolkningens storlek och sammansättning kommer att öka kommande år. En ytterligare påfrestning är att investeringstakten ökat och fortsatt kommer att ligga på en hög nivå. Det beror dels på att den infrastruktur och många av de fastigheter som byggdes under 70- och 80 talet nu börjar bli uttjänta och dels att sjukvård nu bedrivs på ett annat sätt en tidigare. Mål för ökat kollektivtrafikresande ställer också krav på högre investeringstakt. De ökade investeringarna leder i sin tur till att sektorns lånebörda ökar. Avslutade och pågående utredningar På nationell nivå finns avslutade och pågående utredningar som på såväl kort som lång sikt kan påverka landstinget. Bland annat följande utredningar är avslutade: Helikopterutredningen, den nationella översynen av missbruks- och beroendevården, en samlad tolktjänst, vård efter behov och på lika villkor hälso- och sjukvård och tandvård på lika villkor åt asylsökande och papperslösa, hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet, statens roll i framtidens vård- och omsorgssystem, utredningen om inrättande av inspektionen för vård och omsorg och den statliga regionala förvaltningen. Pågående utredningar. Läkarutbildningsutredningen ska se över och analysera de behov av förändringar som finns, bland annat när det gäller längd och ansvarsfördelning, och lämna förslag till förbättringar. Utredaren ska också analysera det framtida kompetensbehovet för läkare och föreslå vilka krav som ska ställas för att få läkarlegitimation. Alarmeringstjänstutredningen ska se över samhällets alarmeringstjänst. Åtgärder vid allvarliga krissituationer. En särskild utredare ska se över nuvarande ordning för att säkerställa att det finns tillgång till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser. Patientmaktsutredningen ska föreslå hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. Läkemedels- och apoteksutredningen redovisade den 1 november 2012 de delar som gäller prissättningen av läkemedel utan generisk konkurrens, skyldigheten att leverera och tillhandahålla läkemedel och därmed förknippade frågor om generiska läkemedel. Resterande delar av uppdraget ska redovisas senast den 1 april respektive 1 november 2013. Utredningen om beslutsoförmögna personers ställning i bland annat hälso- och sjukvård. Utredningen ska lämna förslag till en enkel och ändamålsenlig reglering avseende dessa personer som helt eller delvis saknar möjlighet till delaktighet eller självbestämmande. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Denne ska åstadkomma en kraftsamling för att motverka våld i nära relationer. Utredningen om tvångsvård för barn och unga. En särskild utredare ska göra en översyn av bestämmelserna i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverket. Vissa frågor som berör socialtjänstlagen ingår också i uppdraget. Utredningen om En kommunallag för framtiden. En särskild utredare ska föreslå en modernisering av kommunallagen. Utgångspunkter för uppdraget ska bland annat vara att kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en ramlag och att utredaren ska utgå från ett medborgarperspektiv. Ny lagstiftning från 2013. Från och med den 1 januari 2013 har det införts en ny reglering av nationella vaccinationsprogram i smittskyddslagen. Bland annat ska programmen genomföras av landsting och kommuner, vilka också ska svara för kostnaden. Den 1 juli 2013 införs en ny lag som innebär att vuxna personer som håller sig undan ett avvisnings- eller utvisningsbeslut eller personer som vistas i Sverige utan tillstånd ska få vård till samma villkor som asylsökande. Före sommaren 2013 ska riksdagen fatta beslut om införandet av EU:s patientrörlighetsdirektiv i svenska lagstiftning. Den nya lagen gäller från och med den 1 oktober 2013 och innebär bland annat att landstingen och kommunerna får kostnadsansvar för viss utlandsvård. 8

Attraktiv region Äldre i arbetslivet är en tillgång. Att se äldre personer i arbetslivet som en tillgång har varit ett av syftena med projektet Best Agers som avslutades i december. Fokus har varit på de så kallamål Norrbottningarna ska känna stolthet och en stark samhörighet med sitt län samt vara delaktiga i den regionala utvecklingen. Den enskilde norrbottningen och dennes engagemang har avgörande betydelse för länets utveckling. Norrbotten ska vara känt som en dynamisk region Norrbottningarna ska ha en positiv självkänsla Norrbotten ska vara ett gott län att leva i Attraktiva livsmiljöer Kraftsamling engagerar många som är intresserade av länets utveckling. Kraftsamling 2011 2015 är en satsning som samlar in tankar, åsikter och idéer om vad som är viktigt för länets utveckling. Intresset har varit stort och de två konferenserna som arrangerades i Luleå 14 februari och Haparanda 11 september samlade totalt drygt 800 deltagare. De områden som diskuteras är mångfald, integration, unga, jämställdhet samt självbild och stolthet. De idéer som kommer fram vid konferensernas rundabordssamtal bearbetas av Tillväxtrådet. Hittills har ett trettiotal aktiviteter initierats. Öppenhet, mångfald och nya perspektiv Utlysning satte unga, mångfald och integration i fokus. Unga, mångfald och integration är viktiga faktorer för att människor ska trivas, bo och verka i Norrbotten. Därför delade landstinget ut 2 miljoner kronor till totalt nio projekt med fokus på just detta i form av en utlysning. Landstinget har som målsättning att minst 20 procent av de regionala utvecklingsmedlen ska gå till projekt för, av eller med unga. Under tidigare år har det varit svårt att nå upp till målsättningen. I och med den särskilda satsning som utlysningen innebar ökade andelen projekt för, av eller med unga till nästan 30 procent under 2012. Hållbar utveckling och inomregional balans Landstinget och kommunerna överens om att bilda Region Norrbotten. Våren 2012 ansökte landstinget hos regeringen om att från 2015 få status som regionkommun och därmed överta ansvaret för den regionala utvecklingen från länsstyrelsen. Om regeringen bifaller ansökan blir Region Norrbotten en direktvald församling med beskattningsrätt. Regionen får det sammanhållna ansvaret för såväl hälso- och sjukvård som regional utveckling. Norrbotten uppfyller de villkor som regeringen uttalat, det vill säga att ansökan ska ha stöd av en betydande majoritet av länets kommuner. Samtliga kommuner tillstyrkte landstinget ansökan. Infrastruktur Norrtågstrafiken mellan Luleå och Kiruna kom igång. Den planerade trafikstarten för Norrtågs trafik mellan Umeå och Luleå och mellan Luleå och Kiruna sköts upp flera gånger på grund av tekniska problem. I väntan på en långsiktig lösning startade Norrtåg sin trafik med en annan typ av tåg som alternativlösning. När Norrtåg startar den regionala dagtågstrafiken kommer det att finnas möjlighet att välja på två dubbelturer mellan Luleå och Kiruna. Norrtåg ägs av den regionala kollektivtrafikmyndigheten som inrättades 1 januari 2012. Kollektivtrafikmyndigheten är ett för kommunerna och landstinget gemensamt kommunalförbund. Välmående och dynamiskt näringsliv Invest in Norrbotten blev bolag. Projektet Invest in Norrbotten avslutades och verksamheten fördes över till ett aktiebolag. Invest in Norrbotten har arbetat med att bygga upp ett systematiskt proaktivt investerings- och etableringsarbete i Norrbotten och länets kommuner. Projektet finansierades av landstinget, kommunerna och europeiska regionala utvecklingsfonden. Bolaget, som etablerades i oktober, fortsätter arbetet med att exportera kännedom och kunskap om de affärsmässiga möjligheterna i Norrbotten för att få fler investerare till länet. 9

de 55-plussarna och att ta tillvara kunskap och kompetens hos alla åldrar på arbetsplatserna. Tillsammans med Almi Nord och dess Entreprenörscentrum har en utbildning för 50-plussare och nyföretagartjänster etablerats. Projektet finansierades av landstinget och europeiska gränsregionala fonden. Norrbotten förebild för den framtida sjukvården. Under två dagar i juni var Norrbotten värd för e-hälsakonferensen ALEC 2012 på temat från ord till handling. Norrbotten ligger långt fram i utvecklingen och ses ofta som en förebild för den framtida sjukvården. De stora avstånden och de tekniksatsningar som gjorts i länet har gett goda möjligheter att utveckla och införa nya produkter och tjänster som bidrar till utveckling och tillväxt. Dessutom deltog landstinget på den nationella vårdkonferensen Vitalis och på Almedalsveckan 2012 i syfte att dela med sig av kunskaper och erfarenheter från arbetet med e-hälsa. KULTUR En tydlig kulturutveckling sker i länet. Samverkan mellan landstinget och kommunerna i kulturfrågor fortsätter att fördjupas. Arbetet med kultursamverkansmodellen blir allt mer förankrat och börjar fungera som ordinarie verksamhet. Ett omfattande arbete har under året genomförts med uppföljning och utvärdering av Norrbottens första år med kultursamverkansmodell och kulturplan. Dialoger med företrädare för konstområdena och för nationella minoriteter och folkbildning har genomförts och kommunbesök har skett i samtliga länets kommuner. De två stora projekten Konstmuseet i norr och Kraftcentrum för ny musik fortsätter att utvecklas. Havremagasinet, en del av konstprojektet, invigde en sommarutställning i juni och en höstutställning i oktober. En dansutredning gällande en framtida dansinstitution har presenterats och remissbehandlats i Norrbottens kommuner och frågan om konstnärligt danscentrum har tagit fart. Digitaliseringsarbetet för Norrbottens biografer och samlingslokaler har framgångsrikt slutförts. Folkets Hus och Parker, Filmpool Nord och Norrbottens läns landsting har gemensamt tagit ett ansvar för stöd och utveckling av arbetet. Sverige kommuner och landsting genomförde under 2012 sin årliga kulturkonferens i Luleå med Norrbottens läns landsting och Luleå kommun som värdar. Konferensen blev en framgång för Norrbotten och behandlade kulturarvsfrågan som även aktualiserats i länet under året. Mått Mål Fördelning Resultat Attraktiva livsmiljöer Befolkningsutveckling Positiv Försörjningskvot Oförändrad Lönesummautveckling Positiv Befolkningens uppfattning om: -Tillgång till vård de behöver 82% -Förtroende för vården 75% Vårdcentraler 75% Sjukhus Öppenhet, mångfald och nya perspektiv Ungdomsprojekt 20% av regionala utvecklingsmedel Hållbar utveckling och inomregional balans Sysselsättning (16-64 år), Norrbotten: Förändring öppet arbetslösa Minskning k M Förändring sökande i program med aktivitetsstöd Minskning K M Förändring ungdomsarbetslöshet (18 24 år) Minskande k M Andel som avslutar gymnasium inom 4 år Ökande och minst som riket K M Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Ökande och minst som riket k M Landstingets värmeförbrukning jämfört med 2009 116 kwh/m 2 Landstingets elförbrukning kwh/m 2 jämfört med 2009 95 kwh/m 2 Tjänsteresor med bil jämfört med 2009, km Minska 5 % till 2014 Landstingets andel certifierade ekologiska livsmedel 20 % år 2014 Avfall kg/vårdtillfälle jämfört med 2010 Minska 5 % till 2014 Infrastruktur Passagerare från länets flygplatser Ökande Välmående och dynamiskt kultur- och näringsliv Nya företag Ökande Antal Procent av riket Länsverksamhet i länets samtliga kommuner Ökande/oförändrad Musik Teater Dans Museiverksamhet Bibliotek Slöjd Konst Film, regionalt resurscentra Målet har inte uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har uppnåtts Uppgift saknas Måluppfyllelse Attraktiv region, sammanfattande bedömning Antalet norrbottningar ökade under det gånga året. I december 2012 hade Norrbotten 248 637 invånare det är en befolkningsökning med 92 personer. Födelseöverskottet var negativt, dvs det föddes färre än som dog. Vad det gäller befolkningens uppfattning om tillgång till vård och förtroende för vården har målen uppnåtts delvis. Utvecklingen är positiv men inte tillräcklig. Förtroendet för sjukvården vid sjukhusen är större än vid vårdcentralerna. Att mäta öppenhet, mångfald och nya perspektiv med indikatorerna i landstingsplanen har sina begränsningar. Bedömningen är att landstinget med satsningen Kraftsamling 2011 2015 bidrar till en ökad medvetenhet och kunskap om att öppenhet, mångfald och nya perspektiv är viktigt för en attraktiv region. Ett nytt sätt att få in ungdomsprojekt en riktad utlysning prövades och resulterade i att målet (minst 20 % av medlen för regional utveckling ska gå till ungdomsprojekt) uppnåddes för första gången. Utvecklingen på arbetsmarknaden är positiv då sysselsättningen varit god under året. Antalet lediga jobb var näst störst i landet i juli samtidigt som arbetslösheten var lägre än riksgenomsnittet och fler personer kom ut i arbete. Det är en positiv rörelse men värt att notera att ungdomsarbetslösheten är en fortsatt utmaning. En utmaning för länet är utbildningsnivån. Även om andelen som avslutar gymnasiet inom 4 år ökar så är Norrbotten sämre än riket och då särskilt avseende pojkar. Utvecklingen avseende andelen medeftergymnasial utbildning är positiv men sämre än riket för männen. Målet med ökat antal resenärer från länets flygplatser bedöms som endast delvis uppnått. Antalet resenärer ökar från Luleå och Kiruna men minskar från de regionala flygplatserna. Måluppfyllelsen avseende ett dynamiskt kultur- och näringsliv bedöms god. Fler företag startas och trenden avseende länsverksamheten i samtliga kommuner är positiv förutom för hemslöjden. Där kommer aktiviteter att vidtas under nästa år. Det interna miljöarbetet har gett goda resultat avseende minskad elförbrukning och antal tjänsteresor med bil. Vad det gäller värmeförbrukningen och avfall per vårdtillfällen finns det arbeten kvar att göra för att målen ska uppnås. 10

God hälsa En god hälsa hos norrbottningarna lägger grunden för en positiv och hållbar utveckling i länet. Det nationella målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Landstingets folkhälsoarbete ska baseras på ett helhetsperspektiv, det vill säga de livsvillkor, miljöer och levnadsvanor som påverkar hälsan. En god folkhälsa som är jämt fördelad i befolkningen är ett centralt mål för hälso- och sjukvården i Norrbotten. Landstinget ska aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen i länet. Landstingets arbete för en god folkhälsa har två centrala inriktningar: hållbar hälsoutveckling i befolkningen hälsofrämjande verksamhet 11

Mål Norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa. Självskattad hälsa utgår från hur individen själv bedömer eller uppfattar sin hälsa. En allmän fråga om självskattad hälsa är hur varje individ bedömer sitt hälsotillstånd. Det är en vanlig fråga som mått på det allmänna hälsotillståndet inom olika befolkningsgrupper. Svaren speglar individens föreställning om vilken hälsa hon eller han tänker sig kunna uppnå eller har i jämförelse med jämnåriga. En person kan trots långvarig sjukdom tycka sig ha ett bra hälsotillstånd. För att nå målet ska Norrbotten i jämförelse med övriga landet ha högsta andelen bland vuxna kvinnor och män som tycker att de har ett bra eller ganska bra hälsotillstånd. I linje med att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa, ska landstinget bidra till att andelen barn och ungdomar, särskilt flickor, med psykisk ohälsa minskar i länet. Hållbar hälsoutveckling i befolkning lägesrapport Medellivslängden bland Sveriges befolkning fortsätter att öka. Männen lever kortare tid än kvinnorna. Norrbottningarna har kortare levnadslängd än genomsnittssvensken. I Norrbotten lever idag en man i genomsnitt 78,2 år och en kvinna 82,8 år. Motsvarande siffror för riket räknat för samma tidsperiod, åren 2007 2011, är för män 79,3 år och för kvinnor 83,3 år. Medellivslängden varierar mellan länets kommuner. Medellivslängd vid födelsen (medelvärde för perioden) efter region, kön och år. 85 84 83 82 81 80 79 78 77 76 75 74 Arvidsjaur Arjeplog Piteå Älvsbyn Haparanda Överkalix Övertorneå Kalix Sett till andel av länets befolkning insjuknar fler i hjärtinfarkt jämfört med riket som helhet. Ålder och ärftliga faktorer har betydelse för insjuknande i hjärtinfarkt. Även rökning, stress, högt blodtryck, övervikt och fetma, förhöjda blodfetter och diabetes är faktorer som påverkar hjärt- och kärlsjukdomar. Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården i Sverige pekar mot att Norrbotten har ett jämförelsevis stort utrymme för att förbättra överlevnad i hjärt- och kärlsjukdomar genom förändring av levnadsvanor, livsvillkor och medicinska insatser. Jokkmokk Pajala Gällivare Kiruna Luleå Boden Kvinnor Män Riket Norrbotten 12

Incidens (nya fall) i akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare i åldrarna 74 år eller yngre, Norrbotten och riket, år 1990 2011. 700 Norrbotten Män Norrbotten Kvinnor 600 Riket, män Riket, kvinnor 500 400 300 200 100 0 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Självskattad hälsa. Landstinget har som övergripande mål att länsinvånarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa. Den senaste mätningen, som genomfördes 2010, visade en positiv utveckling av norrbottningarnas hälsa. Denna positiva utveckling återfinns mer eller mindre i alla samhällsgrupper, men skillnaderna mellan olika samhällsgrupper kvarstår. De allra flesta skoleleverna i länet säger sig må bra, men ju äldre elever desto fler upplever att de inte mår bra. Landstingets målsättning är att inte mer än tre procent av eleverna i gymnasiets årskurs ett ska känna sig nedstämda ofta. Under den senaste femårsperioden pendlar pojkarna strax över eller under gränsvärdet medan det överskrids tre till fyra gånger bland flickorna. Andel kariesfria 6- och 19-åringar i Norrbotten år 2012 och riket år 2011. Procent 6-åringar Norrbotten Riket 19-åringar Norrbotten Riket Flickor 81 79 61 67 Pojkar 81 78 57 65 Levnadsvanor. Hälsans fördelning är inte jämlik. Det gäller mellan könen, mellan socioekonomiska grupper och mellan grupper med olika utbildningslängd. Detta gäller också levnadsvanorna i Norrbotten. Gruppen som enbart har grundskoleutbildning röker mer, äter mindre frukt och grönsaker samt är mindre fysiskt aktiva jämfört med dem som har eftergymnasial utbildning. Andel med goda levnadsvanor bland grupper med olika utbildningslängd i Norrbotten, 20 64 år, 2010. % 100 80 60 40 20 Kort Lång Barns och ungdomars hälsa. De flesta barn i Norrbotten mår och sover bra. Flickor har från och med årskurs 7 oftare psykosomatiska besvär som beror på stress och värk än pojkar i samma ålder. Det finns inga tecken på att denna skillnad minskar. Gymnasieungdomar sover sämre än eleverna i grundskolan. Flickorna sover sämre än pojkarna. Elever som sitter långa tider vid datorn har sämre sömn än dem som sitter kortare tid. Andel bland elever i gymnasiets första årskurs som under de tre senaste månaderna ofta känt sig nedstämd eller ledsen, 2006 2012. % Flickor 16 Pojkar 14 12 10 8 6 4 0 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Röker inte Fysiskt aktiv Frukt/grönsaker minst 3 gånger/dag Sexuell hälsa. Under 2000-talet ökade antalet klamydiafall i hela landet, så även i Norrbotten. Från 2009 började klamydiafallen i Norrbotten successivt minska men under 2012 ökade antalet fall igen. Antalet klamydiafall i Norrbotten är dock fortfarande på en nivå som ligger under rikets genomsnitt. Utvecklingen av klamydia i Norrbotten och riket, 1997 2012, alla åldrar. Incidens per 100 000. 600 500 400 300 200 2 0 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 Norrbotten 100 Totalt 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Tandhälsa. Tandhälsan hos barn och ungdomar fortsätter att förbättras men förbättringstakten har mattats något. Landstingets mål är att länets 19-åringar ska ha lika god munhälsa som genomsnittet i landet. Det målet nås inte idag, men däremot har länets 6-åringar lika god tandhälsa som rikets genomsnitt. Källa: Smittskyddsinstitutet. 13

Tobaksfri livsstart. Andelen gravida som röker eller snusar är 4,2 procent i Norrbotten år 2010. Detta gör att länet ligger bra till jämfört med övriga landet. Förekomsten av rökning bland föräldrar till barn som är åtta månader minskar fortlöpande. Rökning förekommer mer bland pappor än bland mammor. Andel rökare bland småbarnsföräldrar, år 2010. Barn födda 2010. 14 < 23 procent 10 < 14 procent 7 < 10 procent Barn och ungdomars levnadsvanor. I gymnasiet är 13 procent av flickorna och 12 procent av pojkarna rökare, det vill säga röker minst någon gång i veckan. Detta är en procentenhet högre än läsåret 2010/2011, så det är en marginell förändring. Över tid har snusningen minskat bland både pojkar och flickor. Utsikten att nå landstingets mål; en halvering av rökning och snusning bland ungdomarna till 2013/2014 i förhållande till år 2007 är inte goda. Alkoholvanorna har förbättrats bland gymnasieeleverna. Övervikt. Under åren 2006 2012, som är de år som skolelevernas vikt och längd har följts, har inga större förändringar skett. Tre av tio pojkar i gymnasiets första årskurs är överviktiga eller har fetma, jämför med två av tio flickor. Läskdrickandet bland pojkarna har minskat men tyvärr också den fysiska aktiviteten på fritiden. Barnhälsovårdens mätningar bland 4-åringar visar på små förändringar av övervikt bland barnen. Landstinget har som mål att andelen vuxna med övervikt eller fetma ska minska med en tredjedel fram till 2020 jämfört med 2006. Det finns idag inga uppgifter om att andelen vuxna med övervikt minskar i länet. Andel med övervikt bland 4-åringar i Norrbotten, åren 2006 2011. % 25 20 15 10 5 0 Övervikt Fetma 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Flickor Pojkar Den hälsofrämjande inriktningen stärks. Det har blivit allt viktigare att utveckla hälso- och sjukvården mot en ökad hälsoorientering, dels för att förbättra hälso- och sjukvårdens effektivitet dels för att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper av medborgare. Inriktningen är att förbättra hälsan bland patienter, medarbetare och befolkningen. Inom landstinget pågår en förstärkning av arbetet med att utveckla sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser inom den egna verksamheten. Ett viktigt verktyg i detta arbete är de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande arbete inom sjukvården som kom under slutet av 2011. Arbetet ska inriktas på rutiner och stöd som sjukvården kan arbeta efter vid möten med patienter. Riktlinjerna omfattar rökning, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet. Den första undersökningen Öppna jämförelser av den hälsoinriktade hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet i Sverige ger landstinget ett starkt motiv för att arbeta förebyggande med de levnadsvanor som riktlinjerna omfattar. Öppna jämförelser visar att det inte är ovanligt att personer med sjukdomar har levnadsvanor som kan medföra komplikationer i hälsotillståndet. Det gäller exempelvis rökning, övervikt och brist på fysisk aktivitet för diabetiker eller personer som insjuknat i stroke. Folkhälsocentrum. Under år 2012 samlade landstinget befintlig kompetens inom folkhälsa till Folkhälsocentrum. Det är ett kunskapscentrum inom folkhälsa som ska samordna, leda och stödja landstingets strategiska folkhälsoarbete. En annan huvuduppgift är att följa, analysera och sprida information om norrbottningarnas hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Folkhälsocentrum kommer de närmaste åren att intensifiera ett närmare samarbete med kommunerna och ska också förstärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom hälso- och sjukvården. Folkhälsocentrum har under året haft välbesökta utbildningar för vårdpersonal och andra om tobak, fysisk aktivitet och kostens betydelse för hälsan. Hälsotjänster i uppdrag. Genom införandet av vårdval har Norrbottens läns landsting ett specificerat uppdrag som riktar sig till både privata och landstingsdrivna vårdcentraler. I detta ingår att erbjuda hjälp med rökavvänjning och utskrivning av fysisk aktivitet på recept. Idag finns möjlighet att registrera vidtagna åtgärder och få ersättning för denna insats. Uppdraget har även omfattat att upprätta en handlingsplan för vårdcentralens arbete med levnadsvanor. Fysisk aktivitet. Landsting har under 2012 intensifierat arbetet med att införa fysisk aktivitet på recept, FaR, både inom primärvården och inom specialistsjukvården. En ökning av förskrivningen av fysisk aktivitet på recept skedde under 2012. Ökningen har varit markant sedan prestationsersättningen för förskrivning av sådana recept infördes inom primärvården. Allt fler yrkeskategorier förskriver fysisk aktivitet på recept. En stor ökning har 14

Förskrivning FaR över tid, primärvård och slutenvård. 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Primärvård Slutenvård 2007 2008 2009 2010 2011 2012 skett bland sjuksköterskor och läkare som stått för 31 procent respektive 24 procent av den totala förskrivningen. Sjukgymnaster är fortfarande den yrkeskategori som skriver flest recept på fysisk aktivitet, 37 procent. Av dem som fått recept på att röra sig är sex av tio kvinnor. Fysisk aktivitet på recept förskrivs i alla åldersgrupper bland vuxna, flest recept förskrivs till åldersgruppen 65 år eller äldre. En av fem av kvinnorna är under 35 år. Antal FaR per åldersgrupp och kön 2012 primärvård. % 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Män <=34 35-44 45-54 55-65 <=65 Kvinnor Tobak. Landstinget fortsätter att driva Tobaksfri Duo. Metoden, vars syfte är att förebygga att skolelever börjar röka eller snusa under sina sista grundskoleår är idag väletablerad inom länets kommuner och skolor. År 2012 var 66 skolor med i Tobaksfri Duo och drygt hälften av eleverna som erbjudits att delta har skrivit kontrakt om att vara tobaksfri under deras sista år i grundskolan. Under 2012 inleddes en insats som erbjuder stöd för tobaksavvänjning på arbetstid för de medarbetare inom landstinget som röker. Primärvården (offentlig och privat) har närmare 80 tobaksavvänjare, varav en tredje del är diplomerade. De bistår specialistsjukvården med tobaksavvänjning. Under år 2012 har 839 personer fått hjälp att sluta röka/snusa genom kvalificerad rådgivning. Detta är en ökning med 15 procent jämfört med 2011 och med 50 procent i jämförelse med 2010. Information om folkhälsa. Folkhälsa är ett prioriterat område i landstingets kommunikation med norrbottningarna. Det handlar dels om att förmedla bilden av hur hälsan ser ut i länet men också om att lyfta fram vad individen själv kan göra för att förbättra sin hälsa. Landstinget använder flera kanaler för att nå befolkningen, bland annat webb, nyheter, press samt sociala medier som facebook. Ett stort antal annonser och artiklar som landstinget producerar går under temat folkhälsa. Ett antal temaveckor och temadagar har uppmärksammats under året. Bland dessa kan nämnas Klamydiamåndagen, Tobaksfria veckan samt Psykiatriveckan. Landstinget har deltagit i ett flertal nationella kampanjer. Bland annat 1177 råd om vård samt den uppmärksammade Strokekampanjen, om vikten av att upptäcka stroke i tid. Med reklamfilm i tv och annonser i dagstidningar runtom i landet, blev det en framgångsrik satsning. Mätningar visar att åtta av tio svenskar uppmärksammat kampanjen och 99 procent av dem skulle larma 112 om de såg en person med symtom på stroke. 15

Livsviktigt och hälsosamtal. Under år 2010 inledde landstinget, tillsammans med kommunerna Piteå och Gällivare, satsningen Livsviktigt som är en kraftsamling mot övervikt och fetma. Andra hälsofrågor som rökning, alkoholvanor, sömn och stress inkluderas också inom Livsviktigt. Målet är att nå varaktiga resultat genom ett systematiskt förebyggande arbete inom nämnda kommuner och i landstingets egna verksamheter. Inom Livsviktigt har en modell för genomförande och dokumentation av hälsosamtalet utvecklats. En modell för hur vårdcentralernas personal kan få stöd i det hälsofrämjande arbete har också tagits fram. 30-åringar i omnämnda kommuner har erbjudits kostnadsfritt hälsosamtal. Erfarenheterna kommer till nytta under de närmaste åren vid införandet av hälsosamtal till 30-, 40-, 50- och 60- åringar inom hela länet. Under senaste åren har utbildning i motiverande samtalsmetodik för vårdgivare inom landstinget skett kontinuerligt. Metoden bygger på att motivera och stödja patienter till egna beslut om en positiv förändring. Den är också en grund för hälsosamtalen inom Livsviktigt och vid hälsosamtal med gravida och småbarnsföräldrar. Drygt hälften av dem som var gravida i Norrbotten under 2012 hade ett hälsosamtal. Föräldrar till nyfödda erbjuds stöd i grupp och år 2012 hade 21 procent av de nyfödda barnens föräldrar deltagit i föräldragrupp vid tre eller fler tillfällen. Sju av tio norrbottningar är positiva till att läkare eller annan vårdpersonal diskuterar med dem om deras levnadsvanor, exempelvis kost, motion, tobak och alkohol. Inom landstinget uppger en högre andel av patienterna inom psykiatrin att läkare/ sjuksköterska har pratat med dem om rökning, övervikt eller fysisk aktivitet än vad patienterna uppger inom primärvården. Samverkan för en bättre hälsa i Norrbotten. Norrbottens läns landsting och länets kommuner har en gemensam folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. I övrigt samverkar landstinget med länsstyrelsen och polismyndigheten för att stimulera och stödja folkhälsoinsatser inom länet framförallt kring våldsoch alkoholförebyggande arbete. Samverkan sker också inom särskilda områden med betydelse för folkhälsan, exempelvis samverkan med skola och socialtjänst kring barn och ungdom samt samverkan kring de äldres hälsa och livsvillkor. Ett viktigt samarbete är den årliga enkäten som görs i samband med skolsköterskornas hälsosamtal med elever i förskoleklass, fyran, sjuan och gymnasiets första år. Genom den kan kommuner, landstinget, hälsoråd, och skolor följa hur eleverna mår, deras levnadsvanor, trivsel i skolan men också deras arbetsmiljö. Samverkan med andra landsting. Under senare år har samverkan mellan landstingen i Norrland utvecklats inom flera områden. Några exempel på detta är befolkningsundersökningar, kunskapsnätverk kring hiv och andra sexuellt överförda infektioner (STI), hälsosamtal, samverkan inom regionalt cancercentrum Norr samt gemensamma beredningar i särskilda frågor. Den gemensamma hemsidan gratiskondomer.nu som riktar sig till ungdomar i länen är en satsning inom Kunskapsnätverk hiv/sti Norr. Andra gemensamma aktiviteter inom nätverket är uppbyggnad av en modell för hur studenter från högskolor kan informera grundskoleelever om sex och relationer. Kunskapsnätverket hiv/sti Norr utvecklar också rutiner för den del av hälsosamtalet med asylsökande/ flyktingar som handlar om sexuell hälsa och sexuellt överförda infektioner. Hivskola, för hivpositiva barn och ungdomar, är ytterligare en av nätverkets satsningar i norra Sverige. 16

Landstingen i Norrland har ett gemensamt folkhälsoprogram som reviderats under år 2012. Under vinterhalvåret har kampanjen Fem om dagen planerats för att få män i Norrland att äta mer frukt och grönsaker. Kampanjen genomförs januari 2013. Medlemskap i hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Landstinget är medlem i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Nätverket fungerar som ett kunskaps- och utvecklingscentrum för hälsoorientering inom hälso- och sjukvården där målet är förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning. Stöd till folkhälsoinsatser. Landstinget stödjer folkhälsoinsatser som har en folkbildande inriktning. Två insatser som har fått ekonomiskt stöd under 2012 riktas specifikt till barn och ungdomar. Andra projekt som har fått stöd fokuserar på funktionsnedsättning, respektive ett projekt med fokus på integrationsoch jämställdhetsperspektiv. Forskare vid Luleå tekniska universitet har fått regionala medel för ett pilot-projekt om hur kyla, is, mörker och snö kan användas som en resurs för god hälsa. Förundersökningen Hälsa på hal is ska ge förbättrat underlag för planering av attraktiva utemiljöer som lockar till fysisk aktivitet i kallt klimat. En annan bidragsform, Snabba Ryck, delar med snabb handläggning av utbetalning av mindre summor. Flera av aktiviteterna som fått stöd från den bidragsformen inriktar sig på barns hälsa. Frivilligorganisationer, kommuner och landsting kan årligen söka statsbidrag för insatser mot hiv/aids och andra sexuellt överförda infektioner. Smittskyddsinstitutet beslutar om bidragets storlek medan landstinget beslutar om fördelningen inom länet. Under 2012 delades medel ut till insatser för grupperna män som har sex med män, asylsökande och anhöriginvandrare, ungdomar och unga vuxna, migranter, hivinfekterade i länet, injektionsmissbrukare samt personer som köper och säljer sex. Kultur och Hälsa. Division Kultur och Utbildning har fortsatt arbetet med Kulturentré och under maj månad besökt Gällivare och Kiruna sjukhus med program för patienter, anhöriga, personal och besökare, som innehållit föreläsningar, musikevenemang, filmvisningar, utställningar, dans med mera. Projektet FärgRik, ett arbete med kvinnor med diagnosen utbrändhet som träffats för att utöva konst, har framgångsrikt utvärderats och en rapport har framställts. Likaså har det projekt som var aktuellt i Arvidsjaur kommun gällande Kultur för äldre utvärderats och en artikel har publicerats i Ny Medicinsk tidskrift. Båda projekten har väckt uppmärksamhet nationellt. Mått Mål Fördelning Resultat Inriktningsmål Självskattad hälsa 1) Bäst i Sverige år 2020 16 84 år (16 29 år, 30 64 år, 65 84 år) K M Rapporterade psykiska besvär bland ungdom Andel elever i gymnasiets första år som de senaste tre månaderna ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda understiger 3 %, år 2014 K M Hållbar hälsoutveckling i befolkningen Tobaksfri livsstart 2) Andelen gravida i graviditetsvecka 32 som inte röker ska vara minst 98 % år 2011 Andelen barn 8 månader som inte har någon förälder som röker ska vara minst 95 % år 2011 Tobaksbruk bland ungdomar Andelen ungdomar i gymnasiets första år som röker respektive snusar ska halveras för båda könen från läsår 2007/2008 till 2013/2014 K M Riskabla alkoholvanor 3) Andelen ungdomar 16 24 år med riskabla alkoholvanor halveras K från år 2006 för båda könen till år 2018 M Sexuell hälsa Konstaterade fall av klamydia, både bland män och kvinnor, ska understiga 15 fall per 1 000 invånare, 15 29 år, år 2012 Kariesfria 19-åringar Norrbottens 19-åringar ska ha lika god munhälsa som genomsnittet i Sverige K M Övervikt, barn 3) Andelen 4-åringar med övervikt eller fetma ska understiga 10 % K för respektive kön M Övervikt, vuxna 2) Andelen med övervikt eller fetma bland vuxna norrbottningar ska minska K med minst en tredjedel bland män respektive kvinnor från år 2006 till 2020 M Minst sju av kommunerna i länet ska finnas med bland de 25 % kommuner Fallskador bland äldre i landet som uppvisar minst fallskador som leder till sjukhusvård bland invånare 80 år och äldre år 2014 Hälsofrämjande verksamhet Evidensbaserade metoder tillämpas för att stimulera och ta tillvara patientens kraft och initiativ i arbetet för sin egen hälsa. Stöd ges till individer och grupper som lever med ökad sårbarhet 1) Utfall 2008 2011 2) Utfall 2010 3) Utfall 2011 Metoder tillämpas i minst 90% av landstingets verksamheter med patientmöten år 2014 Detta tillämpas i minst 90 % av landstingets verksamheter med patientmöten år 2014 Målet har inte uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har uppnåtts Uppgift saknas Måluppfyllelse God hälsa, sammanfattande bedömning Hållbar hälsoutveckling i befolkningen Det är en positiv rörelse mot målen att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa 2020, må bra och leva ett långt liv på ett sätt som gör att medellivslängden ökar samt att allt fler skattar sin hälsa som god. Eftersom den självskattade hälsan ökar även i andra delar av landet, behöver ökningen i Norrbotten stärkas gentemot flera andra län för att målet ska nås. Trots att hälsoutvecklingen över lag är positiv kvarstår dock skillnaderna i hälsa och levnadsvanor mellan olika grupper, till exempel kön, sexuell läggning och utbildningslängd. Landstinget står långt ifrån att nå målet om psykisk hälsa bland flickor. Målen på befolkningsnivå kan inte nås av landstinget som ensam aktör, men landstinget är en mycket viktig aktör för att verka för positiv och jämlik hälsoutveckling både i egen verksamhet och i samverkan med andra. Hastigheten mot hälsomålet bör kunna ökas med bättre resultat på jämlik hälsoutveckling. Av prioriterade områden är framför allt psykisk hälsa och övervikt där arbetet behöver intensifieras för att målen ska nås. Hälsofrämjande verksamhet Landstinget har under året bedrivit intensivt arbete för att förstärka det hälso-främjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården. Med hälsofrämjande arbete i beställning av primärvård, beslut om inrättande av ett folkhälsocentrum och att införa hälsosamtal vid alla länets vårdcentraler för 30-, 40-, 50- och 60-åringar, har ett kraftfullt steg tagits för att i egen verksamhet aktivt bidra till god hälsa. 17

God vård mål Norrbottningen ska utifrån behov ges rätt behandling, vid rätt tidpunkt, på rätt nivå. I förhållande till patienterna innebär god vård att verksamheterna regelmässigt ska motsvara patienternas förväntningar i mötet med hälso- och sjukvården. Detta gäller såväl det rent professionella yrkesutövandet som andra faktorer som kan vara lättare för patienten att bedöma, t ex bemötande och information om vilka möjligheter och begränsningar som föreligger med hänsyn till patientens hälsotillstånd. God vård innebär även att landstinget har en effektiv organisation och verksamhetens resurser används på ett för patienterna och norrbottningarna effektivt sätt och att verksamheten grundar sig på evidensbaserad kunskap. God vård innehåller många delmoment som underlag för att utveckla vården. Under rubriken Öppna jämförelser bedriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen tillsammans ett arbete för att öppet redovisa och jämföra hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. I de sju rapporter som redovisats kan vi se att svensk hälso- och sjukvård har förbättrats liksom det också överlag gjorts i Norrbotten. Nedan redovisas landstingets position i några av de 169 indikatorerna. Öppna jämförelser ger successivt allt bättre underlag för jämförelse med andra och används i landstingets förbättringsoch utvecklingsarbete. Öppna Jämförelser, Norrbottens Läns Landsting i förhållande till andra landsting Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet Kvinnor, 2008-2011, 2007-2010, 2005-2008,2004-2007 2012 2011 2010 2009 Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet Män, 2008-2011, 2007-2010, 2005-2008,2004-2007 5-års överlevnad i bröstcancer 2004-2010, 2003-2009, 2002-2008, 2001-2007 Andel diabetiker som når mål för blodtryck 2011, 2010, 2009, 2008 Dödlighet inom 28 dagar efter stroke Kvinnor 2009-2011, 2008-2010, 2006-2008, 2005-2007 Dödlighet inom 28 dagar efter stroke Män 2009-2011, 2008-2010, 2006-2008, 2005-2007 Dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt Kvinnor 2008-2010, 2006-2008, 2005-2007 Dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt Män 2008-2010, 2006-2008, 2005-2007 Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 100 000 invånare, kvinnor 2009-2011, 2008-2010, 2005-2008, 2004-2007 Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 100 000 invånare, män 2009-2011, 2008-2010, 2005-2008, 2004-2007 Andel med tre eller fler psykofarmaka 80 år och äldre, kvinnor 2011, 2010, 2009, 2008 Andel med tre eller fler psykofarmaka 80 år och äldre män, 2011, 2010, 2009, 2008 Andel i befolkningen som anser sig ha tillgång till den vård man behöver, 2011, 2009, 2008 och 2007 Andel i befolkningen som har förtroende för vården vid vårdcentraler, 2011, 2010, 2009, 2008 Andel i befolkningen som har förtroende för vården vid sjukhus, 2011, 2009, 2008 och 2007 Andel av patienter som väntat högst 90 dagar på besök i specialicerad vård, mars 2012, mars 2011, mars 2010, mars 2009 Faktisk hälso- och sjukvårdskostnad 2011, 2010, 2009, 2008 Kostnad per konsumerad DRG-poäng Spec. somatisk vård 2011, 2008, 2007 och 2006 Position 1 7 (%) 33,3 31 35 39 Position 8 14(%) 33,3 34 30 27 Position 15 21(%) 33,3 34 35 33 18

Patientcentrerad vård Patientenkät. Landstinget har från år 2011 anslutit sig till Nationell Patientenkät, ett samarbete som omfattar landets samtliga landsting och regioner. Arbetet koordineras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Resultat. Resultaten från Nationell Patientenkät redovisas i Patientupplevd kvalitet (PUK). Detta innebär att resultatet tar hänsyn till alla svarsalternativ, dvs både svar av positiv karaktär och svar av negativ karaktär. PUK-värdet redovisas i intervallet 0 100, där 100 är det högsta värdet. Patienterna inom den specialiserade vården har ett högt förtroende för vårdpersonalen och upplever att de bemöts med hänsyn och respekt. Dessutom upplevs väntetiden till besök och behandling som acceptabel av många patienter. Enkätresultaten visar också att det finns möjligheter till förbättringar, bland annat så att patienten ska kunna bli mer delaktig i planeringen av den fortsatta vården. Detsamma gäller information till exempel om eventuella biverkningar av läkemedel som skrivs ut och varningssignaler att vara uppmärksam på gällande sin sjukdom eller behand- Resultat Somatik Psykiatri Primärvård Öppenvård Slutenvård Öppenvård Slutenvård Läkarbesök Bemötande Kände du att du blev bemött med 92 (93) 90 (92) 75 (73) 82 (84) 89 (90) respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Delaktighet Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket 79 (81) 75 (76) 48 (56) 64 (68) 77 (78) som du önskade? Information Fick du tillräcklig information 82 (84) 78 (80) 46 (57) 66 (68) 77 (77) om ditt tillstånd? Tillgänglighet Fick du en mottagningstid så snart du önskade/fick du möjlighet att 81 (79) 79 (81) 47 (62) 58 (61) 82 (80) träffa en läkare så ofta som du önskade när du var inlagd? Förtroende Kände du förtroende för de läkare som du träffade på mottagningen/ 91 (92) 86 (88) 66 (69) 67 (72) 83 (84) avdelningen? Upplevd nytta Anser du att ditt aktuella behov av sjukvård blev tillgodosett vid ditt 85 (87) 89 (90) 60 (66) 73 (75) 82 (82) besök på mottagningen/under din vistelse på avdelningen? Helhetsintryck Hur värderar du som helhet den 76 (79) 75 (77) 51 (55) 61 (64) 70 (71) vård/behandling du fick? Rekommendera Skulle du rekommendera den här mottagningen/avdelningen till andra? 90 (92) 91 (91) 64 (67) 75 (77) 82 (82) Rikets resultat visas inom parentes. ling. Psykiatrin har ett genomgående sämre resultat än somatiken (både för öppen- och slutenvård) och primärvården. Patientnämndsärenden. Antal patientnämndsärenden under 2012 fördelade på huvudkategori och kön, i jämförelse med åren 2011 och 2010. Patientnämnden avslutade sammanlagt 643 ärenden under 2012. Det är en ökning från föregående år då motsvarande siffra var 569 ärenden. Ärendeökning återfinns inom samtliga kategorier. Kategorin vård/behandling är liksom föregående år störst till andel samt till antal ärenden. Det är inom den kategorin som den största ärendeökningen har skett, främst ärenden gällande män. Skillnaderna mellan andel kvinnor och män totalt fortsätter att minska och av 643 ärenden gällde 55 procent kvinnor och 45 procent män (2011 låg motsvarande siffror på 56 procent kvinnor och 44 procent män). Utöver hanteringen av ärenden kontaktades nämnden av en stor mängd patienter och medborgare som önskade vägledning vad gäller upplevda problem inom hälso- och sjukvården samt folktandvården. Bemötande/ Kommunikation Organisation/ Regler/Resurser Vård/ Behandling År 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Kvinnor 100 123 128 93 70 83 145 126 143 Män 84 93 97 73 60 68 85 97 124 Totalt 184 216 225 166 130 151 230 223 267 19

Tillgänglig vård Vårdgarantin är från och med den 1 juli 2010 en del av hälsooch sjukvårdslagen (1982:763, HSL). Det innebär inte att man har rätt till en viss vård, däremot att man har rätt att få vård inom en viss tid. Generellt är tillgängligheten god inom de allra flesta verksamhetsområden. När det gäller den specialiserade vården har Norrbotten valt att sätta kortare tidsgränser än den nationella vårdgarantin som mål. Landstingets mål: 0 7 60 Primärvården ska erbjuda kontakt i telefon eller på plats samma dag. Om läkarbesök inom primärvården behövs ska det kunna erbjudas inom högst sju dagar. Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den planerade specialiserade vården erbjudas inom högst 60 dagar. 60 Efter beslut om behandling ska denna kunna påbörjas inom högst 60 dagar. Resultat för 2012 Den nationella mätningen som gjordes i oktober månad 0 av telefontillgänglighet inom primärvården, visar att vårdcentralerna i länet tog emot 65 950 telefonsamtal, varav 96 procent besvarades samma dag. Det är ett bättre resultat än för riket i genomsnitt där motsvarande siffra är 90 procent. 7 Andelen patienter som fick träffa en läkare inom sju dagar var 90 procent. Det är ett något sämre resultat än för riket i genomsnitt där motsvarande siffra är 93 procent. 60 Andel patienter som väntat 60 dagar eller kortare på besök till specialiserad vård, januari december 2012, i procent. % 100 80 60 40 20 0 60 Andel patienter som väntat 60 dagar eller kortare på behandling, januari december 2012, i procent. % 100 80 60 40 20 0 Norrbotten Riket Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec I december fick 75,6 % av norrbottningarna sitt första besök till specialist inom 60 dagar. För riket i genomsnitt var motsvarande siffra 73,9 %. Norrbottens resultat under 2012 är genomgående bättre än genomsnittet i riket. Norrbotten Riket Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec I december fick 85,0 % av norrbottningarna sin behandling inom den specialiserade vården inom 60 dagar. För riket i genomsnitt var motsvarande siffra 71,3 %. Norrbottens resultat under 2012 är genomgående bättre än genomsnittet i riket. Könsuppdelad faktisk väntetidsstatistik. Med faktisk väntetid avses den tid som gått mellan beslut om remiss för första besök eller beslut om behandling, till den dag detta sker eller påbörjas. Tabellen nedan visar andel av samtliga genomförda besök/behandlingar för kvinnor respektive män som fick en tid i specialistsjukvården inom vårdgarantins 90 dagar per den 30 november 2012. Resultaten visar att något fler kvinnor än män får komma på besök inom 90 dagar (till exempel hade 93 procent av alla kvinnor som kom på besök i november väntat 90 dagar eller kortare). Detta samtidigt som förhållandet är det omvända när det gäller behandling, det vill säga större andel män än kvinnor får sin behandling inom 90 dagar. 20