Gymnasial lärlingsutbildning

Relevanta dokument
Lärlingskompassen.se Hur man skapar en fungerande lärlingsutbildning? Sprider Framgångsfaktorer och Empiri

GLU. Gymnasial lärlingsutbildning. Hur man skapar en fungerande gymnasial lärlingsutbildning

Lärlingskompassen.se Hur man skapar en fungerande lärlingsutbildning? Sprider Framgångsfaktorer och Empiri

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Gysam Verksamhetsplan 2015

Fler vägar till j obb för unga Ungdomspaket på 8, 1 milj arder kronor i budgetpropositionen för 2013

Cecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare

Skolforum Nyheter, uppföljning och framtida satsningar inom Skolverkets arbete

Full fart mot Framtiden

Statsbidrag för yrkesintroduktion i gymnasieskolan 2014 Ansökan ska ha inkommit till Skolverket senast den 21 februari 2014

Beslut för gymnasieskola

Svensk författningssamling

APL-plan/Systematiskt arbetsmiljöarbete Struktur, rutiner och ansvarsområden kring APL/praktik på gymnasiesärskolan

Remissyttrande från Djurbranschens Yrkesnämnd över förslag till Gymnasial lärlingsanställning

Uppföljning av kunskapsresultat

Verksamhetsberättelse Uddevalla Gymnasieskola

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Välja yrke (SOU 2015:97)

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut. Beslut. Consensum Lund AB Org.nr Niklas Anderberg Dnr :7640

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

Regeringsuppdrag om yrkesutbildning

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Beslut för gymnasiesärskola

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Cecilia Hanö Undervisningsråd

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Utbildning och kunskap

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun

Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson GNVO11-020

Granskning av anpassnings- och förändringsarbete utifrån nya skollagen

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden

Beslut för gymnasiesärskola

Om Skolverkets exempel på gymnasiearbeten i yrkesexamen

Gymnasieexamen. För högskoleförberedande examen krävs 2500 poäng 2250 godkända poäng godkänt i sv/sva 3, en 2 och ma 1 godkänt gymnasiearbete

Innehåll. Protokoll av 2

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor

Kompetensförsörjning för att få sökande till gymnasiala yrkesutbildningar inom områden där det råder kompetensbrist på Gotland

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för fristående grundskola

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Pedagogisk planering i systemet

Ett fungerande programråd, förutsättning för ett bra APL-arbete

Lärlingskompassen. Konferens Bohusgården april 2017

Beslut för vuxenutbildning

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013

Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Utbildning och kunskap

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen

Minnesanteckningar från nätverksmöte för Lärande på arbetsplats

Beslut för vuxenutbildningen

Kriminalvårdens klientutbildning Lärcentrum-modellen

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Studiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO

Undervisningen ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 3 når minst godkänd nivå.

Kvalitetsrapport Perioden 30 juli juli Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19

Verksamhetsberättelse

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Svensk författningssamling

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen

Svensk författningssamling

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Beslut för vuxenutbildning

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Tre förslag för stärkt grundskola

Beslut för vuxenutbildning

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Beslut för förskoleklass och grundskola

Likvärdig skola med hög kvalitet

Skola arbetsliv Prioriterat område för Skolverket

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

Skolverkets lärlingscentrum. Björn Wärnberg Nationell lärlingssamordnare

Bildningsstaden Borås

Bilaga till Dnr: BoF (7)

Beslut för vuxenutbildning

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå,

Matematikstrategi

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet

Beslut för gymnasieskola

ABF Stockholm. Vuxenutbildning - Våren 2010

Stödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg

Kvalitetsgranskning Rapport K-2013:1. Lärlingsutbildningen för vuxna

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Utbildningsförvaltningen. Bildningsstaden Borås

Beslut för gymnasieskola

Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem

Verksamhetsberättelse

Beslut. Beslut efter tillsyn av utbildningsanordnaren Movant AB [nom kommunal vuxenutbildning i Lunds kommun. Skolinspektionen.

Redovisning av uppdrag lämnade till förvaltning, gymnasiechef eller administration av gymnasienämnden 2010

Transkript:

Gymnasial lärlingsutbildning Malmö 2014 Uddevalla gymnasieskola - lärlingsutbildning

Organisationen på Uddevalla gymnasieskola - De förutsättningar som gymnasiechefen gett Om hur GLU arbetar för att säkerställa kvalitet - Om hur vi praktiskt löser skoluppdraget

Uddevalla kommun och Uddevalla gymnasieskola Kommunen Uddevalla kommun 55.000 invånare BUN är verksamhetsorganiserad när det gäller ledning och styrning Uddevalla gymnasieskola 3100 elever Samtliga Nationella Program 47% yrkesprogram 14 kommuner Gymnasiechefen leder verksamheten

Uddevalla kommun Uddevalla gymnasieskola Omslutning 322 miljoner - Kommunbidrag: 55% - Interkommunal intäkt: 45% Av budget: - Köp av platser riket kommun/ landsting: 3% - Fristående skolor: 9% Trender Elever inom fristående skolor år 1 2009: 432st 2013: 183st Elever kommun/landsting år 1 2009: 156st 2013: 19st

Uddevalla gymnasieskola - GLU Historia Startade 2006 Deltog i försöksverksamheten 2008- Permanent från 2011 Idag ca 170 lärlingar 3 paralleller i varje årskurs 12 yrkesprogram 2 dagar skola 3 dagar APL

Uddevalla gymnasieskola - GLU Startar utbildningar med bara en elev Upp till ca 10 elever på samma program i en årskurs Fler sökande än antalet platser Få avhopp

Uddevalla gymnasieskola - GLU Slutbetyg Snittpoäng (slutbetyget) Byten 2012 34 av 35 2013 53 av 57 GLU 13,8 Yrkesprogram UG snitt 12,5 Studieförb. UG snitt 14,3 Läsåret 12-13 (totalt 183 elever) 10 elever slutade 14 elever började

Att organisera yrkesutbildning utifrån yrkesförlagd utbildning = Lärlingsutbildning 1. Säkerställa ledning och styrning utifrån utbildningens behov 2. Tillgodose elevernas behov av skola 3. Tillse attraktivitet en statusutbildning 4. Utbilda/ombilda lärarkompetensen 5. Använda de skolförlagda utbildningsresurserna på ett nytt sätt 6. Ekonomi

1. Säkerställa ledning och styrning Gymnasiechefen ger förutsättningarna: Eget ansvarsområde - en rektorsenhet Tydligt uttalat ledningsmål för verksamheten - inre motstånd i organisationen måste mötas Överordnat mandat för att använda skolans utbildningsresurser lokaler/lärare Möjlighet för rektor att utforma en egen utbildnings- organisation/administration

1. Organisation av GLU En rektor för alla lärlingar En ekonomisk enhet Bevaka modellen idémässigt Identitet av att vara lärling Effektiviseringar i t.ex. kursgrupper, arbetskläder m.m.

1. Samarbete 2 FORMER AV LÄRANDE! 1 MÅL - eleven ska få den form som passar bäst 8 rektorer 12 program 5 enheter Exempel Skolans verkstäder m.m. som backup Första 6-10 veckorna i skolan Gemensamma yrkeslärare Eleven kan byta form Kvalitetsgaranti gentemot branscherna

2. Elevernas behov av skola Eleverna saknar erfarenhet av arbetsliv Det sociala livet är viktigare för dem än utbildningen Eleverna vill känna att de går till sin skola Dialogen mellan lärare-elevarbetsplats skall säkras Individualisering och snabba anpassningar utifrån ny kunskap om elevens behov i utbildningen

2. Lärlingsklasser Sammanhållna lärlingsklasser Social gemenskap - Lärlingsprogrammet Jämn könsfördelning Kvalitativt utbyte i kurser som läses i skolan Vi går på lärlingsprogrammet Timmie och Marcus, GLU Problem: Svårare att skapa infärgning av yrkesvalet i t.ex. svenska

2. Lärlingsklasser

3. En attraktiv utbildning Tillgodose 1-handsval En riktig skola men på ett mer spännande sätt och för många elever bättre Hitta nya utbildningar tex. inom sidoyrken som breddar utbudet Öppna vägar mellan skolförlagt och yrkesförlagd utbildning Yrkeslärare som helt svarar upp för att det är ett bra utbildningsalternativ

3. Starten Nätverk med skolor som startade tidigt - Viktigt! Liten grupp med en projektledare (Lärlingskoordinatorn) Alla erbjöds möjlighet att bli lärlingar - ledde till höga betyg

4. Yrkeslärarens nya roll Yrkeslärarens roll - när jobbet är skola Yrkeslärarrollen omformas från modelllärande till lärande i produktion Anpassat samverkansavtal för hur vi tjänstefördelar Lärandet följer arbetsplatsen - inte kursplanen Läraren måste ut till arbetsplatsen Dokumentationen blir annorlunda Trepartssamtal är grunden i bedömningsarbetet

4. Yrkeslärarens nya roll Dokumentation på GLU (Utöver normal dokumentation på en skola) Eleven skriver loggbok minst en gång i veckan Läraren fyller i en besöksjournal Läraren måste skapa checklistor och matriser till arbetsplatsen och eleven som är konkreta

Exempel: Loggbok tisdag: Kom en båt som inte gick att köra med, det var det enda som stod på arbetsordern. Hoppade ner i båten och märkte snart att det inte gick att växla. Efter lite felsökning såg jag att det var en plastdel som länkar samman växelmekanismen uppe vid blocket och växelstången från växelhuset, och det är ett speciellt ombyggnadskit så fick beställa nya delar. Men den skulle också servas och montera fast mittpulpeten. När den var klar gick jag på motorer som skulle servas som kommit in lite då och då.

Exempel: Besöksjournalen

Exempel: Checklista

Exempel: Bedömningsmatris

4. Yrkeslärarens nya roll Krävs en erfaren yrkeslärare Bedömning sker med få elevmöten Kunskapskrav i olika kurser sammanfaller Kurser måste vara öppna länge Kurser som bygger på varandra Formativ bedömning

5. Använda utbildningsresurserna på nya sätt - Lärlingskoordinatorn Smörjer "maskineriet" i en annars uppdelad utbildning Avlastar yrkesläraren Ökar kontaktytan med arbetsplatserna Delar upp eleverna programvis Viktigt med stor lokalkännedom

5. Lärlingskoordinatorn Tre heltidstjänster Praktikanskaffning och mycket annat Statsbidraget Kontrakt Ersättningar Arbetskläder Handledarutbildningar Arbetsmiljöfrågor Specialanpassar utbildningar Planering Bollplank för yrkesläraren m.m.

5. Lärlingskoordinatorn Handledarpärmen Kontaktuppgifter Försäkringsinformation Utbildningskontrakt med fördelning av kurser Riskanalys Checklistor och bedömningsmatriser

5. Handledarutbildning Grundutbildning 8 tim Om gymnasieskolan Om bedömning och betygsättning Arbetsmiljöfrågor Om ungdomskultur HLR Friskvårdsdag 8 tim Arbetsskador Sjukgymnast med träningsprogram Kostrådgivning Ergonomi

6. Ekonomi Elevpeng utgår enligt samma modell som för övriga program men är generell ca 60.000 kr/elev/läsår Statsbidrag tillkommer Täcker alla kostnader utöver lokal samt rektorslön

9 av 10 får jobb! 9,52% 33,33% Tillsvidare i bransch 22,22% Visstid i bransch Tillsvidare i annan bransch Visstid annan bransch Studerande Arbetssökande 9,52% 0,00% 25,40% Uppföljning 6 månader efter studenten. 5 års undersökningar 178 elever.

Framgångsfaktorer 1. En rektor för alla lärlingar oavsett program 2. Sammanhållna lärlingsklasser 3. Mycket resurser på lärlingskoordinatorer 4. Täta uppföljningar 5. Handledarutbildning