Jämlik sjukvård - steg mot rutinmässig monitorering

Relevanta dokument
Jämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn

Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade beskrivningstexter i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), gällande version 2014

Anvisningar för kodning av vårdåtgärder

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Borttagna koder ur Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) med KMÅ-struktur

Socialstyrelsens patientregister för f

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Likabehandling - handlingsplan

Jämlik vård Botkyrka-projektet

Hur jämlik är vården?

Framtidens primärvård

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Journal- och registerstudier

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv

Journalmall för psykiatrikursen

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

12. Behov av framtida forskning

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Anvisningar för uppföljning av ledtider inom bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi till den nationella väntetidsdatabasen

Trend Vårdbarometern

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Etik vid användande av e-hälsa och välfärdsteknik. Masterclass 2019 Evamaria Nerell, Socialstyrelsen

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Habiliteringsteamet Danderyds sjukhus, Rapporteringsanvisningar

Blodregistret. Blod från givare till patient ett prospektivt kvalitetsregister för donation och transfusion av blod

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Vilka nationella register kan Malmö ha nytta av?

Hållbar Jämställdhet. Jämställd vård. Uppdrag. Vad har vi gjort? Jämlikhet. Jämställdhet

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra! Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra!

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Fast Track Är det patientsäkert? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet

God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53

Livsstil och integritet. Stockholm Stella Cizinsky Överläkare i kardiologi, verksamhetschef Universitetssjukhuset Örebro

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Why you should love statistics - Alan Smith. Hur väl känner du till ditt område? Vet eller tror du?

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

Användarmanual Intygsstatistik. Nationell statistik

Juridik och etik - vid digitalisering av socialtjänsten

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Rapport. Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering av kostnadsytterfall. Norrlands Universitetssjukhus Umeå

RAPPORT. Datum Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna

Handlingsplan för Norrbottens läns landsting

Kvinnor och män i hjärt- och kärlsjukvården PATIENTER I KPP-DATABASEN 2012

Kvalitetsdeklaration Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016

etikprövningsnämnden (CEPN)

Kvalitetsregisterdag

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Vård på lika villkor - områdesbeskrivningar

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

Nationell databas. Mäta ledtider inom : Kortare väntetider i cancervården

Genom att fullfölja arbetet med en nationella cancerstrategin, där en sammanhållen och patientfokuserad vård är en av de viktigaste delarna.

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

HSN:s planering och uppföljning

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

Exempelsamling Logikmodeller

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, Nils Janlöv, Vårdanalys

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient?

Journalmall för psykiatrikursen

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Journalföreläsning HT Per Nordberg/Jonas Mehra

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Transkript:

Jämlik sjukvård - steg mot rutinmässig monitorering Toomas Timpka överläkare, professor i socialmedicin, docent i medicinsk informatik Armin Spreco statistiker, doktor i medicinsk vetenskap

Disposition Uppdraget Bakgrund och definitioner Exempel på befintliga system Kravspecifikation Systemlösning med exempel på resultat Diskussion och fortsatt arbete

Uppdraget (1) Region Östergötlands strategiska plan för 2016-2018 innehåller jämlik sjukvård som ett ledande verksamhetsmål Med jämlik sjukvård menas att vården ska förmedlas till patienterna utan omotiverade skillnader, dvs. att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning.

Uppdraget (2) Rapport från förstudie (april 2017) Rekommenderad systemlösning för automatiserad uppföljning av jämlik sjukvård Behov och krav gällande data/mått kopplade till jämlik sjukvård och vilka datakällor som berörs/kravställarens behöver för att fånga dessa behov Behov och krav gällande gränssnitt mot dataregister och övriga datakällor som berörs Etiska och juridiska frågeställningar behöver utredas bland annat vad gäller att koppla journal- och registerdata till socioekonomiska variabler på individnivå.

Uppdraget (3) Att i ett FoU-projekt undersöka en systemlösning för automatiserad uppföljning av jämlik sjukvård i pilotversion initialt baserat på Region Östergötlands egna uppgifter när en tillfredställande arbetsmetod utvecklats hämtas data in från externa databaser (exv. socioekonomiska data från SCB samt folkbokföringen)

Definition Jämlik hälso- och sjukvård Frånvaro av omotiverade skillnader i behandling inom hälso- och sjukvården

Bakgrund The Belmont report The Black report Strategier för god och mer jämlik vård 2012-2016 (Socialdepartementet) En mer jämlik vård är möjlig - Analys av omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande (Vårdanalys) Region Östergötlands handlingsplan 2016-2020

Exempel headspace Nationellt program för behandling av mental och fysisk ohälsa bland ungdomar (åldersgruppen 12-25 år) i Australien Infördes 2007-2017 Inrättande av 100 nya vårdcentraler (små sjukhus) enbart för ungdomar - var och en med 30 vårdgivare ehälsotjänster på nätet

Exempel headspace jämlik sjukvård Access - tillgång och utnyttjande av vårdtjänster Process - bemötande och behandlingar Utfall - resultat av vården

Exempel headspace jämlik sjukvård Kön Ålder Bostadsort Sociala resurser och klass (familj, ekonomi, utbildning, etc.) Nationella minoriteter (etnicitet, religion, etc.) Utrikes födda Sexuell läggning

Exempel headspace jämlik sjukvård (forts.) Handikapp Missbruk Sjukdoms(diagnos)område Sjukdomsgrad

Jämlik sjukvård inom Region Östergötland Vad vill vi mäta? Vad kan vi (tekniskt) mäta? Vad bör vi (etiskt) mäta? Vilka resurser har/kan vi utnyttja? Vad behöver utvecklas? Vilka utmaningar kvarstår att lösa?

Krav på uppföljningssystem (1) Funktionella krav Giltiga utfallsparameterar Giltiga förklaringsparametrar Rationaliserad datafångst - minimal produktionsstörning

Krav på uppföljningssystem (2) Icke-funktionella krav Avsaknad etiska konflikter Principlism - Autonomi - Alltid hjälpa (beneficience) - aldrig skada (nonmaleficience) - Rättvisa Förenlighet med gällande lagstiftning

Systemlösning (1) Den befintliga IT-infrastrukturen utnyttjas Socioekonomiska data på individnivå införlivas i de Vårddatalager/ Business Intelligence (BI) register som används för verksamhetsstyrning Data till analyser av jämlik sjukvård samlas regelbundet från registren utan att belasta sjukvården

Systemlösning (2) Aspekter av jämlik sjukvård (process- och utfallsvariabler) väntetid (vid specialistremiss) utförda vårdåtgärder (exv. behandlingar, läkemedelsförskrivning, sjukskrivning) vårdresultat (exv. vårdtid, mortalitet) Patientkännetecken (förklaringsvariabler) kön ålder samsjuklighet (exv. psykisk sjukdom eller beroendeproblematik) socioekonomisk ställning (uppdelat på inkomst, utbildning, födelseland, etc.) bostadsort

Systemlösning (3) Införande under treårsperiod (från oktober 2017) Utveckling av monitoreringsmodell i pilotprojekt Retrospektiv analys av data från 2014-2017 Status i pilotprojektet maj 2018 Databasstruktur skapad december 2017 Etikgodkännande forskningsdelen mars 2018 Beställning av individdata från SCB mars 2018 Leverans av individdata pågår maj 2018

Preliminära resultat pilotprojekt Analyser per diagnos och diagnosgrupp Aspekter av jämlik sjukvård: Vårdåtgärder (behandlingar, läkemedelsförskrivning) Vårdutfall (vårdtid) Tillgänglighet Patientegenskaper: kön ålder samsjuklighet (psykisk sjukdom eller beroendeproblematik) socioekonomisk ställning (uppdelat på inkomst och utbildning).

Preliminära resultat forts. Socioekonomisk ställning index baserade på individens bostadsadress individspecifika data under leverans från SCB Samsjuklighet analyseras via indikatorer för långvarig psykisk sjukdom eller beroendeproblematik. psykotiska tillstånd (ICD koder F20, F21, F22 F23, F25, F28-F29) bipolär sjukdom (ICD koder F30-F31) alkohol och drogmissbruk (ICD koder F10-F19)

Preliminära resultat forts. Exempel arbetsmetodik för analys av vårdåtgärder Deskriptiv översikt Uppdelning per diagnos Datavalidering Könsfördelningsindex (jämn fördelning = 1) Översyn av könsdominerade åtgärder

Åtgärder vid Akut hjärtinfarkt (ICD kod I21.9) Åtgärd KVÅ_kod Kvinna Man Total Kvinna Man Könskvot (man/kvinna) Datortomografi, mediastinum inklusive de stora 10 4 14 1,81% 0,44% 0,25 kärlen AG008 Konferens med patient (i) XS007 12 5 17 2,17% 0,56% 0,26 Ultraljudsundersökning av artärer, enkel 10 6 16 1,81% 0,67% 0,37 (duplexteknik) (i) AP070 Syrgasbehandling (i) QD014 16 11 27 2,90% 1,22% 0,42 Telemedicinsk övervakning av vitala funktioner (i) 27 19 46 4,89% 2,11% 0,43 AV043 Läkemedelstillförsel, intravenös (i) DT016 30 22 52 5,43% 2,44% 0,45 Syrgasbehandling vid spontanandning och 18 16 34 3,26% 1,78% 0,55 atmosfärtryck (i) DG015 Artärpunktion (i) AP029 12 11 23 2,17% 1,22% 0,56 Inledande av akutbehandling med luftvägsmottryck CPAP eller BilevelPAP DG001 44 43 87 7,97% 4,78% 0,60 Kateterisering av urinblåsa (i) TKC20 15 15 30 2,72% 1,67% 0,61 Telemetriövervakning (i) AF063 23 30 53 4,17% 3,33% 0,80 Doppler ekokardiografi, transtorakal, enkel (i) 27 37 64 4,89% 4,11% 0,84 AF020 Hjärtlungräddning (i) DF028 15 23 38 2,72% 2,56% 0,94 Läkemedelsberättelse XV017 308 510 818 55,80% 56,67% 1,02 Stödjande samtal (i) DU007 7 12 19 1,27% 1,33% 1,05 Elkonvertering, defibrillering UNS (i) DF010 11 19 30 1,99% 2,11% 1,06 Perkutan transluminal koronarangioplastik (PTCA) 71 125 196 12,86% 13,89% 1,08 (i)fng02 Koronarangio AF037 355 641 996 64,31% 71,22% 1,11 Gastroskopi UJD02 6 11 17 1,09% 1,22% 1,12 Doppler EKG AF021 277 511 788 50,18% 56,78% 1,13 Inledande av behandling med respirator UNS (i) 19 35 54 3,44% 3,89% 1,13 DG002 Transfusion, erytrocyter, allogen DR029 15 28 43 2,72% 3,11% 1,14 Datortomografi, buk (ospecificerat) AJ004 7 13 20 1,27% 1,44% 1,14 Annan specificerad mätning i hjärta och de stora 15 30 45 2,72% 3,33% 1,23 intratorakala kärlen AF009 Kurator XS913 6 12 18 1,09% 1,33% 1,23 Transesofageal ekokardiografi AF064 5 10 15 0,91% 1,11% 1,23 Perkutan transluminal koronarangioplastik (PTCA) 225 460 685 40,76% 51,11% 1,25 med inläggande av stent (i) FNG05 Datortomografi, hjärna AA011 11 23 34 1,99% 2,56% 1,28 Sjukgymnast XS918 100 240 340 18,12% 26,67% 1,47 Datortomografi, torax AG009 5 12 17 0,91% 1,33% 1,47 Respiratorbehandling, konventionell DG021 6 16 22 1,09% 1,78% 1,64 Användande av tolk ZV020 1 14 15 0,18% 1,56% 8,59

Åtgärder vid Akut hjärtinfarkt (ICD kod I21.9) könsneutralt intervall Telemetriövervakning (i) AF063 23 30 53 4,17% 3,33% 0,80 Doppler ekokardiografi, transtorakal, enkel (i) AF020 27 37 64 4,89% 4,11% 0,84 Hjärtlungräddning (i) DF028 15 23 38 2,72% 2,56% 0,94 Läkemedelsberättelse XV017 308 510 818 55,80% 56,67% 1,02 Stödjande samtal (i) DU007 7 12 19 1,27% 1,33% 1,05 Elkonvertering, defibrillering UNS (i) DF010 11 19 30 1,99% 2,11% 1,06 Perkutan transluminal koronarangioplastik (PTCA) (i)fng02 71 125 196 12,86% 13,89% 1,08 Koronarangio AF037 355 641 996 64,31% 71,22% 1,11 Gastroskopi UJD02 6 11 17 1,09% 1,22% 1,12 Doppler EKG AF021 277 511 788 50,18% 56,78% 1,13 Inledande av behandling med respirator UNS (i) DG002 19 35 54 3,44% 3,89% 1,13 Transfusion, erytrocyter, allogen DR029 15 28 43 2,72% 3,11% 1,14 Datortomografi, buk (ospecificerat) AJ004 7 13 20 1,27% 1,44% 1,14 Annan specificerad mätning i hjärta och de stora intratorakala kärlen AF009 15 30 45 2,72% 3,33% 1,23 Kurator XS913 6 12 18 1,09% 1,33% 1,23 Transesofageal ekokardiografi AF064 5 10 15 0,91% 1,11% 1,23 Perkutan transluminal koronarangioplastik (PTCA) med inläggande av stent (i) FNG05 225 460 685 40,76% 51,11% 1,25

Åtgärder vid Akut hjärtinfarkt (ICD kod I21.9) kvinnodominerat intervall Åtgärd KVÅ_kod Kvinna Man Total Kvinna Man Könskvot (man/kvinna) Datortomografi, mediastinum inklusive de stora kärlen AG008 10 4 14 1,81% 0,44% 0,25 Konferens med patient (i) XS007 12 5 17 2,17% 0,56% 0,26 Ultraljudsundersökning av artärer, enkel (duplexteknik) (i) AP070 10 6 16 1,81% 0,67% 0,37 Syrgasbehandling (i) QD014 16 11 27 2,90% 1,22% 0,42 Telemedicinsk övervakning av vitala funktioner (i) AV043 27 19 46 4,89% 2,11% 0,43 Läkemedelstillförsel, intravenös (i) DT016 30 22 52 5,43% 2,44% 0,45 Syrgasbehandling vid spontanandning och atmosfärtryck (i) DG015 18 16 34 3,26% 1,78% 0,55 Artärpunktion (i) AP029 12 11 23 2,17% 1,22% 0,56 Inledande av akutbehandling med luftvägsmottryck CPAP eller BilevelPAP DG001 44 43 87 7,97% 4,78% 0,60 Kateterisering av urinblåsa (i) TKC20 15 15 30 2,72% 1,67% 0,61

Åtgärder vid Akut hjärtinfarkt - mansdominerat intervall Datortomografi, hjärna AA011 11 23 34 1,99% 2,56% 1,28 Sjukgymnast XS918 100 240 340 18,12% 26,67% 1,47 Datortomografi, torax AG009 5 12 17 0,91% 1,33% 1,47 Respiratorbehandling, konventionell DG021 6 16 22 1,09% 1,78% 1,64 Användande av tolk ZV020 1 14 15 0,18% 1,56% 8,59

Preliminära resultat forts. Statistiska analyser Åtgärder Vårdutfall (vårdtider) Tillgänglighet Enkla modeller Multipel modell

Preliminära resultat forts. Typexempel - jämlik fördelning av vårdåtgärder Cancerdiagnoser Hjärtinfarkt Diabetes Psykiska sjukdomar (icke-psykotiska)

Diskussion Analysmetodiken utgående från Region Östergötlands verksamhetsregister har visat sig funktionell (samt juridiskt och etiskt hållbar) Preliminära analyser ger intressanta resultat (tendens mot att ju naknare patient, desto jämlikare vård ) Utvärderingar av tillgänglighet kräver detaljerad strukturering av databasen, medan detaljerad analys av vårdutfall kräver bland annat integration av dödsorsaksdata.

Diskussion Systemlösningen förutsätter att kliniska data och nya systemmoduler för datainsamling stegvis utvecklas och inbegrips i gemensamma register för styrning och uppföljning samt jämlik sjukvård Viss intensifiering av utvecklingsprojektet erfordras under 2018-19 för att sedan åter minskas under 2019-20 (planerad rutindrift från oktober 2020) Integration av kliniska data om läkemedelsförskrivning och sjukskrivningar är angelägen i nästföljande steg

Kontakt Toomas Timpka professor, överläkare Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Region Östergötland toomas.timpka@liu.se tel. 0705-364357