Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet Examensarbete Allmänsjuksköterskans inställning och attityder gentemot psykiskt sjuka patienter i den somatiska vården En litteraturstudie Författare: Frida Larsson & Klara Lockman-Lundgren Handledare: Mikael Rask & Stig Wenneberg Examinator: Sylvi Persson Termin: HT-18 Nivå: C-uppsats, 15hp Kurskod: 2VÅ61E
Titel Författare Allmänsjuksköterskans inställningar och attityder gentemot patienter med diagnostiserad psykisk sjukdom i den somatiska heldygnsvården en litteraturstudie Frida Larsson och Klara Lockman-Lundgren Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet Handledare Mikael Rask och Stig Wenneberg Examinator Sylvi Persson Adress Nyckelord Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Attityder, inställningar, psykisk sjukdom, sjuksköterska, somatisk vård SAMMANFATTNING Bakgrund: Flera studier visar att mängden människor med psykisk sjukdom ökar och det kommer fortsätta att öka. Personer som lider av en psykisk sjukdom ska kunna leva i vårt samhälle precis som alla andra, men ändå finns det ett stigma mot dem. Stigmat leder till att andra människor drar sig undan från de personer som har en psykisk sjukdom. Inställningar och attityder från sjuksköterskan visar sig även vara annorlunda mot patienter med psykisk problematik. Personer som lider av psykiska sjukdomar kräver överlag mer uppmärksamhet än patienter utan psykisk sjukdom, men eftersom stigmat mot dem finns så upplever de en saknad av den uppmärksamhet de skulle behöva av sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors inställningar och attityder gentemot patienter med en diagnostiserad psykisk sjukdom i somatisk heldygnsvård. Metod: Det har utförts en kvalitativ litteraturstudie baserad på Lundman och Hällgren- Granheim (2012) manifesta innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra olika kategorier med två till tre underkategorier. Kategorierna är: Stigmatiserande inställningar, Otillräcklig kunskap och information, Patienter som är en risk för dem själva och andra samt Positiv inställning trots allt. Slutsats: Sjuksköterskor inom somatisk heldygnsvård visade sig ha varierande inställningar gentemot patienter som har en psykisk sjukdom och orsaken var ofta bristande kunskap om psykisk sjukdom och dess problematik. Detta leder till att dessa patienter inte får den vård de behöver. Ytterligare kunskap om sjuksköterskans egna inställningar och attityder kan bidra till en utveckling i omvårdnaden för patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Nyckelord: Attityder, inställningar, psykisk sjukdom, sjuksköterska, somatisk vård
INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 1 Psykiatrisk diagnos och det psykiatriska kristillståndet 1 Stigmatisering 1 Sjuksköterskors attityder och inställningar till psykisk sjukdom 2 Det förhållningssätt som sjuksköterskan bör ha 2 TEORETISK REFERENSRAM 3 Vårdande relation 3 Professionellt förhållningssätt 4 Vårdlidande 4 PROBLEMFORMULERING 4 SYFTE 5 METOD 5 Design 5 Datainsamling 5 Kvalitetsgranskning 6 Urvalsförfarande 6 Analys 7 Forskningsetiska aspekter 7 Förförståelse 8 RESULTAT 8 Stigmatiserande inställningar 9 Fördomar mot patienter med en diagnostiserad psykisk sjukdom 9 Brist på empati och vårdande inställning hos sjuksköterskan 10 Patienten är problemet 10 Otillräcklig kunskap och kommunikation 10 Oförberedda inför vårdandet 10 Komplicerad kommunikation 11 Patienter risk för dem själva och andra 11 Rädsla försvårar vårdmötet 11 Svårigheter att bygga tillit mellan patient och sjuksköterska 12 Positiv inställning trots allt... 12 Att vårda är en utmaning 12 Till för att skapa tillit och trygghet 12 DISKUSSION 13 Metoddiskussion 13 Resultatdiskussion 14 SLUTSATS 17 REFERENSER 19 BILAGOR Bilaga 1. Sökschema Bilaga 2. Kvalitetsgranskningsmall Bilaga 3. Mall för bedömning av artiklarnas vetenskapliga kvalitét Bilaga 4. Resultatartiklarnas granskningsschema
BAKGRUND Från hälsa till ohälsa Vanligtvis brukar människor inte fundera på hur deras hälsa är, om den är god eller nedsatt eller ens om hälsa existerar. Denna situation förändras när de själva blir patienter och hamnar ur balans, vilket kan leda till erfarenhet av fysisk och psykisk ohälsa. Detta kan innebära en sorts existentiell kris om man är oförberedd (Dahlberg & Segesten, 2010). Världshälsoorganisationens (WHO) definition av hälsa är när människor kan uppnå ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast när frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning. Däremot menar Dahlberg och Segesten (ibid.) att den definitionen snarare är ett svåruppnåeligt ideal än en verklighet. Hälsa är inte heller något konstant utan detta växlar mellan olika individer, och måste därför ses som något mångdimensionellt (Dahlberg & Segesten, 2010). Hälsan speglar individens totala och aktuella livssituation och upplevelsen att inte ha hälsa kan exempelvis uppkomma i form av en obotlig somatisk sjukdom. Hälsokänslan kan även försvagas eller rasa när personen är kroppsligt frisk, men saknar mening i livet. vilket i slutändan påverkar den psykiska hälsan. Upplevelsen av att ha hälsa och balans skiljer sig därmed mellan varje individ och situation, då ingen person är den andre lik (Dahlberg & Segesten, 2010) Psykiatrisk diagnos och det psykiatriska kristillståndet Antalet människor med olika sorters psykiatriska åkommor kommer fortsätta öka skriver Socialstyrelsen (2017). Psykiatriska sjukdomar är de sjukdomar som direkt påverkar personligheten, kognitionen och känslorna, till exempel psykoser, depression och bipolär sjukdom ( Psykisk störning u.å.). Psykisk sjukdom är ett tillstånd och innefattar flera symtom som uppfyller de kriterier som finns för en specifik diagnos. För att kunna fastställa sjukdomens art och diagnos kan två olika diagnossystem användas, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders samt WHO:s International Classification of Diseases (Folkhälsomyndigheten, 2017). De kriterier som ska uppfyllas för att få en psykiatrisk diagnos bedöms också ur olika perspektiv. Dels från medicinsk/psykiatrisk synpunkt, dels utifrån patientens egna perspektiv, inkluderande de närstående. Andra aspekter som utvärderas är olika symtom, grad av påfrestning, psykisk och kroppslig samsjuklighet. Den begränsade förmågan att hantera relationer, arbeten, studier och fritid ingår också i bedömningen (Allgulander, 2014 s. 21; Medibas, 2013). För att kunna bemästra och hantera den personliga livssituationen när den plötsligt förändras vid psykiatrisk sjukdom behöver individen kunna se till sina tidigare erfarenheter och reaktioner på liknande händelser (Cullberg, 2009). När det inte är möjligt menar Cullberg (2009) att de hamnar i ett psykiatriskt kristillstånd. Personer som lider av psykiska sjukdomar har dessutom svårare att hantera detta i och med sin försämring av kognitionen, vilket också leder till att de oftare hamnar i ohälsa, obalans och i kris ( Psykisk störning, u.å.). Stigmatisering Björkman och Lundberg (2014) menar att personer med psykiska sjukdomar ska ha möjlighet till att vara delaktiga i vårt samhälle och kunna leva sitt liv precis som alla andra. Dock så finns ändå ett stigma mot dessa personer. Från antikens Grekland användes begreppet stigma för att beteckna de personer som verkade vara avvikande och därför behandlades på ett
annorlunda och diskriminerande sätt. Människor med psykiska sjukdomar lider i detta sammanhang ofta av allmänhetens missuppfattning om deras diagnos. Detta innebär för de sjuka att de behöver båda handskas med sina symtom och med allmänhetens diskriminering, vilket ofta utmynnar i en försämrad självkänsla hos personen. Denna process brukar kallas stigmatisering (Björkman, 2011). Människor utvecklar tidigt en föreställning om vad psykisk sjukdom innebär och hur det uttrycks. Dessa värderingar och föreställningar kan få stor betydelse när någon utvecklar en psykisk sjukdom, risken blir då att de personligen också utvecklar en självstigmatisering, som leder till en försämrad självkänsla (Björkman & Lundberg, 2014), vilket i sig ökar den psykiska bördan. Samhällets värderingar mot individer med psykisk sjukdom är till exempel att de personer som har haft en psykos alltid är våldsamma och farliga, de ses som inkompetenta, samt att de inte kan ta hand om sin behandling eller den egna ekonomin. Samhället tvivlar således på människors förmåga vid psykisk sjukdom. Det finns också tillfällen då samhället anser att dessa människors sjukdomar är inbillade och inte existerar i verkligheten. Detta har i sin tur effekten att samhället tar avstånd från dessa personer och personer undviker att arbeta tillsammans med personer som lider av en psykisk sjukdom (Reavley & Jorm, 2011; Stuber, Rocha, Christian & Link, 2014). Sjuksköterskors attityder och inställningar till psykisk sjukdom Med begreppet attityd menas en persons inställning till något, det människor uppfattar och förhåller sig till (Malmström, Györki & Sjögren, 2006). En människas inställning och värderingar styr deras uppträdande mot andra personer som byggts upp genom erfarenheter, och uttrycks genom att vara för eller emot något ( Inställning, u.å). Dessa inställningar kan ta sig uttryck i olika attityder som används för att förenkla hanteringen av information från den sociala världen. Attityd kan vidare definieras som ett beteende som går att observera, detta kan till exempel vara människors kroppshållning eller miner som ger uttryck för olika känslor. Attityder kan variera i betydelse och styrka, de kan vara allt mellan starkt positiva till starkt negativa, såsom fördomar hos människor, vilket många gånger leder till en känsla av diskriminering ( Attityd, u.å.). Det är inte alltid patienter med psykisk sjukdom får den uppmärksamhet och förståelse de behöver från sjuksköterskor. Det finns tillfällen då dessa patienter känner sig diskriminerade, avvisade, ej betrodda och dömda, samt saknar stöd eller omtanke (Morgan, Reavley, Jorm & Beatson, 2016; Ye et al. 2016). Attityden från sjuksköterskor visar sig också vara annorlunda gentemot de patienter med både psykiska och fysiska åkommor i jämförelse med patienter med endast en fysisk problematik (Allgulander, 2014; Hasslet et al. 2012). Pich, Hazelton, Sundin och Kable (2011) menar vidare att sjuksköterskor ser de patienter med en psykisk sjukdom som en risk för ett våldsamt beteende och vet inte riktigt hur de ska hantera denna patientgrupp. Melo, Pegoraro, Santos och Pillon (2016) påpekar att sjuksköterskor i den somatiska, eller kroppsliga, vården ofta har en viss sorts inställning till psykiskt sjuka patienter och deras vård som kan vara både positiv eller negativ. Dessa sjuksköterskor anser att psykiskt sjuka patienter är oförutsägbara, kräver mycket vård och är farliga. Det leder till att det är många som känner sig otrygga med att vårda psykiskt sjuka patienter (ibid.). Det förhållningssätt som sjuksköterskan bör ha 2
International Council of Nurses (ICN) är det första rådet som tog fram etiska koder för sjuksköterskor. Dessa fyra grundläggande ansvarsområden sammanfattar de riktlinjer och förhållningssätt sjuksköterskan ska följa i sin omvårdnad. Att främja hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidandet och återställa hälsan efter insjuknande (Svensk Sjuksköterskeförening SSF, 2017). Briskman, Bar, Baoz och Shargorodsky (2012) beskriver vidare att människor med psykiska sjukdomar till större utsträckning lider av eller dör utav fysiska åkommor i jämförelse med de som inte har en psykisk sjukdom. De tycks därför finnas en viss koppling mellan att lida av en psykisk sjukdom och att inte få god eller rätt sorts vård (ibid.), vilket även Socialstyrelsen (2010) nämner. Personer med psykiska sjukdomar uttrycker att de är missnöjda med den somatiska vården de får (Östman & Björkman, 2014). Enligt Morgan et al. (2016) upplever patienter som har en psykisk sjukdom att sjuksköterskor inte litar på dem och menar att sjukdomen inte finns där på riktigt. Det leder i sin tur till att patienten och deras psykiska hälsoproblem ignoreras och att de inte får den hjälp som de eftersöker och behöver (ibid.). Sjuksköterskan ska verka för en jämställd vård där alla patienter får tillgång till den omvårdnad de behöver (SSF, 2017). ICN:s första kod innebär nämligen att sjuksköterskan ska främja en god miljö för de som insjuknar i samhället genom att respektera varje individ unika behov och förutsättningar (ibid.). Sjuksköterskan ska styras av det som på sikt gagnar patienten och dennes livsvärld och inte av sjuksköterskans egna behov eller vad hen tycker (Ottosson, 2012). Därför behöver sjuksköterskor lägga stor vikt på att reflektera över sitt professionella förhållningssätt och skapa en vårdande relation med patienten för att undvika ett vårdlidande (Arman, 2015). Detta gäller speciellt personer med en psykiatrisk diagnos då det visar sig att sjuksköterskor inom den somatiska vården har ett annorlunda bemötande gentemot denna patientgruppen (Agerberg, 2014). TEORETISK REFERENSRAM Uppsatsen utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv. Vårdvetenskapens uppgift är att sprida kunskapen om vårdande och om att bringa hälsa till vårdverksamheten och till sjuksköterskor. Detta för att den enskilda individen/patienten ska få optimal vård (Dahlberg & Segesten, 2010). Målet är att varje patient ska få respektfull vård utifrån sin unika livsvärld utan att mötas av fördomar och förakt (Dahlberg & Segesten, 2010). Livsvärlden är den individuella värld varje människa lever i, och utgör grunden för livet. Livsvärlden grundar sig i alla meningsfulla sammanhang i varje människas liv (Asp, 2017). Upplever patienten respekt kan hen i större utsträckning medverka och vara delaktig i sin vård. Detta är av stor vikt för att vården ska bli säker och möjliggöra ett optimalt resultat (ibid). Dahlberg och Segesten (2010) berättar vidare om en vård som beaktar livsvärlden kommer vara vårdande, vilket snabbare kommer att återställa livsrytmen och kraften i patientens dagliga sammanhang. De vårdvetenskapliga begrepp som belysts i denna studie är Vårdande relation, Professionellt förhållningssätt och Vårdlidande. Vårdande relation Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att om en positiv mellanmänsklig kontakt och relation finns mellan sjuksköterska och patient kan vårdandet optimeras. Ambitionen att stärka patientens hälsoprocess, lindra lidandet och bidra till välbefinnande hjälper patienten att kunna genomföra små och stora livsprojekt, som möjligtvis hade kunnat vara omöjliga i 3
det specifika hälsotillståndet (ibid.). Ekebergh (2015a) fortsätter att om sjuksköterskan har en medveten hållning, ser till patientens berättelse och beaktar dennes erfarenheter och förförståelse kan hen vara fördomsfri och bli mottaglig för patientens behov (ibid.). När sjuksköterskan visar lyhördhet, intresse, har tålamod och visar empati gentemot patienten visar det sig dessutom att den farmakologiska, men även psykoterapeutiska behandlingen blir mer effektiv. Vad dessa patienter behöver är skapandet och ha en trygg relation med sin sjuksköterska (Ottosson, 2012). Professionellt förhållningssätt Holm (2009) beskriver sjuksköterskans professionella förhållningssätt som att ständigt sträva efter och styras av det som gynnar patientens egna behov och känslor. Arman (2015b) beskriver att det finns särskilda och essentiella attityder som en sjuksköterska bör ha i mötet med patienten. Sjuksköterskan ska vara mottaglig och ha ett öppet förhållningssätt till patientens livsvärld och alla känslor som patienten uttrycker. Sjuksköterskan ska besitta en specifik kvalité av mottagande som visar att hen tål se och orkar höra allt som är patientens självupplevda värld (ibid.). Ekebergh (2015a) menar vidare att ett vårdande förhållningssätt innebär att visa öppenhet inför patienter. Då ska sjuksköterskan vara lyhörd och följsam för att i olika situationer med känslighet se och höra viktiga aspekter rörande patientens vård. Vid dessa situationer är det viktigt att vara nyfiken och visa på sin lust att få mer kunskap om patienten, men samtidigt ha förmåga till att bli förvånad och överraskad av det som framkommer. Det handlar om att kunna träda ur den naturliga hållningen och det som tas för givet för att istället kunna inta en mer reflekterande hållning. Förförståelsen och fördomar mot patienter med psykiska sjukdomar från sjuksköterskor inom den somatiska vården måste sättas åt sidan (ibid.). Vårdlidande Vårdlidandet är det lidande som har ett samband med olika vårdsituationer som är beroende av utebliven eller en frånvaro av god vård. Det är lidande som patienten kan känna i möten med sjuksköterskor, som ökar lidandet istället för att minska det. Vårdlidande kan tas i uttryck på olika sätt och beröra människor på olika vis i livet, både praktiskt och emotionellt. Viktiga aspekter som framhävs inom begreppet vårdlidande är kränkning, elände, sjuksköterskans utnyttjande av maktposition gentemot patienten samt den uteblivna vården (Arman, 2015a). Speciellt patienter som lider av psykisk sjukdom upplever att de blir avvisade, dömda och att sjuksköterskor inte litar på dem. De får inte stödet, omtanken eller uppmärksamheten som krävs för optimal vård (Morgan et al., 2016; Ye et al., 2016). PROBLEMFORMULERING Antalet människor med psykiska sjukdomar i samhället ökar. Personer med en psykiatrisk sjukdom har större risk att drabbas av kroppsliga åkommor än personer utan psykiatrisk sjukdom. Därför är sannolikheten hög att allmänsjuksköterskor i den somatiska vården kommer vårda en patient med en psykisk sjukdom. Inställningar och attityder har visat sig vara annorlunda gentemot dessa patienter som lider av både psykisk och fysisk sjukdom än vad de är mot patienter med endast en kroppslig problematik. 4
Det finns ett allmänt stigma i samhället mot psykiskt sjuka människor, som även existerar i den somatiska vården. Det kan i sin tur leda till brister i omvårdnaden för dessa patienter. Vårdvetenskapen har sin grund i att vården ska vara lika för alla. Sjuksköterskan ska i sin omvårdnad utgå ifrån patientens livsvärld, habituella hälsa, miljön de lever i samt vårdandet. Det blir därför en viktig del att kartlägga sjuksköterskors inställningar och attityder gentemot psykiskt sjuka patienter i somatisk heldygnsvård. Litteraturen leder till följande frågor: Vilka inställningar och/eller attityder är det som uttrycks från sjuksköterskor? Vad är det som bidrar till sjuksköterskors inställningar och attityder? SYFTE Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors inställningar och attityder gentemot patienter med en diagnostiserad psykisk sjukdom i somatisk heldygnsvård. METOD Design En systematisk litteraturstudie genomfördes med fokus på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Kvalitativ forskning utgår från människors levda erfarenheter av verkligheten (Henricsson & Billhult, 2017). Enligt Kristensson (2016) är målet med att sammanställa kvalitativ och subjektiv information från vetenskapliga artiklar att förstå och belysa problemområdet på ett bättre sätt. Vid en systematisk litteraturstudie har det systematiskt valts ut vetenskapliga artiklar inom studiens område, som därefter sammanställts (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016). Metoden ansågs vara lämplig då en sammanställning av sjuksköterskors inställningar och attityder till psykiskt sjuka patienter inom den somatiska vården skulle utföras. Denna erfarenhet kommer sedan att kunna användas av sjuksköterskor i praktiken (ibid.). Denna studien har en induktiv forskningsdesign som utgår ifrån insamlad empiri som fanns tillgänglig i utvalda vetenskapliga artiklars resultatsektion, vilka studerades och som utmynnade i en beskrivning av det studerade fenomenet (Priebe & Landström, 2016). Datainsamling Inledningsvis gjordes en preliminär litteratursökning för att fastställa om tillräcklig litteratur fanns för att kunna besvara valt syfte. Litteratursökningen med relevanta sökord skedde sedan i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Dessa databaser fokuserar på valt område för arbetet och erbjuder ett omfattande utbud av litteratur inom omvårdnad (Karlsson, 2016; Forsberg & Wengström, 2015). För att hitta relevanta artiklar användes sökord såsom attitude, mental disorder, nurse och general hospital resterande sökord visas i tabell (se bilaga 1). Enligt Forsberg och Wengström (2015) ska de sökord som används utgå från de ord som direkt framgår i studiens frågeställningar. De valda sökorden kombinerades med hjälp av så kallade booleska operatorer, till exempel AND, OR och NOT (ibid.). Det har även sökts efter artiklar med hjälp av ämnesordlistor i respektive databas, till exempel thesaurus och MeSH-termer (ibid.) Denna sökprocess resulterade i tio vetenskapliga artiklar som först lästes individuellt och därefter tillsammans av denna litteraturstudies båda författare. Kristersson (2016) lyfter fram triangulering som ett sätt att öka tillförlitligheten samt verifierbarheten. Det innebär att 5
två eller fler personer tillsammans analyserar insamlat material. Analysen riskerar då att inte bli påverkad av varje enskild persons förförståelse (ibid). De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades också tillsammans med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) kvalitetsgranskningsmall. Kvalitetsgranskning All litteratur kvalitetsgranskades utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall: Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelser/sjuksköterskeupplevelser (se bilaga 2) som inriktar sig på upplevelser, vilket ansågs vara lämpligt relaterat till studiens design. Varje frågeställning kunde besvaras med ja, nej, oklart eller ej tillämpad. Detta underlättade sedan när det skulle avgöras av vilken kvalité artiklarna hade, dessa var hög, medelhög eller låg kvalité. Det gjordes utifrån en mall som visar olika kriterier för kvalitén på en vetenskaplig artikel (se bilaga 3). För att uppnå hög kvalité skulle bedömningen av artikeln ej uppfylla mindre än 90 % av kriterierna. Artiklar med mindre än 70 % uppfyllda kriterier var av låg kvalité och skulle komma att exkluderas från denna litteraturstudie. De artiklarna däremellan bedömdes vara av medelhög kvalité. Detta resulterade i tio vetenskapliga artiklar, där åtta var av hög kvalité och två av medelhög kvalité. De tio artiklarna som använts till studien har redovisats i en tabell (se bilaga 4). Tabellen presenterar varje artikels författare, år, land, syfte, metod, resultat och vilken grad av kvalité som de olika artiklarna hade. Obando Medina, Kullgren och Dahlbom (2014), Brämberg, Torgerson, Norman Kjellström, Welin och Rusner (2018) och Ross et al. (2015) studier är utförda på läkare, patienternas anhöriga, patienterna själva och sjuksköterskor. I dessa ovanstående studier har endast sjuksköterskornas uttalande och uttryck analyserats. I de resterande sju artiklarna är studierna utförda på endast sjuksköterskor. Urvalsförfarande Urvalet bestod således av tio vetenskapliga artiklar som belyser allmänsjuksköterskans inställningar och attityder till att vårda patienter med en psykisk sjukdom inom den somatiska heldygnsvården. Studien har ett internationellt perspektiv eftersom det var svårt att hitta artiklar publicerade vid svenska universitet och som behandlade vård utförd under svenska förhållande, vilket var den preliminära planen. Våra artiklar är därför hämtade från Nicaragua, Irland, USA, Sverige, Australien, Kanada, Sydafrika och Israel. För att urvalet av vetenskapliga artiklar skulle vara relevanta för syftet så användes sålunda nedanstående inklusion- och exklusionskriterier. Inklusionskriterier: De vetenskapliga artiklarna var orginalartiklar, publicerade mellan åren 2010 2018 och peer-reviewed. Studierna skulle vara utförda på yrkesverksamma allmänsjuksköterskor, både män och kvinnor som arbetade somatisk eller primärvård. Sjuksköterskorna i studierna har vårdat vuxna patienter över 18 år, patienterna har haft en psykiatrisk diagnos. Sjuksköterskorna har varit verksamma i mer än två år inom den somatiska vården. De psykiska sjukdomar som arbetet har begränsats till är allvarliga psykiska sjukdomar som till exempel schizofreni, bipolär sjukdom och substansrelaterade psykiska sjukdomar. Exklusionskriterier: Sjuksköterskor med specialistutbildning eller nyexaminerade sjuksköterskor. 6
Analys De inkluderade artiklarna för studiens resultat analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren-Graneheims (2017) manifesta innehållsanalys, vilket gjorde det möjligt att dra slutsatser på ett beskrivande och textnära sätt för att klargöra det som står i texterna (ibid.). De tio artiklarna lästes först igenom flertalet gånger för att skapa en helhetsbild. Därefter påbörjade sökandet efter meningsenheter, vilket innebär särskilt relevanta textenheter som bedömdes svara på studiens syfte. Omgivande text av meningsenheterna sparades för att inte gå miste om sammanhanget i de olika meningsenheterna. Efter att ha tagit ut de olika meningsbärande enheterna började kondenseringen, vilket menas med att texten kortas ned och blir mer lätthanterligt samtidigt som det centrala innehållet finns kvar och inget viktigt försvinner. Vidare skapades det koder till varje enhet som koncist beskriver dess innehåll. Koderna används som redskap för att hjälpa till med reflektionen av datan på ett nytt sätt, för att se innehållet ur ett nytt perspektiv. Exempel på metodens tillvägagångssätt visas i tabell 1. Därefter sorterades de olika koderna in i 9 underkategorier och utefter dessa skapades det slutligen fyra huvudkategorier (Lundman & Graneheim, 2017). Tabell 1. Exempel på tillvägagångssätt för analysprocessen Meningsenhet Kondensering Kod Underkategori Kategori Med denna sorts personlighet kommer han inte lyssna på dig, han kommer inte lyssna på dig och han kommer bara gå (MacNeela, Scott, Treacy, Hyde & O Mahony, 2012, s.206) På grund av hans personlighet kommer han inte lyssna på oss Kommer inte lyssna Fördomar mot patienter med diagnostiserad psykisk sjukdom Stigmatiserande inställningar Det skulle hjälpa mig att ha kunskap om psykiska störningar, få erfarenhet av att arbeta med personer som har en psykisk sjukdom och inte ha förutseende åsikter. (Ordan et al. 2018 s. 1548) En hjälp skulle vara att få mer kunskap om psykiska störningar, erfarenhet av att arbeta med dessa och inte ha förutfattade meningar. Otillräcklig kunskap Oförberedda inför vårdandet Otillräcklig kunskap och kommunikation Forskningsetiska aspekter 7
Enligt Forsberg och Wengström (2016) bör etiska övervägande vid systematiska litteraturstudier innefatta att dessa studierna har fått ett godkännande från en etisk kommitté eller att noggranna etiska övervägande har gjorts. I denna studie är alla använda vetenskapliga artiklar granskade av en etisk kommitté (ibid.). Helsingforsdeklarationen tar upp utmaningen med klinisk forskning, balansen mellan risker och fördelar i individer respektive samhället. De bärande idéerna är att balansera behovet av ny kunskap och deltagarnas hälsa (Kjellström, 2016). Några av de grundläggande principerna i Helsingforsdeklarationen är att individens hälsa går före vetenskapen och samhällets intressen (Vetenskapsrådet, 2017). Det ska också finnas ett informerat samtycke från deltagarna där de använder sig av identifierbar information om varje deltagare. I Helsingforsdeklarationen skriver de även om andra försiktighetsåtgärder som respekterar varje individs privatliv för att minimera risken för skada på varje informants integritet och personlighet (ibid.). Förförståelse Förförståelse handlar om hur människor tänker sig att fenomenet framträder innan de ens har informationen och förståelsen om det. Den grundar sig således mer i personliga värderingar och erfarenheter (Priebe & Landström, 2012). Författarnas förförståelse kring ämnet var att sjuksköterskors inställningar och attityder kring att vårda patienter med psykisk sjukdom speglas av att de känner sig obekväma och rädda för vad de kommer att möta. De är obekväma med hur patienten kommer tolka och döma sjuksköterskans arbete, om arbetet var tillräckligt eller inte. Betydelsen hade även hur patienten kommer agera och hur sjuksköterskan själv kommer att reagera i olika känsloladdade situationer. RESULTAT Analysen resulterade i fyra olika grundläggande huvudämnen (se nedan) som undersöker sjuksköterskors inställningar och attityder gentemot patienter med en psykiatrisk diagnos och som genomgår eller har genomgått en somatisk behandling, samt vad som kan ligga till grund för dessa. Kategorier Underkategorier Stigmatiserande inställningar Otillräcklig kunskap och kommunikation 1) Fördomar mot patienter med diagnostiserad psykisk sjukdom 2) Brist på empati och vårdande inställning hos sjuksköterskan 3) Patienten är problemet 1) Oförberedda inför vårdandet 2) Komplicerad kommunikation 8
Patienter som är en risk för dem själva och andra 1) Rädsla inför vårdandet 2) Svårigheter att bygga tillit mellan patient och sjuksköterska Positiv inställning trots allt... 1) Att vårda är en utmaning 2) Till för att skapa tillit och trygghet Stigmatiserande inställningar Sjuksköterskor inom den somatiska heldygnsvården har ofta stigmatiserande inställningar och fördomar gentemot patienter med en psykisk sjukdom. Sjuksköterskor anser att det är patienten som är problemet och visar ingen empati för dem. Fördomar mot patienter med en diagnostiserad psykisk sjukdom Sjuksköterskor uttrycker en oro för att vårda patienter som har en diagnostiserad psykisk sjukdom och har uppfattningar om att de är oförutsägbara (Brunero, Buus & West, 2017). Detta anser sjuksköterskor vara relaterat till vad de tror kommer hända snarare än det som faktiskt har hänt (ibid.). De uttrycker en oro över att få ta hand om patienter med en psykisk sjukdom, det kommer då bli plågsamma och outhärdliga arbetsdagar (Diamond Zolnierek & Clingerman, 2012). Sjuksköterskor uttrycker även en attityd där de ser ner på patienten, till exempel att kvinnor med diagnostiserad psykisk sjukdom inte ska lämnas med ensamt ansvar över sina egna barn (Ordan, Shor, Liebervall, Noble & Noble, 2018). Den oro och uppfattning från sjuksköterskor om den oförutsägbara kategorin kan ha varit relaterad till vad de trodde kunde hända snarare än det som har hänt. (Brunero, Buus & West, 2017 s. 620) Somliga sjuksköterskor inom den somatiska heldygnsvården märker och placerar in de patienterna med psykisk sjukdom i olika fack, till exempel att de är på sjukhus för att få läkemedel, att de orsakar svårigheter och att de inte lyssnar på en på grund av deras personligheter (Morgan, 2016; MacNeela, Scott, Treacy, Hyde & O Mahony, 2012). Sjuksköterskor menar att om de tror att en patient har ett beroende kan de förbise deras smärta och symtom, vilket leder till att de inte kommer ge någon smärtlindring (Morgan, 2014). En sjuksköterska uttrycker sig enligt följande: De tror att patienter har ett drogberoende. De oroar sig över att opiaterna kommer att påverka dem, de vill inte uppmuntra till ett beroende, så därför vill de inte ge det. (Morgan, 2014 s. 170). 9
Brist på empati och vårdande inställning hos sjuksköterskan Enligt Björkman et al. (2018) undviker sjuksköterskor att vårda patienter med en diagnostiserad psykisk sjukdom. De letar efter utvägar för att komma ifrån dessa patienter och de svåra situationerna de kan medföra (Obando Medina, Kullgren & Dahlblom, 2014). Det leder i sin tur till att patienter inte blir tagna på allvar och att deras olika behov blir ignorerade (ibid. 2018). Ibland kan även sjuksköterskor behandla vuxna patienter med diagnostiserad sjukdom som ett barn och de talar gärna över huvudet på dem (MacNeela et al., 2012; Ordan et al. 2018). Under en studie kunde de observera att sjuksköterskor gärna lotsade patienten vidare till nästa kollega, trots att det var ett naturligt möte och tillfälle att ta hand om den sjuke (Morgan, 2016). Utgångspunkten till att vårda dessa patienter kunde sammanfattas som att Jag antar att det är min tur igen (ibid. s. 36). Patienten är problemet Sjuksköterskor hade inte tillräckligt med tålamod till att hantera de problematiska patienterna med en psykisk sjukdom (Morgan, 2014; Ross et al. 2015). Patienter med psykisk sjukdom är problemet, de är källan till fara för både sig själv och andra (MacNeela et al. 2012). Vid vården av dessa patienter störs strukturen i sjuksköterskans arbete, då det kräver mer tid och ansträngning (Diamond Zolnierek & Clingerman, 2012). Sjuksköterskor upplever att de ständigt behöver hålla koll på dessa patienterna. Det leder till att sjuksköterskor inte hinner med det de behöver göra, vilket gör dem frustrerade för att det inte finns tillräckligt med tid (ibid.). En sjuksköterska uttryckte sig enligt följande: Du kunde inte göra det du behövde med andra för att du konstant behövde ha koll på den. (Diamond Zolnierek & Clingerman, 2012, s. 230) Otillräcklig kunskap och kommunikation Sjuksköterskor i den somatiska heldygnsvården upplever att de inte fått tillräckligt med kunskap för att vårda patienterna som har en psykisk sjukdom. Det känner sig osäkra på hur de ska vårda och kommunicera med denna patientgrupp. Oförberedda inför vårdandet Enligt Björk Brämberg et al. (2018) är det patienter med diagnostiserad psykisk sjukdom tillsammans med sjuksköterskans brist på kunskap kring psykisk sjukdom som utgör hinder i den somatiska vården. De får inte tillräckligt med utbildning om dem och deras problematik (Ross et al. 2015). De känner sig oförberedda för att kunna ge en bra och effektiv vård till de patienter med psykisk sjukdom (Diamond Zolnierek & Clingerman, 2012). Den otillräckliga kunskapen gör att sjuksköterskor är rädda för de patienterna med en diagnostiserad psykisk sjukdom (ibid. 2015). Detta resulterar i att sjuksköterskor inte förstår sina patienter, och känner sig därmed obekväma i olika situationer (ibid. 2012). Det behövs mer utbildning för sjuksköterskor kring patienter med psykisk sjukdom och deras problematik, för att kunna hantera dem på det mest optimala viset (Poggenpoel et al. 2011). En sjuksköterska menar: Det skulle hjälpa mig att ha kunskap om psykiska störningar, få erfarenhet av att arbeta med personer som har en psykisk sjukdom och inte ha förutfattade meningar. (Ordan et al. 2018 s. 1548) 10
Komplicerad kommunikation Sjuksköterskor i den somatiska vården tycker det är svårt att ha realistiska konversationer med patienter som har en psykisk sjukdom (Morgan, 2016). Eftersom sjuksköterskor inte bemöter patienter med psykisk sjukdom som andra patientgrupper blir det ofta fel i kommunikationen (Ross et al., 2015). Obando Medina et al. (2014) informerar om att det kan ta flera tillfällen innan sjuksköterskan kunde kommunicera bättre med patienter och hjälpa dem. Det som sjuksköterskor i den somatiska heldygnsvården tyckte var svårt var att förstå vad patienterna menar när de beskriver sina symtom (Björk Brämberg et al. 2018). De tycker det är svårt att komma överens och kände sig osäkra när de kommunicerade med patientgruppen (Björk Brämberg, 2018; Ordan et al. 2018). Hon kände sig osäker bristfällig kunskap och expertis för att kunna ge effektiv vård till patienten. Dessutom var patienten med en svår psykisk sjukdom svår att lära känna vilket gjorde vårdprocessen ännu svårare. (Diamond Zolnierek & Clingerman, 2012 s. 231) Patienter risk för dem själva och andra Patienter med psykiska sjukdomar anses vara farliga, obehaglig och oförutsägbara. Sjuksköterskor har ansvar över att alla patienter får en säker och trygg vård, men anser sig behöva gå på tå runt om dessa patienter och saknar kontroll över situationen med dem. Rädsla försvårar vårdmötet Sjuksköterskor beskrev oro och rädsla över patienters med psykiska sjukdomars hälsa. De kände sig hjälplösa i vårdandet av dem då ingen kunde motivera dem på grund av deras envishet, till att de skulle ta ansvar över sin egna hälsa (MacNeela et al., 2012). De uttryckte oro över att patienten utgjorde en risk för sig själv och kände sig maktlösa och rädda för att släppa iväg patienten ensam från avdelningen (MacNeela et al., 2012; Brunero, Buus & West, 2017). Oro och rädsla för sin egen, patientens och omgivningens säkerhet uttrycks vid vårdandet av personer med psykiatriska sjukdomar (Diamond Zolnierek & Clingerman, 2012; Brunero, Buus & West, 2017). Detta leder till att sjuksköterskor blir mer vaksamma i vårdandet av dessa personer, vilket resulterar i spänning och stress. Sjuksköterskor uttryckte att de ständigt behövde vara på sin vakt. Att vara förståndiga i vårdandet och att konstant ha en försiktig hållning till patienten (Diamond Zolnierek & Clingerman, 2012). Du är mer försiktig försiktig när du går in och försiktig och vaksam i allt arbete du gör med patienten sa en sjuksköterska ur Diamond Zolnierek och Clingermans artikel (2012 s. 231). Sjuksköterskor beskriver obehag över att vårda dessa personer, och att det var utanför deras komfortzon, med ett felaktigt ord kunde allt gå snett (Ordan et al. 2018). Patienter som började argumentera i korridoren behövde sjuksköterskor ta in till deras rum, men då kände sig sjuksköterskorna istället både mentalt och fysiskt hotade i ensamhet med patienten (Brunero, Buus & West, 2017). Deras obehagliga upplevelse av att prata med personer med psykiatriska sjukdomar var på grund av rädsla till konflikt (ibid.). 11
Svårigheter att bygga tillit mellan patient och sjuksköterska Sjuksköterskor upplevde att de ständigt behöver övervaka patienter med psykisk sjukdom för att minimera risken för att de skulle skada sig själva eller andra, på grund av patienternas behandling och oförutsägbara karaktär (Diamond Zolnierek & Clingerman, 2012). De kände att de ständigt behövde be om ursäkt om det var mycket buller på avdelningen, om de var sena med medicinen eller över hur de uttryckte sig till dessa patienterna, för att minimera riskerna till utbrott (Brunero, Buus & West, 2017). Sjuksköterskor undvek dessa patienter som kunde utgöra en risk för deras säkerhet (ibid.). När en schizofren patient står på en hög dos medicin tycker jag att det ser ut som att den ska anfalla en. (Brunero, Buus & West, 2017 s. 618) Sjuksköterskor uttryckte känsla av sårbarhet och avsaknad av kontroll över vårdandet av dessa personer med allvarliga psykiska sjukdomar (Brunero, Buus & West, 2017). Positiv inställning trots allt... Känsla av maktlöshet i vårdandet av personer som lider av en psykisk sjukdom är på grund av sjuksköterskornas kunskapsbrist över hur de ska vårda dem mest optimalt. De upplevde hopplöshet i vårdandet av patienterna. Men med vilja att göra förändring kommer vårdandet stimulera till tillit och trygghet. Att vårda är en utmaning Obando Medina, Kullgren och Dahlblom (2014) menar att sjuksköterskor upplever en känsla av maktlöshet, sorg och frustration i vårdandet av personer som lider av psykiska sjukdomar. Deras bristande kunskap leder till att de inte kunde hjälpa personerna med deras problem, vilket därmed ledde till att de inte lever upp till patienternas förväntningar av vården (ibid.). Sjuksköterskor upplever vidare en hopplöshet över att patienterna inte vill vara delaktiga i sin vård (Diamond Zolnierek & Clingerman, 2012). Med en djup känsla av medmänsklighet sade en sjuksköterska följande: Hur kan patienterna fokusera på sin hälsa när de kämpar med att överleva? (Ross et al. 2015 s. 6) Sjuksköterskor såg vårdandet av en person med psykisk sjukdom som en svår vårderfarenhet full av spänning, obehag samt avsaknad att de gjort vad de kunnat för dem (Diamond Zolnierek & Clingerman, 2012). Till för att skapa tillit och trygghet Obando Medina, Kullgren och Dahlblom (2014) beskriver vikten hos sjuksköterskan över att kunna fånga upp de patienter som inte självmant berättar om sin situation och sitt mående. Det gäller att som sjuksköterska ställa de rätta frågorna formulerade på rätt sätt för att patienterna ska känna tillit till dem. Genom att tänka på sin röst och reflektera över sitt bemötande kan tilliten och tryggheten skapas och sedan utvecklas (ibid.). MacNeela et al. (2012) belyser vikten av att se individen bakom dess psykiatriska sjukdom, att avvika förekomsten av sjukdom för att professionellt möjliggöra att vårda personen på ett fördomsfritt sätt (ibid.). För att bevara tilliten hos patienten är förhållandet mellan sjuksköterska och patient grundläggande (Morgan, 2014). Sjuksköterskan har patienten i dess 12
egna händer och så länge patienten blir vårdad på avdelningen är det sjuksköterskans ansvar att vårda med hela sitt hjärta för en god vård som stimulerar till trygghet. Som sjuksköterska gäller det att identifiera patientens behov av vård. En sjuksköterska uttryckte att Jag skulle hellre hjälpa någon med risk att förlora min licens än att luta mig tillbaka och inte göra något (ibid. s. 172). Det handlar om att inte döma patienterna baserat på deras föregående historia (Morgan, 2014). En sjuksköterska beskrev sin oro över att gå in till och vårda en patient som hon visste hade en psykisk sjukdom, men som hon inte hade träffat tidigare (Morgan, 2016). Sjuksköterskan var nervös och orolig över hur hon och över hur patienten skulle bete sig, om patienten skulle godta hennes förhållningssätt, men hade blivit överväldigad och förvånad över hur väl personen accepterade henne (ibid.). Sjuksköterskors eget intresse för kunskap kring personer som lider av psykiska sjukdomar skulle vara en underlättande faktor och skulle bidra till en bättre vård för dessa personer som lider av en psykisk sjukdom (Björk Brämberg et al. 2018). DISKUSSION I föreliggande examensarbetets resultat visar det sig att sjuksköterskor har en varierande inställning och attityd gentemot patienter med diagnostiserad psykisk sjukdom i den somatiska heldygnsvården. Sjuksköterskor har inte tillräckligt med kunskap om psykisk sjukdom och vilken problematik eller behov det för med sig. Sjuksköterskor känner sig därför inte trygga i sin roll, de litar inte på patienter med en diagnostiserad psykisk sjukdom. Det leder till att de undviker de patienterna som lider av psykisk sjukdom. Men det finns även sjuksköterskor som har en önskan om att vilja vårda denna patientgrupp, men inte riktigt vågar detta eftersom de inte besitter tillräcklig kunskap, vilket de också önskar de kunde få mer av för att hjälpa patienterna. Metoddiskussion Ett systematiskt tillvägagångssätt användes för att öka tillförlitligheten på uppsatsen. Det utfördes också en triangulering. Enligt Kristersson (2016) är däremot forskares förförståelse och tolkningar ofrånkomliga. Därför blev det en viktig del i metodsektionen att presentera vår personliga förförståelse kring fenomenet. Enligt Forsberg och Wengström (2015) är det ett kvalitetskrav att presentera förförståelsen. Detta för att läsaren ska få en egen uppfattning om själva utgångspunkten för analysen. Urvalskriterier i form av inklusions- och exklusionskriterier valdes för att gallra fram relevant och precis litteratur (Rosén, 2016). SBU:s kvalitetsgranskningsmall anses vara relevant och optimal för valt forskningsområde. Då SBU är en statlig styrd myndighet och deras uppdrag är att oberoende utvärdera metoder inom hälso- och sjukvården (SBU, 2018). Flera av studiernas informanter var slumpmässigt utvalda, vilket ger ett högt vetenskapligt värde då det minskar risken för systematiska fel. Då väljs inte de personer som forskaren anser kommer svara rätt, det blir därmed en minskad risk för att studien blir färgad utifrån forskarens egna inställning av ämnet (Billhult & Gunnarsson, 2016; Rosén, 2016). Författarna till denna litteraturstudie lät dessutom utomstående personer läsa igenom resultatdelens underkategorier och huvudkategorier för att kontrollera om de stämde överens. De lät även dessa kritiska vänner läsa igenom och gå igenom resultatdelen, som ännu ett sätt att säkra trovärdigheten på arbetet. Att låta arbetet läsas av olika personer, ur olika synvinklar och med 13
olika mycket förkunskap och/eller förförståelse är ett sätt att undersöka om arbetet äger en generell giltighet (Wallengren & Henricson, 2012). Författarna hade till en början valt att arbetet skulle hålla sig till de delar av världen där vården liknar dagens svenska vård. Det uppkom svårigheter med att finna tillräckligt med orginalartiklar som besvarade syftet och var anpassade till inklusion- och exklusionskriterierna. Därför valdes ett bredare perspektiv innefattande länder i väst. Detta kom då fram till att vara ett mer aktuellt perspektiv, eftersom i dagens samhälle integreras allt fler kulturer med varandra. Människor emigrerar runt om i hela världen och attityder och förutfattade meningar om människor med psykisk sjukdom följer med dem och påverkar samhället vart de än kommer. Valet att göra litteraturstudie var enkelt, författarna ansåg att det var för lite tid till att göra en observationsstudie och att det var etiskt problematiskt att göra en intervjustudie, då de var ovissa om att få ärliga svar från sjuksköterskorna på grund av ämnets natur. Författarna ansåg vidare att det var av vikt att göra en litteraturstudie för att kritiskt granska och systematiskt undersöka sammanställningar från tidigare genomförda empiriska studier som även Forsberg och Wengström (2016) menar. Författarna har god kännedom om databaserna de valt att använda sig av, men har även varit på träff med en bibliotekarie för att få en bredare kunskap om hur databaserna kan användas på mest optimala sätt (Karlsson, 2016). Vilka sökord bör användas och hur användningen av MeSH-termer går till, som liknar en synonymordbok. Sökordet attitude användes vid sökandet efter artiklar eftersom det var relevant för vår studie. Anledningen till att detta begrepp använts är för att i det engelska språket har ordet attitude en mängd olika betydelser och synonymer. Det kan till exempel innebära att tro, ha en uppfattning eller inställning (Thesaurus, u.å.). Det engelska språket är det som används vid sökandet av artiklar i de olika databaserna för att bredda underlaget. Resultatdiskussion Stigmatiserande inställningar Det visade sig utifrån resultatet att många sjuksköterskors inställningar till patienter med en psykiatrisk diagnos var att patientgruppen utgör ett problem. De är svåra att hantera, lära känna och är otroligt tidskrävande. Om sjuksköterskor som arbetar inom somatisk heldygnsvård hade velat vårda denna sorts patientgrupp skulle de arbetat på en psykiatrisk vårdavdelning menar de. Sjuksköterskorna anser vidare att psykiskt sjuka patienter är allt för komplexa att vårda på en somatisk vårdavdelning. Sjuksköterskor utövar många gånger makten de besitter i mötet med dessa patienter, de visar ingen empati för dem och placerar dem ofta i olika fack för farliga människor. Sjuksköterskor menar att på grund av patienternas personligheter kommer de inte lyssna på sjuksköterskans rekommendation. Konadu Fokuo et al. (2017) skriver att patienterna ofta känner, på grund utav sjuksköterskans fördömande beteende mot dem, att det är deras eget fel att de får en sjukdom som de behöver söka vård för. Arman (2015a) skriver vidare att ett möte med en sjuksköterska som försämrar patientens upplevelse blir ett vårdlidande. Till exempel är sjuksköterskors utnyttjande av maktpositioner eller när de kränker patienterna delar som ökar vårdlidandet för patienten (ibid.). Sjuksköterskestudenter ur Konadu Fokuo et al. (2017) upplever att sjuksköterskor med längre erfarenhet ofta är mer stigmatiserande mot dessa patienter, som betraktas som galna, jobbiga och manipulativa. Sjuksköterskor tenderar 14
att underminera dessa patienter, om de får nys om att en patient har historia med psykisk sjukdom går de till kollegorna och berättar för dem att vara försiktiga runt patienten, för patienten kan utgöra en fara. Deras inställning om att psykiskt sjuka utgör ett problem sprids därmed vidare i arbetsgruppen (ibid.). Arman (2015b) skriver också att det finns essentiella attityder en sjuksköterska bör beakta i möten med patienter. Sjuksköterskan ska vara mottaglig och utan fördomar, med ett öppet förhållningssätt lyssna på vad patienten vill berätta för att kunna etablera en vårdande relation (ibid.). Sjuksköterskestudenter förklarade att ett mindre stigmatiserande språk och mer visad empati gentemot patienterna med psykisk sjukdom var nödvändigt för att förbättra vården och är även grundläggande faktorer för en förbättrad relation med patienterna (Konadu Fokuo et al., 2017). Även Ottosson (2012) skriver att en god och trygg relation mellan sjuksköterska och patient, där lyhördhet, tålamod och visad empati finns, kan leda till att både den farmakologiska och psykoterapeutiska behandlingen blir mer effektiv (ibid.). En sjuksköterskestudent uttryckte att hen var förvånad över hur dessa patienter visades vara så normala. Studenten hade växt upp i en familj där psykisk sjukdom liknades med att personen var besatt av andar och demoner (Webster, 2012). Otillräcklig kunskap och kommunikation Resultatet visade att bristande kunskaper kring patientgruppen hos sjuksköterskan ofta leder till missförstånd i relationen med patienten. Sjuksköterskan upplever att kunskapsbristen leder till att de känner sig obekväma i mötet med patienten, detta utmynnar i otrygghet och ett försämrat bemötande från sjuksköterskan. På grund av kunskapsbristen underskattar ofta sjuksköterskan och har det svårare att förstå patienten och vilka symtom hen uttrycker, detta gör det svårare för sjuksköterskan att komma överens med patienten och därför känner hen obehag i mötet med dem. Konadu Fokuo et al. (2017) berättar patienternas sida av historien om att bli dömda utifrån vilka mediciner de tar och/eller vilka sjukdomar de har. På grund av det och på grund av kunskapsbristen hos sjuksköterskan känner sig patienterna missbetrodda och dömda. Sjuksköterskorna tvivlar på att deras smärta är sann. Konadu Fokuo et.al (2017) skriver fortsättningsvis att sjuksköterskor därför behöver reflektera över sitt nedvärderande förhållningssätt gentemot denna patientgrupp och öva på hur de bör tala med dem (ibid.). Ekebergh (2015a) menar att ett professionellt förhållningssätt som är vårdande skall vara lyhört och följsamt med patientens habituella hälsa, vem patienten är och omgivningen de lever i. Det krävs av sjuksköterskan att träda ur det som tas för givet, förförståelsen mot patienter med en psykisk sjukdom behöver således sättas åt sidan för att nå fram till patienten (ibid.). För att öka kvalitén på vården för människor som lever med en psykisk sjukdom behövs mer träning, erfarenhet och kunskap under sjuksköterskeutbildningen, men även under sjuksköterskors verksamma år (Konadu Fokuo et.al., 2017). Webster (2012) skriver att på grund av tidigare stigmatiserande och dömande erfarenheter och på grund av bristande kunskap, är det svårt för sjuksköterskestudenterna att förstå patienternas speciella problematik. Men när studenterna hade erkänt för sig själva, och reflekterat kring vilka fördomar de bar med sig, insåg de att dessa fördomar förändrades och försvann med mer erfarenhet och kunskap om patientgruppen. Utbildning och erfarenhet kunde hjälpa studenten att förändra sin negativa attityd gentemot de psykiskt sjuka (ibid.). Patienter risk för dem själva och andra I resultatet framkom det att sjuksköterskor inom den somatiska vården känner sig otrygga i sin roll när de ska vårda en patient med psykisk sjukdom. Det leder till en misstro till patientgruppen och tilltron till dessa patienter är lägre än för dem utan psykiatrisk bakgrund. 15
Det leder även till att sjuksköterskan är rädd för dem och blir därmed mer försiktig i sin roll. De är rädda för att den psykiskt sjuka patienten ska orsaka risker för sig själv, andra patienter och sjuksköterskan själv. Detta leder till att sjuksköterskor upplever att de ständigt behöver övervaka de patienter som har en diagnostiserad psykisk sjukdom. Däremot undviks de patienter som anses utgöra en risk för en sjuksköterskas säkerhet. Psykiskt sjuka patienter upplever därför en tydlig stigmatisering från sjukvården, där sjuksköterskan uttrycker misstro för dem, precis som det framkommer i resultatet att sjuksköterskor gör (Roberge et al., 2016). Detta leder i sin tur till att patienterna inte avslöjar sina symtom sanningsenligt och därmed uteblir rätt behandling (ibid.). Däremot menar patienter med en diagnostiserad psykisk sjukdom att de, trots allt, ofta är nöjda med den vård de får av sjuksköterskor. De lyfter fram sjuksköterskan som att vara den personen som gör vården fullständig genom att hela tiden finnas där och vara tillgänglig när patienten med en psykisk sjukdom behöver det (Roberge et. al., 2016). Enligt Wyder, Bland, Blythe, Matarasso och Cromptons (2015) studie uppskattar patienter med psykisk sjukdom sjuksköterskan när hen är snäll, hjälpsam och när de öppet visar sin medkänsla. Sjuksköterskan poängterarar också vikten av att lyssna på patienten och få dem att känna sig delaktiga i sin vård (ibid.). Det är därför viktigt att inta ett förhållningssätt som gynnar patientens behov och känslor, samt att ha förmågan att sätta sin förförståelse åt sidan (Ekebergh, 2015a; Holm, 2009). Sjuksköterskan behöver vara lyhörd och följsam för att upptäcka de situationer där patienten inte talar sanning om sina symtom. Stigmatiseringen måste i mötet med en psykiskt sjuk patient sättas åt sidan. Det krävs att sjuksköterskan träder in i sin roll där hen är nyfiken på patienten och inte uttrycker misstro, försiktighet eller ett undvikande av den patienten med en psykisk sjukdom (Ekebergh, 2015a). Intas inte ett förhållningssätt som gynnar patientens behov och känslor finns det risk för att ett vårdlidande uppstår. Vårdlidande kan uttryckas på olika sätt och beröra människor på olika vis i livet (Arman, 2015a). För patienter med psykisk sjukdom uttrycks det emotionellt eftersom de upplever att sjuksköterskor inte tror på det de har att säga. Det påverkar dem genom att de uppfattas tala osanning när det gäller till exempel deras symtom och behov. Således finns det tydliga motsättningar i resultatet, vilken kan bero på att människor upplever saker på olika vis (Arman, 2015a). Det som däremot behöver göras är att sjuksköterskans förförståelse kring patienter med psykisk sjukdom sätts åt sidan, som tidigare förts fram. Då hanterar sjuksköterskan sina erfarenheter i själva mötet med den psykiskt sjuka patienten så att de inte tar över i situationen. I det här fallet är det erfarenheten om att den psykiskt sjuka patienten utgör en risk och att hen ljuger som gör att sjuksköterskor känner sig otrygga i sin roll. Det är trots det patientens berättelse som utgör en grund för den vård som det finns behov av. Då kan sjuksköterskan utföra vårdhandlingar som lindrar lidandet och en vård som vårdar (Ekebergh & Dahlberg, 2015b). Positiv inställning trots allt... Litteraturen från resultatet visar att det finns en vilja hos somliga sjuksköterskor att vårda psykiskt sjuka patienter på ett värdigt sätt. De upplever att en betydande del till att kunna vårda är att faktiskt vilja vårda. Men sjuksköterskor känner sig osäkra inför mötet med den psykiskt sjuka patienten, men vill precis som för alla andra patienter att denna patienten också ska känna sig trygg och bekväm i relationen med sjuksköterskan. De vill att patienterna ska vara delaktiga i sin vård men det blir för svårt att integrera dem i den och sjuksköterskor 16
känner sig därmed otillräckliga. En del sjuksköterskor har en vilja att söka bredare kunskap kring psykiska sjukdomar, då de anser att djupare kunskap skulle underlätta i deras arbete och att de uppnår en djupare förståelse kring patienten med en diagnostiserad psykisk sjukdom. Enligt sjuksköterskor i Ihalainen-Tamlander, Vähäniemi, Löyttyniemi, Suominen och Välimäkis (2016) studie menar de att sjuksköterskor har en vilja att hjälpa och att tala med psykiskt sjuka patienter om deras problematik. I samma studie står det även att de sjuksköterskor som fått mer utbildning om psykisk sjukdom visade mer vilja till att hjälpa de människorna som lider utav en psykisk sjukdom och att dessa individer inte är mer farliga än andra patienter (ibid.). Däremot menar även sjuksköterskor att patienter med psykisk sjukdom ibland kan utgöra en viss risk i vissa situationer och därför borde skiljas från övriga patienter, eller från sjuksköterskan själv, när de uppför sig skrämmande och oförutsägbart vilket gör att sjuksköterskor känner sig osäkra (Ihalainen-Tamlander et.al. 2016). Arman (2015b) menar att det finns inställningar och attityder som en sjuksköterska ska ha i patientmötet. Sjuksköterskor ska visa att de besitter kvalitéer som gör att de kan hantera och förstå patienters med psykiatriska besvärs livsvärld. När sjuksköterskan visar medkänsla, intresse och en sann vilja av att hjälpa sina patienter i vårdprocessen skapar det istället en trygg och bekväm relation mellan patient och sjuksköterska, som kan förstås som en vårdande relation (ibid.). Ekebergh (2015a) fortsätter med vikten av att vara nyfiken och vilja få ny kunskap och visa det för patienten, men ändå bibehålla förmågan av att bli överraskad av det som patienten säger som ingår i det professionella förhållningssättet. Det är vad patienter med en psykisk sjukdom behöver (Ottosson, 2012). För att åstadkomma det behöver sjuksköterskan vara närvarande i patientmötet där hela ens uppmärksamheten riktas mot patienten med psykiatrisk diagnos (Arman, 2015c). SLUTSATS Sjuksköterskor visar sig ha varierande inställningar och attityder gentemot patienter med diagnostiserad psykisk sjukdom i den somatiska heldygnsvården. Det mest förekommande är de stigmatiserande inställningarna från sjuksköterskor, där den psykiskt sjuka patienten anses vara ett problem, någon som tar mycket tid och är farlig. Andra faktorer som påverkar är att sjuksköterskan känner sig otrygg och osäker i sin roll, vilket leder till att de tvivlar på dessa patienter och gärna undviker vårdandet av dem. En orsak till dessa inställningar och attityder är att sjuksköterskor inte besitter tillräcklig kunskap eller erfarenhet om psykisk sjukdom och dess problematik. Det finns även sjuksköterskor som går in med en mer positiv inställning och attityd. Dessa sjuksköterskor visar en vilja till att hjälpa de psykiskt sjuka patienterna, men känner också uppgivenhet över att inte tro sig kunna hjälpa dem och därmed inte vågar hjälpa dem. Detta kan i sin tur påverka den omvårdnad som sjuksköterskor ger till sina patienter, på både negativa och positiva sätt. Kunskap leder till förståelse och förståelse leder till empati. Litteraturstudien som utformats här kan till exempel användas som undervisningsmaterial för både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, för att i framtiden utveckla ett mer positivt och öppet förhållningssätt gentemot människor med psykisk sjukdom. Detta för att kunna undvika och medvetandegöra de negativa inställningar och attityder som cirkulerar i den somatiska vården idag. Och istället belysa de positiva och nödvändiga inställningar mot denna patientgrupp som leder till en god patient- och sjuksköterskerelation samt korrekt vård. Vi hoppas vidare att resultatet av detta arbete ska kunna hjälpa sjuksköterskor att få ökad insikt i sina inställningar och attityder till patienter med psykiska sjukdomar, samt i hur dessa 17
direkt kan påverka omvårdnaden av patienterna. Detta eftersom det är viktigt att även denna ofta förbisedda patientgrupp kan erbjudas vård på lika villkor och få ett professionellt och tryggt bemötande även i den somatiska vården. 18
REFERENSER Agerberg, M. (2014) Varannan med psykisk ohälsa upplever diskriminering inom vården. Hämtad 2019-04-12 från http://www.lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2014/05/varannanmed-psykisk-ohalsa-upplever-diskriminering-i-varden/ Allgulander, C. (2014) Klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur AB Arman, M. (2015a) Människans hälsa och lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (Red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB. s.27-60 Arman, M. (2015b) Vårdande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (Red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB. s.121-225 Arman, M. (2015c) Vårdandets etik. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (Red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB. s. 93-119 Asp, M. (2017) Begreppsutveckling på livsvärldsfenomenologisk grund. I Wiklund Gustin, L & Bergbom, I. (Red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB. s. 65-75 Attityd. (u.å.). Nationalencyklopedin. Hämtad 2018-11-20 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/attityd Billhult, A & Gunnarsson, R (2016). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. I Henricson, M. (Red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB. s.305-314 *Björk Brämberg, E., Torgerson, J., Norman Kjellström, A., Welin, P. & Rusner, M. (2018) Access to primary and specialized somatic health care for persons with severe mental illness: a qualitative study of perceived barriers and facilitators in Swedish health care. BMC Family Practice, 19:12. doi: 10.1186/s12875-017-0687-0 Björkman, T. (2011). Stigma och psykisk sjukdom hur stigma kan upplevas och motverkas. I Ljungquist, I. & Jenner, H. (Red.), Psykiatri för baspersonal kunskap för en evidensbaserad praktik. (s.74-85). (2.uppl.). Stockholm: Gothia förlag Björkman, T. & Lundberg, B. (2014) Stigma. I Brunt, D. & Hansson, L. (Red.) Att leva med psykisk funktionsnedsättning livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Lund: Studentlitteratur AB Briskman, I., Bar, G., Baoz, M. & Shargorodsky, M. (2012) Impact of co-morbid mental illness on the diagnosis and management of patients hospitalized for medical conditions in a general hospital. Baywood publishing company, 43(4), 339-348. doi: 10.2190/PM.43.4.d *Brunero, S., Buus, N. & West, S. (2017) Categorising Patients Mental Illness by Medical Surgical Nurses in the General Hospital Ward: A Focus Group Study. Archives of Psychiatric Nursing 31 (6) 614 623. doi: 10.1016/j.apnu.2017.09.003 Cullberg, J. (2009). Mitt psykiatriska liv: memoarer. Stockholm: Natur & kultur. 19
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010) Hälsa & vårdande - i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur *Diamond Zolnierek, C. & Clingerman, E. (2012) A Medical Surgical Nurse s Perceptions of Caring for a Person With Severe Mental Illness. Journal of the American Psychiatric Nurses Association 18(4) 226 235. doi: 10.1177/1078390312446223 Ekebergh, M. (2015a) Vårdande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (Red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB. s. 121-225 Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015b) Vårdande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (Red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB. s.121-225 Folkhälsomyndigheten (2017) Begrepp. Hämtad 2018-11-12 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-ochsuicidprevention/psykisk-halsa/begrepp-psykisk-halsa/ Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016) Att göra systematiska litteraturstudier - Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. utg.) Stockholm: Natur & Kultur. Hasslet, F., Schorr, s., Mookhoek, E., Brouwers, J., Loonen, A. & Taxis, K. (2012) Gaps in health care for the somatic health of outpatients with severe mental illness. International Journal of Mental health Nursing, 22(3) 259-255, doi: 10.1111/j.1447-0349.2012.00859.x. Henricson, M. & Billhult, A. (2017) Kvalitativ design. I Henricson, M. (Red.). Vårdvetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB. s. 129-137 Holm, U. (2009) Det räcker inte att vara snäll om empati och professionellt bemötande i människovårdande yrken. Stockholm: Natur & Kultur Ihalainen-Tamlander, N., Vähäniemi, A., Löyttyniemi, E., Suominen, T. & Välimäki, M. (2016). Stigmatizing attitudes in nurses towards people with mental Illness: A cross-sectional study in primary settings in Finland. J Psychiatr Ment Health Nurs, 23 (6-7), 427-437. doi: 10.1111/jpm.12319 Inställning. (u.å.) Nationalencyklopedin. Hämtad 2018-11-20 från http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/inställning Karlsson, E. (2016). Informationssökning. I Henricson, M (Red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB. s. 95-113 Kjellström, S. (2016) Forskningsetik. I Henricson, M. (Red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB. s. 69-90 Konadu Fokuo, J., Goldrick, V., Rossetti, J., Wahlstrom, C., Kocurek, C., Larson, J. & Patrick Corrigan (2016) Decreasing the Stigma of Mental Illness Through a Student-Nurse Mentoring Program: A Qualitative Study. I Community Mental Health Journal, 53(3) 257 265. doi: 10.1007/s10597-016-0016-4 20
Kristensson, J. (2016). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur. Lundman, B. & Hällgren-Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund- Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB s. 211-226 *MacNeela, P., Scott, P., Treacy, M., Hyde, A. & O Mahony. (2012) A Risk to Himself: Attitudes Toward Psychiatric Patients and Choice of Psychosocial Strategies Among Nurses in Medical Surgical Units. Research in Nursing & Health, 35, 200 213. doi: 10.1002/nur.21466 Malmström, S., Györki, I. & Sjögren, P-A. (2006) Attityd. Bonniers svenska ordbok. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB Malmström, S., Györki, I. & Sjögren, P-A. (2006) Inställning. Bonniers svenska ordbok. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB Medibas (2013) Psykisk hälsa och psykisk sjukdom. Hämtad 2018-11-12 från https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/psykiatri/patientinformation/ompsykiatri/psykisk-halsa-och-psykisk-sjukdom/ Melo, Z-M., Pegoraro, N-P., Santos, M-A. & Pillon, S-C. (2016) Attitudes and knowledge of nursing technicians about care to patients with mental disorders. Rev. Eletr. Enf. 2016;18:e1141. doi: 10.5216/ree.v18.37746 Morgan, A., Reavley, N., Jorm, A. & Beatson, R. (2016) Experience of discrimination and positive treatment fråm health professionals: A national survey of adults with mental health problems. Australian & New Zealand Journal of Psychiatry,50(8) 754-762. doi: 10.1177/0004867416655605 *Morgan, B. (2016) No Right Place to Die : Nursing Attitudes and Needs in Caring for People With Serious Mental Illness at End-of-Life. Journal of the American Psychiatric Nurses Association, 22(1) 31 42. doi: 10.1177/1078390316629960 *Morgan, B. (2014) Nursing Attitudes Toward Patients with Substance Use Disorders in Pain. Pain Management Nursing, 15(1) 165-175. doi: 10.1016/j.pmn.2012.08.004 *Obando Medina, C., Kullgren, K. & G, Dahlblom.(2014) A qualitative study on primary health care professionals perceptions of mental health, suicidal problems and help-seeking among young people in Nicaragua. BMC Family Practice, 15:129. doi: 10.1186/1471-2296- 15-129 *Ordan, R., Shor, R., Liebergvall, M., Noble, L. & Noble, A. (2018) Nurses professional stigma and attitudes towards postpartum women with severe mental illness. Journal of Clinical Nursing, 2018;27:1543 1551. doi: 10.1111/jocn.14179 Ottosson, J-O. (2012) Psykiatrisk etik - innehåll och tillämpning. Jenner, H. & Ljungqvist, I. (Red.) Psykiatri för baspersonal - kunskap för en evidensbaserad praktik. Stockholm: Gothia 21
förlag. s. 57-72 Pich, J., Hazelton, M., Sundin, D. & Kable, A. (2011) Patient-related violence at triage: A qualitative descriptive study. International Emergency Nursing, 19(1):12-19. doi: 10.1016/j.ienj.2009.11.007. Priebe, G. & Landström, C. (2012) Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB. s. 31-50 Psykisk störning (u.å.) Nationalencyklopedin. Hämtad 2018-11-12 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/psykisk-störning *Poggenpoel, M., Myburgh, C.P.H. & Morare, M. (2011) Registered nurses experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical wards in Johannesburg. Journal of Nursing Management, 2011, 19, 950 958. doi: 10.1111/j.1365-2834.2011.01300.x Reavley, N. & Jorm, A. (2011) Young people s stigmatizing attitudes towards people with mental disorders: findings from an Australian national survey. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry 2011, 45:1033-1039. doi: 10.3109/00048674.2011.614216 Roberge, P., Hudon, C., Pavilanis, A., Beaulieu, MC., Benoit, A., Brouillet, H., Boulianne, I., De Pauw, A., Frigon, S., Gaboury, I., Gaudreault, M., Girard, A., Giroux, M., Grégoire, É., Langlois, L., Lemieux, M., Loignon, C. & Vanasse, A. (2016) A qualitative study of perceived needs and factors associated with the quality of care for common mental disorders in patients with chronic diseases: the perspective of primary care clinicians and patients. BMC Family Practice, 17(1):134. doi: 10.1186/s12875-016-0531-y Rosén, M. (2016). Systematisk litteraturöversikt. I Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB. s. 429-443 *Ross, L., Vigod, S., Wishart, J., Waese, M., Spence, J., Oliver, D., Chambers, J., Andersson, S. & Shields, R. (2015) Barriers and facilitators to primary care for people with mental health and/or substance use issues: a qualitative study. BMC Family Practice, 16:135 doi: 10.1186/s12875-015-0353-3] SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2018). Om SBU. Hämtad 2018-12-20 från https://www.sbu.se/sv/om-sbu/ Socialstyrelsen (2017) Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Hämtad 2018-10-23 från http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/kraftigokningavpsykiskohalsahosbarnochungavux na Socialstyrelsen (2010) Sämre vård gör att psykiskt sjuka dör i förtid. Hämtad 2018-10-19 från https://www.socialstyrelsen.se/pressrum/pressmeddelanden/samrevardgorattpsykisktsjukadori fortid 22
Stuber, J., Rocha, A., Christian, A. & Link, B. (2014) Conceptions of Mental illness: Attitudes of Mental health professionals and the general public. Psychiatr Serv., 1;65(4):490-7. doi: 10.1176/appi.ps.201300136. Svensk sjuksköterskeförening (2017) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2018-11- 12 från https://www.swenurse.se/sa-tycker-vi/publikationer/etik/icns-etiska-kod-forsjukskoterskor Thesaurus (u.å.) Attitude. Hämtad 2018-12-21 från https://www.thesaurus.com/browse/attitude Vetenskapsrådet. (2017) Helsingforsdeklarationen. Hämtad 2018-12-21 från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-formedical-research-involving-human-subjects/ Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I Henricson, M (Red.) Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB. s. 481-495 Webster, D. (2012) Addressing nursing students' stigmatizing beliefs toward mental illness. Journal Of Psychosocial Nursing And Mental Health Services, 47(10), 34-42. doi: 10.3928/02793695-20090902-05 Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B (2016) Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB Wyder, M., Bland, R., Blythe, A., Matarasso, B., & Crompton, D. (2015). Therapeutic relationships and involuntary treatment orders: Service users interactions with health-care professionals on the ward. International Journal of Mental Health Nursing, 24, 181 189. doi: 10.1111/inm.12121 Ye, J., Chen, T., Paul, D., McCahon, R., Shankar, S., Rosen, A. & O Reilly, C. (2016) Stigma and discrimination experienced by people living with severe and persistent mental illness in assertive community treatment settings. International Journal of Social Psychiatry, 62(6) 532 541. doi: 10.1177/0020764016651459 Östman, M. & Björkman, T. (2014) People living in community with a severe mental illness: Utilization and satisfaction with care and support. Community Mental Health Journal, 50:926-931. doi: 10.1007/s10597-014-9710-2 23
BILAGOR Bilaga 1. Databas Sökord Begränsningar Träffar Lästa abstract Lästa i fulltext Granskade artiklar Valda artiklar Psyc- Info Nurses attitude AND mental illness 2010-2018 English Peer-reviewed Adult 18+ 382 4 3 2 2 Cinahl nurses attitudes or nurses perceptions or nurses beliefs or nurses views or nurses opinions AND mentally ill 2010-2018 Peer- review vuxna 18+ engelska 10 2 1 1 1
Nurses attitudes AND general AND hospital AND psychiatric 2010-2018 Peer-review vuxna 18+ engelska 11 3 1 1 0 Psyciatric patient or Mental illness, Somatic care, Feelings or Emotions or Experience Peer-rewievd 2010-2018 Full-text 8 2 1 1 1 Nursing attitudes AND substance use disorders 2010-2018 Peer-review vuxna 18+ engelska 3 2 1 1 1 2
nurses attitudes or nurses perceptions or nurses beliefs or nurses views or nurses opinions AND mental health or mental illness or mental disorder or psychiatric illness AND general Peer-review 2010-2018 vuxna 18+ 96 10 1 1 1 Registered nurse AND mental health challenges Peer-review 2010-2018 4 2 1 1 1 PubMED A qualitative study AND primary health care professionals AND Perceptions of mental health Peer-rewievd 2010-2018 Full-text 12 2 1 1 1 Barriers AND facilitators AND primary care for people with mental health Peer-rewievd 2010-2018 Full-text 79 2 1 1 1 3
Bilaga 2.
2
3 Bilaga 3.