KK-Stiftelsen 2001 på olika programs användning och attityd till datorer och IT
Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...18 2001 Svenska GALLUP
1. Förord Denna rapport innehåller delar av resultaten i den undersökning som KK-Stiftelsen (KKS) har givit Svenska GALLUP i uppdrag att genomföra. Undersökningen är utformad i samarbete mellan Hans Gennerud, KKS och Karin Nelsson, Svenska GALLUP. Databearbetningen av resultatet har gjorts av Åsa Mkilania. För rapport svarar Lena Lovén. Med förhoppning om att rapporten kommer att vara belysande och fungera som ett bra beslutsunderlag i framtiden. Stockholm den 2 maj 2001 Lena Lovén 2001 Svenska GALLUP 2
2. Metodsammanställning I följande avsnitt redovisas undersökningens bakgrund, syfte, metod, urval samt hur tabellerna ska läsas. 2.1 BAKGRUND Svenska GALLUP har för femte året i rad genomfört en undersökning där KKS satsning på IT i Sveriges skolor utvärderas. Årets undersökning riktar sig till lärare, elever och skolledare. Årets undersökning är på många sätt en upprepning av de undersökningar som har gjorts 1999, 1998 och 1997. I denna rapport redovisas elever på olika programs inställning till och användning av datorer och IT. Vi har valt att dela upp programmen i yrkesinriktade och studieförberedande program. I rapporten presenteras främst de frågor där skillnader föreligger mellan grupperna. I de fall vi bedömer det vara intressant för rapporten har vi valt att även presentera frågor där inga skillnader mellan grupperna föreligger. 2.2 SYFTE Syftet med undersökningen är dels att ta reda på och utvärdera målgruppernas attityder, kunskaper och användande av IT, dels att göra jämförelser med tidigare års undersökningsresultat. 2.3 METOD Intervjuerna genomfördes per telefon under 12 februari 23 mars 2001. Sammanlagt har följande antal intervjuer genomförts inom respektive målgrupp: Lärare 4.800 intervjuer Skolledare 600 intervjuer 1.200 intervjuer 2.4 URVAL 2.4.1 Lärare Svenska GALLUP har valt ut ett hundratal skolor runt om i landet. I varje län har 200 intervjuer genomförts. En skillnad mellan årets undersökning och tidigare års undersökningar är att friskolor har inkluderats. Totalt innebär det 4.800 intervjuer. Svarsfrekvensen är 70 procent. 2.4.2 Skolledare Urvalet består av ett köpt riksrepresentativt register från PAR Adressregistret med skolledare på gymnasiet och grundskolan. Totalt har 300 intervjuer gjorts på grundskolan och 300 intervjuer på gymnasiet. Svarsfrekvensen är 55 procent. 2001 Svenska GALLUP 3
2.4.3 Svenska GALLUP har valt ut ett hundratal gymnasieskolor över hela Sverige. Totalt har 50 intervjuer gjorts per län. En skillnad mellan årets undersökning och tidigare års undersökningar är att friskolor har inkluderats. Svarsfrekvensen är 73 procent. Svenska GALLUP respekterar de utvaldas integritet och rätt att vägra svara på enstaka frågor eller vägra att medverka i en intervju. 2.5 TABELLER Tabellrapporten består av databehandlade tabeller. Analysen har skett med korssorteringsprogrammet NIPO. Tabellerna läses radvis. Bastal för procentberäkning anges alltid i absoluta tal. Ibland kan smärre avvikelser uppstå vid avrundningar i datorns procentberäkning. Om flera svar tillåtits i en fråga dvs. om respondenten fått avge mer än ett svar summerar inte de olika svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till 10. Vid analys av tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda med stickprov är det väsentligt att man håller i minnet att de angivna procentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten av en felmarginal innebär att det är ett felslut att tro att siffrorna från ett stickprov är exakt desamma som skulle erhållits om tex. samtliga lärare besvarat frågan. Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser ligger i alla procenttal i tabellerna och de är av något större storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så exempelvis har ett ja -svar på 5 en något större osäkerhet än ett ja -svar på 1 eller 9. Felmarginalens storlek är också beroende av hur många intervjuer som genomförts. Ju fler intervjuer desto mindre felmarginal. 2001 Svenska GALLUP 4
3. Användning och attityd till datorer och IT I följande avsnitt tittar vi bl.a. på elever på olika programs användning och attityd till datorer och IT Användning och attityd till datorer och IT Målgrupp: elever. Sammanfattning Nästan alla elever har tillgång till dator och CD-spelare i hemmet. Flertalet har även tillgång till CD-rom, Internet, e-mail och mobiltelefon utan WAP-möjlighet. Det IT-redskap som minst andel har tillgång till är mobiltelefon med WAP-möjlighet. Det är en större andel elever på de studieinriktade programmen än på de yrkesförberedande programmen som har tillgång till dator i hemmet. Även när det gäller tillgång till Internet, e-mail och CD-rom är det större andel elever på de studieinriktade programmen än på de yrkesinriktade programmen som har tillgång till detta i hemmen. De vanligaste användningsområdena för Internet i hemmen är att söka information i skolarbetet, skicka privat e-post, söka information privat. För både elever på yrkesinriktade program och på studieinriktade program är detta de vanligaste användningsområdena. Anmärkningsvärt är att elever på studieinriktade program i högre utsträckning än elever på yrkesinriktade program använder Internet för att söka information i skolarbetet, skicka privat e-post och skicka e-post i skolarbetet. på yrkesinriktade program anger i högre utsträckning än elever på studieförberedande program att de använder Internet för att spela spel. Undersökningen visar att i stort sett alla elever har tillgång till dator i skolan. Nästan alla har även tillgång till Internet, e-mail och CD-rom. Knappt en femtedel av eleverna har tillgång till MP3-spelare i skolan och knappt en av tio har tillgång till DVD. Det inte föreligger inte några större skillnader mellan elever på studieförberedande program jämfört med elever på yrkesinriktade program. Utmärkande är dock att det är fler elever på yrkesinriktade program än elever på studieförberedande program som har tillgång till MP3-spelare i skolan. Ca hälften av eleverna har använt sig av dator i skolan i 5 år eller längre. Det är en högre andel elever på de studieförberedande porgrammen än på de yrkesinriktade programmen som har använt sig av dator i mer än fem år. 2001 Svenska GALLUP 5
Drygt fyra av tio elever tycker att lärarnas kunskaper om IT är tillräckliga medan fem av tio anser att de inte är tillräckliga. Det är en lägre andel elever inom de studieinriktade programmen än på de yrkesinriktade programmen som anser att lärarnas kunskaper om IT är tillräckliga. Majoriteten av eleverna anser att den ökade Internetanvändningen utvecklar möjligheterna att tänka kritiskt och värdera information. Knappt en av tio elever tycker att den ökade Internetanvändningen hämmar deras möjligheter att tänka kritiskt och värdera information. Det är betydligt fler elever på de studieinriktade programmen än på de yrkesinriktade programmen som anser att den ökade Internetanvändningen ökar deras möjligheter att tänka kritiskt och värdera information. Bland eleverna är den mest förekommande möjligheten med att använda IT-baserade läromedel att eleverna lär sig att själva söka kunskap. Vidare anser eleverna att det avlastar lärarna, ökar motivationen i skolan, ökar resurserna inom andra områden, ökar inlärningen samt hjälper elever med problem. Det eleverna uppger som möjlighet i minst utsträckning är att IT-baserade läromedel skulle öka samarbetet i skolan. Det är fler elever på de yrkesinriktade programmen som anser att det ökar och snabbar upp inlärningen, ökar samarbetet i skolan samt förbättrar pedagogiken. na är till övervägande del positiva till IT-baserade läromedel. Inga markanta skillnader föreligger mellan elever på yrkesinriktade eller studieförberedande program. Av de elever som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel tycker flertalet elever att de är lätta att lära sig. Det föreligger inga anmärkningsvärda skillnader mellan elever på yrkesinriktade program och elever på studieförberedande program. Drygt hälften av eleverna tycker att killars och tjejers datoranvändning skiljer sig åt. Andelen som tycker att killars och tjejers datoranvändning skiljer sig åt är betydligt högre bland elever på studieförberedande program. Där tycker nästan sju av tio att killar och tjejer har olika datoranvändning. 2001 Svenska GALLUP 6
Fig. 1 Tillgång till IT-redskap i hemmet? CD-spelare 96% 95% 97% Dator 93% 9 96% CD-rom 84% 8 88% Internet 79% 74% 85% E-mail 79% 74% 85% Mobiltelefon utan WAPmöjlighet MP3-spelare 35% 33% 37% 77% 76% 78% DVD (fristående eller på datorn) 26% 24% 28% Mobilelefon med WAPmöjlighet 15% 16% 14% Inget av dem 1% 1% Nästan alla elever har tillgång till dator och CD-spelare i hemmet. Drygt åtta av tio har tillgång till CD-rom och knappt sju av tio har Internet, e- mail och mobiltelefon utan WAP-möjlighet. Det IT-redskap som minst andel har tillgång till är mobiltelefon med WAP-möjlighet. Det är en större andel elever på de studieinriktade programmen än på de yrkesförberedande programmen som har tillgång till dator i hemmet. Även när det gäller tillgång till Internet, e-mail och CD-rom är det större andel elever på de studieinriktade programmen än på de yrkesinriktade programmen som har tillgång till detta i hemmen. 2001 Svenska GALLUP 7
Fig. 2 Vad av följande använder du Internet till hemma? Söka information i skolarbetet 91% 89% 94% Skicka privat e-post 91% 88% 93% Söka information privat 84% 81% 86% Ladda hem musik 6 6 64% Skicka e-post i skolarbetet 45% 5 6 Delta i diskussionsgrupper eller chatta Spela spel 5 5 51% 4 45% 35% Beställa varor och tjänster 34% 34% 34% Utföra banktjänster 1 8% 1 Något annat, vad? 1% 1% De vanligaste användningsområdena för Internet i hemmen är att söka information i skolarbetet, skicka privat e-post, söka information privat. För både elever på yrkesinriktade program och på studieinriktade program är detta de vanligaste användningsområdena. Anmärkningsvärt är att elever på studieinriktade program i högre utsträckning än elever på yrkesinriktade program använder Internet för att söka information i skolarbetet, skicka privat e-post och skicka e-post i skolarbetet. på yrkesinriktade program anger i högre utsträckning än elever på studieförberedande program att de använder Internet för att spela spel. 2001 Svenska GALLUP 8
Fig. 3 Tillgång till IT-redskap i skolan? Dator Internet E-mail 99% 99% 10 95% 95% 95% 9 91% 9 CD-rom 81% 8 8 MP3-spelare DVD (fristående eller på datorn) 9% 1 7% 18% 2 14% Inget av dem Undersökningen visar att i stort sett alla elever har tillgång till dator i skolan. Drygt nio av tio har tillgång till Internet och e-mail. Åtta av tio har tillgång till CD-rom. Knappt en femtedel av eleverna har tillgång till MP3-spelare i skolan och knappt en av tio har tillgång till DVD. Generellt visar undersökningen att det inte föreligger några större skillnader mellan elever på studieförberedande program jämfört med elever på yrkesinriktade program. Utmärkande är dock att det är fler elever på yrkesinriktade program än elever på studieförberedande program som har tillgång till MP3-spelare i skolan. 2001 Svenska GALLUP 9
Fig. 4 Hur länge har du använt dig av dator i skolan? De som har tillgång till dator i skolan 5-6 år 35% 38% 4 3-4 år 31% 3 29% Längre 16% 15% 17% 1-2 år 9% 1 8% 6 månader - 1 år Mindre än 6 månader Använder inte dator idag 1% 1% 1% 4% 5% 3% Drygt fem av tio elever har använt sig av dator i skolan i 5 år eller längre. En av tjugo elever har använt sig av dator kortare tid än ett år. Det är en högre andel elever på de studieförberedande programmen, knappt sex av tio, än på de yrkesinriktade programmen, fem av tio, som har använt sig av dator i mer än fem år. 2001 Svenska GALLUP 10
Fig. 5 Hur ofta använder du datorn i skolan? De som har tillgång till dator i skolan Någon eller några gånger i veckan Dagligen 46% 43% 5 4 45% 39% Någon eller några gånger i månaden Varannan vecka Mer sällan Aldrig 5% 4% 3% 3% 3% 3% 1% 1% 5% Knappt nio av tio elever använder dator i skolan dagligen eller någon eller några gånger i veckan. Endast en av femtio elever uppger att de aldrig använder dator i skolan. Undersökningen visar att det inte föreligger några markanta skillnader mellan grupperna. Dock är det färre elever på de studieförberedande programmen än på de yrkesinriktade programmen som använder dator dagligen. 2001 Svenska GALLUP 11
Fig. 6 Tycker du att lärarnas kunskaper om IT är tillräckliga? 49% Nej, inte tillräckliga 44% 55% 44% Ja, tillräckliga 38% 48% 7% 8% 7% Drygt fyra av tio elever tycker att lärarnas kunskaper om IT är tillräckliga medan fem av tio anser att de inte är tillräckliga. Det är en lägre andel elever inom de studieinriktade programmen än på de yrkesinriktade programmen som anser att lärarnas kunskaper om IT är tillräckliga. På de studieinriktade programmen anser endast kanppt fyra av tio att lärarnas kunskaper är tillräckliga medan knappt fem av tio elever på de studieinriktade programmen anser att lärarnas kunskaper är tillräckliga. 2001 Svenska GALLUP 12
Fig. 7 Tror du att den ökade Internetanvändningen utvecklar eller hämmar dina möjligheter att tänka kritiskt och värdera information? Svaret är angivet på en skala mellan 1 och 5, där 1 är hämmar i mycket hög grad och 5 är utvecklar i mycket hög grad. 59% Utvecklar 55% 65% Varken hämmar eller utvecklar 2 21% 19% Hämmar 9% 8% 9% 1 17% 7% Majoriteten av eleverna, knappt sex av tio, anser att den ökade Internetanvändningen utvecklar möjligheterna att tänka kritiskt och värdera information. Knappt en av tio elever tycker att den ökade Internetanvändningen hämmar deras möjligheter att tänka kritiskt och värdera information. Det är betydligt fler elever på de studieinriktade programmen än på de yrkesinriktade programmen som anser att den ökade Internetanvändningen ökar deras möjligheter att tänka kritiskt och värdera information. Knappt sju av tio elever på de studieförberedande programmen anser detta medan motsvarande siffra på de yrkesinriktade programmen är knappt sex av tio. 2001 Svenska GALLUP 13
Fig. 8 Flera svar möjliga Möjligheter med IT-baserade läromedel. Tror du att IT-baserade läromedel? Lär eleverna att själva söka kunskap 9 9 89% Avlastar lärarna Ökar motivationen i skolan (gör skolarbetet roligare) Ökar resurserna inom andra områden (kostnadseffektivt) Ökar inlärningen Hjälper elever med problem Lär eleverna att tänka kritiskt Snabbar upp inlärningen Förbättrar pedagogiken Ökar samarbetet i skolan Annat 3% 83% 8 84% 74% 76% 7 69% 69% 67% 67% 71% 61% 64% 64% 64% 6 58% 6 58% 61% 54% 48% 51% 44% 4 45% 38% Bland eleverna ser vi att den mest förekommande möjligheten med att använda IT-baserade läromedel är att eleverna lär sig att själva söka kunskap, vilket nio av tio uppger. Vidare anser eleverna att det avlastar lärarna, ökar motivationen i skolan, ökar resurserna inom andra områden, ökar inlärningen samt hjälper elever med problem. Det eleverna uppger som möjlighet i minst utsträckning är att IT-baserade läromedel skulle öka samarbetet i skolan. Det är fler elever på de yrkesinriktade programmen som anser att det ökar och snabbar upp inlärningen, ökar samarbetet i skolan samt förbättrar pedagogiken. 2001 Svenska GALLUP 14
Fig. 9 Vad är din allmänna inställning till IT-baserade läromedel? Svaret är angivet på en skala mellan 1 och 5, där 1 är mycket negativ och 5 är mycket positiv. 67% Positiv 68% 65% Varken positiv eller negativ 26% 26% 26% Negativ 5% 4% 6% na är till övervägande del positiva till IT-baserade läromedel. Knappt sju av tio anger att de är positiva eller ganska positiva till ITbaserade läromedel. Konstateras kan att inga markanta skillnader föreligger mellan elever på yrkesinriktade eller studieförberedande program. 2001 Svenska GALLUP 15
Fig. 10 Tycker du att IT-baserade läromedel är lätta eller svåra att lära sig? De som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel Svaret är angivet på en skala mellan 1 och 5, där 1 är mycket svåra och 5 är mycket lätta 66% Lätta 67% 66% 21% Varken lätta eller svåra 21% 21% Svåra 1 11% 11% Av de elever som kommer i kontakt med IT-baserade läromedel tycker knappt sju av tio att de är lätta att lära sig. Endast drygt en av tio tycker de är svåra att lära sig och drygt en femtedel svarar att de varken är lätta eller svåra att lära sig. Det föreligger inga anmärkningsvärda skillnader mellan elever på yrkesinriktade program och elever på studieförberedande program. 2001 Svenska GALLUP 16
Fig. 11 Skiljer sig killars och tjejers datoranvändning eller gör den inte det? 6 Ja, killar och tjejer har olika datoranvändning 56% 69% 34% Nej, killar och tjejer har inte olika datoranvändning 28% 39% 4% 5% 3% Drygt sex av tio elever tycker att killars och tjejers datoranvändning skiljer sig åt. Andelen som tycker att killars och tjejers datoranvändning skiljer sig åt är betydligt högre bland elever på studieförberedande program. Där tycker nästan sju av tio att killar och tjejer har olika datoranvändning. 2001 Svenska GALLUP 17
4. Publiceringsregler Rapporten, som innehåller resultat från en undersökning utförd av Svenska GALLUP på klientens uppdrag, är klientens egendom. Copyrighten tillfaller Svenska GALLUP om ej annat överenskommes. Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, databärare och annat material till samtliga undersökningar Svenska GALLUPs egendom. Svenska GALLUP skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns. I Svenska GALLUPs intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersökningsresultaten. Om en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, förbehåller sig Svenska GALLUP rätten att publicera korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att uppmuntra en mer rättvisande och avvägd tolkning. Följande information skall alltid medtas i all publicering till allmänheten: * den intervjuform som använts i undersökningen, t ex besök i hemmet, telefon eller post * undersökningspopulation, t ex intervjupersonernas ålder * antal intervjupersoner * tiden för fältarbetet * urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg När en klient publicerar resultat från en Svenska GALLUPundersökning, skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller tjänster. Information om undersökningsresultatet rörande konkurrenters produkter och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand vid presentationen. Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl föreligger och beviljas av Svenska GALLUPs ledning. För att gälla skall sådana undantag och ändringar lämnas skriftligen. 2001 Svenska GALLUP 18