Beslut Solna kommun kommunstyrelsen@solna.se bam-utbilchiingsforvaltnineen@solna.se Beslut för förskola i Solna kommun Skoiinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
B!lni' 2(13) Tillsyn av förskolan i Solna kommun Skoiinspektionen genomför tillsyn i Solna kommun under 2014. Solna kommun besöktes av Skoiinspektionen mellan den 6 maj och 10 j u n i 2014. Fakta om förskolan i Solna kommun Det övergripande ansvaret för förskolans verksamhet i Solna kommun har barn- och utbildningsnämnden med tillhörande förvaltning. Förvaltningschefen ansvarar för förskolorna. Kommunen har 38 förskolor med 133 avdelningar. Kommunen bedriver även öppen förskola. Tre av de kommunala förskolorna har så kallade stödavdelningar med extra hög personaltäthet för barn med omfattande stödbehov. Därutöver finns det i kommunen 30 fristående förskolor och 13 enskilda verksamheter med pedagogisk omsorg. De fristående och enskilda verksamheterna ingår inte i Skolinspektionens tillsyn eftersom det är Solna kommun som har tillsynsansvar över de fristående enheterna. De kommunala förskolorna i Solna är indelade i tre olika områden: Norra, Centrala och Södra förskoleområdet och antalet förskolor inom vaije o m r å d e varierar. Sammanlagt är det tio förskolechefer som leder och samordnar verksamheten vid kommunens förskoleenheter, som kan bestå av en eller flera förskolor. Varje förskolechef har skapat sin egen ledningsorganisation och delegerat vissa ledningsuppgifter t i l l antingen biträdande förskolechef, arbetslagsledare eller samordnare. Delegationen ser olika ut för olika förskolor men ingen av förskolecheferna har delegerat personalansvar. Vid vissa förskolor finns det pedagogisk utvecklingsledare som ansvarar för de pedagogiska frågorna. Förskolecheferna träffas regelbundet under ledning av förvaltningschefen för att diskutera aktuella utvecklingsfrågor. Alla förskolor har tillgång till kompetenser från det så kallade centrala förskoleteamet som har i uppdrag att stödja förskolechefen och förskolans personal i arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Teamet kan ge stöd i form av psykologisk eller specialpedagogisk handledning, konsultation och utbudning p å individ-, grupp- eller organisationsnivå. Vid tiden för tillsynen fanns 2 447 barn inskrivna i kommunal förskola. I fristående förskola farms 1 422 barn inskrivna och i enskild pedagogisk omsorg fanns 78 barn.
Beslut 3(13) A v den senast tillgängliga nationella statistiken (för 2013) avseende förskolan framgår att andelen årsarbetare i kommunal regi med pedagogisk högskoleutbildning var 37 procent, vilket kan jämföras med 53 procent som är genomsnittet för samthga kommuner. Antalet inskrivna barn per årsarbetare i kommunal regi var samma år 5,6 vilket kan jämföras med 5,3 för samthga kommuner. Helhetsbedömning Tillsynen av förskolorna i Solna kommun visar att verksamheten på flertalet förskolor systematiskt planeras utifrån läroplanens krav med tydligt fokus på språkutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik. Dock finns det verksamheter där förskolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster behöver förbättras. Utredningen visar att förskolechefer och personal inte gör systematiska analyser eller kritiskt granskar egna värderingar och förhålkiingssätt och inte heller har resonerat kring hur arbetet med att motverka traditionella könsmönster ska gestalta sig i verksamheten. Skolinspektionens utredning visar att förskolorna i kommunen har olika förutsättningar avseende tillgången till personal med pedagogisk högskoleutbildning och tillgången till ändamålsenliga lokaler. Den stora variationen i förutsättningarna mellan olika förskolor kan enligt Skolinspektionens bedömning bottna i ett bristande systematiskt kvalitetsarbete. Trots ett påbörjat arbete med att strukturera det systematiska kvalitetsarbetet behöver detta utvecklas. Bristerna finns i planering, uppföljning och i synnerhet i analysen av verksamheterna i förhållande till de nationella målen. Detta innebär enhgt Skoiinspektionen att Solna kommun inte har tillräcklig kunskap om verksamheten i förskolan för att kunna identifiera områden som är i behov av uweckling och sätta i n åtgärder för att förbättra verksamheten. En viktig aspekt som kommunen behöver följa upp och analysera rör de skillnader som finns b e t r ä f f a n d e barngruppernas storlek och sammansättning. Företrädare för kommunen beskriver att de samlar in statistik om bland annat barngruppernas storlek men enligt Skolinspektionens bedömning saknas det en samlad bild av hur detta påverkar verksamheternas kvalitet. Det finns ingen analys på huvudmannanivå som visar vilka konsekvenser gruppens sammansättning och storlek kan få för möjligheterna att omsätta det pedagogiska uppdraget i verksamheten. Personal och förskolechefer uppger i intervjuer att verksamheterna erbjuder en trygg miljö för barnen men Skolinspektionens utredning visar att förskolornas planer mot kränkande behandling, som utgör en integrerad del av arbetet med barnens trygghet, behöver utvecklas så att de uppfyller författningarnas krav.
BoSliruiii; 4(13) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skoiinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Solna kornmun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 24 oktober 2014 redovisas för Skoiinspektionen. Grundläggande värden och inflytande Bedömning Solna kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med grundläggande värden och inflytande. Se till att förskolornas arbete är inriktat på att medvetet motverka traditionella könsmönster. Motivering Enligt läroplanen ska förskolorna arbeta medvetet för att motverka traditionella könsmönster. I Skolverkets allmänna råd för förskolan (SKOLFS 2013:179) anges att en del i värdegrundsarbetet handlar om att motverka traditionella könsmönster och att alla barn ska ha lika stort inflytande i verksamheten oavsett kön. Barns upplevelse av vad det innebär att vara pojke eller flicka formas i samspelet mellan de vuxna och varandra. Det är därför viktigt att personalen analyserar, reflekterar och kritiskt granskar sina egna värderingar, föreställningar och förhållningssätt. Tillsynen visar att arbetet med att motverka traditionella könsmönster är ett utvecklingsområde på vissa förskolor i Solna kommun. I intervjuer med såväl föräldrar, personal som förskolechefer framkommer att det ser olika ut hur långt förskolorna har kommit i sitt arbete med att motverka traditionella könsmönster. De flesta förskolorna ger exempel på anpassning av miljön och lekmaterial och personalen framhäver att aktiviteter och lek väljs av barn oavsett kön. Däremot framkommer det i intervjuer med personalen och förskolechefer att inte alla förskolor har diskuterat kring betydelsen av personalens förhållningssätt i den dagliga kontakten med barnen. Det görs inte systematiska analyser och reflektioner kring egna värderingar och föreställningar om vad traditionella könsmönster är. Därför görs inte heller analyser av vilka konsekvenser detta kan få för barnen och deras val i vardagen. Förskolechefer uttrycker i intervjuer att en medveten strategi för genusarbetet saknas på förskolorna vilket enligt dem medför att i de fall det finns engagerad personal på för-
B^S'L;t 5(13) skolan driver de arbetet med genusfrågor. "Men det lever inte om inte drivkrafterna är kvar" uttrycker förskolecheferna. I föräldraintervjuer framkommer olika uppfattningar. En del föräldrar upplever att man inte behandlar barnen annorlunda utifrån deras könstillhörighet, andra anser inte att det är en viktig fråga. Det finns dock föräldrar som i intervjuer ger exempel på hur bemötande, aktiviteter och miljön, på ett enligt dem oreflekterat sätt, inriktas p å barnets kön. Enligt dem arbetar inte förskolor på ett genomtänkt sätt för att utveckla förmågor och intressen hos barnen utan att begränsas av föreställningar om vad som uppfattas som manligt och kvinnligt. Det kan bland annat handla om grupperingar; "-pojkar är bråkiga", eller om att "tjejerna blir ofta bekräftade genom kläder". Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att förskolornas arbete inte är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Solna kommun föreläggs att avhjälpa bristen. Författning Lpfö 98,1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, Saklighet och allsidighet Trygghet och en god miljö Bedömning Solna kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med trygghet och en god miljö. Upprätta planer mot kränkande behandling där det framgår vilka åtgärder som behöver vidtas för att förebygga och förhindra kränkande behandling i de olika verksamheterna som omfattas av planen. Motivering Enhgt skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. I Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskrimmering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) anges att arbetet med planen mot kränkande be-
^ s l l y y 6(13) handling bör bedrivas så att planen återspeglar förhållanden i varje enskild verksamhet. I Solna kommun upprättas en plan mot kränkande behandling som gäller generellt för samtliga förskolor som ingår i en förskolechefs ansvarsområde. Dessa planer saknar förebyggande åtgärder som bygger på de kartläggningar av de enskilda förskolornas specifika verksamheter som faktiskt gjorts. Skoiinspektionen vill påpeka vikten av att dessa åtgärder skrivs i n i respektive förskolas plan mot kränkande behandling. Planen ska utgöra en dokumentation av det förebyggande arbetet och ratiner som har upprättats på förskolan och därmed stärka och tydliggöra detta arbete men även öka delaktigheten. I de gemensamma planerna går det inte att utläsa varje enskild förskolas specifika arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Inte heller innehåller planerna en redovisning av föregående års åtgärder. I intervju med förskolechefer framkommer att det även finns förskolor som helt saknar en aktuell plan mot kränkande behandling. I förekommande fall har man inte upprättat en ny årlig plan utan baserar sitt arbete p å tidigare års planer. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det finns brister inom området trygghet och en god miljö. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Solna kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 6 kap. 8 skollagen, Lpfö 98,1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Förskolans uppdrag Förskola och hem Bedömning: Solna kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömnrngsområdet Förskola och hem. Se till att föräldrarna får information om både det egna barnet och om verksamheten i stort. Motivering: Enligt skollagen ska föräldrar få information både om det egna barnet och om verksamheten i stort. A v läroplanen för förskolan framgår att förskolans arbete ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska få möjhghet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan.
B@S1 i 7(13) Att förskolan är tydliga i fråga om mål och innehåll är därför en föratsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. I de intervjuer som Skoiinspektionen haft med personal och föräldrar till barn i förskolan framkommer att det varierar mellan olika förskolor vilken information om det egna bamet och verksamheten i stort föräldrarna får. De flesta förskolorna har någon form av informationsbrev, antingen månadsbrev eller veckobrev, som delges vårdnadshavare. På vissa förskolor har personalen anordnat vernissage eller skapat digital presentation av verksamheten för att locka fler föräldrar till förskolan. Även den daghga kontakten uppges som en viktig del i samverkan med hemmet. Några föräldrar uppger dock att de sällan får veta vad som hänt under dagen eftersom de hämtar bamet vid en tidpunkt när den ordinarie personalen inte finns tillgänglig. Andra föräldrar berättar att de sällan får information om bamets utveckling och lärande och om den pedagogiska verksamhetens innehåll och syfte. Någon förskolechef uttrycker i intervjun att förskolor måste bh bättre på att informera vårdnadshavare om det som försiggår i verksamheten utifrån läroplanens uppdrag. Av intervjun med förvaltningschefen samt av barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan för 2014 frarnkommer att Solna kommun har uppmärksammat behov av tydligare information om förskoleverksamheternas innehåll. Skoiinspektionen noterar detta och förutsätter att förskolorna förstärker sina insatser för att möta föräldrarnas behov av information om det egna bamet och om verksamheten i stort. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det fimis brister i hur vissa förskolor informerar vårdnadshavama om det egna barnet och verksamheten i stort. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Solna kommun föreläggs att avhjälpa bristen. Författning: 14 kap. 14 skollagen, Lpfö 98,2.4 Förskola och hem Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Solna kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbddningen. Se till att förskolecheferna tar ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvahtetsarbete på enhetsnivå som dokumenteras och innefattar planering, uppföljning och utveckling av utbildningen.
Bos! ut 8(13) Motivering Enligt skollagen ska varje h u v u d m a n mom skolväsendet på huvudmarmanivå systematiskt och kontinuerligt följa u p p och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). A v skollagen framgår vidare att det är förskolechefens ansvar att se till att det p å enhetsnivå bedrivs ett systematiskt och kontinuerhgt kvahtetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbudningen och att detta arbete dokumenteras. Kvalitetsarbetet p å enhets- och huvudmannanivå ska dokumenteras. EnUgt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvautetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) bör rektorn se till att dokumentationen av kvalitetsarbetet är tillräckug för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvautetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbudningens kvautet inom enheten. Solna kommun har formulerat kommunövergripande mål för förskolan i barnoch utbildningsnämndens verksamhetsplan 2014. Exempel på de mål som har formulerats för f ö r s k o l e v e r k s a m h e t e n är bland annat ökad trygghet, tydligare pedagogisk dokumentation kring barnens utveckling och lärande samt utveckling av förskolans systematiska kvalitetsarbete. Enligt representanter för huvudmannen är utgångspunkten för de uppsatta målen i h ö g grad den brukarundersökning som genomförs bland vårdnadshavare till barn i de kommunala förskolorna. Huvudmannarepresentanter menar att anledningen till detta är att de enskilda förskolornas dokumenterade kvalitetsarbete har varit för bristfälliga för att kunna Ugga till grund för analys och beslut om prioriteringar av utveckhngsiiisatser på huvudmannanivå. Den struktur Solna kommun utarbetat på huvudmannanivå har satt ramarna för det systematiska kvautetsarbetet på enhetsnivå. I intervju med förskolecheferna framkommer dock att inte alla förskolor har hunnit med att implementera denna struktur i sina verksamheter. Detta innebär att flera förskolor inte har följt u p p och utvärderat sina verksamheter i förhållande till de nationeua målen för att bedöma verksamhetemas kvalitet. I intervjun uppger representanter för huvudmannen att de stora skillnaderna i förskolornas kvautetsarbete har uppmärksammats och därmed har kommunen i verksamhetsplanen för innevarande år formulerat ett mål som handlar om att skapa tydlig struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolecheferna
iv-ssut 9(13) har fått i uppdrag av förvaltningen att i sina verksamheter implementera ett systematiskt kvahtetsarbete som bygger på ett så kallat årshjul. Avsikten är att Solnas förskolor ska följa upp sina verksamhetsplaner i en kvalitetsredovisning som utgår ifrån en kornmungemensam mall och innefattar bland annat analyser av förskoleverksamhetens måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen kommer att utgöra underlag för barn- och utbildningsförvaltningens uppföljning, planering och redovisning t i l l barn- och utbildningsnäinnden. Förskolecheferna har hittat olika former för uppföljning av sina förskolor som sker antingen genom verksamhetsbesök, samtal med personalen eller genom inblick i den pedagogiska dokumentationen som upprättas av personalen. Majoriteten av förskolecheferna uppger samtidigt att dessa uppföljningar inte sker p å ett systematiskt vis. När den struktur för systematiskt kvalitetsarbete som skapats inom Solna kommun har satt sig i alla verksamheter kommer arbetet att bedrivas med regelbundenhet och systematik, menar förskolecheferna. "Vi står inför ett systemskifte" säger en förskolechef, "I...1 vi står mellan två system" tillägger en annan. I personalintervjuer framkommer att det saknas medvetenhet om betydelsen av pedagogisk dokumentation och personalens egna utvärderingar för förskolans systematiska kvautetsarbete. Vissa förskolor har dock enligt personalen börjat jobba med att skapa ändamålsenuga och effektiva former för den pedagogiska dokumentationen som kommer att Ugga till grund för uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten i förhåuande tiu de nationeua målen. Sammanfattnmgsvis visar utredningen att det finns brister i kommunens systematiska kvalitetsarbete avseende förskolans verksamhet. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Solna kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 4 kap. 3-6 skouagen, Lpfö 98, Förskolechefens ansvar Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Bedömning Solna kommmi måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med ledningsstruktur och organisering av utbildningen. Vid varje förskoleenhet finns endast en person som benämns förskolechef som leder och samordnar det pedagogiska arbetet och tar det ansvar som framgår av författningarna.
B sh it 10(13) Motivering Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ledas och samordnas av en förskolechef. Denna ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. 1 Solna kommun har man under våren 2014 startat två nya förskolor, Fridensborg och Augustendal. Den person som personalen och föräldrarna uppger vara förskolechef för de nystartade verksamheterna har enligt representanter för huvudmannen en samordnande funktion och kallas för platsansvarig. Enhgt förvaltningen är det förskolecheferna för respektive område där dessa två förskolor är belägna som är förskolechefer. Dessa förskolechefer uppger dock i Skolinspektionens intervjuer att de varken har lett eller samordnat det pedagogiska arbetet vid de två nya förskolorna. Enligt dem ska detta ansvar ha legat p å den platsansvarige. Skolinspektionens utredning visar därmed att det är otydligt vem som är förskolechef för förskolorna Fridensborg och Augustendal. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det finns brister gällande vem som är förskolechef och därmed vem som leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid t v å av kommunens förskolor. Verksamheten uppfyller därmed inte förfatniingarnas krav och Solna kommun föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 2 kap. 9 skollagen Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Solna kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med gruppsammansättningens lämplighet. Se till att huvudmannen följer upp och utvärderar barngruppemas sammansättning och storlek. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö. V id gruppsammansättning ska hänsyn tas till barns olika fömtsättningar och behov. Av läroplanen framgår att lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att bam lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktigt och aktiv del i utveckling och lärande.
F I ut 11 (13) I Skolverkets allmänna råd för förskolan (SKOLFS 2013:179) anges att för att kunna fördela resurser i förhållande till de olika behoven är det viktigt att det förs en dialog mellan huvudmannen och förskolechefen om vad som är lämplig personaltäthet samt storlek och sammansättning utifrån de behov och förutsättningar som råder på varje förskoleenhet. Vidare anges att vetenskap och beprövad erfarenhet har pekat på en rad faktorer som är viktiga att ta hänsyn till inför beslut om vilken storlek och sammansättning som är lämphg för en viss grupp. Sådana faktorer är bland annat personalens kompetens, personaltäthet, lokalernas utformning. Andra viktiga faktorer är barnens bakgrund men också deras ålder, kön och fömtsättningar att tillgodogöra sig utbildningen i förskolan. Det framkommer i tillsynen att det skiljer sig mellan olika förskolor hur många bam de har i grupperna. I intervjuer med personal och vårdnadshavare uttrycker de oro över situationen på vissa av förskolorna, att barnen inte får det som de har rätt till ifråga om trygghet, säkerhet och pedagogiskt innehåll. Några förskolor har avdelningar med många små b a m som kräver mycket omsorg och uppsikt. På vissa förskolor har man under delar av dagen många barn med lägre personaltäthet, vilket enligt personalen bland annat påverkar deras möjligheter att erbjuda en stimulerande verksamhet för samtliga barn. Den samlade bilden som målas upp för Skoiinspektionen i intervju med personal och föräldrar är att förutsättningarna för förskolorna att bedriva en god pedagogisk verksamhet samt erbjuda barnen trygghet och omsorg är i h ö g grad varierande såväl mellan som inom förskolorna i kommunen. Förskolecheferna beskriver i intervjuer att de gör anpassningar i verksamheten genom att omfördela befinthga resurser så att barnens behov tillgodoses. Vidare beskriver förskolecheferna att de för ett resonemang med förvaltningen om situationen men att det inte görs några regelrätta konsekvensanalyser av vidtagna åtgärder och vilka effekter det får för det pedagogiska uppdraget i förskolan. Enligt förvaltningschefen har man inom förskolan påbörjat ett arbete med att samla in statistik om barngruppernas storlek, personaltäthet, personalens utbildningsnivå samt antal bam i behov av särskilt stöd. Detta underlag kommer att hgga till grund för så kallade konsekvensanalyser för att vidare kunna fatta beslut om vilken storlek och sammansättning som är lämphg för en viss gmpp. Vid tiden för Skolinspektionens tillsyn har dock kommunen inte kunnat redovisa någon analys av hur skillnaderna mellan olika barngruppers storlek och sammansättning påverkar verksamhetemas kvalitet eller vilka åtgärder som vidtagits eller planeras vidtas med avseende på dessa skillnader. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det finns brister i uppföljning och utvärdering av barngruppernas sammansättning och storlek.
Beslut 12 (13) Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Solna kommun föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 8 kap. 8 skollagen På Skolinspektionens vägnar Rénata Grelak Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om hllsynen
Bilaga 2 13 (13) Allmänt om tillsynen Skoiinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skoiinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspmikter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillf ället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjhghet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skoiinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skoiinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.