Förord...2 Inledning...3 Syfte/frågeställning...4 Metod...5 Källor...5 Intervjuer...5

Innehåll Förord...2 Inledning...3 Syfte/frågeställning...4 Metod...5 Källor...5 Intervjuer...5 Källkritik...6 Mjölby AI - Klubbens historia 1981 till 1991...8 MAI:s historia - fotboll... 11 Fotbollens historia ett par viktiga saker på vägen... 11 Fotbollens historia i Sverige... 11 Serieomläggning... 11 Fotbollens roll i samhället... 12 1981-1985 - Vägen till trean... 13 1986-1988 Jörgen Augustssons intåg... 15 1989-1990 De sista stegen... 18 1991 Året i ettan... 20 Hur var detta möjligt... 22 Ekonomi/Organisation... 22 Tränare/spelare... 23 Avslutande diskussion/slutsatser... 25 Referenser... 27 1

Förord Idrottssagor är alltid något som drar till sig intresse, klubbar som under få år tar fantastiska steg och utmanar stora drakar är alltid något som skapar intresse hos en allmän publik. Mjölby AI gjorde precis dessa under 1980-talet och detta gör att det blir ett intressant ämne att gotta ned sig i. Denna version är en omskrivning och inte exakt den uppsats som lämnats in för granskning. Jag hoppas att den här versionen kommer bli mer lättläst och förhoppningsvis även mer intressant för människor utanför universitetets väggar. Huvuddragen är densamma men vissa delar har tagits bort, lagts till eller skrivits om. Ett stort tack ska riktas till alla jag pratat med inom Mjölby AI (Tommy Isacsson, Bosse Wallin, Pelle Sommen Carlsson), då de hjälpt mig väldigt mycket med både material och även berättat väldigt mycket om den här tiden. Även många andra inom Mjölby AI har hjälpt mig och ett stort tack till alla er. Även arkivet på Mjölby stadshus och framförallt Anne-Marie ska ha ett stort tack då hon tillbringat tid med mig i föreningsarkivet Även min handledare på Linköpings universitet Sten Andersson ska ha tack för åsikter om texten och med hjälp hur jag på bästa sätt skulle arbeta vidare med uppsatsen. // författaren 2

Inledning Mjölby AI gjorde redan under 30-talet en resa som är den mest framgångsrika sejouren i Mjölby-fotbollens historia. Man spelade då i division 2 som det hette vilket motsvarar superettan idag alltså den näst högsta serien i den svenska seriepyramiden 1. Det finns alltså med andra ord en stark historia av framgång i föreningen och detta var inte sista gången som föreningen huserade så högt upp i seriesystemet. Trots att denna period under 30-talet blev en starkare era och fler säsonger i dåvarande division 2, så är nog den utveckling som skedde under 80-talet från 1981 den kraftigaste. Från det att fotbollslaget spelade i division 5 1981 fram till 1991 till spel i division 1 1991, detta är den mest anmärkningsvärda i fotbollsföreningens historia. Mitt intresse för ämnet skapades av att det fortfarande pratas om den här tiden inom föreningen och många minns väldigt mycket. Jag som är så pass ny i området och föreningen tyckte att det var något som kunde vara intressant både för mig och för läsare att ta del av. Hur gör man en organisation, i detta fall ett fotbollslag framgångsrikt? Vad krävs för att lyckas, detta är något jag tror många vill ha svaret på och det är inte alltför lätt att hitta den enkla lösningen. En annan intressant faktor är at Mjölby som kommun är en relativt liten, 2009 hade kommunen 25770 invånare i kommunen 2. Motsvarande siffra låg 1985 på 25275 så det var ganska likvärdigt under den tiden som nu 3. I kommunen ingår även Mantorp och Skänninge som är två mindre orter vars fotbollsverksamhet hade del i avancemanget till div.1 då de flesta spelarna kom från MAI eller från lag runt om i kommunen 4. Hur lyckas en så pass liten klubb i en liten kommun ta sig hela vägen till division 1. 1 Ericsson, Sven (1982) När idrotten kom til byn s29 2 Mjölby kommun (2011-05-01) http://www2.mjolby.se/sidor-html/kommunfakta/kommun.pdf 3 Statistiska centralbyrån http://www.ssd.scb.se 2011-05-07 4 Matchprogram Mjölby AI BK Häcken division 1 västra (14 April 1991) 3

Syfte/frågeställning Syftet med uppsatsen är att både kartlägga och analysera vad som gjorde fotbollen i klubben Mjölby AI så framgångsrik under 80-talet och tillslut tog a-laget herrar till division 1 1991. Detta delar jag upp i två olika frågeställningar, en huvudfrågeställning och en underliggande frågeställning. Huvudfrågeställning är Vilka faktorer gjorde det möjligt för Mjölby AI att spela division.1 fotboll 1991? Det är också kring den jag vill dra slutsatser i resultat och diskussion. Men det krävs förförståelse och därför har jag valt att ha en underliggande frågeställning. Hur gick det till när Mjölby AI tog sig till division 1? Detta presenteras för läsaren i en avhandlande del för att ge läsaren en förförståelse för hur händelseförloppet och utvecklingen skedde under 80-talet för att sedan kunna följa de resonemang och slutsatser jag drar kring min huvudfrågeställning. I och med denna omskrivning så är det även ett syfte att göra en läsvärd text där ni som läsare kan få ta del av historiens vingslag på ett förhoppningsvis intressantare sätt än den ursprungliga texten. 4

Metod Källor Uppsatsen utgår från två olika typer av källor. I många fall är det svårt för den historiska forskaren att kunna be personer om svar gällande sina frågeställningar 5. Den fördelen har jag haft att det är en så pass modern period jag skrivit om. Detta ser jag som en stor förde i arbetet men ställer också ett högt krav på källkritik. 1. Skriftligt material från Mjölby AI:s arkiv på Mjölby stadshus, verksamhetsberättelser, protokoll från olika styrelsemöten så som fotbollssektionens möten och huvudstyrelsen och även litteratur kring fotboll i form av Kung fotboll skriven av Torbjörn Andersson och När idrotten kom till byn skriven av Sven Ericsson. 2. Intervjuer med personer som är intressanta av olika anledningar, vilket ses som en primärkälla. Detta är en av anledningarna till att jag valt att lägga stor vikt på detta i resultatet då det är ögonvittnes skildringar 6. Jag har först besökt Mjölby stadshus och gått igenom föreningsarkivet och Mjölby AI:s arkiv för att sedan göra intervjuerna. Detta ansåg jag vara naturligt då jag själv ville få en bild av skeendet innan jag börjar ställa frågor till mina intervjupersoner. Detta även för att lättare kunna föra en diskussion med personerna mer än att vara intervjuaren och då kunna få en tvåvägskommunikation. Intervjuer Den kvalitativa studiens syfte är bland annat att upptäcka saker i den intervjuades livsvärld. Med andra ord att se vad intervjuobjektet har sett och har tolkat någonting den har upplevt kring ett speciellt skeende. I den här uppsatsen är det helt enkelt att se hur färden genom seriesystemet uppfattades av några inblandade personer utifrån deras egen synsätt och vad de anser vara viktigt 7. Intervju personerna är utvalda utifrån ett personligt plan. Jag har kontakt med alla tre personer som jag har intervjuat. Jag själv spelar i Mjölby AI, där samtliga har en funktion fortfarande med undantag av Peter Carlsson. Peter är en arbetskamrat och därför har jag valt att ta med 5 Florén Andersson & Ågren Henrik (2006) Historiska Undersökningar s.69 6 Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder s64 7 Patel & Davidsson s.78 5

honom, Peter är även en spelare som inte är fostrad i MAI och blev värvad dit vilket ger en annan synvinkel på min huvudfråga. Intervjupersonerna är Bo Wallin Bo satt med i fotbollssektionen under hela resan och var även delaktig i a-laget som ledare under de första åren. Han var med i fotbollssektionen i form av både vice ordförande och kassör, under slutet av 80-talet fanns han även med i huvudstyrelsen Peter Sommen Carlsson En av de Mantorps killar som värvades till klubben 1990. Var aktiv i Mantorp åren innan han tog steget till MAI. Tommy Isacsson Ordförande i huvudstyrelsen från och med 1987 då Stig Rying tackade för sig. Satt även med i huvudstyrelsen under åren för min undersökning 1983-1985 men var under två års tid mitt i iväg på andra uppdrag. Strukturen på intervjuerna är mer av diskussions art, jag har valt att ställa öppna frågor för att få ett bredare svar och inte bara ja och nej och detta är ett sätt att gå tillväga i kvalitativ forskning 8. Vi har i några fall även kommit in på sidospår i diskussionen som har blivit intressant för att kunna svara på frågeställningarna. Då jag även har en personlig relation till personerna så har diskussionen blivit bättre och jag har fått känslan av att samtliga har varit väldigt öppna och velat hjälpa mig. Detta är några av de saker som är signifikativa för en kvalitativ intervju 9 Källkritik När ni läser denna uppsats bör ni vara medvetna om att samtliga intervjuer är gjorda med personer jag har en relation till. Samtliga är också personer som var verksamma i MAI under de åren den här framgångssagan pågick. Jag har försökt förhålla mig till detta och försökt att vara medveten om detta rakt igenom uppsatsen och i mitt arbete. Men det kan vara så att det sker en viss glorifiering kring vissa personer och detta är nog till stor del på grund av att det 8 Patel & Davidsson s.80 9 Patel & Davidsson s.78 6

material jag tagit del av helt och hållet är från föreningen och de intervjuade vill så klart att föreningen skall framstå som bra. De protokoll jag tagit del av och det övriga material jag fått ta del av från arkivet i Mjölby är även det material från föreningen och skrivet av människor inom föreningen. Detta gör att även detta naturligtvis kan vara färgat. Men när jag jämför materialet från intervjuer och det skrivna materialet så stämmer väldigt mycket överens med varandra, även när jag jämför de olika intervjupersonernas svar så får jag nästan känslan av att de pratat ihop sig kring vad de ska berätta. Detta tror jag naturligtvis inte är fallet men känslan jag har fått är att det är ett tillförlitligt material. Ofta har historiker en övertro till det skrivna ordet. Det skrivna och muntliga har egentligen samma status när det gäller fakta. Det viktiga när man jobbar med den muntliga källan är att man i frågor och diskussioner låter personen som intervjuas få tid och ge svar. Detta för att göra så lite personlig inverkan som möjligt i svaren 10. Jag har försökt förhålla mig till detta genom att vara passiv till en början för att sedan när personen fått tid att svara bli mer som en diskussionspartner och föra samtalet vidare till följdfrågorna. 10 Florén & Ågren s.76 7

Mjölby AI - Klubbens historia 1981 till 1991 Mjölby AI har även haft diverse andra sporter på blandad nivå som konkurrerat om de pengar som kommit in i föreningen 11. Bland dessa märks bandyn och friidrotten mest och framförallt bandyn har en betydande del då det ofta blev bandyn mot fotbollen när det gällde anslag från huvudstyrelsen 12. Dock blev det ofta så att fotbollen fick mer pengar än bandyn, detta då man hade fler utövare och en större verksamhet, framförallt när det gäller ungdomsidrott 13. Följer man utvecklingen i föreningen så ser man även kampen tydligt, där bandyn bland annat vill införa spelarkontrakt så att de killar som spelar bandyn ska träna bandy från och med augusti vilket då skulle ha medfört att fotbollen tappat folk, detta diskuteras inte bara i huvudstyrelsen utan även av sektionerna 14. Bandyn har även planer på att bilda en separat förening med egen ekonomi men det blir inte av förrän längre fram i tiden 15. Men ska man se hur föreningen utvecklades under detta årtionde så är en ingång att gå vägen via ekonomin. Tittar man på intäkterna så ser man att föreningen gör en jätteutveckling under 80-talet. Man ser att det är en stor ökning i huvudföreningen av intäkter, 1983 var intäkterna 250.668:05:- och 1991 var intäkterna 2.476.199:30:- vilket är en ökning på ca 1000% 16. Bara ökningen av intäkterna från 1986 903.000 fram till 1991 2.475.199:30 är stor och skedde enbart på fem år när man började ta stegen upp i fotbollen. Även bandyn och huvudföreningen hade inkomster och dessa siffror visar hela förenings inkomster men det finns ett klart samband mellan fotbollens framgång och den ökade omsättningen. Hur gick detta till, hur ökade man intäkterna. Den stora delen är reklam och sponsring som stod för 881.677:- 1991 17. Det arbetet påbörjade på riktigt redan 1983 då man tog beslut att 11 Ericsson, Sven 12 Intervju med Bo Wallin 23/4 2011 13 Intervju med Tommy Isacsson 27/4 2011 14 Mjölby. Mjölby föreningsarkiv: Mjölby AI (Fotbollssektionens protokoll 1985-1996 A5:1)(fotbollssektions protokoll 85.09.03) 15 Mjölbv, Mjölby föreningsarkiv: Mjölby AI (Protokoll huvudstyrelse 1982-1991 A1:3 ) (huvudstyrelseprotokoll 87.03.03) 16 Verksamhetsberättelser 1984 och 1991 17 Verksamhetsberättelse 1991 8

börja sälja reklamskyltar runt planen på Vifolkavallen, till en början var det marknadsföringsgruppens arbete men ju längre tiden gick så fick de olika sektionerna i föreningen möjlighet att sälja platser 18. En annan stor inkomst blev lotterierna. Följer man tiden så ser man att föreningen haft bingo verksamhet, lotteri där en bil lottats ut och mycket mer olika typer av lotteri/bingo verksamhet. Detta har naturligtvis hjälpt till att skapa en stabil ekonomisk grund att stå på 19. Inkomsterna för den verksamheten var 1991 500.289 och den nästa största posten bland intäkterna för det året 20 Ser man till de senare åren så har även bandyn och curlingen haft en stark utveckling. Det är inte bara fotbollen som är högt upp utan bandyn kvalar till allsvenskan samt att curlingen är i den högsta serien. Klubben är en elitförening, då inte bara på fotbollssidan utan inom andra sporter. Detta påverkar såklart det ekonomiska resultatet så det går inte att säga att det enbart är fotbollens förtjänst att ekonomin växte sig så stark 21. Varken bandyn eller fotbollen hade damverksamhet på varken senior eller ungdomsnivå. Den verksamhet som fanns var det män som utövade, men i styrelserummen såg det annorlunda ut. Det var många kvinnor på många olika poster i de olika styrelserna 22. Här kan en mer historisk faktor spela in då det tidigare varit en klar koppling mellan manlighet och fotboll och det i under tidigare 1900-tal setts som väldigt maskulint att spela fotboll 23. Trots detta så ansågs ett jämställt viktigt även fast det inte fanns någon idrottslig verksamhet inom de två stora idrotterna i föreningen 24. 18 Huvudstyrelsemöte 83.12.13 19 Intervju med Bo Wallin 23/4 2011 20 Verksamhetsberättelse 1991 21 Intervju med Tommy Isacsson 27/4 2011 22 Mjölby, Mjölby föreningsarkiv: Mjölby AI (Protokoll huvudstyrelse 1982-1991 A1:3 ) (Årsmöte 85.02.23) Organisationsskiss av föreningen 85.02.23 i samband med årsmöte 23 Andersson, Torbjörn (2002) kung fotboll. 24 Intervju med Tommy Isacsson 27/4 2011 9

Något som bör tilläggas kring föreningens historia är att 1992 bildades det småföreningar i föreningen, det vill säga att sektionerna blev ekonomiskt ansvariga för sin egen verksamhet 25. Då bildades Mjölby AI FF, vilket är fotbollsföreningen i MAI. Detta var ett upplägg som diskuterades och bandyn ville detta redan 1986 men det skedde alltså inte förrän 1992 26. 25 Intervju med Tommy Isacsson 27/4 2011 26 Huvudstyrelse protokoll 87.03.03 10

MAI:s historia - fotboll Fotbollens historia ett par viktiga saker på vägen Innan vi går in mer specifikt på Mjölby AI finns det ett par saker som påverkar en klubb och även hur svenska fotbolls utvecklades under tid. T.ex serieomläggning, den allmänna synen på fotboll och amatör reglerna. Fotbollens historia i Sverige 1967 slopades amatörreglerna, det vill säga att klubbarna fick ge spelarna ersättning för att spela. Fram till dess var man tvungen att flytta till de större ligorna ute i Europa för att få ersättning 27. En sådan förändring påverkar naturligtvis de klubbar som inte har stora inkomster eller en stark ekonomi negativt. Detta gör då att resan till division 1 i Mjölby under 80-talet är ännu mer imponerande än vad Mjölby AI:s framgångar under 30-talet var. Här kan man jämföra övergångarna efter OS 1948 med Gre-No-Li i spetsen mot Zlatan som såldes för 80 miljoner 2001. Tittar man vidare på lönestrukturen, att spela gratis innan 1967 mot de stora summor som idag florerar, det blir svårare och svårare att ta sig högt upp i seriesystemet utan pengar. Serieomläggning 1991 och även 1992 så fanns det fyra division 1 serier i Sverige, man gick från att ha haft enbart två division 1 serie, den södra och norra till att ha fyra under dessa två år, södra, västra, östra och norra. Mjölby AI spelade 1991 i den västra serien under våren och sedan till hösten spelade man i något som kallades kvalettan 28. En annan serieomläggning skedde ett par år tidigare nämligen 1986. 1986 blev division 1 ändrad från Sveriges högsta serie till den andra divisionen. Tidigare hade allsvenskan och 27 Andersson, Torbjörn (2002) kung fotboll 28 Mjölby, Mjölby föreningsarkiv: Mjölby AI (Verksamhetsberättelse 1982-1991 B:1) ( Verksamhetsberättelse 1991) 11

division 1 varit samma serie men i och med detta beslut så hette första division allsvenskan och andra divisionen fick namnet division 1. Detta medförde då inför 1987 att fler lag tog stegen upp i seriesystemet. Tidigare hade enbart ett lag från division 4 där Mjölby AI låg tagit steget upp till division 3 men från 1986 till 1987 ändrades detta och fler lag fick chansen i division 3. Antalet poäng för segrar ändrades även här. Ni kommer se senare i texten att fram till 1989 så gav seger två poäng medans det från och med 1990 var tre poäng per seger som gäller. Detta var samtidigt som serieomläggningen gick av stapeln. Fotbollens roll i samhället Man har pratat om fotbollen som en klassfråga och det finns egentligen inget svar. Tittar man på England så finns det en klar syn på vilket typ av folk som håller på vilket typ av lag. Detsamma gäller i stort sett överallt över tid. Tittar man framförallt i England så kan två lag från som stad ha olika typer av fans. Ett exempel är Manchester där folkets lag City spelar samt övriga världens lag United. Olika människor identifierar sig alltså med olika typer av lag. Ser man till olika föreningar så har alla olika historier från början. Det gällde alltså att skapa en typ av lokalpatriotism kring sin förening hos invånarna. Detta resulterade då ofta i större intäkter i form av publiktillströmning och sponsring. Fick man med de olika grupperingarna i samhället så fick man ofta en ekonomisk tillväxt 29 29 Andersson, Torbjörn (2002) kung fotboll 12

1981-1985 - Vägen till trean Det stora arbetet startade redan här, utan den utveckling som föreningen hade under början av 1980-talet hade division 1 aldrig varit möjligt. Resultaten var lite upp och ned men föreningen byggde en stabil grund att stå på. Ett stort arbete med sponsorer och lotteriverksamhet började bära frukt och gav just den ekonomi som krävdes för att göra division 1 spel möjligt. Arne gick in till styrelsen och slog näven i bordet 30. Detta skedde 1981, laget var på dekis och fotbollens ordförande ansåg att något var tvungen att hända. Arne Gustavsson som var ordförande i fotbollsstyrelsen samt ledamot i huvudstyrelsen gick in till huvudstyrelsen och äskade pengar för att kunna ta in några nya spelare. 31 Två spelare från Derby värvas samt en spelare från IFK Eskilstuna och satsningen ger resultat redan första året då laget går upp från division fem efter serieseger. Arne Gustavsson Tåget fortsätter och 1982 så tar man sig till en andra plats i division fyra. Delar av föreningens lovande 64-lag tas upp och framförallt två spelare märks i den gruppen Niklas Nicke Bolltroll Andersson och Magnus Baggen Bjersér. Båda två tar sig senare vidare i karriären och gör några år i Åtvidaberg men kommer att återvända och ta en stor plats i historian kring hur fotbollen lyckas spela division 1. Men tillbaka till 1982 så var resultaten bra och i seriefinalen mot BK Zeros var hela 600 personer på plats på Vifolkavallen 32. Dock räckte inte laget hela vägen redan förstå året i utan slutade tvåa åtta poäng efter BK Zeros, det kanske inte låter så jätte mycket men med tanke på två poäng för segersystemet så var det hela fyra segrar som skiljde laget i toppen. Efter första årets succésäsong så blir 1983 års säsong ett misslyckande. En dålig vår gör att laget är nära nedflyttning men en stark höstspurt gör att man hamnar på en nionde plats. 30 Bo Wallin 31 Bo Wallin 32 Verksamhetsberättelse 1982 13

Säsongen kantas av stora problem, spelare som gör militärtjänstgöring, börjar studera samt att man under stora delar av året är tvungna att flytta runt och spela på andra planer. Vifolkavallens c-plan samt Mjölby Södras plan på Lundbyvallen var två av planerna som fick användas och hela säsongen kantas av problem. Tittar man fotbollsmässigt så skrapar man bara ihop 18 poäng jämfört med 1982 års poängskörd som skrevs till 30 poäng. Magnus Bjersér den centrala mittfältaren blir skyttekung och laget mäktar bara med 38 mål sammanlagt på 22 matcher, detta jämfört med 1982 års målskörd som var 59 mål. Inte heller 1984 blir något kanonår. Man slutar även här på en nionde plats, men desto större arbete sker utanför planen. Per-Arne Sterner över som tränare efter Anders Wickman och det omstruktureras i föreningen. Man försöker styra upp hela sin verksamhet och detta speglar även av sig på fotbollen 33. Det gjordes en klar struktur på vem i föreningen som skulle göra vad och det var även här arbetet kring reklamskyltarna började på allvar 34. 1985 tas ytterligare ett steg i rätt riktning för klubben, laget är tillbaka i toppen av division.4 och slutar trea. Man möter Boxholm i ett derby som även vid detta tillfälle var en seriefinal borta och det är 1000 personer på plats och ser matchen som slutar med seger för Boxholm. Returen på Vifolkavallen i Mjölby ses av 800 och är även den en jämn match som Boxholm till slut går segrande ur 35. Det är även ett bra ekonomiskt år och intäkterna ökar med ca 200.000 och klubben är på väg att utvecklas framåt 36. Framförallt lotteri och ett gediget arbete kring reklamskyltarna runt Vifolkavallens a-plan ger extra pengar och detta är början på något som kommer leda väldigt långt. 33 Årsmöte 85.02.23 34 Organisations skiss årsmöte 85.02.23 35 Verksamhetsberättelse 1985 36 Verksamhetsberättelse 1985 14

1986-1988 Jörgen Augustssons intåg 1986 var året innan Jörgen klev in, jag har dock valt att se detta kapitel över en treårsperiod ändå. Första året är det Per-Arne Sterner som tränar laget och 1986 lyckas han med sitt uppdrag, nämligen att ta MAI till division tre. Arbetet för att finna en ny tränare påbörjades och det blev alltså den före detta landslagspelaren Jörgen Augustsson som precis lagt skorna på hyllan från spel i Åtvidaberg som fick chansen. Men först 1986. Per Arne Sterner har nu nått sitt mål och tagit MAI till trean och han lämnar föreningen efter tre år som huvudtränare. MAI vinner inte fyran utan blir tvåa i serien men detta räcker för att ta steget uppåt i seriesystemet. 1986 är också året som Magnus Baggen Bjersér kommer hem från Åtvidaberg detta är en spelare som varit med hela vägen från division fem men som de senaste två åren spelade fotboll testat lyckan i högre divisioner. Hemvändarna kommer senare bli en stor del i Mjölby AI:s avancemang då inte bara Magnus blev viktig utan även Niklas Nicke bolltroll Andersson som återvände 1989 37. Fotbollen ställer även frågan till sig själva hur de ekonomiskt skall klara sig högre upp i seriesystemet och man börjar planera diverse arrangemang inför framtiden. Hur ska vi satsa uppåt utan att riskera klubbens framtid? Tre citat kring Jörgen Augustsson som 1987 tog över laget och tränade laget under tre år 38 Jörgen införde ett nytt sätt att träna 39 Det var kamp i varje moment 40 Vi tränade inte så många gånger i veckan men när vi väll tränade var det full fart 41 37 Intervju med Bo Wallin 23/3 2011 38 Tommy Isacsson 39 Peter Carlsson 40 Tommy Isacsson 15

Den största skalpen under året tas mot seriesegrarna Waggeryd som slås tillbaka med klara 3-0 efter två mål av Claes Wennerquist. Intäkterna börjar öka och man får nästan in 250.000:- mer än 1986 i föreningens kassa, ändå går man back detta år 42. Det kostar att ta sig uppåt i seriesystemet. MAI slutar till slut fyra detta år efter 24 ihop skrapade poäng och gör en klart godkänd comeback i division tre. Man är dock åtta poäng ifrån segrande Waggeryd. 43 Mycket förändras under den här säsongen, med ny tränare så införs det nya tankar. Full fart på träning och även ett strikt presspel är något som är signifikativt för MAI under den här tiden, det ger också resultat och man jobbar sig stabilt uppåt i tabellen. MAI andan är något som det pratas om och alla ger allt både på träning och match, det kommer man långt på 44. Detta är året många nämner som starten på den riktiga satsningen inom föreningen i och med att Jörgen kontrakterades. Utan Jörgen hade inte division 1 spel varit möjligt är något samtliga intervjuade har sagt, tyvärr fick han själv inte vara med i division 1 då han blev värvad till IFK Norrköping efter tre år i MAI. 1988 är andra året för Jörgen Augustsson i klubben är 1988. Jörgen har spelat i Åtvidaberg samt att han gjort några landskamper som spelare. Han har inte några tränarmeriter men gör i MAI 45. Spel i division 3 och Augustsson tar nya steg med klubben. Man tar sig långt i Skandia cupen (idag svenska cupen) och möter IFK Norrköping som var en storklubb. 1500 personer tar sig till Vifolkavallen men får se MAI åka på en storförlust med 6-1 46. I seriespelet lyckas man lika bra som året innan placeringsmässigt och blir fyra men man tar en poäng mindre. Sleipner vinner tvåan och är hela 13 poäng det fjärde placerade MAI som 41 Peter Carlsson 42 Verksamhetsberättelse 1987 43 Verksamhetsberättelse 1987 44 Tommy Isacsson 45 Intervju med Bo Wallin 23/4 2011 46 Verksamhetsberättelse 1988 16

tar 23 poäng andra året i division 3. 47 1988 är inte i sig ett stort år utan det många ser fram emot är det som komma skall under 1989. 47 Verksamhetsberättelse 1988 17

1989-1990 De sista stegen Mjölby AI Chelsea FC. 1989 spelas kanske den största matchen i föreningens historia. Chelsea FC är på läger i Sverige och väljer att spela match mot lilla MAI i mjölby. Detta är förmodligen den största matchen som spelats på Vifolkavallen:s gräsplan. Att bara ta dit Chelsea kostade föreningen 75.000:- 48. Men det inbringade även pengar tillbaka i och med reklam, entré och publicitet 49. Matchen i sig gick mindre bra och Chelsea vinner en ganska enkel seger. Jörgen Augustsson gör sin sista säsong som tränare i MAI för den här gången. Han tar då MAI till en storstilad serieseger och själv får han kontrakt som tränare från IFK Norrköping till säsongen efter. 1989 släpper MAI enbart in 13 mål under hela säsongen och framåt går det fantastiskt bra och man gör 79 mål 50. Under hela säsongen förlorar man bara en match i serien. Det pratas än idag om den här säsongen som kanske föreningens bästa någonsin 51. Niklas Andersson kommer hem från Åtvidaberg. Tillsammans med Ulf Malmén bildar han ett svårtstoppat forwardspar. Dessa två herrar har stor del till att det blir seger i division 3 och uppflyttning till division 2. 52 Spel i division 2 väntar för MAI för första gången på många år, man söker efter ny tränare och valet faller på Lars Ström en gympalärare verksam i Linghem. Lars fortsatte på inslagen väg och gjorde ett kanonjobb redan första säsongen på bänken i MAI. Inför 1990 så värvades det inte speciellt mycket till föreningen som man kanske skulle tro men ändå gick laget rakt igenom division 2 serien. De spelare som togs in var återigen lokala spelare från klubbarna runt omkring, bland annat två spelare från Mantorp Peter Carlsson och 48 Fotbollssektionens protokoll 89.04.13 49 Intervju med Bo Wallin 23/4 2011 50 Verksamhetsberättelse 1989 51 Intervju med Tommy Isacsson 27/4 2011 52 Intervju med Bo Wallin 23/4 2011 18

Jim Andersson. Man fick även in en ny tränare då Jörgen Augustsson lämnat laget efter bara två säsonger och han hette Lars Ström och blev kvar i två år hos MAI. Den spelare som var mest intressant av de som värvades är Jim Andersson som var den spelaren som till slut sköt upp MAI i division 1. Jim var forward och endast 17 år och värvades från Mantorp i kommunen och gjorde succé. Faktum är att Jim fick chansen att göra några juniorlandskamper och han var väldigt lovande. Den sista matchen för säsongen spelades på Vifolkavallen mot Nyköpings BIS och inför ca 2000 åskådare gjorde Jim två mål vilket resulterade i serieseger och avancemang till division 1. 53 MAI klara för division 1 efter en andra plats i division 2 serien. Detta räckte då seriomläggningen tog plats mellan säsongen 1990 och 1991. MAI tillbaka i ettan för första gången sedan 1930-talet. Skulle föreningen satsa nu? Fanns det ekonomi för detta samtidigt som bandyn också var på uppåtgång? 53 Matchprogram Mjölby AI BK Häcken division 1 västra (14 April 1991) 19

1991 Året i ettan Nytt för året i division ett var att det fanns fyra division 1 serier. MAI hamnade i den västra och fick möta storlag som Häcken, Oddevold, Örgryte och Frölunda som de kanske mest kända 54. Det två lag som kom sist i respektive serie fick sedan spela i kvalettan där man mötte lag från division.2 55. Seriepremiär i division 1. Det ligger stor spänning i luften när det närmar sig matchstart på Vifolkavallen. Det är BK Häcken som står för motståndet och laget tränas av Reine Almqvist och Stefan Lundin. MAI:s tränare Lars Ström har i matchprogrammet gått ut och sagt att det inte ska bli något gnetspel utan det är full fart som gäller, framförallt för att locka publik. Men det är inte bara positivism som finns i luften, träningsmatcherna har gått sådär och genrepet mot Myresjö (förlust med 2-4) hade inte gett några större förhoppningar inför premiären. Matchen rullar igång och starten hade kunnat vara betydligt bättre inför de 1905 besökarna på Vallen. BK Häcken gör redan efter 5 minuter 1-0. Det var en ruskig start, så då trodde jag inte på någon poäng, log Lasse Ström efter matchen. Faktum är att trots det tidiga underläget så lyckades MAI kvittera genom Niklas Andersson i den 26 minuten, och detta blev även slutresultatet i den första matchen i division 1 västra. Efteråt är MAI ledare och spelare lyckliga medans Reine Almqvist håller lägre profil och gratulerar MAI till klubbens första division 1 poäng En glad Lars Ström efter matchen sedan 1930-talet. En poäng i premiären bådade sedan gott för MAI, men tyvärr lyckades inte laget ta många fler skalper under vårsäsongen. I vår serien gick det riktigt dåligt, laget tog enbart tre poäng och vann inte någon match under vårsäsongen och slutade sist. I höstserien gick det dock bättre men då enbart två lag fick plats i 1992 års division 1 så missade man detta. MAI slutade trea 54 Matchprogram Mjölby AI BK Häcken division 1 västra (14 April 1991) 55 Intervju med Peter Carlsson 26/4 2011 20

efter fyra segrar och sammanlagt 13 poäng 56. Även fast resultaten inte gick vägen så hade MAI faktiskt högstpubliksnitt en bit in i säsongen nämligen 1262 åskådare per match 57. En sak som ska nonteras är att i den 29 man stora truppen är 16 stycken egna produkter och detta stärker naturligtvis detta och i stort sett samtliga övriga spelare kommer från klubbar runt om i området, så som Mantorp, Skeninge, Strålsnäs med fler 58. Det blev som sagt nedflyttning och sedan 1991 har man inte varit uppe på den nivån igen. Division.1 västra rankas idag på samma nivå som superettan det vill säga den nästa högsta serien i seriepyramiden. Det kan dock vara svårt att jämföra då det 1991 spelade 32 lag i division 1 mot de 16 som idag spelar i superettan. 1992 så får inte Lars Ström vara kvar utan klubbens hopp setts till en kille som tidigare tränat Gullringen och heter Kenneth Hedström. 56 Verksamhetsberättelse 1991 57 Material tillhandehållet av Tommy Isacsson (artiklar från Östgöta correspondenten 1991) 58 Matchprogram Mjölby AI BK Häcken division 1 västra (14 April 1991) 21

Hur var detta möjligt Ekonomi/Organisation Att inom nio år gå från 250.000 i omsättning till 2.500.000 miljoner är en markant ändring 59. Mer publik, mer sponsorer och större lotteriinkomster är delar som tydligt ökat under perioden för min undersöktning. Ett stort arbete av många ideella krafter och framförallt de olika styrelserna/sektionerna i föreningen. Marknadsgruppen som till en början hade ansvar för starten kring försäljning av reklamskyltar runt planen är kanske de som till en början skapade möjligheter 60. Ekonomin i sig kanske inte var jätte stark men organisationen runt om laget och framförallt de som jobbade med sponsring, lotteri och dessa frågor gjorde ett stort jobb och skapade en ekonomi som gjorde det möjligt att ta sig till division.1. Det byggdes en stark grund att stå på, inte för att satsa mot Allsvenskan men ändå så att man kunde ta ett steg i taget för att till slut nå division.1 1991. 61 MAI var störst i Mjölby och mot slutet även störst i området förutom IFK Norrköping i Allsvenskan och till viss del Motala som man mötte i division 1, detta medförde då mer fans och mer publik vilket till slut även gjorde att inkomsterna ökade. Att vara ett folkets lag var viktigt med folk från trakten och precis som många tidigare klubbar gjort så skapade man en typ av lokalpatriostism kring sitt lag vilket ökade inkomster ur många olika perspektiv. Man köper inte lotter från en förening man inte gillar till exempel. Det pratades om MAI andan runt om i kommunen och detta skapade då ett ännu större intresse 62 Ideella krafter är alltid viktigt och föreningen byggdes på detta. De olika styrelserna och sektionerna jobbade hårt för att få in pengar och för att kunna klara ekonomin. De ökade intäkterna år för år visar också att man blev bättre och bättre på detta. Men faktum är att 59 Verksamhetsberättelse 1983 samt 1991 60 Intervju med Bo Wallin 23/4 2011 61 Intervju med Tommy Isacsson 27/4 2011 62 Intervju med Peter Carlsson 28/4 2011 22

fotbollen gjorde negativt resultat under åren det satsades för att nå division.1 men detta korrigerades under året i division.1 då inkomsterna ökade stort 63. Även fast det inte var några stora summor i förlust så var man ändå tvungen att inte satsa med huvud under armen när man spelade division.1. Kan detta vara en anledning till att det bara blev ett år i division.1? Tränare/spelare Vem man än pratar med inom föreningen kring den frågeställning jag har inriktat mig på så kommer namnet Jörgen Augustsson upp. Jörgen som tog laget när de 1988 låg i division 3 och förde dem till division 1989 64. Det som nämns är att han införde ett nytt sätt att tänka och framförallt träna på, i varje moment var det kamp och detta speglade av sig även på match och gjorde att alla spelare kämpade för varandra fullt ut 65. Laget tränade bara tre gånger i veckan men de träningarna som genomfördes var det alltid full fart och detta gjorde att spelarna blev bättre och utvecklades 66 Jörgen togs in utan någon erfarenhet som ledare men visade direkt i föreningen att de hade satsat rätt. Engagemang och vilja att utveckla både sig själv och sina spelare var viktiga punkter. Jörgen fick inget dukat fat utan han fick verkligen ut det maximala av varje individ i gruppen och det var hans år i föreningen som bäddade för att Lars Ström sedan skulle ta laget till division 1. Lars gjorde naturligtvis ett bra jobb men han fortsatte på samma spår som Jörgen hade startat så mycket av steget från division 2 till division 1 ska tillskrivas Jörgen 67. Även Lars Ström kom in och gjorde ett väldigt bra jobb under sitt första år i klubben med avancemang. Utan att egentligen få några nya spelare till klubben så fortsatte den inslagna vägen med lokala talanger blandat med hemvändare och dessa lyckades Lars förvalta på ett väldigt lyckat sett. 63 Verksamhetsberättelser 1988 samt 1989 samt 1990 samt 1991 64 Verksamhetsberättelser 1988 samt 1989 65 Intervju med Peter Carlsson 28/4 2011 66 Intervju med Bo Wallin 23/4 2011 67 Intervju med Tommy Isacsson 27/4 2011 23

Som ni lagt märke till i texten så nämns inga stora nyförvärv som anledning till bra resultat. Faktum är att MAI under dessa år inte egentligen värvade någon etablerad spelare utifrån förutom de som varit i klubben tidigare. Magnus Bjersér och Niklas Andersson båda två från klubbens duktiga 64-lag är två hemvändare och dessa två tillsammans med Bengt Berggren från Åtvidaberg är kanske de mest etablerade spelarna som värvades och samtliga från Åtvidaberg. Att ha killar från bygden som kämpade för laget var också en viktig del i att styrelsen försökte hitta en MAI anda som man fostrades in i 68. Man skulle vilja spela i MAI för fotbollens skull inte för pengarna och att alla spelade på samma villkor på en hög nivå lockade också lokala talanger och klubben fick in spelare från området som visste vad föreningen var för något och inte stora stjärnor från allsvenskan 69. Motivation slår klass är ett gångbart uttryck och att ha den utgångspunkten gör mycket när man skapar ett lag och det verkar MAI ha haft under framgångsåren då laget var väldigt svårt att möta 70. 68 Intervju med Bo Wallin 23/4 2011 69 Intervju med Peter Carlsson 28/4 2011 70 Intervju med Bo Wallin 23/4 2011 24

Avslutande diskussion/slutsatser För att svara på frågan på vilka faktorer som gjorde det möjligt för MAI att spela division.1 spel så finns det som jag i tidigare avsnitt presenterat tre stora faktorer. Ekonomi är den mest naturliga delen för en klubb att kunna satsa som jag har förstått av det jag undersökt. Trots att MAI satsade så gjorde man det sunt och det fanns inte några gigantiska summor eller några sponsorer som gick in med enorma summor i föreningen. Klubben jobbade med små medel men gjorden det effektivt, det fanns en välskött och välplanerad ekonomi men det fanns inte riktigt underlag för spel i division.1. Det som talar för att det är så är att föreningen inte värvade in någonting under säsongen 1991. Detta tror jag helt enkelt beror på att man inte hade råd. Man valde att sansa sig och ha en välskött ekonomi och inte riskera föreningen och det kan jag tycka var ett smart val. Man skapade sig istället förutsättningar och möjligheter inför framtiden.. Kan detta vara en anledning till att det bara blev ett år i division.1? Man prioriterade ekonomin före det sportsliga. MAI gjorde även valet inför säsongen att ge de spelare som spelat upp föreningen en möjlighet i den högre serien 71. Det är på ett längre perspektiv smart av en förening att satsa på det egna, många andra föreningar har så att säga värvat sönder sig och sedan rasat. Den anda som skapades då och de spelarna som var med har i flera fall blivit delaktiga i föreningen efter sin aktiva karriär och det måste anses som bra och kanske är just MAI andan som nämns en anledning till detta. Under uppbyggnaden av föreningen under 80-talet var det mycket fokus på diverse kring aktiviteter. Man hade en stark organisation runt verksamheten med många olika sektioner. Den organisation som Stig Rying skapade 1985 är vad jag tror grunden till detta. Från detta datum stärktes ekonomin och de som satt med visst mer vad de skulle göra. Det bestämdes även att det skulle krävas mer regelbundna möten och att huvudstyrelse skulle bli hårdare kring inlämnande av protokoll från sektionsmöten. Här startade på något sätt allt som krävdes 71 Intervju med Tommy Isacsson 27/4 2011 25

på organisationsnivå inom föreningen för att lyckas. Även fast Stig själv inte satt i huvudstyrelsen när det väl begav sig med spel i division.1 så ska hans roll inte underskattas. Ett gediget styrelsearbete i bakgrunden är alltid viktigt när en förening växer. Arne Gustafsson är också en person som ska tillskrivas en stor roll i detta sammanhang. Arne som under hela perioden satt som ordförande i fotbollssektionen. Han nämns i många sammanhang som den ansvariga för klättringen då han hade huvudansvar över fotbollen och då ansvar över de tre saker jag lyft fram som de faktorer som spelade in fotbollens ekonomi, ledarfrågor och spelarfrågor 72. Det var Arne som tog kontakten med nya spelare och han gjorde ett väldigt gott intryck i alla fall på mig 73 Det hade varit omöjligt att göra den här resan om man inte haft en stark organisation som skapat ekonomiska möjligheter för att kunna lyckas. Utan pengar tror jag att detta hade varit omöjligt och med ännu mer pengar hade man kanske kunnat hänga kvar på den här nivån lite längre. Att ha en bra tränare är a och o inom alla idrott. MAI hade tur som hittade guldkornet Jörgen Augustsson som sedan har haft en gedigen karriär som ledare bland annat i Norge. Framgång föder framgång. När det började gå bra blev spelare runt om intresserade och folk ville vara med på resan. Genom att bara titta på publiksiffror så ser man att desto högre upp man kom desto mer folk ville se laget, detta ger ekonomiska muskler att satsa vidare. Att värva är inte alltid rätt spår. MAI satsade hemvävt och detta resulterade i en plats i division.1. Var detta rätt eller fel om klubben velat etablera sig högre upp, det vet vi inte. Men vi vet att de gjorde en fantastisk resa under denna 10 års period med spelare från kommunen men framförallt från egna leden. Från att Arne Gustafsson äskade pengar från styrelsen för att värva två spelare från derby 1981 tills att man 1991 spelade premiär mot Häcken i division.1 72 Intervju med Tommy Isacsson 27/4 2011 73 Intervju med Peter Carlsson 28/4 2011 26

Referenser Tryckta källor Andersson, Torbjörn (2002) Kung fotboll. Brutus Östlings bokförlag symposion; Stockholm Ericsson, Sven (1982) När idrotten kom till byn. Mjölby boktryckeri AB, Mjölby Florén Anders & Ågren Henrik (2006) Historiska undersökningar. Studentlitteratur AB; Lund Mjölby AI (1991) Matchprogram Mjölby AI BK Häcken.14/4 1991Mjölby Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur AB; Lund Internet Mjölby kommun (2011-05-01) http://www2.mjolby.se/sidor-html/kommunfakta/kommun.pdf Statistiska centralbyrån (2011-05-07) http://www.ssd.scb.se sökning befolkning i Mjölby kommun 1970-2010 Otryckta källor Intervjuer Intervju med Bo Wallin 23/4, 2011, Vifolkavallen Mjölby Intervju med Peter Carlsson 28/4, 2011,Vifolkaskolan Mantorp Intervju med Tommy Isacsson 27/4, 2011, Vifolkavallen Mjölby Arkiv Mjölby stadshus Mjölby Föreningsarkiv: Mjölby AI (Protokoll huvudstyrelse 1982-1991 A1:3 ) Mjölby stadshus Mjölby Föreningsarkiv: Mjölby AI (Fotbollssektionens protokoll 1985-1996 A5:1) Mjölby stadshus Mjölby Föreningsarkiv: Mjölby AI (Verksamhetsberättelse 1982-1991 B:1) Annat Material tillhanda hållet av Tommy Isacsson (artiklar från Östgöta Correspondenten 1991) 27