2014-07-04 VÄLKOMMEN! HUR VI BYGGER STADEN PÅVERKAR INVÅNARNAS HÄLSA SAMBAND MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA

Relevanta dokument
Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI

CYKLANDET MINSKAR I SVERIGE

VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars

Trygghetsvandring. Simlångsdalen den 5 maj 2015

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Protokoll från samråd med boende på orten

Trafikkunskap David Lundgren

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

RAPPORT FRÅN ETT:

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

Fråga 1: Övergångsställen

Yttrande om Hässelby-Vällingby - Hässelby Villastad 28:1.

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

BILFRITT. because they re worth it

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg

Manual till skolvägsplan

Att cykla till jobbet

Vandrande skolbussar Uppföljning

FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

Startpromemoria för planläggning av verksamheter/byggvaruhus på delar av Riksby 1:3 och Bällsta 1:9 stadsdelen Bromma

Barns skolväg Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Länsplan steg 1-åtgärder. Projektet Arbetsmetoder cykelleder för cykelturism och arbets- och skolpendling / Cykelleder i Dalarna

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)

Cykelpassager och Cykelöverfarter

ARBETSMATERIAL MARS Gång- och cykelvägsplan

HÄLSOFRÄMJANDE STADSPLANERING AKTIV MOBILITET RÄDDAR LIV I ÖSTERGÖTLAND

Cykelparkering vid Platensgatan 8

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Yttrande över RUFS 2010-Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (LS )

Nationella hastighetsprojektet 2001

TRAFIKUTREDNING FÖR VILLANSKOLAN/NYHEMSSKOLAN,

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Etikett och trafikvett

Stadens sociala samband

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

1. Varför, satsa på ökad cykling? 2. Hur planera staden för att öka cyklingen? (principer) 3. Trafikplanering och utformning av infrastruktur för

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, komplettering

Fem förslag har blivit ett

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

UTBILDNINGAR, UNDERSÖKNINGAR OCH ANDRA TJÄNSTER KRING TRAFIKSÄKERHET FRÅN NTF

Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning, förordning om vägdefinitioner och vägförordningen

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

FRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR!

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Svensk författningssamling

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län

VV publikation 2002:

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

OM FLER GÅR OCH CYKLAR SPARAS 44 LIV VARJE ÅR BARA I ÖREBRO!

Motion om kollektivtrafiken

Vägledning. - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet. NTF Skånes Trafikäldreråd

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Stockholm i mitt hjärta

SAMRÅDSREDOGÖRELSE GRANSKNINGSHANDLING

Fakta om cykeltrafik. För många är cykeln enda sättet att få ihop vardagen (...med den motion de behöver för att må bra) 465 miljoner huvudresor/ år

Skärhamn. Märkesten WORKSHOP. Märkesten Tjörns Kommun, Västra Götaland. Tjörn - Möjligheternas ö

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss?

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Medborgarförslag om cykelväg mellan Falkenberg och Årstad. (AU 43) KS

Sinnenas stig GNESTA

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

Bo i Örebro sammanställning av synpunkter. 12 augusti 2015

Golfnyttan i samhället

PASTA samhällsplanering för bättre hälsa

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering.

Övergångsställen och cykelöverfarter

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

trafikplan vid arrangemang

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:

Transkript:

VÄLKOMMEN! 09.30 Istället för parkering nya sanningar om parkeringsnormer och fastigheter 11.00 Löser städerna trafikens hållbarhetsproblem? Vilken stad i Sverige är bäst på hållbara transporter 2014? 13.00 Har biltrafiken toppat och vad betyder det i så fall för den framtida trafiken? 14.30 HUR VI BYGGER STADEN 15.30 Har vi råd att fördubbla kollektivtrafiken? Har vi råd att låta bli? HUR VI BYGGER STADEN Ulf Eriksson ulf.eriksson@trivector.se Erik Stigell erik.stigell@trivector.se FYSISK AKTIVITET OCH Fysisk aktivitet SAMBAND MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH Hälsoeffekter Hälsa Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaron av sjukdom eller skröplighet. Hälsa på högsta nivå är en av de fundamentala rättigheter som tillkommer varje människa utan åtskillnad av ras, religion, politisk åskådning, ekonomiska eller sociala förhållanden. Inaktiv Aktiv vardag/ Lätt motion Motion Träning Fysisk aktivitet 3 4 REKOMMENDERAD MINIMIDOS Alla vuxna rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter i veckan. 5 6 1

ANDEL TILLRÄCKLIGT FYSISKT AKTIVA I EUROPA Fysiskt inaktiva män Fysiskt inaktiva kvinnor (World Health Organisation Europe, 2006) (Hallal et al., Lancet, 2012) 8 OBJEKTIVA MÄTMETODER OBJEKTIVA MÄTMETODER USA? Sverige Män Kvinnor Bilder: Sura Nualpradid/FreeDigitalPhotos.net Dreamstime.com (Hagströmer et al, Am J Epidemiol 2010) STILLASITTANDE OCH FYSISK AKTIVITET, EN GENOMSNITTLIG DAG DEN SOCIAL-EKOLOGISKA MODELLEN Bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet Minuter/dag Policy/Samhälle Fysisk miljö Social miljö Individ (Eriksson et al, 2013) 2

Hur bygger vi stad för bättre hälsa? BYGG STADEN FÖR VARDAGSMOTION MINSKA AVGASER, BULLER, TRAFIKOLYCKOR 13 14 GÅNG OCH CYKLING GER VARDAGSMOTION RECEPT FÖR ÖKA GÅNG RESPEKTIVE CYKLING: Ta bort hindren för att gå och cykla mer! Minska bilberoendet genom att sluta gynna alternativen t.ex. genom stela parkeringsnormer mm 15 16 HINDER: VAD PÅVERKAR OM MAN CYKLAR/GÅR? Avståndet och tiden Trafiksäkerheten Omgivningarna man cyklar i RÄTT TÄNKANDE EN GRUNDBULT: BETRAKTA STADEN SOM EN IDROTTSPLATS - FÖR AKTIV MOBILITET! Staden måste locka till gång och cykling och vara anpassad för det Alla kan inte vara på idrottsplatsen samtidigt Vad är lösningen? Prioritera aktiv framför passiv mobilitet 17 18 3

POLICYNIVÅ: BRYT STIGBEROENDET TÄNK TILLGÄNGLIGHET Påverkar prioriteringen av samhällsinvesteringar Region- och översiktsplanering ÖVERGRIPANDE NIVÅ: PLANERA FÖR KORTA AVSTÅND Nära till målpunkterna Glesa inte ut staden med villamattor Förtäta med förnuft, bevara de allmänna grönytorna: stadens multifunktionsarenor Blanda funktioner i staden för ökad närhet Fraser et al 2010, Cycling for transport and public health: a systematic review of the effect of the environment on cycling. 19 20 HUR PROBLEMET FORMULERAS PÅVERKAR LÖSNINGEN MINSKA GATUVÅLDET SOM SKADAR OCH SKRÄMMER Bashastighet i tätort 21 22 DETALJNIVÅ: BYGG FÖR KVALITET OCH KOMFORT Breda cykelbanor med omkörningsmöjlighet Separera gående och cyklister Gena och raka vägdragningar Korsningar upphöjda hastighetssäkrade ÖKA NJUTNINGEN OCH GÖR VÄGEN MER INBJUDANDE Skapa vackra, gröna och inbjudande miljöer Konst utmed gång- och cykelvägarna Blomsterprogram för huvudcykelstråken 23 24 4

PLANERA FÖR NYA TYPER AV AKTIV MOBILITET SAMMANFATTNING Elcyklar, lådcyklar, liggcyklar, flyttcyklar mm ger nya möjligheter Viktigt att infrastruktur och parkering hänger med Rätt tänkande är grundbulten Bryt stigberoendet även om det kostar Gör rätt i stort och smått Minska bilberoendet Gör promenader och cykelturer till upplevelser och njutning 25 26 VANLIGA BIVERKNINGAR 20 MINUTER HAR GÅTT Man får en attraktivare stad Aktiv mobilitet är mer sinnligt- stadens ljud hörs, lukter känns Är mer socialt en mänskligare hastighet ger fler spontana möten En bättre stad att leva i! 27 28 VÄLKOMMEN! 09.30 Istället för parkering nya sanningar om parkeringsnormer och fastigheter Charlotta Szczepanowski Hållbarhetschef, Riksbyggen Fredrik Gertten, filmare och regissör, WG Film. 11.00 Löser städerna trafikens hållbarhetsproblem? Vilken stad i Sverige är bäst på hållbara transporter 2014? 13.00 Har biltrafiken toppat och vad betyder det i så fall för den framtida trafiken? 14.30 HUR VI BYGGER STADEN Pia Lindeskog, sakkunnig Folkhälsomyndigheten Björn Sundin Kommunalråd (S), Örebro 15.30 Har vi råd att fördubbla kollektivtrafiken? Har vi råd att låta bli? 29 5