Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Handelspolitik ofta åtgärder riktade mot importen T ex tullar och importkvoteringar Påverkar även produktion, sysselsättning, konsumtion och inkomster Effekterna av en tull Använder partiell modell Antar: Effekten på övriga ekonomin är försumbar Given växelkurs Fullständig konkurrens En homogen vara som produceras och konsumeras i land A och land B Inga transportkostnader Handel mellan länderna
Importlandet A lägger tull på varan t kr per importerad enhet Marknadspriserna i A och B kommer att skilja sig åt med tullens belopp Förskjuter EU B uppåt med t Land A: Land B: Pris Produktion Producentinkomster Konsumtion Pris Produktion Producentinkomster Konsumtion Statsinkomster=tullintäkt Import Export Minskad handel Minskat världsmarknadspris (P V =P B )
Antag ett litet land i en värld med många länder som inte kan påverka världsmarknadspriset Tull Importpriset före tull är givet (horisontell linje) I detta fall blir prisstegringen större och effekterna blir större Importkvotering Importvolymen begränsas till en viss högsta nivå (K=C 1 -Q 1 ) Samma effekt som tull=t på pris, produktion, konsumtion och import Men: Inga statsinkomster (om ej auktioneras ut) dynamisk skillnad
Produktionssubvention En produktionssubvention (s kr per producerad enhet) istället för tull=t Samma effekt på produktionen Konsumentpriset oförändrat Minskar inte konsumtionen Mindre importminskning Statsutgifter istället för inkomster
Samhällsekonomiska vinster av handel Långsiktigt perspektiv Jämför med eller utan handel Produktionsspecialisering till följd av handeln Realinkomstökning genom förbättrad resursanvändning Mängden varor och tjänster som kan konsumeras ökar vid given mängd produktionsresurser Specialisering enligt komparativa fördelar Ett mer effektivt utnyttjande av världens resurser Omfördelningseffekter
Protektionismens samhällsekonomiska kostnader Tull eller kvotering hindrar internationell specialisering och arbetsdelning Högre resurskostnad Konsumentöverskott och producentöverskott (figur) Samhällsekonomisk kostnad för tull Triangeln c minskat konsumentöverskott p.g.a. minskad konsumtion Triangeln b extrakostnaden för produktion istället för import a omfördelning konsumenter till producenter T omfördelning konsumenter till statskassan Samhällsekonomisk förlust: b + c
Samhällsekonomisk kostnad för kvotering Samma som tull Inga statsinkomster (om ej auktioneras ut), T tillfaller istället importörer Samhällsekonomisk förlust: b + c Exportbegränsningsavtal: T omfördelning till exportlandet Samhällsekonomisk kostnad för produktionssubvention Konsumtionen påverkas inte a omfördelning till producenterna Samhällsekonomisk förlust: b
Handelspolitik och inkomstfördelning Faktiskt förd politik kan bestämmas av egenintresset hos vissa aktörer istället för av strävan att maximera samhällets resurser Vissa grupper utövar politiska påtryckningar protektionismens politiska ekonomi Hårt drabbade producenter har incitament att utöva påtryckningar medan många konsumenter som var och en förlorar lite kanske inte har det Ömsesidiga tullsänkningar som inom GATT är positiva för exportindustrin (vilken är en påtryckningsgrupp)
Strukturomvandling och ekonomisk politik Skillnad mellan kort sikt och lång sikt På lång sikt samhällsekonomisk balans tullar innebär inte högre sysselsättning eller BNP Förändrade världsmarknadspriser medför incitament till strukturomvandling Specialisering enligt komparativa fördelar och låta näringsstrukturen kontinuerligt anpassas till förändrade internationella konkurrensförutsättningar Samhällsekonomiska vinster Produktionsfaktorernas rörlighet och faktorprisernas flexibilitet avgör huruvida strukturomvandlingen leder till arbetslöshet
Tre sätt att med ekonomisk politik reducera omvandlingskostnader: Tillfälliga importrestriktioner eller stöd till produktionen Åtgärder som ger ökad rörlighet som omskolningsbidrag och flyttbidrag Kompensera inkomstbortfall för dem som arbetar i stagnerande sektorer Handelspolitik är inte ett effektivt sätt att bedriva stabiliseringspolitik eller inkomstomfördelning Kan även leda till handelskrig med upptrappning av protektionismen
Effekter av regional integration Frihandelsområde eller tullunion Ökad handel mellan medlemsländer på bekostnad av egen industri och/eller utomstående länder Handelsskapande effekt Exempel Handelsomfördelning Exempel Samhällsekonomisk förlust för A
Handelspolitik och terms of trade Vinster av handel och specialisering behöver inte bli jämnt fördelade Bytesförhållandet i handeln terms of trade Måste ligga i intervallet mellan relativpriserna innan handel Terms of trade bestäms av efterfrågan (konsumenternas preferenser) Vad som händer vid tillväxt beror på inkomstelasticiteten
Terms of trade-vinst av handelsrestriktioner Tull som sänker importpriset (tillräckligt stort land) Exportskatt kan löna sig för landet om det har monopolställning på exportmarknaden men fullständig konkurrens inom branschen i landet Kan pressa upp exportpriset och utnyttja marknadssituationen T ex ensam exportör av råvara eller bilda kartell som OPEC
Exempel jordbrukspolitik Mål med jordbrukspolitik: Självförsörjning Garantera lantbrukare skälig inkomst Skapa en levande landsbygd Öppna landskap Billiga livsmedel Samhällsekonomiska kostnader för jordbrukspolitik Jämför med utgångsläge med frihandel Litet land som Sverige
Införande av tull i kombination med prisgaranti som ligger över jämviktspriset vid sluten ekonomi Införande av tull som ger pris=jämviktspriset vid sluten ekonomi Konsumentsubvention av mjölk