Åtgärdsprogram för havs- och vattenmiljön

Datum Diarie nr 2015-04-28 5.0-1412-0734 Ert datum Er beteckning 2015-02-01, m.fl. 3563-14 537-9859-2014 537-7297-2014 537-5058-2014 537-5346-2014 537-34925-2014 Vår referens Per Danielsson Till Havs- och vattenmyndigheten Vattenmyndigheten Bottenviken Vattenmyndigheten Bottenhavet Vattenmyndigheten Norra Östersjön Vattenmyndigheten Södra Östersjön Vattenmyndigheten Västerhavet Remissyttrande Åtgärdsprogram för havs- och vattenmiljön Statens geotekniska institut (SGI) har uppmanats att lämna synpunkter på dels Havs- och vattenmyndighetens (HaV) åtgärdsprogram för havsmiljön, God havsmiljö 2020 och dels på vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. SGI:s svar, på samtliga dessa sex remisser, lämnas i detta dokument. Synpunkter lämnas endast på de på frågor som rör SGI:s verksamhetsområden. Sammanfattningsvis kan sägas att SGI bara arbetar direkt med vattnets kvalité i de fall uppgiften rör förorenade områden. Vattenkvalitén påverkas dock indirekt av flera av de åtgärder som vidtas för att förhindra naturolyckor, t.ex. uppkommer kraftig grumling vid vissa åtgärder för att motverka erosionsskador. Naturolyckor eller stabilitetsproblem, såsom ras, skred, erosion, sättningar och översvämningar kan också uppkomma till följd av åtgärder i vattendrag såsom, dämning, markavvattning, muddring och kulvertering. Även andra åtgärder, som ändrar vattenbalansen i marken, t.ex. slutavverkning av skog, kan påverka vattenflödena så att risken för naturolyckor ökar. SGI menar därför att geoteknisk kompetens är nödvändig för att säkerställa att flera av de föreslagna åtgärderna, i både HaV:s och i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, ska bli lyckosamma och inte i sig själv orsaka nya problem eller risker. SGI vill också framföra att remissunderlaget är mycket gediget och välskrivet, men så omfattande att hela materialet inte kunnat gås igenom med samma noggrannhet. Statens geotekniska institut Tel: +46 13-20 18 00 Bankgiro: 5211-0053 581 93 LINKÖPING Fax: +46 13-20 19 14 Org.nr: 20 21 00-0712 Besöksadress: Olaus Magnus väg 35 E-post: sgi@swedgeo.se

Datum Diarie nr 2015-04-28 5.0-1412-0734 HaV:s åtgärdsprogram HaV har, i sin remiss, önskat svar på sex specificerade frågor. Tre av dessa frågor kommenteras här. Samhällsekonomiska konsekvenser SGI har inte närmare studerat kapitlet om samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärdsprogrammet (sid 99-136). Vi har dock konstaterat att frågan om bl.a. strandfodring, och därmed hörande sandtäkter ute i havet, inte inkluderats i den delen av konskevensanalysen som berör förändringen av hydrografiska villkor eller i delen om analys av ekosystemtjänster. Här kan noteras att, om strandfodring blir omfattande, finns risk för en negativ utveckling av de hydrografiska villkoren, samt av ekosystemtjänsterna Livsmiljö och Biologisk mångfald. Detta skulle i så fall skada förutsättningarna bl.a. för det kommersiella fisket. Ytterligare önskvärda åtgärder SGI:s kunskap och deltagande Beträffande kapitlet om Åtgärder som behöver vidtas fördelade på myndigheter och kommuner (sid 28-33) så vill SGI framföra att vi tillstyrker de åtgärder, som HaV föreslår, och som betecknas Naturvårdsverket (NV) 2 4. Behoven av dessa åtgärder är tydliga och har ofta lyfts fram av både tillsynsmyndigheter och av branschen i övrigt. Bland annat har det framkommit i SGIs nationella årliga enkäter av kunskapsluckor och behov, varav en med särskilt fokus på förorenade sediment (SGI Publikation 12, 2014). Det finns således ett stort behov av vägledning och stöd för riskbedömning av förorenade sediment. En sådan vägledning behöver dock vara av annan karaktär än den för förorenad mark. Fokus måste, i högre grad, ligga på ett platsspecifikt angreppssätt, där aspekter som mätning och tolkning av effekter och spridningsprocesser, blir viktigare. SGI vill inte nu ta ställning till om det även behöver tas fram generella riktvärden för förorende sediment. Vi delar dock uppfattningen att frågan bör utredas vidare. Parallellt med detta behövs också forskning och utveckling av bl.a. ekotoxikologiska tester, och andra stöd för riskbedömning av enskilda objekt. Den forskning som SGI bedriver inom sakområdet förorenade områden, blir ett viktigt städ i arbetet, bl.a. studier av TBT (förekomst, fastläggning, utlakning, m.m.). Sedimentföroreningarna har ofta sitt ursprung i industriell verksamhet på land. Förorenade sediment kan då utgöras av antingen av sekundär förorening (spridning från förorening på land) eller primära föroreningar (där föroreningen släppts ut i vattnet och därefter sedimenterat, t.ex. fiberbankar från pappersmassaindustrier).man kan inte förutsätta att åtgärder på land löser problemen för vattenmiljön. I själva verket kan det vara nödvändigt med efterbehandling av sedimenten för att minska riskerna och höja miljöstatusen. Vi saknar idag nationell överblick över de föroenade sedimentområdena och kunskap om hur allvarlig eller brådskande situationen är ur skyddsobjektens perspektiv. En kartläggning av situationen är därför nödvändig, för att korrekta prioriteringar och åtgärder ska kunna vidtas. Behovet av bättre kunskap om sedimentföroreningar (föroreningsgrad och utbredning) i Östersjön har även lyfts internationellt,.bl.a. vid en internationell workshop (Uppsala 5-6 feb 2014) då såväl NV, SGU, HaV och SGI, som forskar- och myndighetsrepresentanter från Östersjöländerna, deltog. För att uppnå relevanta miljökvalitetsmål, behövs ytterligare kunskap och verktyg, för riskbedömningar och prioriteringar. SGI stödjer HaV:s förslag och är berett att stödja NV, med lämplig expertkunskap, i arbetet. SGI menar att vi även har viktig kunskap som kan bidra till utvecklandet och genomförandet av flera av de andra åtgärderna som föreslås. Nedan redovisas dessa, samt i vilka delar som SGI kan bidra: 2 (7)

Datum Diarie nr 2015-04-28 5.0-1412-0734 HaV 11 Frågor som rör hydrografiska villkor griper in i SGI:s ansvarsområden på flera sätt. Detta gäller t.ex. havsbaserad vindkraft, strandfodring av kuster med tillhörande havsbaserade sandtäkter, samt åtgärder inom kustnära förorenade områden. SGI arbetar även med frågan om klimatförändringarnas påverkan på ras, skred, erosion och efterbehandling av förorenade områden. Inom samtliga dessa områden bedriver SGI forskning och har ett omfattande expertstöd till bl.a. berörda myndigheter. HaV 18 Se HaV 11. Boverket 1 Boverkets arbete med vägledning för kommunal havs- och kustplanering bör reflekteras även i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Se också HaV 11. Transportstyrelsen 1 Se NV 4. Strandfodring och sandtäkter Strandfodring föreslås som en åtgärd i samband med erosion i de flesta sydsvenska kommuner som har detta problem. Den mängd sand som efterfrågas regionalt i södra Sverige för strandfodring är omfattande. Förutsättningarna och möjligheterna för sandtäkter till havs behöver därför utredas, förslagsvis av SGU. Såvitt SGI kan bedöma finns risk att sandtänkter till havs påverkar vattenkvalitén och den biologiska mångfalden. Strandfordring som åtgärd mot erosion bedöms också påverka vattenkvalitén och den biologiska mångfalden längs kusten där sanden pumpas upp. Miljöstörande ämnen I avsnittet om status för enskilda ämnen, (sid 69) nämns vidare några av de miljöstörande ämnen som överskrider effektnivåer för den marina miljön. SGI noterar att flera av dessa ämnen förekommer i höga halter i misstänkt och konstaterat förorenade områdena inne i landet och utmed Sveriges kuster. Vi menar att den forsknings- och kunskapsutveckling inom detta område, som vi enligt vår instruktion har ansvar för, successivt kommer att leda till effektivare saneringar och därmed bidra till en förbättrad miljösituation. SGI medverkar och samverkar också gärna i forsknings- och utredningsinsatser som sker på andra myndigheters initiativ. Alternativa finansieringsmodeller SGI vill även peka på att finansiering, för att minska miljöbelastningen på haven, även kommer från andra källor än de som noteras i åtgärdsförslaget t.ex. från NV:s ramanslag för Sanering och återställning av förorenade områden. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och förvaltningsplaner Inledningsvis kan konstateras att SGI finns med på sändlistorna för flertalet av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och förvaltningsplaner, men att myndigheten i övrigt inte är omnämnt i dokumenten. Även om inte SGI givits något huvudansvar för att driva någon av åtgärderna, så vill vi framhålla att vi har omfattande kunskap inom flera av de åtgärder som listats, och att SGI därmed kan utgöra ett värdefullt stöd till de myndigheter som fått ansvar. Några konkreta fall, där detta kan ske, belyses nedan. Åtgärder gemensamma för flera vattendistrikt Såvitt SGI kan se har flera av åtgärderna formulerats lika för de fem vattendistrikten. Vår synpunkter redovisas därför här per åtgärd. 3 (7)

Datum Diarie nr 2015-04-28 5.0-1412-0734 Boverket, åtgärd 1 SGI stödjer vattenmyndigheternas förslag och vill betona att Boverkets roll i sammanhanget är mycket viktig. Ett aktivt deltagande från Boverket är nödvändig för en hållbar samhällsutveckling. Enligt SGI:s erfarenhet skulle tillsynsvägledningen från Boverket till länsstyrelser och kommuner behöva stärkas vid framför allt planering och exploatering av förorenad mark, erosions- eller översvämningsbenägen mark samt för mark med dålig bärighet. SGI är berett att stödja Boverket i detta arbete. Boverkets arbete med vägledning för kommunal havs- och kustplanering bör, som även sagts ovan, reflekteras även i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Energimyndigheten och HaV, åtgärd 1 Vattenkraftens omgivningspåverkan är omfattande, även inom de sakområden som SGI har att bevaka, såsom inom ras och skred, erosion och utlakning av miljöstörande ämnen från förorenad mark. Ett av de största problemen här är ändrade flödesmängder och ändrade vattennivåer, till följd av vattenregleringen. Flera av de vattendrag som är reglerade har också allvarliga geotekniska problem, t.ex. Göta älv och flera av Norrlandsälvarna. SGI bör ges möjlighet att delta i arbetet med denna åtgärd. Generalläkaren, åtgärd 1 Generalläkaren har ett särskilt ansvar för försvarets förorenade områden. SGI:s expertkunskap bör kunna vara av stort värde för genomförandet av denna åtgärd. HaV, åtgärd 2 Vid framtagande av föreskrifter eller andra styrmedel för att begränsa spridning av miljöstörande ämnen vid muddring och annan vattenverksamhet bör SGI:s expertkunskap inom området användas. Myndigheten har omfattande kunskap om förekomst och transport av farliga ämnen och har bedrivit forskning om bl.a. minskad utlakning av tributyltenn ur bottensediment. I arbetet med åtgärden bör därför även SGI:s expertkompetens involveras. HaV, åtgärd 5 SGI delar vattenmyndigheternas bedömning att de otydliga ansvarsförhållandena kring historiska vattenverksamheter, som t.ex. herrelösa dammar och flottleder, är problematiskt. Vi vill här tillägga att dessa verksamheter ofta även påverkar riskerna för ras, skred, erosion och översvämningar samt utlakning av föroreningar från förorenade områden. SGI förutsätter att myndigheten ska ingå i framtagandet av den föreslagna nationella strategin för hur denna typ av vattenverksamheter/anläggningar ska hanteras. Jordbruksverket, åtgärd 2 Vid markavvattning och bevattningsföretag måste hänsyn tas till konsekvenserna av dels ändrade flöden i vattendragen, dels den förändrade vattenbalansen i marken. Här behöver även långsiktiga konsekvenser, och de sammantagna konsekvenserna för nedströms liggande fastigheter, inkluderas. Till exempel kan markavvattning leda till ökade flöden i vattendrag. Detta kan leda till ökad erosion, vilket i sin tur kan leda till igensättning och därmed till översvämning av nedströms liggande områden. Effekterna kanske inte blir uppenbara förrän efter flera år, t.ex. vid kraftig nederbörd. Den sammantagna effekten av många markavvattningsföretag kan också bli omfattande, även för områden som ligger långt från själva avvattningsåtgärden. När vägledningar m.m, enligt denna åtgärd, tas fram bör SGI:s expertkompetens knytas till arbetet. Jordbruksverket, åtgärd 3 Här vill SGI endast framhålla att skyddszoner och obrukade kantzoner kan spela en avgörande roll för att minska ras, skred och erosion. Se även Jordbruksverket, åtgärd 2. 4 (7)

Datum Diarie nr 2015-04-28 5.0-1412-0734 Kammarkollegiet, åtgärd 1 Se HaV, åtgärd 5. Kustbevakningen, åtgärd 1 I den mån naturolyckor såsom ras, skred och erosion berörs, så kan geoteknisk kompetens behövas i arbetet. Lantmäteriet, åtgärd 1 SGI delar vattenmyndigheternas uppfattning att ett detaljerat GIS-underlag är till stor hjälp för att hantera bl.a. frågor om markavvattning. Se vidare Jordbruksvereket, åtgärd 2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, åtgärd 1 SGI har ett mångårigt samarbete kring naturolyckor med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), och kan därmed också stötta MSB i denna åtgärd. Se även Kustbevakningen, åtgärd 1. Naturvårdsverket, åtgärd 3 och 4 SGI tillstyrker förslagen. Myndigheten är berett att stödja NV, med lämplig expertkunskap, i arbetet. Se även ovan under rubriken HaV:s åtgärdsprogram, Ytterligare önskvärda åtgärder. Skogsstyrelsen, åtgärd 1, 6, m.fl. Här vill SGI peka på att samma typ av konsekvenser, som för jordbruk, kan uppstå vid t.ex. markavvattning, slutavverkning eller andra skogliga åtgärder. Se vidare Jordbruksverket, åtgärd 2. Sveriges geologiska undersökning, åtgärd 1 SGI tillstyrker att Sveriges geologiska undersökning får i uppgift att ta fram kartunderlag för in- och utströmningsområden för grundvattenförekomster. Materialet är värdefullt vid bl.a. arbetet med undersökningar, utredningar och åtgärder av förorenade områden. Trafikverket, åtgärd 4 Risk finns att åtgärder uppströms en väg eller järnväg, kan bidra till t.ex. igensättning av trummor eller erosion av väg-/järnvägskroppen, vilket i sin tur kan leda till t.ex. trafikolyckor. Sådana åtgärder uppströms kan vara t.ex. hårdgörning av stora ytor, markavvattning eller slutavverkning av skog. Även om Trafikverket (TrV) inte har ansvar för åtgärden uppströms, kan man komma att bli tvungen att hantera konsekvenserna av åtgärden. Geoteknisk kompetens bör knytas till åtgärdens genomförande. Se även t.ex. Jordbruksverket, åtgärd 2 och Skogsstyrelsen, åtgärd 1, 6 m.fl. Länsstyrelsen, åtgärd 10 SGI tillstyrker förslaget. Myndigheten är berett att stödja länsstyrelserna, med lämplig expertkunskap, i arbetet. Kommunerna, åtgärd 1 SGI tillstyrker förslaget. Myndigheten är berett att stödja länsstyrelserna, med lämplig expertkunskap, i arbetet. Kommunerna, åtgärd 7 SGI delar synen att kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering. Vi instämmer också i beskrivningen att kommunerna har ansvaret, att i tidiga skeden, göra avvägningar av de olika anspråk som finns på marken. Dessvärre ser SGI, inte sällan, exempel på planer där frågor om förorenade områden, eller risker för ras, skred, erosion eller översvämning inte beaktats på ett tillräckligt ingående sätt. Följden kan då bli att bl.a. miljöeffekterna inte hanteras på ett tillfredsställande sätt. 5 (7)

Datum Diarie nr 2015-04-28 5.0-1412-0734 SGI:s arbete med att granska relevanta remissförslag på planer och vårt expertstöd i miljöförvaltningarnas arbete med förorenad mark, stöder kommunerna i detta arbete. Se även Boverket 1. Åtgärder per miljöproblem Miljögifter i yt- och grundvatten I åtgärdsprogrammen anges att åtgärder för förorenade områden kan bli kostsamma och ta lång tid, särskilt för objekt där ansvarig huvudman saknas. Här vill SGI peka på vikten av en aktiv tillsyn hos länsstyrelser och kommuner så att de förorenade områden, där ansvarig huvudman finns, åtgärdas medan denne huvudman fortfarande finns kvar. Förändrade habitat genom fysisk påverkan I texten konstateras att morfologiska förändringar, t.ex. dämning, markavvattning, vägtrummor, pirar och muddring, ger påverkan på organismers habitat. SGI vill här framföra att denna typ av åtgärder även kan påverka risken för naturolyckor såsom ras, skred, erosion och översvämningar uppströms, eller nedströms, åtgärden. Det förekommer också att kulvertering av vattendrag utförs som en del av åtgärderna för att stabilisera en, t.ex. skredbenägen, slänt. Sådana kulvertar kan därför inte öppnas utan att risken för naturolyckor ökar i området. SGI vill också peka på att erosionsskydd längs kuster, vattendrag och sjöar medför en morfologisk förändring som bör utredas. Erosionsskydd bör utformas så att vattenkvalitén och den biologiska mångfalden påverkas så lite som möjligt, med fördel kan naturanpassade erosionsskydd användas. SGI arbetar idag tillsammans med HaV, NV och TrV med en förstudie om naturanpassade erosionsskydd i vattendrag. SGI planerar att ta fram en vägledning för naturanpassade erosionsskydd i vattendrag tillsammans med HaV, NV och TrV. Anläggandet av erosionsskydd i vattendrag påverkar vattenkvalitén och den biologiska mångfalden i vattendraget, och för att uppnå god ekologisk status i vattendraget bör erosionsskyddet byggas på ett naturanpassat sätt. Åtgärdsprogrammen omfattar även en strategi för minskad miljöpåverkan och ökad produktion hos vattenkraften. Om åtgärder, som påverkar vattnets nivåer, strömningshastighet eller vattnets väg, ska vidtas bör därför kompetens även inom det geotekniska området knytas till projektet. Vidtas åtgärderna i områden som är förorenade måste dessutom kompetens inom markförorening kopplas in. Förändrade grundvattennivåer Vad som anges under avsnittet ovan, Förändrade habitat genom fysisk påverkan, är i stora drag också relevant för detta avsnitt. Respektive vattendistriktens åtgärdsprogram Bottenviken och Bottenhavet SGI noterar att problem med erosion i siltslänter på grund av vattenkraftsreglering inte har belysts på ett tillfredställande sätt. Erosion längs stränder i vattendrag påverkar den ekologiska statusen negativt. Erosion längs vattendrag kan leda till ras och skred som i sin tur påverkar vattenkvalitén. Södra Östersjön För problemen med miljögifter har Vattenmyndigheten prioriterat åtgärden att efterbehandla förorenade områden (Åtgärdsprogrammet sid 7). Här har man bl.a. lyft NV:s ansvar att lämna bidrag till efterbehandlingen (NV 4), länsstyrelsernas (Lst) ansvar för bidragsansökningar och tillsyn (Lst 10) samt kommunernas tillsyn och prövning (Kommunerna 1). SGI vill här framhålla det expertstöd som 6 (7)

Datum Diarie nr 2015-04-28 5.0-1412-0734 länsstyrelser och kommuner kan få via avtal med dels NV, och dels direkt med samtliga länsstyrelser. SGI vill också ta tillfället i akt att peka på den forskning vi utför, och att denna forskning stärks när den kan utföras i konkreta efterbehandlingsprojekt. Södra Östersjöns vattendistrikt omfattar en lång kuststräcka med bitvis stora erosionsproblem. SGI anser att detta kan beskrivas på ett mer utförligt sätt i avsnittet om Vattendistriktets förutsättningar. Nästan alla kustkommuner i Skåne vill använda sandfodring som en åtgärd mot stranderosion. Det är oklart om denna sand skall tas från sandtäkter på land eller till havs, SGI anser att detta måste klargöras eftersom det kommer påverka havsmiljön om sandsugning till havs skall användas för strandfodring. Västerhavet Västerhavets vattendistrikt omfattar en lång kuststräcka med omfattande erosionsproblem i framförallt Hallands län. Detta är belyst på ett tillfredställande sätt i avsnittet om Vattendistriktets förutsättningar. Kommentarer till vattendistriktens förvaltningsplaner Här vill SGI främst lyfta fram att vi delar vattendistriktens uppfattning att det är nödvändigt att ta hänsyn till de förväntade klimatförändringaran i allt planerings- och miljöarbete. Inte minst måste särskilda åtgärder vidtas i de områden som är, eller kommer att bli, utsatta för översvämningsrisker, om det där dessutom finns förorenad mark eller problem med markstabiliteten. att ett gediget och lättillgängligt dataunderlag är nödvändigt för att effektiva åtgärder ska kunna vidtas. att principen om att förorenarens ska betala (PPP) behöver utvecklas. Här vill SGI peka på att t.ex. en skogsavverkning kan leda till så kraftig ökning av vattenavrinningen att vägtrummor skulle behöva bytas för att inte få skador på vägen. I sådana fall brukar väghållaren få stå för hela kostnaden av åtgärdena på vägen. Idag finns, såvitt SGI erfar, inte någon skyldighet för t.ex. skogsägaren att meddela väghållaren att en avverkning ska ske. Problemet med ökad vattenavrinning kan därför komma att uppdagas först när kostsamma skador uppkommit. att ansvaret hos myndigheter och kommuner behöver tydliggöras, samt att samverkan mellan myndigheterna måste öka. att kommunerna har en nyckelroll. Här kan dock tilläggas att kommunernas resurser är högst begränsade och att den statliga nivån behöver bidra med ett kvalificerat och lättillgängligt underlag. Beslut Beslut i detta ärende har tagits av generaldirektör Åsa-Britt Karlsson efter föredragning av geotekniker Per Danielsson, som också handlagt ärendet. I ärendets handläggning har även deltagit miljöteknikerna Helena Helgesson och Yvonne Olsson samt avdelningscheferna Helene Kennedy och Mikael Stark. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT Åsa-Britt Karlsson Per Danielsson 7 (7)