Beroende på om det är fysiska hinder som trappor eller dylikt kan det vara omöjligt att komma in och jag är tvungen att välja ett annat ställe eller avstå. Kvinna 53 år Tydligare skyltning över var pälsdjur får tas med och bättre kontroll av efterlevnaden av detta. Bättre information om att man inte ska ha starka dofter på sig... Det är också en form av tillgänglighet. Kvinna 56 år Man 67 år Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in! 52
Fysisk tillgänglighet Fakta i korthet Kommunerna uppger att 55 procent av de enkelt avhjälpta hindren var åtgärdade år 2010. I 4 procent av kommunerna är alla kommunala lekplatser tillgängliga för barn med funktions nedsättning. Personer med funktions ned sättning bor oftare i hyresrätt än övrig befolkning. 12 procent av kommunerna har inventerat sina flerbostadshus ur ett tillgänglighetsperspektiv. Färre personer med funktionsned sättning, 35 procent, går i skog och mark. Bland övrig befolkning är andelen 46 procent. 53
Inriktningsmål ökad fysisk tillgänglighet Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras, bland annat genom att enkelt avhjälpta hinder undanröjs. Sammanfattande analys En god fysisk tillgänglighet ger förutsättningar för att kunna vara delaktig inom en rad områden för många personer med funktionsnedsättning. I FNkonventionen artikel 9 slås fast att den fysiska tillgängligheten just är en förutsättning för att kunna ta del av andra rättigheter och därför är tillgänglighet också en rättighet i sig. Lagstiftningen om att enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas i lokaler och på platser där allmänheten vistas har funnits sedan 2003. Trots det kvarstår många hinder och utvecklingen framåt går långsamt. Det verkar inte finnas särskilt hård press eller uppföljning från kommunerna eller länsstyrelserna för att åtgärda hindren. Kommunernas egen bedömning är att det inte är färdigt förrän tidigast 2016. Det här är alarmerande. Hur tillgänglighet finns med i kommunernas långsiktiga planering av den fysiska miljön varierar stort över landet. Det är också få kommuner som har kunskap om hur tillgängligheten ser ut i beståndet av flerbostadshus. Det finns även brister i hur lagen om bostadsanpassningsbidrag följs. Generellt finns det en bristfällig nationell uppföljning av hur den fysiska miljön ser ut inom en rad områden. Boverket behöver förbättra vissa av sina mätningar och sina insatser för att delmål och inriktningsmål ska vara verklighet år 2016. Samtidigt pågår det mycket arbete runt om i landet, både i byggd miljö och i natur- och kulturarvsmiljö, för att göra dem mer fysiskt tillgängliga. Det är positivt, men arbetet behöver bli mer systematiskt. Vid nybyggnationer och ombyggnationer ska lagar och föreskrifter följas fullt ut. Om den fysiska miljön blir mer tillgänglig gynnar det alla och särskilt kommer möjligheten att ta del av rättigheter för personer med funktionsnedsättning att öka inom en rad samhällsområden. Lägesbeskrivning Fysisk tillgänglighet en förutsättning Den fysiska tillgängligheten är något som löper genom alla politikområden. Det handlar om att verksamheter bedrivs i tillgängliga lokaler som exempelvis skolor och vårdcentraler. Att myndigheter och kommuner finns i tillgängliga lokaler för besökare och anställda. I varje kapitel av rapporten finns delar som handlar om den fysiska tillgängligheten. I detta kapitel ges en mer övergripande bild av fysisk tillgänglighet. 54
Många enkelt avhjälpta hinder finns kvar Lagstiftningen om att enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas i befintliga lokaler och på platser där allmänheten kan vara har funnits sedan 2003 95, trots det finns det fortfarande kvar många hinder. En genomgång, från 2010, i kommunerna visar att 55 procent av de enkelt avhjälpta hindren är undanröjda. En tredjedel av kommunerna bedömer att alla enkelt avhjälpta hinder är undanröjda först 2016. Det finns stora variationer mellan kommunerna men också skillnader mellan typer av platser eller byggnader. Bäst resultat har gångvägar, där flera kommuner uppnått bästa möjliga resultat. Här verkar projektering, upphandling och genomförande fungera med hänsyn till tillgänglighet. Sämst till ligger vårdcentraler, socialkontor och skolor. Där är enkelt avhjälpta hinder oftast inte undanröjda. Eftersom skolor ofta används som vallokaler finns det även ett demokratiskt perspektiv på bristerna. Kommunhus och fullmäktigesalar brister också alltför ofta i tillgängligheten. 96 Kulturrådets uppföljning visar också att många enkelt avhjälpta hinder inte är åtgärdade i lokaler där kultur utövas. 97 Under 2012 har Boverket jobbat med revideringar av föreskrifterna om enkelt avhjälpta hinder. 98 Boverket har inte gjort några nya undersökningar om hur fastighetsägare arbetar med enkelt avhjälpta hinder sedan 2010, men planerar att göra det under 2013. Undersökningen från 2010 visade att det framför allt är de små fastighetsägarna som inte har fått någon information om reglerna eller inte alls känner till dem. I första hand är det kommunernas information som brister. För större fastighetsägare, som är bättre informerade kan det i stället behövas en aktivare kommunal tillsyn. 60 procent av fastighetsägarna har åtgärdat minst hälften av de enkelt avhjälpta hindren i sina lokaler, eller anser inte att det finns några hinder. 99 95 Boverket (2003) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser BFS 2003:19 HIN 1 96 Sveriges Kommuner och Landsting (2011) Enkelt avhjälpta hinder bilaga 97 Kulturrådet (2013) Kultur för alla inget hinder 98 Boverket (2013) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011 2016 redovisning 2012 99 Boverket (2010) Uppsökande informationsverksamhet om enkelt avhjälpta hinder 55
Arbetet verkar trots allt fortgå, om än för långsamt och det är fyra av fem kommuner som har en särskild budget för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder. 100 Länsstyrelserna förefaller inte heller har en god tillsyn över hur kommunerna arbetar med sin tillsyn. I de kommuner där det finns ett aktivt arbete med enkelt avhjälpta hinder brukar det också gynna utvecklingen av den fysiska tillgängligheten i stort. Tillsynen behöver förbättras Utifrån lagstiftningen på området finns det möjlighet, för kommuner och länsstyrelser, att följa upp och granska tillsynen och arbetet med enkelt avhjälpta hinder i kommunerna. Trots det saknas idag kunskap om hur kommunerna arbetar med tillsyn av enkelt avhjälpta hinder. Hur kommunernas eget arbete med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser och i de egna lokalerna behöver följas upp mer. Det finns inte heller någon granskning eller uppföljning av länsstyrelserna kring hur kommunerna arbetar med tillsyn av enkelt avhjälpta hinder. För att påskynda det arbete som idag går för långsamt anser Handisam att den aktiva tillsynen och uppföljningen behöver förbättras. Otydligt hur tillgänglighet finns med i fysisk planering Översiktsplanen är ett av de viktigaste verktygen för kommunen i arbetet med strategiska frågor kring fysisk planering. Översiktsplanen ska tydligt redovisa kommunens syn och avvägning mellan olika allmänna intressen, som till exempel markens lämplighet i förhållande till tillgänglighet. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan. Det är viktigt att ta hänsyn och beakta tillgänglighetsfrågorna tidigt i den fysiska planeringen för att det ska få genomslag i den byggda miljön. En granskning av 201 översiktsplaner och fördjupningar av översiktsplaner från åren 2001 till 2012 visar att de flesta kommuner har behandlat tillgänglighet i sina planer, men kvalitén varierar stort. En brist är att kommunerna först hänvisar till lagstiftningen eller definierar tillgänglighet men sedan utelämnar mål om hur kommunen ska hantera frågan om tillgänglighet vidare i den fysiska planeringen. De brister som finns i äldre planer återfinns i de nya. Det finns en svag tendens att de kommuner som har nya översiktsplaner arbetar mer målmedvetet och strategiskt med tillgänglighetsfrågorna. Det är positivt att Boverket har gått vidare och granskat tre goda exempel på arbeten med översiktsplaner som andra kommuner kan inspireras av. 101 100 Humana (2011) Humanas tillgänglighetsbarometer 2011 www.humana.se 101 Boverket (2013) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011 2016 redovisning 2012 56
När det gäller lekplatser är det 13 kommuner, eller 4 procent, som uppger att alla lekplatser som kommunen ansvarar för är tillgängliga. 42 procent av kommunerna har ett beslut eller en skriftlig plan på att lekplatserna ska anpassas. 102 Det finns ingen nationell uppföljning av hur Plan- och bygglagen följs vid nybyggnation och större ombyggnationer, men det finns enskilda exempel som indikerar att det fortfarande byggs otillgängligt. Okunskap om tillgängligheten i bostäder Personer med funktionsnedsättning bor i högre utsträckning i hyresrätter än övrig befolkning. Personer med nedsatt hörsel bor i lika hög utsträckning som övriga i hyresrätter. Bland exempelvis personer med svår ängslan, oro eller ångest är andelen boende i hyresrätt 57 procent jämfört med 33 procent i övrig befolkning. 103 Av tillgänglighetsskäl, men också med hänsyn till en åldrande befolkning, är det angeläget att inventera det kommunala flerbostadsbeståndet. Inventeringar ger kunskap om det finns delar av kommunen som är mer tillgängliga och vilka åtgärder som behöver göras de kommande åren. År 2012 är det 81 kommuner som har inventerat flerbostadsbeståndet överhuvudtaget och av dem är det 35 stycken som har gjort det ur ett tillgänglighetsperspektiv och kontrollerat tillgången till hiss. Det motsvarar 12 procent av kommunerna. Det är något fler kommuner än år 2011, då det var 31 av 60, men andelen kommuner som har beaktat tillgänglighet när de har gjort en inventering är lägre. Bostadsanpassningsbidrag är ett kommunalt bidrag som personer med funktionsnedsättning kan ansöka om för att få sin bostad anpassad efter individens behov. Boverket har under 2012 gjort en granskning som visar att det finns stora brister. I 50 procent av de granskade ärendena finns det skriftliga beslut av kommunen först efter det att anpassningen har gjorts. I flera fall saknas skriftliga beslut helt. Offert eller skälig kostnadsberäkning saknas i 80 procent av de granskade ärendena. Det finns stora skillnader över landet och mellan kommunerna. Förenklat går det att säga att ju färre invånare en kommun har desto fler brister i hanteringen av bostadsanpassningsbidraget. 104 102 Humana (2011) Humanas tillgänglighetsbarometer 2011 www.humana.se 103 Statistiska centralbyrån (2013) Undersökning om levnadsförhållanden www.scb.se/ulf 104 Boverket (2013) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011 2016 redovisning 2012 57
Myndigheternas fysiska tillgänglighet ökar De statliga myndigheterna ska bland annat verka för att deras lokaler är fysiskt tillgängliga och många medborgare är i behov av att besöka någon myndighet i bland. Dessutom ska staten vara ett föredöme för övriga samhället. Fyra av fem myndigheter har inventerat alla eller en stor andel av sina lokaler ur ett tillgänglighetsperspektiv. Två av tre har åtgärdat bristerna i sina publika lokaler och något färre har åtgärdat bristerna i personalutrymmena. Knappt en av tio har inte alls påbörjat åtgärderna. 105 Det är fler myndigheter som har åtgärdat hinder i sina publika lokaler och personalutrymmen år 2013 jämfört med 2011. 106 Tillgänglig miljö en förutsättning för många Fysisk tillgänglighet handlar om mycket mer än att de enkelt avhjälpta hindren är borttagna och att nybyggnationer är helt tillgängliga. Det behövs också bland annat rutiner kring städning och skötsel, bra byggmaterial och en god ljudmiljö. Halva svenska folket har svårt att höra på caféer och restauranger. Nästan lika många undviker ställen där de vet att ljudmiljön är dålig och ungefär en tredjedel har lämnat ställen på grund av dålig ljudmiljö. 107 På myndigheternas huvudkontor har 69 procent hörselteknisk utrustning i en eller flera lokaler, men det finns inga samlade uppgifter om hur det ser ut runt om i landet. När det gäller pälsdjursförbud, förutom ledarhundar, är det 71 procent av myndigheterna som har det på sina huvudkontor. Det är 82 procent som undviker allergiframkallande växter och 86 procent som använder oparfymerade rengöringsmedel. 108 Tillgängliga natur- och kulturarv Att få komma ut i naturen, för att bara uppleva miljön, ta del av kulturarv, eller vara fysiskt aktiv är en viktig del i människors välbefinnande. Sverige har ett fantastiskt natur- och kulturarv som alla ska kunna ta del av. Det kan handla om nationalparker, byggnadsminnen och friluftsområden. För att göra dessa miljöer mer tillgängliga för alla har Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Handisam tagit fram en handbok för planering och genomförande av tillgänglighetsåtgärder i skyddade utomhusmiljöer. 109 105 Handisam (2012) Så tillgänglig är staten 106 Handisam (2013) Öppna jämförelser i staten www.handisam.se 107 Hörselskadades riksförbund (2010) Kakofonien En rapport om störande ljud och samtalsvänliga ljudmiljöer 108 Handisam (2013) Öppna jämförelser i staten www.handisam.se 109 Naturvårdsverket (2013) Tillgängliga natur- och kulturområden En handbok för planering och genomförande av tillgänglighetsåtgärder i skyddade utomhusmiljöer 58
Ett bevis för att det finns delar kvar att arbeta med på detta område är att personer med funktionsnedsättning är ute och går i skog och mark i lägre utsträckning än övrig befolkning, 35 procent bland personer med funktionsnedsättning jämfört med 46 procent i övrig befolkning har varit ute och strövat i naturen det senaste året. 110 Statens fastighetsverk har gjort några tillgänglighetsåtgärder av den fysiska miljön och informationen av byggnader och miljöer som de ansvarar för. Några exempel är hiss i Bohus fästning, bättre parkeringsmöjligheter på Strömsholms slott och nya skyltar på Kalmar och Bogesunds slott. 111 Att inget län har en regional handlingsplan för att göra natur- och kulturområden tillgängliga är oroväckande och en indikation på att tillgängligheten är dålig till dessa områden. Planer bör skapas skyndsamt och åtgärder genomföras. 112 Det är också enbart 35 procent av kommunerna, som har en friluftsanläggning, som uppger att den är tillgänglig. 113 110 Statistiska centralbyrån (2013) Undersökning om levnadsförhållanden www.scb.se/ulf 111 Statens fastighetsverk (2013) Årsredovisning 2012 112 Riksantikvarieämbetet (2013) Kulturarv för alla 2012 113 Handisam (2012) Hur är läget i kommunerna? Uppföljning av funktionshindersfrågorna 2012 59