Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser Presentation på VINNOVA 2015-04-08 Tomas Åström Faugert & Co Utvärdering AB T 08-55 11 81 11 tomas.astrom@technopolis-group.com www.technopolis-group.com
Disposition Uppdrag Samverkans utveckling Finansiärers påverkan Om orsak och verkan 2
Uppdrag 3
Uppdrag Hur har VINNOVAs och andra forsknings- och innovationsfinansiärers samverkansinsatser påverkat svenska lärosätens samverkan med omgivande samhälle och deras strategier för sådan samverkan sedan 1985? Uppdraget preciserades i 14 frågor som jag tänkte hoppa över nu 4
Avgränsningar Fokus på samverkan inom forskning Studieobjekt: CTH, KTH, Lnu, LU, MdH, UU Operationalisering av vilka som i Sverige främst kräver samverkan i finansierade aktiviteter: VINNOVA och dess föregångare Statens Energimyndighet (STEM) Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KKS) EUs ramprogram, exkl. European Research Council (ERC) Övriga EU-medel (utöver föregående post) Kommuner, landsting och länsstyrelser Företag 5
Genomfört arbete Etablering av kontaktpersoner vid lärosätena Dokumentjakt och -studium Finansieringsanalyser av i Sverige tillgänglig FoUoI-finansiering och av lärosätenas intäkter 62 djupintervjuer med representanter för lärosäten och aktörer i det omgivande samhället (företag, forskningsinstitut, offentlig förvaltning) Fem fokusgrupper på lärosäten med sammanlagt 30 personer Webbenkäter till VINNOVAs samtliga projektledare och till ett mindre antal av KKS projektledare (368 svar) Bibliometriska analyser av lärosätenas sampubliceringsmönster Tolkningsseminarium med 16 personer 6
Samverkans utveckling 7
Input har ökat kraftigt Miljarder kronor 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Basfinansiering institut Fakultetsanslag ERC EUs ramprogram ALF-medel Privata stiftelser Insamlingsstiftelser SIDA Rymdstyrelsen Energimyndigheten VINNOVA Nutek, KFB, RALF Nya forskningsråd Gamla forskningsråd Offentliga stiftelser Källor som saknas är mindre stiftelser, företag, kommuner, landsting och annan EU-finansiering än EUs ramprogram. Uppgifter om ALF-medel saknas före 1997 och uppgifter för Wallenbergstiftelserna saknas före 2002. 8
men finansiering av samverkan har minskat relativt sett (1) 14% Andel av total FoUoI-finansiering 12% 10% 8% 6% 4% 2% Nutek, KFB, RALF VINNOVA Energimyndigheten KK-stiftelsen EUs ramprogram 0% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 9
men finansiering av samverkan har minskat relativt sett (2) 25% Andel av total FoUoI-finansiering 20% 15% 10% 5% 0% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 10
Vetenskaplig output Antalet publikationer från lärosätena har sedan 1990 ökat kraftigt, liksom antalet samförfattade med FoU-organisationer och företag Den kraftiga ökningen av det totala antalet publikationer har dock för flera lärosäten lett till att andelen publikationer samförfattade med företag under senare år har minskat Forskare vid svenska lärosäten publicerar internationellt sett i mycket hög grad tillsammans med företag 11
En förändrad inställning På 1980-talet fanns knappast strategier för samverkan, men lärosätena har utvecklat allt mer konkreta och ambitiösa strategier Lärosätesledningarna är positiva till samverkan Forskare som redan medverkat i samverkansprojekt har också en mycket positiv inställning men de upplever att de interna incitamenten för samverkan är svaga de har ändå starka motiv för att fortsätta samverka, främst genom en vilja att bedriva forskning som är relevant och som kan göra nytta och de menar att inställningen till samverkan har blivit mer positiv på alla nivåer inom lärosätet; ett slags evolution har ägt rum där samverkan har blivit allt mer naturlig med tiden 12
Övergripande om samverkan med externa aktörer Två olika slags samverkan: strategiska relationer på ledningsnivå och konkret samverkan på individnivå Flera lärosäten har ingått strategiska partnerskap som bland annat innefattar personalutbyte och samarbete inom utbildning, forskning och rekrytering Initiativtagandet från externa aktörer har ökat, men lärosätena tar också själva i ökande grad initiativ till samverkan 13
Samverkan med SMF SMF tar som regel spontana kontakter, ofta utan upparbetad kanal Samverkan tenderar att präglas av ett kortsiktigt nyttoperspektiv Relationerna har oftast inte så lång historia och bedrivs ofta ad hoc utifrån företagens föränderliga behov och resurser 14
Samverkan med stora företag Relationerna är ofta gamla och samverkan bred och långsiktig Företagen har som regel upparbetade kontakter Stora företag har flera motiv för samverkan: Relationer till internationellt konkurrenskraftiga FoU-miljöer är en konkurrensfördel FoU-samverkan ger möjlighet att påverka FoU-inriktningen och i förlängningen bidra till ökad kvalitet i grund- och forskarutbildning Egen kompetensförsörjning (från grund- och forskarutbildning) Förväntningarna är höga på integration av utbildning, forskning och nyttiggörande 15
Samverkan med offentlig sektor För lärosäten som tagit ett uttalat regionalt ansvar är samverkan med regionala aktörer naturlig Offentlig sektor är särskilt framträdande inom medicin och hälsa samt skola Forskningssamverkan med universitetssjukhus är viktig för vissa lärosäten, men den har minskat sedan 1985 16
Lärosätestypernas särdrag De tekniska universiteten har kommit mycket långt med samverkan: Deras verksamhet går i (näringslivs)relevansens tecken Teknikvetenskap i sig är tillämpad Inställningen till samverkan är nedärvd De nya lärosätena arbetar målmedvetet med samverkan: De har tagit det regionala uppdraget på allvar Med blygsamma basanslag har de nödgats vända sig till finansiärer av samverkan för att kunna bygga upp en FoU-verksamhet De äldsta och ämnesmässigt breda lärosätena har överlag hunnit minst långt i utvecklingen av samverkan: Stora och anrika organisationer styrs inte om så lätt Samverkan är inte lika naturlig inom alla vetenskapsområden 17
Finansiärers påverkan 18
På lärosätesövergripande nivå Lärosäten formulerar sällan mål och strategier där insatser från enskilda finansiärer kan spåras Lärosätena har dock utvecklat arbetssätt och organisationer för att kunna hantera finansiärers krav på centralt fattade beslut Krav på egen medfinansiering svåra att hantera Prioriteringar mellan ämnesområden och FoU-miljöer formuleras sällan i skrift, och lärosätesledningar vill heller inte gärna begränsas av fleråriga strategier 19
Stödfunktioner för samverkan På 1980-talet engagerade sig flera lärosätesledningar i etablering av teknikparker Flera lärosäten byggde upp stödfunktioner för att underlätta deltagande i EUs ramprogram Lärosätena har utvecklat stödfunktioner för att främja samverkan och innovation, i flera fall delfinansierade av STU, Nutek och VINNOVA Effekterna är bland andra: En uttalad professionalisering av arbetet med konsortiebyggande och ansökningsproduktion Ett effektivare nyttiggörande av FoU-resultat 20
Forskares projektledningsförmågor Företag ställer höga krav på projektledning av samverkansprojekt Redan i MK-programmet lyftes behovet av att utveckla ledarskapet, och i både KC- och VINN Excellence-programmen genomfördes ledarskapsutvecklingsprogram EUs ramprogram ställer höga krav för att ansökningar ska ha en chans i konkurrensen VINNOVA ställer i vissa fall tuffare krav på ansökningar än andra finansiärer Dessa strukturerade arbetssätt har även anammats i andra sammanhang, och finansiärernas påverkan är därför omfattande 21
Aktörer i det omgivande samhället Absorptionskapaciteten i samhället har ökat genom att antalet forskarutbildade ökat kraftigt, särskilt genom SSFs forskarskolor och Nuteks KC-program Finansiärernas satsningarna har åstadkommit en beteendeadditionalitet, inte minst i näringslivet: Breddad samverkan till fler finansiärer Stora centrumsatsningar medger utforskning av mer grundläggande problemställningar och teknikutveckling Ökade krav på medfinansiering, och samverkan inom för företagen strategiska frågor, har gjort samverkan till en ledningsfråga Öppnare och djupare FoU-samverkan ( open innovation ), inklusive strategiska samverkansavtal Samverkan inom FoU för att påverka grund- och forskarutbildning så att examinanderna blir mer anställningsbara 22
Om orsak och verkan 23
Ökad samverkan Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället har ökat kraftigt sedan mitten av 1980-talet, vilket visat med både kvantitativa data och kvalitativa exempel Att samverkan har ökat är klart, men det är betydligt svårare att påvisa entydiga orsaks-verkanssamband för varför så skett 24
Väsentliga drivkrafter (1) Förändringar i högskolelagen (1997, 2009), krav i regleringsbrev EUs ramprogram (~1990) med: Krav på samverkan mellan medlemsländer och sektorer Krav på relevans för näringsliv och samhälle Krävande ansökningar och projektadministration Svenska program som krävde samverkan, bland andra: MK-programmet (1995) De två första branschforskningsprogrammen (1993) KKS program för samproduktion (1994) KC-programmet (1995) Krav på medfinansiering från lärosätet och på att lärosätet ska vara sökande (2005) 25
Väsentliga drivkrafter (2) Förväntningar från aktörer i det omgivande samhället En genuin önskan att bidra till samhällsutvecklingen Eskalerande internationell konkurrens mellan lärosäten: Samverkan med stora företag utgör ett slags kvalitetsstämpel Inspiration av världsledande universitets arbetssätt för samverkan 26
Så vilka är då finansiärernas bidrag? I början av 1990-talet uppstod flera finansieringsmöjligheter med krav på samverkan nästan samtidigt En viss påverkan på lärosätens ämnesmässiga utveckling är trolig Dessa samverkansinsatser har varit avgörande för framväxten av lärosätenas samverkan, men det är oftast omöjligt att säga vilka effekter en enskild insats haft Ett par undantag: Tillkomsten av stödfunktioner för ramprogramsdeltagande var ett resultat av det tredje ramprogrammets möjligheter och krav KC-programmet har påverkat mycket genom: Påverkan på lärosätens arbetssätt med centrumbildningar Att producera 500+ doktorer 27
Bottom up möter top down När samverkansuppdraget tillkom i högskolelagen 1997 hamnade samverkan i högre grad på lärosätesledningarnas bord: Interna behov av en professionalisering av samverkan Interna behov av prioriteringar mellan forskningsområden och forskargrupper Förväntningar från samarbetsparter om ett professionellt bemötande och effektiva arbetsformer Internationell konkurrens och inspiration Individuella initiativ till samverkan mötte därmed ledningarnas insatser 28
Finansiärernas insatser har varit avgörande Naturligtvis fanns också andra interna drivkrafter, men före 1990- talet fanns inte så mycket bränsle pengar Det tidiga 1990-talets olika samverkansinsatser utgjorde ett bränsle och ett smörjmedel där Nutek/VINNOVA och KKS var viktiga förändringsagenter Med resurser från finansiärerna skapades möjligheter att förverkliga ambitioner om att bidra till samhällsutvecklingen 29
Tack för uppmärksamheten www.technopolis-group.com technopolis group har kontor i Amsterdam, Brighton, Bryssel, Frankfurt, Paris, Stockholm, Tallinn och Wien 30