Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers

Relevanta dokument
Forskningsresurser i högskolan

Förslag till prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

KK höstlansering Grants and Innovation Office

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.

Synergi 15 UTLYSNING. Dnr Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Strategi för samverkan med högskolor och universitet - remissvar

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv rapportering av sektorsansvaret 2006

NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008

FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

Analys av Plattformens funktion

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

Strategiska innovationsområden

FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE

Forskning och utveckling inom landstinget

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi

Samverkan och Nyttiggörande Dialogseminarium SUHF

UTVÄRDERINGSRAPPORT

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Carolines presentation vi konferensen Entreprenöriellt lärande oktober 2015 Eskilstuna

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI

svenska universitet och högskolor genom Miles Davies Grants & Careers Office Karolinska Institutet

Strategi EU-kontor Skåne Nordost

EU:s Strukturfondsprogram Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden

Program Presidieträff miljö 31 jan Välkomna Information om Miljösamverkans verksamhet Det reviderade miljömålssystemet -

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

Näringslivsprogram

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj Utbildningsdepartementet Stockholm

:1 Infogat rättningar från Jonas Appelberg Karin Jones :2 Infogat rättningar, budskapsformuleringar Sara Ekström

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Internationell strategi

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Vision och övergripande mål

Datum Dnr Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Förslag till beslut. Företagsstödet D nr. Styrelsen

OpenAccess.se aktuella frågor

Utbildning, lärande och forskning

Grundforskning inom gruv och mineral hur ser det ut? Björn Öhlander Tillämpad geologi Luleå tekniska universitet

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller.

Processindustriell IT och Automation

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

BILD KK-stiftelsen. UniLink arenaträff. Samverkan! 16 nov Olof Hugander. Program- och dialogansvarig

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Framtidens sätt att rekrytera de främsta högskolestudenterna til företagen! KTP Dalarna

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar

Expertkompetens för innovation 15 steg 1

Workshop: Varför och hur samverkar Lnu?

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Östra Mellansverige

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Maria Ljunggren Jenny Lee

Forskningspolicy Region Skåne

SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Den högre utbildningen i Stockholm-Mälarregionen:

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter

Handling för tillväxt... 2

Internationellt program för Karlshamns kommun

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

På vilka grunder fördelas de direkta statsanslagen för forskning?

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik

Flernivåstyre i Västerbotten. Aurora Pelli aurora.pelli@regionvasterbotten.se

UFV 2003/39 CK

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen

SYLF:s forskningspolicy. - Fem mål för att främja klinisk forskning.

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

HÖG 16 - Forskningsprojekt

Datum Dnr Hong Kong Business of Design Week 2014

Riktlinje för bredband

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Ökad Internationalisering av små och medelstora företag (SMF)

ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

POLICY FÖR INTERNATIONELLT ARBETE

Fungerande och fragmenterat

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Utvärdering av Gruvforskningsprogrammet

Transkript:

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser Presentation på VINNOVA 2015-04-08 Tomas Åström Faugert & Co Utvärdering AB T 08-55 11 81 11 tomas.astrom@technopolis-group.com www.technopolis-group.com

Disposition Uppdrag Samverkans utveckling Finansiärers påverkan Om orsak och verkan 2

Uppdrag 3

Uppdrag Hur har VINNOVAs och andra forsknings- och innovationsfinansiärers samverkansinsatser påverkat svenska lärosätens samverkan med omgivande samhälle och deras strategier för sådan samverkan sedan 1985? Uppdraget preciserades i 14 frågor som jag tänkte hoppa över nu 4

Avgränsningar Fokus på samverkan inom forskning Studieobjekt: CTH, KTH, Lnu, LU, MdH, UU Operationalisering av vilka som i Sverige främst kräver samverkan i finansierade aktiviteter: VINNOVA och dess föregångare Statens Energimyndighet (STEM) Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KKS) EUs ramprogram, exkl. European Research Council (ERC) Övriga EU-medel (utöver föregående post) Kommuner, landsting och länsstyrelser Företag 5

Genomfört arbete Etablering av kontaktpersoner vid lärosätena Dokumentjakt och -studium Finansieringsanalyser av i Sverige tillgänglig FoUoI-finansiering och av lärosätenas intäkter 62 djupintervjuer med representanter för lärosäten och aktörer i det omgivande samhället (företag, forskningsinstitut, offentlig förvaltning) Fem fokusgrupper på lärosäten med sammanlagt 30 personer Webbenkäter till VINNOVAs samtliga projektledare och till ett mindre antal av KKS projektledare (368 svar) Bibliometriska analyser av lärosätenas sampubliceringsmönster Tolkningsseminarium med 16 personer 6

Samverkans utveckling 7

Input har ökat kraftigt Miljarder kronor 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Basfinansiering institut Fakultetsanslag ERC EUs ramprogram ALF-medel Privata stiftelser Insamlingsstiftelser SIDA Rymdstyrelsen Energimyndigheten VINNOVA Nutek, KFB, RALF Nya forskningsråd Gamla forskningsråd Offentliga stiftelser Källor som saknas är mindre stiftelser, företag, kommuner, landsting och annan EU-finansiering än EUs ramprogram. Uppgifter om ALF-medel saknas före 1997 och uppgifter för Wallenbergstiftelserna saknas före 2002. 8

men finansiering av samverkan har minskat relativt sett (1) 14% Andel av total FoUoI-finansiering 12% 10% 8% 6% 4% 2% Nutek, KFB, RALF VINNOVA Energimyndigheten KK-stiftelsen EUs ramprogram 0% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 9

men finansiering av samverkan har minskat relativt sett (2) 25% Andel av total FoUoI-finansiering 20% 15% 10% 5% 0% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 10

Vetenskaplig output Antalet publikationer från lärosätena har sedan 1990 ökat kraftigt, liksom antalet samförfattade med FoU-organisationer och företag Den kraftiga ökningen av det totala antalet publikationer har dock för flera lärosäten lett till att andelen publikationer samförfattade med företag under senare år har minskat Forskare vid svenska lärosäten publicerar internationellt sett i mycket hög grad tillsammans med företag 11

En förändrad inställning På 1980-talet fanns knappast strategier för samverkan, men lärosätena har utvecklat allt mer konkreta och ambitiösa strategier Lärosätesledningarna är positiva till samverkan Forskare som redan medverkat i samverkansprojekt har också en mycket positiv inställning men de upplever att de interna incitamenten för samverkan är svaga de har ändå starka motiv för att fortsätta samverka, främst genom en vilja att bedriva forskning som är relevant och som kan göra nytta och de menar att inställningen till samverkan har blivit mer positiv på alla nivåer inom lärosätet; ett slags evolution har ägt rum där samverkan har blivit allt mer naturlig med tiden 12

Övergripande om samverkan med externa aktörer Två olika slags samverkan: strategiska relationer på ledningsnivå och konkret samverkan på individnivå Flera lärosäten har ingått strategiska partnerskap som bland annat innefattar personalutbyte och samarbete inom utbildning, forskning och rekrytering Initiativtagandet från externa aktörer har ökat, men lärosätena tar också själva i ökande grad initiativ till samverkan 13

Samverkan med SMF SMF tar som regel spontana kontakter, ofta utan upparbetad kanal Samverkan tenderar att präglas av ett kortsiktigt nyttoperspektiv Relationerna har oftast inte så lång historia och bedrivs ofta ad hoc utifrån företagens föränderliga behov och resurser 14

Samverkan med stora företag Relationerna är ofta gamla och samverkan bred och långsiktig Företagen har som regel upparbetade kontakter Stora företag har flera motiv för samverkan: Relationer till internationellt konkurrenskraftiga FoU-miljöer är en konkurrensfördel FoU-samverkan ger möjlighet att påverka FoU-inriktningen och i förlängningen bidra till ökad kvalitet i grund- och forskarutbildning Egen kompetensförsörjning (från grund- och forskarutbildning) Förväntningarna är höga på integration av utbildning, forskning och nyttiggörande 15

Samverkan med offentlig sektor För lärosäten som tagit ett uttalat regionalt ansvar är samverkan med regionala aktörer naturlig Offentlig sektor är särskilt framträdande inom medicin och hälsa samt skola Forskningssamverkan med universitetssjukhus är viktig för vissa lärosäten, men den har minskat sedan 1985 16

Lärosätestypernas särdrag De tekniska universiteten har kommit mycket långt med samverkan: Deras verksamhet går i (näringslivs)relevansens tecken Teknikvetenskap i sig är tillämpad Inställningen till samverkan är nedärvd De nya lärosätena arbetar målmedvetet med samverkan: De har tagit det regionala uppdraget på allvar Med blygsamma basanslag har de nödgats vända sig till finansiärer av samverkan för att kunna bygga upp en FoU-verksamhet De äldsta och ämnesmässigt breda lärosätena har överlag hunnit minst långt i utvecklingen av samverkan: Stora och anrika organisationer styrs inte om så lätt Samverkan är inte lika naturlig inom alla vetenskapsområden 17

Finansiärers påverkan 18

På lärosätesövergripande nivå Lärosäten formulerar sällan mål och strategier där insatser från enskilda finansiärer kan spåras Lärosätena har dock utvecklat arbetssätt och organisationer för att kunna hantera finansiärers krav på centralt fattade beslut Krav på egen medfinansiering svåra att hantera Prioriteringar mellan ämnesområden och FoU-miljöer formuleras sällan i skrift, och lärosätesledningar vill heller inte gärna begränsas av fleråriga strategier 19

Stödfunktioner för samverkan På 1980-talet engagerade sig flera lärosätesledningar i etablering av teknikparker Flera lärosäten byggde upp stödfunktioner för att underlätta deltagande i EUs ramprogram Lärosätena har utvecklat stödfunktioner för att främja samverkan och innovation, i flera fall delfinansierade av STU, Nutek och VINNOVA Effekterna är bland andra: En uttalad professionalisering av arbetet med konsortiebyggande och ansökningsproduktion Ett effektivare nyttiggörande av FoU-resultat 20

Forskares projektledningsförmågor Företag ställer höga krav på projektledning av samverkansprojekt Redan i MK-programmet lyftes behovet av att utveckla ledarskapet, och i både KC- och VINN Excellence-programmen genomfördes ledarskapsutvecklingsprogram EUs ramprogram ställer höga krav för att ansökningar ska ha en chans i konkurrensen VINNOVA ställer i vissa fall tuffare krav på ansökningar än andra finansiärer Dessa strukturerade arbetssätt har även anammats i andra sammanhang, och finansiärernas påverkan är därför omfattande 21

Aktörer i det omgivande samhället Absorptionskapaciteten i samhället har ökat genom att antalet forskarutbildade ökat kraftigt, särskilt genom SSFs forskarskolor och Nuteks KC-program Finansiärernas satsningarna har åstadkommit en beteendeadditionalitet, inte minst i näringslivet: Breddad samverkan till fler finansiärer Stora centrumsatsningar medger utforskning av mer grundläggande problemställningar och teknikutveckling Ökade krav på medfinansiering, och samverkan inom för företagen strategiska frågor, har gjort samverkan till en ledningsfråga Öppnare och djupare FoU-samverkan ( open innovation ), inklusive strategiska samverkansavtal Samverkan inom FoU för att påverka grund- och forskarutbildning så att examinanderna blir mer anställningsbara 22

Om orsak och verkan 23

Ökad samverkan Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället har ökat kraftigt sedan mitten av 1980-talet, vilket visat med både kvantitativa data och kvalitativa exempel Att samverkan har ökat är klart, men det är betydligt svårare att påvisa entydiga orsaks-verkanssamband för varför så skett 24

Väsentliga drivkrafter (1) Förändringar i högskolelagen (1997, 2009), krav i regleringsbrev EUs ramprogram (~1990) med: Krav på samverkan mellan medlemsländer och sektorer Krav på relevans för näringsliv och samhälle Krävande ansökningar och projektadministration Svenska program som krävde samverkan, bland andra: MK-programmet (1995) De två första branschforskningsprogrammen (1993) KKS program för samproduktion (1994) KC-programmet (1995) Krav på medfinansiering från lärosätet och på att lärosätet ska vara sökande (2005) 25

Väsentliga drivkrafter (2) Förväntningar från aktörer i det omgivande samhället En genuin önskan att bidra till samhällsutvecklingen Eskalerande internationell konkurrens mellan lärosäten: Samverkan med stora företag utgör ett slags kvalitetsstämpel Inspiration av världsledande universitets arbetssätt för samverkan 26

Så vilka är då finansiärernas bidrag? I början av 1990-talet uppstod flera finansieringsmöjligheter med krav på samverkan nästan samtidigt En viss påverkan på lärosätens ämnesmässiga utveckling är trolig Dessa samverkansinsatser har varit avgörande för framväxten av lärosätenas samverkan, men det är oftast omöjligt att säga vilka effekter en enskild insats haft Ett par undantag: Tillkomsten av stödfunktioner för ramprogramsdeltagande var ett resultat av det tredje ramprogrammets möjligheter och krav KC-programmet har påverkat mycket genom: Påverkan på lärosätens arbetssätt med centrumbildningar Att producera 500+ doktorer 27

Bottom up möter top down När samverkansuppdraget tillkom i högskolelagen 1997 hamnade samverkan i högre grad på lärosätesledningarnas bord: Interna behov av en professionalisering av samverkan Interna behov av prioriteringar mellan forskningsområden och forskargrupper Förväntningar från samarbetsparter om ett professionellt bemötande och effektiva arbetsformer Internationell konkurrens och inspiration Individuella initiativ till samverkan mötte därmed ledningarnas insatser 28

Finansiärernas insatser har varit avgörande Naturligtvis fanns också andra interna drivkrafter, men före 1990- talet fanns inte så mycket bränsle pengar Det tidiga 1990-talets olika samverkansinsatser utgjorde ett bränsle och ett smörjmedel där Nutek/VINNOVA och KKS var viktiga förändringsagenter Med resurser från finansiärerna skapades möjligheter att förverkliga ambitioner om att bidra till samhällsutvecklingen 29

Tack för uppmärksamheten www.technopolis-group.com technopolis group har kontor i Amsterdam, Brighton, Bryssel, Frankfurt, Paris, Stockholm, Tallinn och Wien 30