Nyheter och förändringar i AMA EL 16

EL Nyheter och förändringar i AMA EL 16 AMA EL 16 tillhör den nionde generationen av AMA. Det finns mycket som har utvecklats i den nya upplagan och i den tillhörande publikationen Råd och anvisningar till AMA EL 16. Exempel på förändringar och nyheter beskrivs kortfattat i denna och anslutande artiklar. TEXT OCH FOTO : PER ANDERSSON AMA EL 16 och RA EL 16 har sitt ursprung ur AMA EL 12 och RA EL 12. Innehållet i den nya generationen är uppdaterat och utvecklat för att möta dagens behov av eltekniska arbeten. Samtliga texter i publikationerna har granskats. Stor vikt har lagts ner på att kontrollera och justera de många hänvisningar till standarder och andra dokument som finns i AMA och RA så att de pekar mot relevanta utgåvor och titlar. TYDLIGGÖRANDE AV HARMONISERADE STANDARDER I både AMA och RA finns det en förteckning över åberopad standard. I förteckningen skrivs namnet på standarden ut till skillnad mot i krav- och rådstexterna där enbart standardbeteckningen anges. I förteckningen framgår det också vilken utgåva som legat till grund för utarbetandet av AMA och RA. Vissa standarder har ett index H) efter sig. Det förtydligar att standarden är harmoni- ELSYSTEM I den nya generationen av AMA EL har det gjorts en betydande förändring inom kabelavsnittet. Tillämpningen med streckkoder, som innebar att den som upprättade den tekniska beskrivningen skulle kombinera kabeltyp och förläggningssätt är borttaget. Nu skrivs kombinationerna ut i sin helhet i AMA och RA och genom det fås en samstämmighet med AMA-online. Att streckkoderna försvinner är en fördel för användarna då erfarenheten visar att de serad till ett EU-direktiv. Genom att följa harmoniserade standarder uppfylls kraven i direktiven. I EU:s officiella tidning (Official Journal) presenteras de standarder som är harmoniserade. SMÅ FÖRÄNDRINGAR I VISSA KAPITEL I några av de mindre kapitlen är förändringarna inte speciellt påtagliga, ett exempel på ett sådant kapitel är B Förarbeten, hjälparbeten, saneringsarbeten, flyttning, demontering, rivning, röjning m m. Innehållet har uppdaterats gällande hänvisningar. Rådstexten i avsnitt BED har kompletterats med hänvisning till SFS 2014:1075 Förordningen om producentansvar för elutrustning. Inom kapitel L Puts, målning, skyddsbeläggningar, skyddsimpregneringar m m har det skett några kompletteringar. Under kod och rubrik LCV.11 Rostskyddsmålning av stålkonstruktioner i installationer har AMA och RA Tillverkarens anvisningar ska följas vid applicering av klotterskydd. kompletterats med den okodade underrubriken utförandekrav. Kompletteringen har gjorts för att förtydliga den underliggande texten. Klotterskyddsbehandling av installationer beskrivs under kod LEV. Här finns det ny AMA-text om farligt avfall och att skyddet ska påföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. ofta användes på ett felaktigt sätt och upplevdes svårbegripliga. Kabelavsnittet har också kompletterats med två nya kodstrukturer. Koden SCK innehåller nu, förutom anslutningskablar, även korskopplingskablar. Genom det har en ny underliggande struktur byggts upp för de båda typerna med partvinnade kablar och optokablar. För kabel-tv-system finns en särskild kod för anslutningskablar. Ny kodstruktur finns också till kablar för snabbkopplade installationssystem och dessa är placerade under SCS. Fördelningsblock, fördelningsboxar, adaptrar och andra kopplingstillbehör för snabbkopplade installationssystem är placerade under det nya avsnittet SDD. UTVECKLAD KODSTRUKTUR FÖR LED För belysning har kravet att armaturer ska anslutas så att jämn fasfördelning erhålls lagts högst upp i avsnittet under 63.F Belysnings- och ljussystem. Kra- 66 AMA-nytt EL 1/2016

PER ANDERSSON AMA-redaktör El/Tele, AB Svensk Byggtjänst vet fanns tidigare längre ner i hierarkin. Kod och rubrik FJ Belysningssystem för vägledande skyltning har flyttats till FHD i avsnittet för nödbelysnings- och reservbelysningssystem. AMA-texten under SFN.2 har justerats och nu är kravet att vägledningsarmaturer ska uppfylla standarden SS-EN 60598-2-22. Det är projektörens uppgift att ange armaturens storlek och luminans och till hjälp finns det råd om det i RA. Avsnitten om flygplatsljus (FK och SFQ) har omarbetats. Kodstrukturen är nu anpassad för att bättre passa ihop med Transportstyrelsens krav och benämningar. För att möta upp mot dessa krav är även rubriken till FMB justerad till varningsljussystem med hinderljus för luftfart. Den belysningsteknik som är mest i ropet idag är utan tvekan LED. Rubriken till SNT.17 har justerats till det vidare begreppet LED-ljuskällor. Underliggande koder och rubriker har skapats för SNT.171 LED-lampor och SNT.172 LED-moduler. PLATS ATT BESKRIVA SMÅSKALIG ENERGIPRODUKTION I RA EL 12 fanns det i produktionsresultatstabellen under SH koder om utrustning för energiproduktion med motordrivna generatoraggregat, vindkraftverk och solkraftverk. I RA EL 16 har även vattenkraft lagts till. Byggdelstabellen har kompletterats med ett nytt avsnitt med systemkoder för energiproduktion (63.P). Här ska småskaliga energi-produktionsanläggningar beskrivas och avsnittet är underindelat på samma sätt som i SH. Mellan generationerna av AMA och RA har det genom AMA-nytt initierats en mängd nya koder och rubriker genom samarbetet med Trafikverket. Dessa har nu arbetats in och de är framförallt aktuella för olika typer av järnvägsprojekt. NY STANDARD ÄNDRAR PLACERING AV UTTAG Hösten 2014 fastställdes SS 4370102 Små energiproducerande anläggningar syns idag på många fastigheter. som är en vägledning för anslutning, mätning, placering och montage för eloch teleinstallationer. Den ersatte sex tidigare standarder och det har inneburit en hel del justeringar av texterna i AMA och RA. Bland annat har måttet för placering av uttag från innerhörn ändrats till 250 mm under SMB.11 Vägguttag för högst 16 A för allmänbruk och måttet till understa apparat justerats till 830 mm under SMB.14 Vägguttag kombinerade med elkopplare e d. Vidare under SMB.11 har den okodade rubriken Risk för barnolycksfall och underliggande text tagits bort då detta krav finns i ELSÄK-FS 2008:1. SMB.3 Lamputtag hade tidigare krav i AMA att det skulle uppfylla standarden SS 4288831. Då det håller på att introduceras en ny typ av lamputtag (enligt SS-EN 61995-1 och SS-EN 61995-2) är kravet borttaget och i RA finns rådet att projektören ska ange vilket lamputtag som ska installeras. RUBRIKER JUSTERADE FÖR ELINSTALLATIONSRÖR I föregående generation fanns den okodade rubriken Skydd för kablar ovan mark och i hus med tillhörande text under SBN Kabelskydd och kabelmarkeringar. Den handlar enbart om kabelskydd och har därför flyttats till SBN.1. Kravet på diameter på kabelskydd av plaströr (SBN.112) har justerats. Nu ska det vara minst 1,2 gånger kabelns ytterdiameter mot tidigare 2. Avsnittet har också kompletterats med SBN.613 Markeringsnät. Rubrikerna för 61/3 och SBQ har justerats genom att ordet flexrör tagits bort. I AMA definieras elinstallationsrör med elinstallationsrör eller rör är sammanfattande benämningar på styva rör typ vp-rör, metallrör, flexibla rör, böjliga rör, spiralslang, slang etc som ska rymma kablar. Det innebär att flexrör ryms i begreppet elinstallationsrör och därför inte ska stå med i rubriken. Elinstallationsrör som monteras utomhus behöver vara UV-beständig, det kravet finns också under den nya koden SBQ.15 Elinstallationsrör utomhus. BANTAD STRUKTUR FÖR RELÄSKYDD Den underliggande strukturen till SEB.2 Reläskydd har i RA EL 16 tagits bort. Tidigare var kodstrukturen i avsnittet väldigt detaljerad. Rådstexter för de borttagna koderna har flyttats till SEB.2 och särskiljs med okodade underrubriker. AMA-nytt EL 1/2016 67

EL RA har kompletterats med SJD.2 Strömförsörjningsaggregat med avbrottsfri kraft (UPS). Denna typ av UPS är en mindre enhet och kan användas som strömbackup till exempelvis en dator eller ett mindre system. Rubriken till SF har moderniserats och lyder nu IT-utrustning, programvaror m m i installationssystem. Avsnittet har också kompletterats med SFF Aktiv nätverksutrustning och SFG Adaptrar i nätverk. De nya koderna fanns tidigare i kapitel T.. TELESYSTEM Vilka funktioner ett telesystem innehåller kan variera både till omfång och komplexitet men rent generellt går utvecklingen mot att allt flera, många gånger tekniskt avancerade, system byggs ihop till ett gemensamt. För att förenkla beskrivningsarbetet införs i RA EL 16 sammansatta flerfunktionsnät i fastighet (64.BCA) samt sammansatta system för teletekniska säkerhetssystem (64.CA), signalsystem (64.DA) och telekommunikationssystem (64.EA). Väl fungerande mobila telefonsystem har hög prioritet för vissa samhällsfunktioner men det är också något som de flesta tar för givet i vardagen. I AMA finns nu ett övergripande krav att dessa system ska uppfylla krav från Post- och telestyrelsen. I RA har det lagts till en ny kod och rubrik där mobila RAKELsystem ska beskrivas. Det har också lagts till flera råd om utformningen av publika system. SÄKER UTRYMNING FÖR ALLA I händelse av fara kan det bli aktuellt att utrymma en byggnad. Publika lokaler som ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan därför enligt BBR behöva en utrymningsplats. Från utrymningsplatsen ska det finnas möjlighet till tvåvägskommunikation. För att kunna beskriva kraven på kommunikationen har koden 64.EBHC Hjälptelefonsystem för tillfällig utrymningsplats lagts till i byggdelstabellen. Apparaterna till systemet ska beskrivas under det nya avsnittet TFE.72 Apparater i hjälptelefonsystem för tillfällig utrymningsplats. Kompletteringar har också gjorts i RA inom avsnittet som behandlar apparater i utrymningslarmssystem. Nyheter där är manövertablåer (TBB.533), utrymningsmikrofoner (TBB.534) och att högtalare flyttats från apparater i automatiska brandlarmsystem till TBB.541. TEKNIKUTVECKLING ORSAKAR I AMA finns nu kravet att larmknapp för aktivering av automatiskt brandsläckningssystem ska vara gul. OMFLYTTNING Vissa apparater som ursprungligen användes enbart i datanät har med den tekniska utvecklingen fått bredare användningsområde. Som en följd av det har avsnitten TGB Kommunikationsenheter i datanät och TGC Adaptrar i datanät flyttats från apparater i datakommunikationssystem till SFF Aktiv nätverksutrustning och SFG Adaptrar i nätverk. Genom flytten blir tilllämpningen mer naturlig när apparaterna ska användas i andra typer av system. I avsnitt TFC.31 Apparater i bildvisningssystem har det lagts till en del koder som tidigare låg direkt under TFC. Genom flyttningen blir strukturen i avsnittet mer korrekt och användbar. Det har också kompletterats med några nya koder och rubriker om kortkastande projektorer (TFC.332), interaktiv skrivtavla (TFC.37) och väggfäste (TFC.382) Nu finns det nya koder och rubriker där kommunikationen till den tillfälliga utrymmningsplatsen kan beskrivas. VÄLJA EGENSKAPER PÅ PLASTPRODUKTER På en hög nivå i kapitel T finns sedan tidigare rådet att under aktuell kod och rubrik ange om plastprodukter ska vara halogenfria. Råd har nu lagts till om att på motsvarande sätt ange om elmateriel ska vara utfört i självslocknande material, det vill säga att materialet inte ska underhålla förbränningen. 68 AMA-nytt EL 1/2016

PER ANDERSSON AMA-redaktör El/Tele, AB Svensk Byggtjänst TRANSPORTSYSTEM En betydande förändring inom hissavsnittet är införandet av de nya säkerhetsreglerna i SS-EN 81-20:2014. Den innehåller krav för både elektriska och hydrauliska hissar och ersätter SS-EN 81-1+A3:2010 samt SS-EN 81-2+A3:2010. I 71 Hissystem och under den okodade rubriken Hisstyper har det lagts till fyra nya hisstyper. De nya typerna är brandbekämpningshiss, räddningshiss, utrymningshiss och frångänglighetshiss. De tre första initierades redan i AMA-nytt 1/2013. WBG.1 Hisskorgar har kompletterats med krav på korgstorlek för brandbekämpningshiss och utrymningshiss. Att minimera energianvändningen är något som ligger högt på agendan i dagens byggprojekt. En del i det kan vara att återvinna hissens rörelseenergi och omvandla den till elenergi. För att kunna beskriva den tekniska lösningen har byggdelstabellen kompletterats med 71.C Automatisk återmatningsfunktion av elenergi. BÄTTRE STYRNING AV TRAFIKFLÖDEN Byggdelstabellen har också kompletterats med kod för destinationskontroll För att undvika långa driftstopp kan system för automatisk återstart efter nödstopp installeras. (71.EABC/6). Detta styrsystem kan vara aktuellt i höga byggnader med stora trafikflöden och ger en möjlighet att effektivt styra och optimera användningen av hissarna. I AMA finns det två figurer som beskriver olika sätt att utföra systemet med destinationskontroll. Drivsystem i hissinstallationer finns i avsnitt 71.B. Under den koden har nu tillåtna gränsvärden skrivits ut för stannplansinställning och planhållning. Tillkomna krav är också att temperaturen i hissmaskinrum eller maskinutrymme i hisschakt ska hållas mellan +5 C till 40 C samt att drivsystem ska vara systemtestat tillsammans med avsett styrsystem. Kravet på systemtest återfinns även under 71.EA Styrsystem i hissinstallation. Ny okodad underrubrik, Taluppfattbarhet, har lagts till i AMA under 71.EJH Funktion för stannplansindikering. Där återfinns värden för talöverföringsindex STI för olika driftsituationer. Avsnittet om diverse transportsystem har kompletterats med koder och rubriker för trapphissar. NY TYP AV HISSLINA I RA, avsnitt 71.G Nödsignalsystem i hissinstallation, har två underliggande koder tagits bort. Tekniken med lokaltelefonförbindelse och telefonförbindelse via det allmänna telenätet används inte då de inte uppfyller dagens krav. För system med hisstelefon är det nu ett krav i AMA att nödsignalknappen ska vara försedd med en gul klocksymbol. Det tidigare kravet att det skulle finnas en skylt med texten att knappen ska hållas intryckt i minst 15 sekunder har flyttats till RA. Rubriken till WBC.1 har justerats till linor till hiss för att öppna upp för olika material. Tidigare hette den stållinor till AMA-nytt EL 1/2016 69

EL hiss och den är nu flyttad till WBG.12. Samtidigt har det skapats en ny kod och rubrik WBC.13 Kompositlinor till hiss. Under koden för lyftcylindrar till hydraulhiss WBC.31 har kravet för storleken på uppsamlingskärlet för olja ändrats, det ska nu rymma minst 5 liter mot tidigare minst 10. Texten om tillåten läckning har tagits bort. Den okodade rubriken Växellöst maskineri under WBF.14 Hissmotorer har kompletterats med att hissmotor kan utföras som frekvenstyrd asynkronmotor. STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM I AMA-nytt 2/2014 presenterades en mängd nya koder och rubriker inom kapitel 8 Styr- och övervakningssystem. Samtliga av dessa har nu arbetats in i RA EL 16. De nya koderna initierades av Trafikverket och berör system inom järnvägen. I nuläget finns det inga anslutande texter till de nya koderna i RA men i Trafikverkets komplement, TRVAMA EL, finns det textförslag på SÄKER ÅTERSTART VID STOPP Funktioner i styrsystem för rulltrappsoch rullrampssystem har kompletterats med 73.EBEE Automatisk återstart efter nödstopp. Funktionen är framförallt användbar där det inte finns personal på plats som kan åtgärda stoppet. I AMA finns det krav för att återstarten ska ske på ett säkert sätt. Under 73 och den okodade rubriken Miljöbetingelser fanns det i AMA EL 12 ljudkrav för anläggningar med en lyfthöjd på sex meter eller lägre. Dessa krav har nu utgått då det krävdes särskilda åtgärder för att de skulle uppfyllas. Ett annat krav som utgått är att handledare ska drivas från stagkedjor som fanns under WDC.2 Handledare. Den tekniken används inte i dagens installationer. Utöver det har BSAB-tabellerna i avsnitt WD kompletterats med en mängd nya koder och rubriker. en övergripande nivå som kan föras in i den tekniska beskrivningen. JUSTERADE RUBRIKER FÖRTYDLIGAR Inom kapitel U, apparater för styrning och övervakning, har bland annat ett par rubriker justerats. Ordet propangivare har ersatts med givare för brandfarliga gaser. Justeringen har gjorts under koderna UBK.127, UBK.227 NYA KODER FÖR TRAPPHISSAR De avslutande avsnitten i kapitel 7 och W tar upp diverse transportsystem. Nya koder och rubriker är 78.G System med trapphiss och WYG Apparater, maskiner m m till trapphissar. För apparater, maskiner m m till lyftbord e d (WYC) har AMA-texten kompletterats med att lyftcylinder ska förses med rörbrottsventil och länklager i båda infästningsställena. Kravet att lastplanet ska vara av riktad stålplåt är borttaget. Kod WY i RA har kompletterats med ett övergripande råd om att tänka på hur infästningar utförs. Detta för att det inte ska uppstå störande stomljud i anläggningen. och UDK.71. Genom ändringen ges möjlighet till en bredare och tydligare tillämpning av koden. Till koden UCA.831 Zonregulatorer har den underliggande strukturen tagit bort. Tidigare fanns det en uppdelning som specificerade värme/ kyla (UCA.8311), fläktkonvektorer (UCA.8312) och variabelflödessystem (UCA.8313). Trafikverket har initierat många nya koder och rubriker gällande järnväg. 70 AMA-nytt EL 1/2016

PER ANDERSSON AMA-redaktör El/Tele, AB Svensk Byggtjänst MÄRKNING, KONTROLL OCH DOKUMENTATION Inom kapitel Y finns många av momenten som ska utföras i slutskedet av entreprenaden samlade. Avsnittet om kontrollmätning av installationer (YTC.3) har tagits bort. Anledningen till det är att utredningsgruppen för AMA EL 16 inte anser det finns något skäl till att skilja denna kontroll från de övriga som ska utföras. Tanken är således att kontrollmätningen ska beskrivas under aktuell kod och rubrik i avsnitt YTC.1. För installationer som sträcker sig över ett större geografiskt område, exempelvis ett campus eller industriområde, kan det finnas behov av att dokumentera utbredningen i ett geografiskt informationssystem (GIS). För GIS-system för installationer har det lagts till koden YUS. Om det ställs krav för underlag till GISsystem ska dessa beskrivas under YUT. FLERA AVSNITT KOMPLETTERADE MED NYA KODER Som en följd av de kompletteringar som initierats genom Trafikverket (inom kapitel 6 och 8) har BSAB-strukturen utökats med en mängd nya koder och rubriker. Kompletteringarna faller väl in i den befintliga strukturen och öppnar upp för att beskriva de nytillkomna systemen på ett likartat sätt som de som funnits sedan tidigare. Inom YTB.1 Märkning och YTB.2 Skyltning har texterna i både AMA och RA tydliggjorts så att de överensstämmer med definitionerna i AMA. Det har bland annat inneburit att YTB.175 och YTB.176 kompletterats med texter och de okodade rubrikerna Märkning av maskinrum respektive Märkning av maskindriven port. Texterna är flyttade från YTB.275 och YTB.276. Enligt YTB.263 ska varningsskylt följa Elsäkerhetsverkets föreskrifter. SLOPADE TEXTER GÄLLANDE KONTROLL Kontroll av elkraftsystem tas upp i YTC.163. I föregående generation av AMA fanns det uppräknat kontroller som skulle utföras när så var tillämpligt, de exemplen är nu strukna. De olika kontrollerna var hämtade ur SS 4364000 och elinstallatören har redan skyldighet att göra nödvändiga kontroller för att säkerställa att elanläggningen uppfyller god elsäkerhetsteknisk praxis. Kontroll och mätning av belysningsvärden anges under YTC.1632 och i AMA EL 12 var det beskrivet olika parametrar som skulle tas hänsyn till vid utförandet. Texten är borttagen och istället gäller det att projektören anger, med hjälp av råd i RA, vilka kontroller och mätningar som ska göras och hur de ska gå till rent praktiskt. Text ur AMA har också tagits bort för kontroll av hissar (YTC.171). Den kontrollen som tidigare angavs regleras genom krav från myndigheterna. Det är även här ett uppdrag för projektören att ställa krav på övriga kontroller som entreprenören ska utföra och dokumentera. Märkning av hiss ska enligt SS-EN 81-20:2014. RELATIONSHANDLINGAR SKA UNDERTECKNAS Det har sedan tidigare varit krav i AMA under YUD att relationshandlingar ska dateras och förses med texten RELATIONSHANDLING. I AMA EL 16 har det kravet kompletterats med att handlingen ska vara undertecknad av en behörig undertecknare. Vem som är behörig undertecknare är definierat i AMA som person som har mandat att underteckna dokument med bindande verkan i berört avseende. Underhållsinstruktioner för installationer tas upp i avsnitt YUK. I tidigare generation var det ett krav att dessa skulle vara skilda från entreprenaddokumentationen. Den texten är nu borttagen. AMA-nytt EL 1/2016 71