Innehåll. Förord 5. Beskrivningsexempel 121

Transkript

1 Innehåll Förord 5 1 Inledning 7 2 AMA och byggprocessen 11 3 AMA och juridiken 17 4 AMA och BSAB 21 5 Hur AMA ska användas 25 6 Byggdelar i AMA EL 33 7 Produktionsresultat i AMA EL 65 Beskrivningsexempel 121 3

2 Förord AMA och tillhörande Råd och anvisningar är hjälpmedel som är vedertagna i byggsverige. Genom dess standardiserade form har många avtalsdokument kunnat upprättas och därmed fått en gemensam tolkning av byggbranschens aktörer. För varje ny utgåva av AMA och RA har strukturen förfinats, innehållet anpassats och omfånget ökat. Standardiserade och genomarbetade texter liksom omfattande råd utgör en mycket god grund för upphandling och avtal. AMA-dokumenten har funnits länge inom byggsektorn. Ändå har vi konstaterat att inte alla har kunskap om de grundläggande regler för AMAs användning som finns. Konsekvensen av detta blir både onödigt arbete och risk för störningar i byggprocessen. Att följa dessa regler ökar tydligheten och ger entydiga texter som är till fördel för alla parter. Denna bok vänder sig till dem som arbetar med AMA EL och är en ny utgåva av Så arbetar du med AMA EL 09 från Vi vill peka på de rutiner som underlättar för den som upprättar beskrivningar och för de som läser dem. Vi hoppas även öka förståelsen och ge en bakgrund till AMAs utformning och hur den är upplagd. Med hjälp av beskrivningsexempel vill vi bidra med stöd till beskrivaren och bidra till en enhetlig användning av AMA. Många har valt att gå en utbildning i AMA EL. För dem, och alla andra, är denna handbok ett hjälpmedel i det dagliga arbetet. Anders Wester Kenth Ryeskog Per Andersson 5

3 1 Inledning En teknisk beskrivning ligger till grund för upphandling och produktion av olika byggobjekt. Den är en del av de kontraktshandlingar som upprättas. Genom att utföra beskrivningen enligt AMA blir strukturen lika från ett projekt till ett annat. Gemensamheten sträcker sig över flera fackområden vilket är viktigt då koder och rubriker kan behöva hämtas från andra teknikområden. Ett exempel på det kan vara att i en elentreprenad, där beskrivningen upprättas med AMA EL, ska ingå installationsgolv. Koder och rubriker för installationsgolv finns redovisat i AMA Hus och hämtas följaktligen därifrån. Varför behövs AMA EL En stor fördel med den långa traditionen med AMA och den gemensamma strukturen är att användaren känner igen sig från tidigare tekniska beskrivningar. Men för att det ska uppnås är det viktigt att beskrivningen är upprättat enligt de regler som gäller för AMA. Om exempelvis uppgifter redovisas på fel ställe finns det en risk att det missas i projektet. Att åtgärda det i projektets slutfas kan många gånger vara förknippat med extra kostnader och tvist om vem som ska betraktas som ansvarig. Utformningen av en beskrivning påverkar även objektet efter att det färdigställts då den kan ingå i relationshandlingarna och även utgöra en grund för upprättande av drift- och underhållsinstruktioner. En teknisk beskrivning har relevans och påverkan genom hela byggprocessen och efterföljande förvaltning. Det hjälpmedel som AMA utgör är unikt för Sverige då det förenklar och minimerar handlingarna genom att fulltextbeskrivningar inte behöver användas. En i beskrivningen angiven kod och rubrik från AMA med tillhörande text kompletterar eller ändrar innehållet i referensverket. Bakgrund till dagens AMA EL Arbetet med ett hjälpmedel för att göra beskrivningar som borgade för ett beprövat, fackmässigt och frekvent utförande av god kvalitet togs av 7

4 SÅ ARBETAR DU MED AMA EL Tradition och erfarenhet är viktiga ingredienser och byggstenar för AMA. Svenska Arkitekters Riksförbund och Svenska Värme- och Sanitetstekniska föreningen. Detta arbete utmynnade i de första AMA-publikationerna, AMA bygg och AMA rör, som kom ut Tio år senare kom den första revideringen av AMA. Samtidigt kompletterades AMA med flera fackområden. Den första AMA-publikationen för elbeskrivningar, EL AMA, kom ut gjordes en omfattande bearbetning av de tidigare utgivna AMA-böckerna och AMA-serien kompletterades med AF AMA 72, Kyl AMA 72 och Mark AMA 72. För Svensk Byggtjänst är 1976 ett viktigt år eftersom man då tog över ansvaret för utveckling och utgivning av AMA. Mellan utgivningarna av de olika AMA-versionerna stod inte den tekniska utvecklingen stilla. Förändring av olika referensdokument fanns inte dokumenterade vilket också var en brist. För att hålla beskrivaren uppdaterad mellan AMA-utgivningarna började AMA-nytt ges ut Där presenterades, förutom förslag på beskrivningstexter, informerande artiklar om aktuella frågeställningar av både teknisk art och för upprättandet av tekniska beskrivningar var det dags för en ny generation av AMA- och RA-böckerna. En större systemförändring, som byggde på BSAB 96, gjordes till AMA 98. De nuvarande utgåvorna innebar inte någon lika omfattande system- 8

5 KAPITEL 1 INLEDNING förändring. Däremot har en löpande utgivning införts med ett fastställt intervall på tre år. Alla fackområden kallas nu för AMA följt av respektive fackområde, till exempel AMA Anläggning, AMA Hus och AMA EL. Den första generationen som kom ut med treårsintervall för eltekniska arbeten var AMA EL 09. Målsättning Vår avsikt med denna bok är att presentera ett underlag så att AMAs användare upprättar och tolkar tekniska beskrivningar efter samma grundregler. Detta ökar användbarheten av referensdokumenten och ger god förutsättning för samstämmighet vilket minskar risken för kostsamma feltolkningar och otydliga fakta. De regler vi tar upp gäller hantering av koder och rubriker samt regler för konstruktion av projektspecifika koder. Pyramid- och företrädesregeln är andra viktiga delar i AMAs värld. Arbetet med att ta fram en ny generation Framtagandet av en ny generation av AMA och RA görs i nära samarbete med branschen. Projekten leds av Svensk Byggtjänst och arbetsgruppen innehåller externa experter inom de olika teknikområdena. Förenklat kan uppdateringen av innehållet delas upp i tre huvuddelar inarbetning av AMA-nytt uppdatering av hänvisningar komplettering av ny teknik. Mellan utgivningen av de olika generationerna används AMA-nytt för att uppdatera kodstruktur, texter och förändringar av hänvisningar. Relevanta texter arbetas sedan in när det är dags för en ny utgåva av AMA och RA. Stor vikt läggs i att kontrollera det stora antalet hänvisningar till standarder, handböcker och andra dokument så att de pekar mot relevanta beteckningar och utgåvor. Finns möjligheten är ambitionen att föra in krav och råd direkt i texterna istället för att hänvisa till externa dokument. Den tekniska utvecklingen går fort framåt inom vissa områden. För att AMA och RA ska vara användbart i dagens byggprojekt kompletteras kodstruktur och texter för att möta teknikutvecklingen. Många gånger resulterar det i olika typer av råd då kravtexterna i AMA ska bestå av beprövad teknik som det finns erfarenhet av. Teknikutvecklingen kan också resultera i att avsnitt tas bort eller flyttas. I det redaktionella arbetet med texterna är målet att använda så entydiga begrepp som möjligt. Ibland behöver uttryck och begrepp justeras så att de är de som branschen använder idag. I denna bok finns exempel på både användning av AMA- och RA-tex- 9

6 SÅ ARBETAR DU MED AMA EL ter. Avsikten är att ge läsaren exempel som bidrar till en större förståelse och en gemensam syn. Vilken AMA gäller Ibland ställs frågan när den nya versionen av AMA börjar gälla. Det är avtalsparterna som avgör vilken AMA-utgåva som beskrivningen ska grundas på. Den som väljer en äldre utgåva missar de förändringar av texter som anknyter till dagens teknik. Sådan information som inte längre är aktuell rensas ur texten och när nya metoder blir beprövade kommer förslag till reviderade texter att presenteras i AMA-nytt och sedan bearbetas för att införas i kommande AMA-utgivning. Samma förhållande gäller för hänvisning till standard där förteckningarna i AMA och RA hjälper beskrivaren att hänvisa till och söka fakta i aktuella dokument. Den förändrade tekniken, nya produkter och förändrade metoder resulterar i förändringar i kodstrukturen. Genom den senaste utgåvan av AMA och RA slipper beskrivaren konstruera dessa själv med risk för problem med till exempel pyramidregeln. Det finns många goda skäl till att alltid använda den senaste utgåvan av AMA EL. Sorteras enligt BSAB AMA och RA innehåller texter som sorteras enligt BSAB-systemet. En genomgripande förändring i systematiken gjordes då 1983 års utgåva ersattes av BSAB 96. Denna utgåva ligger till grund för de senare AMA-publikationerna. De justeringar, kompletteringar och förändringar som tillkommit förändrar inte grundstrukturen. AMAs roll i framtiden Texterna i AMA går att ta del av på några olika sätt. De finns som tryckt bok, e-bok eller direkt på webben. Genom de digitala tjänsterna finns AMA-texterna enkelt tillgängliga i en läsplatta direkt ute på arbetsplatsen. Den struktur och form för tekniska beskrivningar som AMA erbjuder kommer att vara en viktig förutsättning även för framtidens byggande. 10

7 2 AMA och byggprocessen Att bygga en fastighet innebär en lång och omfattande process. I detta fall ser vi det utifrån beställarens, brukarens och förvaltarens perspektiv. Det börjar med en idé om syfte och utformning. Estetik och miljö är områden som ska kartläggas och framtida brukares och närboendes synpunkter behöver inhämtas. Kommunens planering för området kan tillstyrka eller utgöra skäl till förändring av översikts- och detaljplaner. Bildtext. Översikt och detaljer När de yttre ramarna blir tydliga blir de inre detaljerna flera och vart efter projektet växer blir informationsmängden allt större. Vid en entreprenad där beställaren svarar för projekteringen blir dessa handlingar grunden för förfrågningsunderlaget. Vid funktions- och totalentreprenader blir arbetsgången lite annorlunda. Men i båda fallen är strukturen för dokumenten och på deras innehåll viktig. Byggprocessen kan delas upp på olika sätt. Det inledande idéstadiet följs av en beslutsperiod där förutsättningar, ekonomiska ramar och en- 11

8 SÅ ARBETAR DU MED AMA EL treprenadform är hållpunkter. Under produktionstiden finns olika typer av kontroller och innan projektet avslutas och övergår i förvaltningsskedet ska det genom besiktning fastställas att beställning och leverans överensstämmer. Struktur genom AMA De olika handlingar som ska ingå och hur dessa hanteras skiljer sig delvis åt beroende på vilken entreprenadform som tillämpas. När projektet börjar få mer tydliga former ökar även kravet på att hålla struktur och ha sökbarhet för alla fakta som tillkommer. AMA är ett kraftfullt verktyg för alla skeden av bygg- och förvaltningsprocessen. Förutom de tekniska AMA-delarna är informationen i AMA AF viktig. Genom AMA AF struktureras olika formaliteter som hör ihop med ett byggprojekt, olika hjälpmedel på arbetsplatsen, regler för underentreprenörer och så vidare, ända till städning av det färdiga huset. Lagar och förordningar måste alltid följas och behandlas därför inte i AMA. Men ibland kan det behövas en precisering vem som ansvarar för att lagkravet uppfylls. Med AMA AF kan exempelvis vem som utför CE-märkning preciseras. Riskbedömning identifierar faror En viktig del i dagens samhälle är att skydda medborgare mot allehanda olyckor. Det kan gälla halka, risk att bli instängd eller påverkan av elektriska och magnetiska fält som några exempel. Vid projektering av en ny byggnad eller installation kan därför en riskanalys behövas. Hur omfattande den ska vara, vad den ska omfatta och vem som ska utföra den är aspekter som bör lösas i ett tidigt skede. Lagen om skydd mot olyckor kan användas i de mest skiftande situationer där det kan finnas en risk. Enligt de vedertagna principerna för riskreducering så ska de i första hand byggas bort, i andra hand förses med skydd så ingen kommer till skada och som sista utväg får man skylta och informera om de risker som kan finnas kvar. 12 Bestämma installationernas omfattning När det är bestämt vilken verksamhet som ska bedrivas och byggnadens storlek, utförande och planlösning har presenterats måste installationernas omfattning bestämmas. Detta har blivit allt viktigare då kostnaden för dessa idag utgör en stor del av den totala kostnaden för ett byggprojekt. Genom tabellen över byggdelar skapas en grundstruktur som skiljer ut installationerna för el- och telesystem, transportsystem och styr- och övervakningssystem. Den tydlighet detta skapar underlättar kostnadskalkyler för de olika, kommande entreprenaderna.

9 KAPITEL 2 AMA OCH BYGGPROCESSEN Rangordnade dokument Uppgifter från bland annat beskrivningar och ritningar är det som ligger till grund för kalkylering och upphandling. Det är viktigt att handlingarna är samordnade så att det inte finns olika utförandekrav och mängduppgifter i beskrivningarna och på ritningarna. Om differens finns skapar det självfallet problem. Är uppgifterna motstridiga så gäller, enligt rangordningen i AB 04 (Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader), den tekniska beskrivningen före ritningen. För att vara på den säkra sidan bör mängd- och utförandeuppgifter bara redovisas på ett ställe. Frågan kommer naturligtvis om vilka uppgifter som ska redovisas på ritning respektive i beskrivningen. På detta finns inget entydigt svar utan riktlinjen bör vara vad som är mest praktiskt i varje enskilt fall. Återkommande struktur Nyttan av att följa AMAs innehåll och struktur är stor. En genomarbetad struktur innebär inte bara att uppgifter inte kommer bort utan ger även fördelar då struktureringen blir en ram som alla inblandade är väl bekanta med. Sedan varierar innehållet för olika objekt men alltid under välkända former. Detta gäller även den som är entreprenör och ska räkna för att ge ett anbud. När AMA används finns det en tydlig och väl utprovad struktur för redovisning vilket betyder att kalkylatorn vet var uppgifterna hittas och hur de ska tolkas. I förfrågningsunderlaget anges inte bara kvantitet utan även vilken kvalitet, eller andra faktorer som påverkar priset, som objektet ska ha. De egenskaper som anges bör avse den färdiga, monterade och installerade produkten eller objektet. Om inte alla fakta finns att tillgå i samband med förfrågningsunderlaget bör fakta presenteras på sådant sätt att kostnadsnivån kan bestämmas. Genom korrekta och tydliga underlag får beställaren en säkrare bild av slutkostnaden med minimering av ÄTA-arbeten (ändring, tillägg, avgående) som en positiv effekt. Detta påverkar både beställarens budget och vinstmarginal liksom det påverkar kostnaden för både brukare och förvaltning. Dokument för förvaltning De produkter som installeras under byggfasen har ofta både monteringsanvisningar och dokument för skötsel och underhåll bifogade. Dessa ska finnas med då byggnaden är färdigställd och överlämnas till förvaltarens driftpersonal. Eftersom AMA-strukturen följt med under hela byggprocessen är det naturligt att sammanställa de dokument som behövs för drift och skötsel i 13

10 SÅ ARBETAR DU MED AMA EL samma beprövade struktur. Det är viktigt att apparater och utrustningar monteras efter tillverkarens anvisningar. Anvisningarna är oftast ett skriftligt dokument men det skulle också kunna vara efter en kontakt via exempelvis telefon. I det sistnämnda scenariot finns det en risk för missuppfattning och det saknas också dokumentation som kan behövas vid ett senare tillfälle. Det är därför viktigt att det införs i beskrivningen att det ska vara de dokumenterade anvisningar som ska följas. Bygghandlingar 90 Vid sidan av den tekniska beskrivningen behövs scheman, nätkartor och så vidare. Där länkar AMA och RA in krav från Bygghandlingar 90. Även om konstruktören vill utföra dokumenten efter andra principer är en samsyn med i branschen vedertagna metoder enligt Bygghandlingar 90 det som bör ligga till grund. Detta dokument förutsätts även vara vägledande för projektnumrering och liknande. Det är viktigt att se de olika dokumenten som delar i en enhet. De ska komplettera varandra utan att vara motstridiga eller lämna luckor med oredovisade fakta. Livscykelkostnad för förbrukning I byggprocessen blir det allt vanligare att ställa krav på att redovisa livscykelkostnad för olika energiförbrukare. I de senaste generationerna av AMA EL finns hänsynen till energi- och miljöfrågor tydligare uttryckt. Bildtext. 14