Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011.



Relevanta dokument
Handlingsprogram

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

Trygghetsbokslut 2008

Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr /171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Handlingsprogram för skydd mot olyckor Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige , 98 Diarienummer 382/12-015

Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst

PLAN KRISER

Krissamverkan Gotland

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Heby kommuns författningssamling

STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden

Generell krishanteringsförmåga. Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun.

Följa upp, utvärdera och förbättra

Nackas erfarenheter av Västra Götalandsprojektet Sociala risker

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan för Örebro kommun

Kf , 322 Blad 1(5)

Uppföljning folkhälsonämndens verksamhetsplan 2015

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Samverkansavtal mellan polis och kommun

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Verksamhetsplan Antagen

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN. Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna

Handledning för upphandling av projektutvärdering

Handlingsprogram. enligt lagen om skydd mot olyckor

Lednings- och styrdokument. SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Barn och ungdomars skador i Västernorrland

Arbetsmiljöplan Folkhälsonämnden. Diarienummer: FHN Fastställd av: Folkhälsonämnden Revideras: november 2016

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun

Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till styrdokument för krisberedskap.

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Krisberedskapsplan

Handlingsprogram för skydd och säkerhet i Västerviks kommun

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP

HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE

Verksamhetsrapport 2002

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället


KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet

Överenskommelse. mellan Lunds kommun & Närpolisområde Lund. Åtgärdplan 2009

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Krisledningsplan

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Rådet för folkhälsa, trygghet och säkerhet

Dnr KK12/364 RIKTLINJER. Riktlinjer för mångfald. ur ett medarbetarperspektiv Antagen av KS

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Verksamhetsplan

Innehållsförteckning Kvalitetsdefinition Bakgrund Syfte... 2

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Innehållsförteckning

Visionsstyrningsmodellen

Barnplan för Hedemora kommun

Handlingsprogram för förebyggande verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 170.2

Ledningssystem för kvalitet

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014

Lönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen

Delprogram Fallprevention

Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen

Bilaga 2. POSOM-plan

För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde

Försvarsdepartementet Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

HANDLINGS- PROGRAM. Kortversion

Revisionsstrategi

Krishanteringsprogram

Praktikrapport. Allmänt om praktikplatsen

Handlingsplan för arbete med utsatta EUmedborgare som vistas i Lunds kommun

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Ambulansdirigering Medhelp

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi

Brottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion

Transkript:

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Slutversion 2007-10-31

Innehållsförteckning 1 Bakgrunder och syften... 3 2 Omfattning av handlingsprogrammet... 4 2.1 Olyckor som leder till räddningstjänstinsatser...4 2.2 Övriga olyckor...4 2.3 Andra händelser och samordning med folkhälsoprogrammet 4 3 Målsättningar... 5 3.1 Inriktningsmål...6 3.2 Effektmål...6 3.3 Prestationsmål...6 4 Underlag i processarbetet... 7 5 Organisation... 8 5.1 Ansvar...8 5.2 Samverkansforum för kris och olyckshantering...8 5.3 Räddningstjänstförbundet...8 5.4 Koordineringsgrupp...9 5.5 er...9 5.6 Organisationsskiss...10 2 (10)

1 Bakgrunder och syften Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778), härefter benämnd LSO, innehåller bestämmelser om de åtgärder som den enskilde, staten och kommunerna skall vidta till skydd mot olyckor som kan leda till räddningsinsats. Sundsvall - Timrå Räddningstjänstförbund, RST, har givits uppdraget att för Sundsvalls kommun fullgöra flertalet av de skyldigheter som åligger kommunen enligt LSO. I förbundsordningen fastställs att RST skall sköta räddningstjänstverksamheten, den brandförebyggande verksamheten, sotningen och olycksutredning. Hur dessa verksamheter skall bedrivas beskrivs i särskilt handlingsprogram, utarbetat av Räddningstjänstförbundet. Ansvaret att verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder kvarstår hos kommunen. Fortsättningsvis beskriver detta handlingsprogram hur Sundsvalls kommunen skall fullgöra denna uppgift enligt LSO. Handlingsprogrammet har utformats som en övergripande rambeskrivning av kommunens processarbete och är till sin omfattning vidare än vad som anges i LSO. Handlingsprogrammet är framtaget i nära samarbete med Timrå kommun. Kommunernas program är i stort identiska och arbetet med skydd mot olyckor förväntas ske i en bred samverkan mellan kommunerna. Enligt LSO skall kommunen, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Meningen med det sistnämna är att kommunen i större utsträckning än tidigare skall ta initiativet till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsade verksamheter inom kommunens geografiska område. Kommunen skall dock inte ta över ett ansvar som åligger någon annan myndighet eller något annat organ. Lagen syftar till att stimulera kommunen och ge möjlighet till ett tvärsektoriellt säkerhetsarbete utifrån egna ambitioner, där olika sektorer skall samverka för att höja den allmänna säkerhetsnivån. Det kan gälla samverkan med aktörer med ansvar inom t.ex. trafiksäkerhetsområdet, plan- och byggsektorn, miljöförvaltningen, folkhälsoverksamheten, där verksamheten bl.a. styrs av speciallagstiftning. Syftet med handlingsprogrammet är att åstadkomma en samsyn och att undvika sektorskollisioner vilket över tiden leder till att Sundsvall blir tryggare och säkrare för de som bor, verkar eller vistas i kommunen. Målbeskrivningar, prioriteringar och andra bedömningar är baserade på befintliga riskanalyser, riksomfattande statistik och breda erfarenhetsåterkopplingar. De prioriterade olyckstyperna i effektmålen är inte överrepresenterade för Sundsvalls kommun men leder till stora konsekvenser för de drabbade. De har i första hand valts därför att det för dessa olyckstyper finns ett stort behov av samordning av det olycksförebyggande arbetet mellan flera aktörer i samhället. Fördjupade omvärlds-, risk- och nulägesanalyser samt upprättande av mer lokala statistiska underlag skall genomföras med syfte att ligga till grund för kommande handlingsprogram. Det lokala statistiska underlaget har även syftet att underlätta uppföljningen av programarbetet. 3 (10)

2 Omfattning av handlingsprogrammet 2.1 Olyckor som leder till räddningstjänstinsatser Handlingsprogrammet omfattar olyckor eller tillbud till olyckor som kan leda till en räddningstjänstinsats. Med olycka i dessa sammanhang menas plötsligt inträffade händelser som har medfört eller kan befaras medföra skada, t.ex. händelser som beror på företeelser i naturen, på människors handlande eller underlåtenhet att handla, vid t.ex. bränder, trafikolyckor, skred, olyckor med farliga ämnen. 2.2 Övriga olyckor Handlingsprogrammet omfattar även olyckor i en vidare mening, d.v.s. olyckor som inte leder till räddningstjänstinsatser. I ett första steg avses här olyckor som leder till skador på människors liv och hälsa och som föranleder besök på sjukhusens akutmottagningar eller på vårdcentraler. Hit hör mer vardagsmässiga olyckor som fallolyckor, förgiftningar, cykelolyckor, elolyckor. På sikt bör även olyckor eller händelser som leder till egendoms- och miljöskador innefattas. Även naturolyckor på grund av klimatförändringarna kan på sikt helt eller delvis innefattas i programmet. Dessa olyckor kan leda till personskador, stora samhällstörningar och egendomsskador. 2.3 Andra händelser och samordning med folkhälsoprogrammet Förutom händelser enligt 2.1 och 2.2 skall handlingsprogrammet stödja olika samhällsaktiviteter som pågår på det lokala planet i ett vidare säkerhets- och trygghetsperspektiv. En samordning mellan programmet för skydd mot olyckor och folkhälsoprogrammet är nödvändig. Folkhälsoprogrammet omfattar åtgärder som förebygger våldsbrott, eller andra brott, självdestruktiva handlingar, allmän skadegörelse, olyckor m.m. Processarbetet inom programmet skydd mot olyckor skall stödja folkhälsoprogrammet och bidra med att förtydliga orsakssammanhangen, helheten och samverkansbehoven. Orsakssammanhangen är av stor betydelse. Olyckor beror ofta på mänskligt handlande. Detta handlande eller brist på handlande är ofta socialt betingat. Ofta är alkohol eller andra droger inblandade vid olyckor. Liknande omständigheter är även vanliga vid andra samhällsföreteelser som brott, skadegörelse, suicid, etc. Samhällsåtgärderna inom dessa områden får därmed stora effekter i strävandena att minska antalet olyckor och följderna av dessa. Processarbetet inom handlingsprogrammet syftar till att ge en helhetsbild av de samhällsverksamheter som pågår, t.ex. av BRÅ och andra folkhälsoinsatser. Den samlade bilden ger ett bra underlag för beslut angående planeringen, uppföljningen och utvärderingen av verksamheterna. Olika samverkansbehov skall efterhand lyftas fram och åtgärdas i processarbetet. Handlingsprogrammet sätts in i ett större sammanhang och stöder kommunens strävan och framtidsvisioner att människor ska kunna leva ett gott liv i en säker och trygg kommun. Programmet är i linje med WHO:s strävan angående säkra och trygga kommuner. 4 (10)

3 Målsättningar Målsättningarna delas in i inriktningsmål, effektmål och prestationsmål. Inriktningsmål kan ses som en vision, ett tillstånd för kommunen som man strävar mot att uppnå i ett mycket långt tidsperspektiv. Effektmål beskriver deltillstånd, delresultat, etc. som i ett kortare tidsperspektiv sannolikt ger sådana effekter att man närmar sig inriktningsmålet. Prestationsmål är övergripande aktiviteter som sannolikt leder till effektmålen som man vill uppnå. Prestationsmålen i handlingsprogrammet anges i tidsperspektivet ett eller flera år. Aktiviteter och åtaganden för förvaltningar, kommunala bolag eller andra organisationer anges i verksamhetsplanerna för dessa organisationer och inte i handlingsprogrammet. Indikatorer Förhållanden som sannolikt visar på att effektmålen är på väg att uppfyllas skall mätas med hjälp av indikatorer. En sådan mätning görs i ett kortare tidsperspektiv (1-2 år) än mätningen av uppfyllelsen av effektmålen (5-10 år). Indikatorerna bestäms efterhand i processarbetet. De kan väljas för att jämföra kommunen med liknande kommuner eller ett riksgenomsnitt. De kan också vara kopplade till de aktiviteter som beslutas i samordningsgrupperna. 5 (10)

3.1 Inriktningsmål Inriktningsmålet är att Sundsvall skall vara en säker och trygg kommun för alla som bor, verkar eller vistas kommunen. 3.2 Effektmål För att effektivisera och kraftsamla resurserna, skapa modeller för processarbetet och goda exempel skall arbetet koncentreras till några på basis av befintliga riskanalyser, riksomfattande statistik och breda erfarenhetsåterkopplingar prioriterade olycks- och händelsetyper valda från kategorierna 2.1, 2.2 och 2.3. Effektmål är en successiv minskning av personskador och andra konsekvenser vid följande olyckstyper. Trafikolyckor. Drunkningsolyckor Fallolyckor Självmord I processarbetet skall metoder tas fram för att göra denna minskning mätbar. De kvantitativa målen för minskningen fastställs efterhand som de relevanta mätmetoderna framkommer. 3.3 Prestationsmål Prestationsmålen är: Att kommunen tillskapar ett samverkansforum för kris- och olyckshantering. Forumet skall bestå av samverkande aktörers högsta ledningar. Att kommunen i samverkansforumet kommunicerar sina avsikter att verka för att åstadkomma skydd mot olyckor. Syftet med kommunikationen är att skapa en vilja hos deltagande aktörer att vara en aktiv part, beskriva vad som förväntas av aktörerna och förklara hur samordning kommer att genomföras. Att aktörerna redovisar sina avsikter för att åstadkomma förbättringar. Att aktörerna årsvis redovisar sina resultat. Att processarbetet för de prioriterade olycks- och händelsetyperna enligt effektmålen bedrivs effektivt och fördjupat i en tydlig organisationsstruktur som är väl förankrat i förvaltningar, bolag och andra organisationer. Att ett RCO (Regionalt Centrum för lärande från Olyckor) Västernorrland är inrättat. Att omvärlds-, risk- och nulägesanalyser är framtagna som underlag för det handlingsprogram som skall gälla för perioden 2012 2016. 6 (10)

4 Underlag i processarbetet Omvärldsanalyser, riskanalyser och nulägesanalyser skall göras med jämna mellanrum som underlag för planering, uppföljning och utvärdering av verksamheterna i handlingsplanen samt vid utarbetande av förslag till justeringar och nya handlingsprogram inför mandatperioderna. För de i målsättningarna prioriterade olycks- och händelsetyperna skall motsvarande fördjupade analyser genomföras. Omvärldsanalyser innefattar t.ex. hur framtidsprognoserna ser ut för kommunerna och vilka trender som kan skönjas. Det kan handla om trender vad gäller tillväxt, befolkningssammansättning, ekonomi, olycksutveckling etc. Även hur trenden ser ut för länet, landet och övriga omvärlden kan vara av intresse, då kommunen kommer att påverkas av samhällets utveckling i stort. Riskanalyser innebär att risker för olyckor värderas efter sannolikhets- och konsekvensbeskrivningar. Här ingår även olika former av statistikunderlag, både lokala och centrala. Nulägesanalyser innebär en kartläggning av vilka aktiviteter inom avgränsningarna för handlingsprogrammet som pågår inom kommunernas förvaltningar och bolag samt i övriga samhället. Det kan t.ex. vara en dokumentation av pågående aktiviteter, existerande nätverk samt att lyfta fram vilka brister och utvecklingsbehov som finns för dagen. Underlag för processarbetet skydd mot olyckor skall tillskapas genom samverkan i länet och med verksamhetsansvariga nationella myndigheter främst NCO (Nationellt centrum för lärande från Olyckor). Kommunen skall verka för att ett RCO (Regionalt Centrum för lärande från Olyckor) Västernorrland skall inrättas. Verksamhetsidén för RCO Västernorrland är att på en regional och lokal nivå utgöra ett stödsystem som anpassats, ingår i och kompletterar ett motsvarande nationellt system, (IDA systemet). Arbetet skall bedrivas genom tvärsektoriell samverkan mellan kommunerna, landstinget, polisen och vägverket. Länsstyrelsen är samordnande myndighet. Verksamheten avgränsas till att ta fram underlag för beslut om åtgärder eller övergripande inriktningsbeslut. RCO skall verka för en samlad informationsförsörjning kring personskador som orsakats via olyckor eller avsiktligt genom våld eller självskada. Informationen skall utgöra stöd för systematiskt säkerhetsarbete i Västernorrlands län och bestå av: Indikatorer - genom att identifiera relevanta indikatorer (mätbara över tid samt nerbrytbara på kommunal nivå) Data - genom att skapa tillgång till data som stöder säkerhetsarbete på lokal, regional och nationell nivå 7 (10)

Analys - genom att gemensamt analysera återföra erfarenheter från personskador 5 Organisation 5.1 Ansvar Kommunstyrelsen är inför fullmäktige ansvarig för kommunens skyldigheter att, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Räddningstjänstförbundet redovisar till kommunstyrelsen årsvis före oktober månads utgång enligt sitt uppdrag. Redovisningen omfattar bl. a uppföljningen av handlingsprogrammet. Redovisningen sker i dialogform. Målsättningarna i handlingsprogrammet kommuniceras årsvis före april månads utgång i kommunledningen. Målsättningarna omsätts i aktiviteter i berörda förvaltningar och bolag. Aktiviteterna bryter ner målen till en mer konkret nivå och ger en tydlig beskrivning av vad medborgarna, andra förvaltningar och verksamheter kan förvänta sig skall ske inom ämnesområdet. De flesta aktiviteterna faller naturligt in under en förvaltnings eller ett bolags verksamhetsområde, exempelvis trafiksäkerhet, drunkningsolyckor, säkerhet för de äldre samt barn och ungdom. 5.2 Samverkansforum för kris och olyckshantering Kommunen skall verka för att tillskapa ett samverkansforum för kris- och olyckshantering. Syften med forumet är att kommunen med andra samhällsaktörer på ett effektivt sätt skall kunna kommunicera övergripande inriktningar för att uppfylla intentionerna i Lagen om skydd mot olyckor och att forumet skall utgöra ett krishanteringsråd enligt lagen om Extraordinära händelser och höjd beredskap. I samverkansforumet för kris- och olyckshantering kommunicerar kommunen årsvis (före maj månads utgång) sin vilja för att verka för att åstadkomma skydd mot olyckor inom kommunens geografiska område. Samverkansforumet bör om möjligt vara gemensamt för Sundsvall och Timrå kommuner. I lämpliga former kan även inriktningarna för samverkan vid räddningsinsatser kommuniceras i forumet. 5.3 Räddningstjänstförbundet Förbundet har givits ett särskilt uppdrag beträffande detta handlingsprogram där RST:s roll är att vara både drivande och kontrollerande. 8 (10)

Sammanfattningsvis består uppdraget av: Samordning av processarbetet med handlingsprogrammet Samordning av omvärlds-, risk-, och nulägesanalysarbetet Sammanställning av underlagen inför framtagande av nya handlingsprogram. Uppföljning, utvärdering och förslag till förbättringar. Aktiviteter som inte har naturlig koppling till förvaltning eller bolag Årsvis sammanställa beslutsunderlag genom att kartlägga och samla in fakta om olyckor i kommunerna, analysera informera och tydliggöra underlagen för aktörerna. Erbjuda aktörerna kompetensutveckling för att förbättra skyddet mot olyckor Samordna analyser av olyckor med andra aktörer som har nära koppling till skydd mot olyckor t.ex. polis, landsting, vägverk samt kommunala förvaltningar och bolag i syfte att förbättra varje aktörs skadeförebyggande resultat. Redovisa respektive aktörs upplevda nytta av samordningen. Erövra och skapa nya symboler för trygghet. En mer detaljerad beskrivning hur uppdraget skall genomföras framgår av Räddningstjänstförbundets handlingsprogram. 5.4 Koordineringsgrupp Koordineringsgruppen är gemensam för Sundsvalls och Timrå kommuner. Den består av verksamhetsansvariga inom RST samt kommunernas säkerhetschefer. Gruppens uppgift är att verka sammanhållande mellan kommunerna och räddningstjänstförbundet samt mellan de olika samordningsgrupperna. 5.5 er För det fördjupade processarbetet bildas samordningsgrupper med en anpassad sammansättning för de prioriterade olycks- och händelsetyperna. Till samordningsgrupperna knyts vid behov andra samhällsfunktioner, frivilligorganisationer, intressegrupper, etc. RST initierar och leder arbetet i grupperna men allteftersom ett klart samordningsansvar framgår utses en lämplig förvaltning eller annan aktör att fortsättningsvis leda samordningsarbetet. Syftet med arbetet i gruppen är att tillskapa ett effektivt arbete där samhällsresurserna tillvaratas på bästa möjliga sätt. Representanterna i samordningsgruppen har uppgiften att förankra aktiviteter, m.m. i den egna organisationens verksamhetsplanering allteftersom dessa framkommer i samordningsgruppernas processarbete. I samordningsgrupperna beslutas om aktiviteter som skall genomföras. I samband med dessa beslut skall fastsällas hur aktiviteten skall utvärderas, t.ex. indikatorer 9 (10)

som visar att aktiviteten sannolikt leder till effektmålen, datainsamlingar och analyser som skall göras och redovisas till styrgruppen och överlämnas till RCO. 5.6 Organisationsskiss Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Räddningstjänst Förbundet (RST) Särskilt uppdrag Koordineringsgrup Förvaltningar Bolag RST Kommentar till organisationsskissen Förvaltningar och bolag samt RST ingår alla som delar av kommunens arbete med skydd mot olyckor och är skyldiga att inrätta verksamheten i enlighet med handlingsprogrammets riktlinjer. RST har en stödjande roll till kommunstyrelsen enligt det särskilda uppdraget från kommunen. Kommunens säkerhetsenhet tillhör kommunstyrelsekontoret, och ingår i Förvaltningar i skissen. 10 (10)