Bräddningar En omvärldsanalys för att skapa kontakter, dela erfarenheter och goda exempel om bräddningar och nödutsläpp. Åtgärder för att förebygga och minska antal, volym och konsekvenser
Definitioner Nödutsläpp Utsläpp av orenat spillvatten beroende på driftstörning eller underhållsarbete. Bräddning Utsläpp av orenat spillvatten beroende på hydraulisk överbelastning Kombinerat system Ledningar där spill-, dag- och dräneringsvatten går tillsammans. Duplikatsystem Spill- och dagvatten avleds i olika ledningar eller system. Separat system Spillvatten avleds i eget system medan dagvattnet hanteras lokalt eller avleds i diken. Tillskottsvatten Vatten som inte hör hemma i spillvattennätet utan uppkommer genom sprickor eller andra otäta delar i ledningsnätet. Kan bland annat vara grund-, dag- eller dräneringsvatten.
Om undersökningen 21-22 maj 2019 ställdes två frågor till 293 kommuner, VA-bolag, organisationer och företag. Sammanställningen av svaren gjordes 20 juni 2019, då hade 66 utav 293 svarat. Då det inte angetts en sista dag för svar förväntades många svar komma in även efter detta datum. Frågorna som ställdes var: Vem i organisationen är kontaktperson? Hur gör ni för att minska effekt och konsekvenser vid bräddning av avloppsvatten? 23% hade svarat den 20 juni 2019. Undersökningens syfte var att skapa förståelse för vilka lösningar som fungerar bäst i praktiken, men även att skapa ett kontaktnät för att bolla idéer. Stort fokus har även varit att öka beredskapen inför mer varierade nederbördsmängder. På VIVAB jobbar vi fortlöpande med underhåll av pumpstationer och saneringsarbete för att minska mängden tillskottsvatten. Informatonsmaterial tas fram till vår hemsida www.vivab.info. Även skyltar kommer sättas upp vid de bräddutlopp som vi ser medför störst risk. Till hösten kommer vi att påbörja arbete med en tillförlitligare volymberäkning. Nästan alla våra pumpstationer har dubbla pumpar. De flesta stationer där vi har en hög risk har även reservkraft. En riskkategorisering har gjorts för att kartlägga de pumpstationer där vi behöver prioritera ett åtgärdsarbetet. I detta arbete har utloppspunkter koordinatsatts så att dessa går att se i vår app ute i fält.
Förebyggande Kunskap och kartläggning Koordinatsätt utloppspunkter. Skapa sammanställning varje månad över var det bräddats och hur mycket. Upplevs några trender? Riskbedömning Sannolikhet (hur ofta, volymer). Konsekvens (känsliga områden). Risk = sannolikhet x konsekvens Informationskampanjer Informera om vad bräddningar är och varför de inträffar. Att det är viktigt att spara på vattnet, speciellt vid skyfall. Informera även om vad man får spola ned i avloppet för att undvika stopp. Riskkategorisering Hög konsekvens av bräddningar som sker i eller i närhten av vattenskyddsområden, badvatten, naturreservat, Natura2000 eller andra känsliga miljöer. Hög sannolikher för platser där bräddningar sker ofta eller med stora volymer. Risk = Konsekvense x sannolikhet Prioritera åtgärder vid stationer med hög risk. Utbilda personalen om hur larm och kurvor ska tolkas. Larmklasser ändras utifrån pumpstationernas Prio.
Underhåll och efterarbete Håll pumpstationer i gott skick. Byte av gamla pumpar och styrsystem. Regelbunden spolning. Kontroll av larm och vippor. Regelbunden tillsyn Identifiera var den största mängen tillskottsvatten kommer ifrån. Minska inläckage Efter bräddning finns ett antal saker att tänka på, bl.a städning, slamsugning och ph-reglering. Återställ Minska och upptäcka tillskottsvatten Relining Polypiggning Omläggning Tätning Regelbunden spolning Separering Rotskärning Proppning Filmning Rökning Infärgning Fogning Materialval Anslutningskontroller Överläckagekontroller Öka fördröjning Sänkning av grundvattennivån genom välfungerande dikesföretag Lokalisering av lågpunkter Brunnsrenovering Utjämningsmagasin Bakvattenstopp Information till allmänheten Ökad övervakning Koppla rätt kommunala byggnader för att visa vägen Krav på rättkoppling, tillhandahåll dräneringspump för de fastigheter som inte når huvudledning med självfall. Mäta temperaturen på vattnet i ledningsnätet då tillskottsvatten oftast är kallare.
Bild: Pumpstation med bräddutlopp till Kattegatt Åtgärder vid pumpstation Håll pumpstationer i gott skick med regelbunden spolning och översyn. Kapacitetsoptimera, dubbla pumpar och reservkraft vid hög recipientkänslighet. Förse nya pumpstationer med bräddmagasin och möjlighet att klara av strömbortfall i minst några timmar. Anlägg utjämningsmagasin, bräddtankar eller våtmarker. Komplettera magasinet med kemisk fällning och anlägg galler eller mekanisk rening vid platser där det bräddar mycket. För partiklar större än 3 mm kan man till exempel använda PAS-risten (Pump Action Screen) Använd nivågivare och andra övervaningssystem. Tillse att slammet i pumpstationen inte bräddas. Utnyttja LORA-nätverk för bräddar som inte ligger intill en pumpstation och inte har tillgång till el. Utnyttja mobila reservkraftverk. Arbeta aktivt med att hålla en hög förnyelsetakt, 100 år är ett bra mål. Använd gamla anläggningar och ledningsnätet som magasineringsmöjligheter. Installera fjärravlästa vattenmätare i privata fastigheter och jämför dessa mot huvudmätaren. Satsa på trådlös kommunikation, lätt att det blir brott på kablar. Sundsvalls kommun håller tillsammans med Mitt Universitetet (MIUN) på att ta fram en bräddsensor som ska fungera med väldigt lite ström och med det lokala nätverket för att kunna sitta på ledningsnätet där det inte finns någon ström. Tanken är också att den ska vara så enkel och billigt att det blir möjligt att ha många sensorer på nätet. Håll koll på antalet pumpstarter. Se över möjlighet att utöka sumpvolymen. Kontrollera nyckeltal i VASS.
Känslig recipient Ökade krav och fokus förväntas för utsläpp av orenat spillvatten till recipienter. Det finns många åtgärder som kan göras för att minska antalet bräddningar, konsekvenser och i vissa fall för att helt undvika bräddning till känslig recipient. För att få ekonomiskt stöd kan man som kommun söka LOVA-bidrag för projekt som kan leda till minskad näringsbelastning i våra vatten. Ta VISS till hjälp för att se näringsbelastningar och vilket år god status ska uppnås enligt vattendirektivet. Man kan även välja att ingå i samordnad recipientkontroll (SRK) och vattenvårdsförbund för att hålla en aktiv och god dialog med berörda intresseorganisationer. Exempel på rutin kring anmälan till tillsynsmyndighet Driftstopp: > 100 m3 Hydraulisk överbelastning: > 1000 m3 Eller direkt vid bräddning vid känslig recipient. Ett exempel på åtgärd där man fått krav på sig att inte brädda är att det satts motorventil på inkommande vatten. Så vid ett strömavbrott genereras inget avloppsvatten. Installera reservkraft. Prioritera larm för att hinna ut innan det bräddat. Kontrollera larm. Sätt ut skyltar som visar att det är ett bräddutlopp och vad allmänheten kan göra för att meddela avvikelse. Om det har bräddat vid känsligt område? Anmäl till tillsynsmyndighet Reglera PH genom kalkning Analys av föroreninga Städa rent och snyggt Informera allmänhet via skyltning eller sms
Vad gör vi om det inträffat en bräddning? Försök att utreda vilken volym som bräddats och exakt position. Slamsugning och eventuellt kalkning, städning. Eventuell information eller anmälan till Miljö- och hälsa och i vissa fall även nedströms kommun. Kontrollera brunnar vid pumpstationer som bräddar ofta. Mät ammoniakhalten på känsliga platser. Jobba med avvikelsehantering och uppföljning för att undvika att samma avvikelse inträffar flera gånger. Ta fram orsaken till bräddningen och på regelbundna pumpstationsmöten diskutera förebyggande åtgärder. Genomför inmätning av bräddnivåer och kontrollera bräddlarmen. Styr vatten till reningsverk och/eller mekanisk rening Genomsnittssiffror från undersökningen Nedan siffror har nämnts av någon eller ett fåtal kommuner eller VA-bolag och är tänkta att fungerar som ett diskussionsunderlag. Inläckage av tillskottsvatten: 35-70% Volym bräddningsmagasin: 100-4000 kubikmeter Förnyelsetakt: 100-150 år Jag vill passa på att rikta ett stort tack till er som medverkat i undersökningen, engagemanget har varit varmt och hjärtligt. Vi på VIVAB ser fram emot ett givande samarbete framöver. Fredrik Franzén, Miljöingenjör fredrik.franzen@vivab.info