Egenkontrollprogram för Nacka kommuns avloppsanläggningar 2013

Transkript

1 Egenkontrollprogram för Nacka kommuns avloppsanläggningar 2013 Upprättad av VA- och avfallsenheten. Anders Lindh POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen

2 Innehåll 1. INLEDNING Definitioner ALLMÄNNA UPPGIFTER Huvudman ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Organisation Ansvar Kontaktpersoner VERKSAMHETSBESKRIVNING Spillvatten Spillvattenledningar Avloppspumpstationer Dagvatten Dagvattenledningar Dagvattenpumpstationer Dagvattenreningsanläggningar DRIFT- OCH UNDERHÅLLSRUTINER Driftstörningar under normal arbetstid Drift och underhåll av avloppsledningar Drift och underhåll/tillsyn av avloppspumpstationer Jour och beredskap FÖREBYGGANDE ARBETE Ledningsnät Tv-inspektioner Råttbekämpning Sjöledningar Spolschema Fettavskiljare... 7 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

3 Oljeavskiljare Pumpstationer Dokumentation av driftstörningar mm Uppströms arbete RISKINVENTERING Verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljö Bräddning av avloppsvatten Förorenat dagvatten Kemiska produkter Bedömning av riskhändelse Riskanalys Riskhantering- förebyggande åtgärder Behov av skadeförebyggande Behov av utredning av eventuella skadeförebyggande åtgärder UNDERRÄTTELSE TILL MYNDIGHETEN...13 Bilaga 1: Riskanalys

4 1. INLEDNING Att släppa ut orenat avloppsvatten definieras enligt miljöbalken som miljöfarlig verksamhet. Man är därigenom skyldig att följa bestämmelserna i miljöbalken samt de förordningar, föreskrifter och andra beslut som har fattats med stöd av balken. Den EG-lagstiftning som finns på området är införd i svensk lagstiftning. EG:s avloppsdirektiv, (91/271/EEG) om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse kräver att avloppsvatten ska genomgå minst sekundär rening och anger minimikrav för kvaliteten hos det renade vattnet. Direktivet är infört i svensk lagstiftning genom SNFS 1994:7 med ändring 1998:7. I 9 kapitlet 7 miljöbalken sägs att avloppsvatten ska avledas och renas så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är utsläpp förbjudet om det inte är uppenbart att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) säger att kommunen ansvarar för att tillhandahålla allmänna vattentjänster om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas i ett större sammanhang. I dagsläget är avloppsledningsnät klassificerat som U-verksamhet och inget särskilt krav ställs på anmälan eller tillståndsprövning. Det finns inte heller krav på upprättande av miljörapport. Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll gäller inte ledningsnät då denna avser verksamhetsutövare som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet. I kapitel två i miljöbalken anges de allmänna hänsynsregler som varje verksamhetsutövare är skyldig att iaktta. Dessa ställer bland andra krav på att verksamhetsutövaren ska känna till de risker för miljön och människors hälsa som en verksamhet kan tänkas orsaka och ska vidta de skyddsanordningar och försiktighetsmått som inte är orimliga för att undvika olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt 26 kapitlet 19 miljöbalken ska den som bedriver verksamhet som kan medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. En genomgång av potentiella riskhändelser i det spillvattenförande systemet har gjorts. Denna riskanalys avser sådana onormala händelser som kan få negativa konsekvenser för människors hälsa eller i den yttre miljön och tar inte upp riskfaktorer som enbart rör arbetsmiljö. Detta program upprättades med syfte att uppfylla miljöbalkens krav och beslut från myndigheter. Egenkontrollen innebär att verksamhetsutövaren arbetar på ett systematiskt sätt för att förbättra verksamheten både ur miljö- och hälsosynpunkt Definitioner Allmän VA-anläggning är en VA-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt lag om allmänna vattentjänster.

5 Med avloppsanläggning avses sådan del av en anläggning för avledandet av spill- och dagvatten såsom rörledningar, pumpstationer samt reningsanläggning för dagvatten. 2. ALLMÄNNA UPPGIFTER 2.1. Huvudman Kommunen är huvudman för de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna (VA-anläggningarna) i Nacka kommun. Förvaltningen handhas av under Tekniska nämnden av VA- och avfallsenheten. 3. ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING 3.1. Organisation Under Tekniska nämnden ligger bland annat VA- och avfallsenheten och Tekniska drift- och underhållsenheten. Båda enheterna arbetar med VAfrågor inom Nacka kommun Ansvar Tekniska nämnden ansvarar för de allmänna avloppsanläggningarna inom Nacka kommun. Drift- underhåll och förnyelse av VA-anläggningar utförs av Tekniska driftoch underhållsenheten. Utredningar och planeringar handhas av enheten VA- och avfallsenheten Kontaktpersoner VA- och avfallsenheten Enhetschef Anders Lindh VA-ingenjör Gösta Olsson Tekniska drift- och underhållsenheten Enhetschef Christer Söderberg Gruppchef Jörgen Ekman VERKSAMHETSBESKRIVNING 4.1. Spillvatten Spillvattenledningar Spillvattenledningar har en total längd på cirka 406 km. Av dessa är 90 km tryckledningar. Spillvattnet från Sicklaön och Älta avleds till Stockholm Vatten AB:s reningsverk i Henriksdal, medan spillvatten från Saltsjöbaden, Fisksätra och Boo avleds till Käppalas reningsverk på Lidingö.

6 Avloppspumpstationer I spillvattennätet finns 76 pumpstationer. Pumpstationernas storlek varierar och kan innehålla mellan 1-3 st pumpar. I LTA-område finns ca st LTA pumpar. Bild 1. Kartöversikt över kommunens avloppspumpstationer Dagvatten Dagvattenledningar Nackas lokala dagvattenledningsnät är lokaliserat i Boo, Sicklaön, Saltsjöbaden och Älta. Ett separat ledningsnät för dagvatten är utbyggt inom delar av Sicklaön. Det har dock begränsad eller mycket begränsad kapacitet att ta emot mer vatten från områden där andelen hårdgjorda ytor ökar, t.ex. på grund av nya exploateringar eller förtätningar. I delar av Boo är ett ledningsnät för dagvatten utbyggt. I förnyelseområdena (områden med främst fritidshusbebyggelse, som håller på att planeras och anpassas för permanent boende), byggs dagvattenledningar som är avsedda endast för att avvattna vägområdena. Fastighetsägarna hänvisas till att ta hand om sitt dagvatten lokalt inom tomten. I delar av Älta är ett dagvattenledningsnät utbyggt. Det har ganska bra kapacitet, men problem kan uppstå när andelen hårdgjorda ytor ökar. Inom Fisksätra är ett ledningsnät för dagvatten utbyggt. I Saltsjöbaden i övrigt är nätet inte utbyggt eller har mycket begränsad kapacitet. Den exakta lokaliseringen finns dokumenterad på digitala VA-kartverk hos VA- & avfallsenheten.

7 Bild 2. Avrinningsområden för dagvatten På bilden finns avrinningsområden presenterade även för mindre recipienter vilket leder till fler områden samt redovisning om vilka ledningar leds till vilken recipient Dagvattenpumpstationer Inom dagvattennätet finns 5 stycken pumpstationer (se bilden nedan) med en pump i varje pumpstation. Pumpstationernas funktion är framförallt att pumpa bort dagvatten från vägområde i instängda område (i tre fall), samt att pumpa grundvatten i tunnlar. Pumpstationer ska besökas av tekniska drift- och underhållsenheten en gång per månad under vår, sommar- och höstperioder Dagvattenreningsanläggningar I dagvattenanläggningen ingår dagvattenreningsanläggningar som är belägna vid Långsjön och Kocktorpssjön. Myrsjöns våtmark är en konstgjord dagvattenreningsanläggning som utnyttjar naturens reningsmekanismer.

8 Bild 3. Bilden visar var reningsanläggningarna för dagvatten finns. 5. DRIFT- OCH UNDERHÅLLSRUTINER Nacka har ett datoriserat driftövervakningssystem. Systemet larmar vid störningar. Det finns tre larm-klasser. Vid de allvarligaste störningarna, A-larm, kontaktas jourhavande arbetsledare (om larmet sker utanför ordinarie kontorstid) via minicall. För uppdatering av driftövervakningssystemet anlitas konsulter Driftstörningar under normal arbetstid Felanmälan under dagtid görs till kontaktcenter på tfn: , övrig tid SOS Alarm tfn: I de fall en driftstörning är så allvarlig att kommuninvånare behöver informeras används lämpliga informationskanaler t.ex. lappning och dörrknackning, information på kommunens hemsida och Radio Stockholm Drift och underhåll av avloppsledningar Tekniska drift- och underhållsenheten ansvarar för underhåll, felsökning, reparation, mindre ny- och ombyggnationer av kommunens allmänna anläggning. Vid behov anlitas entreprenörer Drift och underhåll/tillsyn av avloppspumpstationer Tillsyn av avloppspumpstationerna sker minst en gång i veckan, fler gånger vid behov. För tillsynen finns en checklista. Vid tillsynen ingår funktionskontroll, allmän och löpande skötsel och renhållning av pumpstationerna samt vid behov underhåll och reparation av maskiner, utrustning, rörinredningar och byggnader samt för ändamålet avsatt område. Kontroll av elektrisk utrustning för drift och larm samt avläsning och dokumentation ingår också i den regelbundna tillsynen. Skötsel av gräsytor görs vid behov. För kvalitetssäkring signeras en lista, som finns

9 på pumpstationen, vid varje tillsynsbesök. Tillsynen av vatten- och avloppspumpstationer utförs i nuläget av en grupp på fem personer samt en arbetsledare Jour och beredskap Utanför ordinarie arbetstid har personal från tekniska drift- och underhållsenheten och VA- och avfallsenheten beredskap. Jourgrupperna består av tre personer varav en arbetsledare. Jourlistan tas fram av tekniska drift- och underhållsenheten. Utanför ordinarie kontorstid kontaktas SOS Alarm som i sin tur kontaktar jourhavande arbetsledare. Arbetsledaren har en jourväska innehållande instruktioner, nycklar mm. 6. FÖREBYGGANDE ARBETE 6.1. Ledningsnät Tv-inspektioner Under våren 2013 planeras TV-inspektion av spill-och dagvattenätet i Dalens avrinningsområde. Det rör sig om ca m spillvattenledning. Inspektionerna syftar till att undersöka ledningsnätets kondition och prioritera insatser i ledningsnätet. Prioritering innebär bland annat att ledningssträckor med stora inläckage åtgärdas inom två år och krossade ledningar åtgärdas inom ett år Råttbekämpning Planerad sanering sker årligen. Varje år förhandlar tekniska drift- och underhållsenheten nytt avtal angående sanering- betning med Anticimex (ungefär 200 spillvattenbrunnar). Under april-maj kommer Nacka och Anticimex överens om vilka områden som ska bekämpas samt en tidplan för arbetet. Redovisning av årets betningskampanj ska ske i oktober månad. Vid riktade och akuta insatser efter påringning från allmänheten eller från Nacka kommuns abonnenter tas en kontakt med de drabbade för att ge besked om tidpunkt för åtgärd. Årets sanerade brunnar redovisas i kommunens kartprogram Solen. Miljöenheten samlar in alla resultat från alla inblandade enheter och gör en sammanställning Sjöledningar När nya sjöledningar läggs så förses de med flödesmätare som kopplas till driftövervakningssystemet. På så sätt uppmärksammas onormala flöden och ledningen kontrolleras. Befintliga sjöledningar kontrolleras och renoveras vid behov. Utvändig inspektion av spillvattenledningens kondition i Ältasjön utfördes i slutet av Arbetet omfattande även inspektion av det fundament som ledningen vilar på. Utredning om dubblering

10 spillvattenledningen kommer att utföras under Dubblering innebär minimering av risk som kan inträffa om befintliga ledningen havererar Spolschema Vissa ledningssträckor kontrolleras regelbundet pga. t.ex. svackor eller rotinträngning. Dessa kontroller utgör sedan grund till bland annat spolschema. Spolningarna utförs av tekniska drift- och underhållsenheten personal eller inhyrd entreprenör Fettavskiljare Fett i ledningsnät och pumpstationer kan leda till driftstörningar såsom stopp, översvämning och bräddning. Under hösten 2013 utfördes en inventering av fettavskiljare i kommunen. Med inventeringen som underlag kommer arbetet fortsätta med ett krav på installation av fettavskiljare ställs på de fastighetsägare och verksamheter som ska ha fettavskiljare men ännu inte har det. Genomgång av befintliga dispenser ses över och verksamheter som idag saknar fettavskiljare uppmanas att installera en sådan eller söka dispens. Dispens beviljas för max två år Oljeavskiljare Under 2014 kommer även motsvarande arbete påbörjas för oljeavskiljare inom kommunen Pumpstationer Sweco, i samarbete med VA- och avfallsenheten, håller på att upprätta en strategisk plan för åtgärder avloppspumpstationer i Nacka. Planen baseras på inventering och prioritering av åtgärdsbehovet. Arbetet innebär en omfattande inventering av pumpstationernas skick, bräddpunkter, bräddmätning, recipientstatus i bräddvattenpunkter, förslag till åtgärder, översiktlig kostnadskalkyl för åtgärder mm. Nybyggda och ombyggda pumpstationer förbereds för att mobilt reservkraftverk ska kunna användas vid elavbrott. Nacka kommun är delägare i ett reservaggregat som Nacka energi driftar. Nacka energi har fler reservkraftverk, är det tillfälliga behovet i Nacka större så finns fler reservaggregat i regionen. På Porsmossens avloppspumpstation finns ett stationärt reservaggregat Dokumentation av driftstörningar mm Dataprogrammet VA-banken är ett kartbaserat verktyg för att dokumentera, planera och följa upp VA-verksamheten. I programmet matas alla driftstörningar och insatser in Uppströms arbete Uppströms arbete bidrar till att minska driftstörningar. Arbetet kan vara till exempel information om vad som får spolas ner i toaletten, krav på installation av fettavskiljare mm.

11 7. RISKINVENTERING 7.1. Verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljö VA-verksamhetens syfte är att leverera vatten av dricksvattenkvalitet samt att avleda avloppsvatten på ett sätt som minskar belastning på miljön och minska risken för spridning av sjukdomar hos människor. I verksamheten ingår också att verka för att dagvatten ska avledas på ett säkert, miljöanpassad och kostnadseffektivt sätt, enligt dagvattenpolicy Bräddning av avloppsvatten I samband med driftstörningar på avloppspumpstationer eller spillvattennätet kan det hända att bräddning av avloppsvatten sker. För att minska risken för bräddning utförs åtgärder på ledningsnätet och pumpstationer. Alla åtgärder som vidtas för att minska avloppsstopp, inläckage av ovidkommande vatten, ledningsbrott mm bidrar till att minska risken för bräddning av spillvatten. Pumpstationerna servas och renoveras efter behov för att driftstörningarna ska bli så få som möjligt och konsekvenserna för hälsa och miljö så liten som möjligt. VA-verksamheten har ambition om att bräddning från pumpstationer inte ska ske. Bräddmängd för år 2012 uppgick till m 3 varav m 3 från Moranverket. Bräddning från Moranverket orsakades av att en pump var trasig, hinder i ledning och nederbördspåverkan Förorenat dagvatten När ett utsläpp till den allmänna dagvattenledningen/recipient har skett eller om misstankar finns om detta skall en orsaksutredning genomföras. Orsaksutredningen ska påbörjas omedelbart och kan innehålla provtagning och analys samt andra tekniska undersökningar. Allt ska dokumenteras. Tillsynsmyndigheten ska genast informeras vid bristande vattenkvalitet. Orsaksutredningen görs av tekniska drift- och underhållsenheten och bör leda till ett beslut av VA- och avfallsenheten. Viktigt är att undersöka problemets omfattning i tid och rum och vilka mängder, halter, av olika ämnen eller substanser som omgivningen/recipienten utsätts för. Riskutredningen utförs av och dokumenteras på VA- och avfallsenheten Kemiska produkter Tekniska drift- och underhållsenheten som sköter drift och underhåll av de allmänna VA-anläggningarna ansvarar för att ta fram en förteckning över de kemiska produkterna som används av enheten Bedömning av riskhändelse Vid normal drift av det spillvattenförande ledningsnätet bedöms riskerna för människa och miljö som små. Den hydrauliska kapaciteten är tillräckligt stor

12 för att normalt ta hand om och utjämna flöden. För att identifiera ett eventuellt ytterligare behov av förebyggande åtgärder och insatser har en inventering av riskhändelser gjorts. För olika potentiella riskhändelser beskrivs tänkbara orsaker och vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som vidtas idag i förebyggande syfte. Konsekvenser för hälsa och miljö om riskhändelsen inträffar samt sannolikheten för riskhändelsen har bedöms. VA- och avfallsenheten har, i samarbete med tekniska drift och underhållsenheten, satt poäng på sannolikhet och konsekvens. Poängsättning har skett på en femgradig skala, 0-4. Genom att välja skalan 0-4 istället för 1-5 på sannolikheten kan händelser som har mycket liten sannolikhet men som skulle ge stora konsekvenser falla bort från fortsatt analys. Sannolikhetspoäng Frekvens, 1 gång per Sannolikhet 0 >40 år Mycket osannolikt år Osannolikt år Sannolikt år Mycket sannolikt 4 <1 år Uppenbart Konsekvenspoäng Konsekvenser 0 Inga eller obetydliga 1 Mindre allvarliga 2 Ganska allvarliga 3 Allvarliga 4 Mycket allvarliga 7.6. Riskanalys De potentiella riskhändelserna i det spillvattenförande systemet är luktstörning, nödutsläpp, hydraulisk överbelastning, ledningsbrott och brand. Orsakerna kan vara stopp i ledning eller pump, fel i styrsystem, fel i material eller utförande, skyfall eller sabotage. En sammanställning och beskrivning har gjorts i bilaga 1. Riskhändelser har numrerats från Händelserna har ur hälsoaspekt bedömts enligt nedan.

13 Sannolikhet ,6 3,6,13,16, ,11,14,18 4,7, Konsekvens Händelserna har ur miljöaspekt bedömts enligt nedan. Sannolikhet , , ,8 7 11, , , Konsekvens Potentiella händelser som ligger inom grönt intervall bedöms inte föranleda behov av skadeförebyggande åtgärder i detta skede. För potentiella händelsen inom gult intervall kommer skadeförebyggande åtgärder att utredas och övervägas. För potentiella händelser inom det röda intervallet finns ett behov av skadeförebyggande åtgärder. Händelserna 10 och 19 avser brand i Porsmossen respektive att giftiga eller svårnedbrytbara ämnen sprids via ledningsnätet. Dessa händelser har bedömts ha mycket liten sannolikhet men skulle kunna få allvarliga konsekvenser om de ändå inträffade. I denna riskanalys har inte ekonomiska eller servicemässiga aspekter bedömts. Det gör att händelser som orsakar källaröversvämning inte får stor konsekvens. Åtgärder för att förebygga källaröversvämning behöver utformas med hänsyn till risk för bräddning.

14 7.7. Riskhantering- förebyggande åtgärder Behov av skadeförebyggande Bräddning från ledningsnät (händelse 15); I genomförd riskanalys har risktalet för bräddning som orsakas av hydraulisk överbelastning av ledningsnätet, vid t.ex. skyfall, indikerat att skadeförebyggande åtgärder bör vidtas. En genomgång av bräddpunkternas läge och dess recipient bör utföras. Bräddningarnas storlek och påverkan på aktuell recipient bör uppskattas. Vid miljörisk bör omlokalisering av bräddpunkt, magasineringsalternativ eller andra åtgärder studeras och prövas. Nödutsläpp från pumpstation (händelse 3 och 5); - på grund av att pumparna stannar vid elavbrott: I genomförd riskanalys har risktalet för nödutsläpp från Moranverket indikerat att skadeförebyggande åtgärder bör vidtas. Vid Moranverket kan en skadeförebyggande åtgärd vara installation av reservkraft. Utredning om möjlig magasinering och utjämning av flödena i Moranverket. I övriga mindre pumpstationer visar riskanalysen att det finns behov av att göra skadeförebyggande åtgärder. Försörjning via reservkraft är en möjlig skadeförebyggande åtgärd Behov av utredning av eventuella skadeförebyggande åtgärder I riskanalysen har några olika händelser föranlett ett behov av att utreda om det krävs ytterligare skadeförebyggande åtgärder. Nödutsläpp från pumpstationer; - på grund av att pumparna stannar vid elavbrott (händelse 4 och 5): I Porsmossen finns behov av att utreda om det behövs ytterligare skadeförebyggande åtgärder. En uppskattning av en eventuell bräddnings påverkan på berörd recipient bör göras. Vid miljörisk kan magasinering och utjämning eller flytt av bräddpunkt studeras. I Moranverket finns behov av att utreda om det behövs ytterligare skadeförebyggande åtgärder.

15 En genomgång av bräddpunkternas utloppsläge och närhet till badplatser bör utföras. I det fall bräddning sker vid badplats bör dess påverkan på badvattenkvaliteten utredas. Vid hälsorisk bör omlokalisering av bräddpunkt, magasineringsalternativ eller andra åtgärder studeras. - på grund av pumphaveri (händelse 6): I övriga mindre pumpstationer finns behov av att utreda om ytterligare skadeförebyggande åtgärder behövs. Alla pumpstationers status och kapacitet ses för närvarande över. Behov av t.ex. upprustning, nya eller ytterligare pumpar, vibrationsskydd m.m. kontrolleras. I det fall driftövervakning och larm saknas i pumpstation kan installation av detta övervägas. - på grund av fel i styrsystem (händelse 12): I Porsmossen och Moranverket finns behov att utreda om det behövs skadeförebyggande åtgärder och vilka dessa skulle kunna vara. Nödutsläpp från spillvattenledning: - på grund av stopp (händelse 14) i självfalls- eller tryckledning: I det spillvattenförande ledningsnätet finns behov att utreda om ytterligare skadeförebyggande åtgärder behövs. Utökad inspektion, rensning och/eller rotskärning är möjliga åtgärder. Hus som kan drabbas av källaröversvämning bör lokaliseras och åtgärd övervägas. En skadeförebyggande åtgärd kan vara att anlägga bakvattenstopp i berörda fastigheter. - på grund av ledningsbrott (händelse 17) på självfalls- eller tryckledning: I det spillvattenförande ledningsnätet finns behov att utreda om skadeförebyggande åtgärder behövs. Ledningar som vid haveri orsakar svåra konsekvenser bör lokaliseras. Möjliga skadeförebyggande åtgärder bör utredas. Bräddning från ledningsnät (händelse 15): En genomgång av bräddpunkternas utloppsläge och närhet till badplatser bör utföras. I det fall bräddning sker vid badplats bör dess påverkan på badvattenkvaliteten utredas. Vid hälsorisk bör omlokalisering av bräddpunkt, magasineringsalternativ eller andra åtgärder studeras.

16 8. UNDERRÄTTELSE TILL MYNDIGHETEN Det åligger den som ansvarar för ett arbete eller projekt att omgående underrätta tillsynsmyndigheten om driftstörningar eller liknande händelser som kan medföra olägenheter för människors hälsa och miljön. Underrättelse som sker via telefon eller muntlig ska bekräftas med ett e- postmeddelande.