STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 1/2010 STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR STADSFULLMÄKTIGES BESLUT 1-2010 KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid kl. 18 Plats Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20 Ärenden Enligt denna föredragningslista Stadsfullmäktiges ordförande

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 1/2010 1 Ärende ORDFÖRANDEN 1 1 Namnupprop, laglighet och beslutförhet Enligt förslaget 2 2 Val av protokolljusterare STADSDIREKTÖREN Justerare: Mari Holopainen och Juho Romakkaniemi Ersättare: Rakel Hiltunen och Sture Gadd 3 3 Val av ordförande och vice ordförande för stadsfullmäktige för år 2010 Valdes enligt följande: Ordförande: I vice ordförande: II vice ordförande: Otto Lehtipuu Harry Bogomoloff Rakel Hiltunen BILDNINGS- OCH PERSONALVÄSENDET 4 4 Jämställdhetsplan för Helsingfors stad 2009-2011 STADSDIREKTÖREN 5 5 Interpellation av ledamoten Kimmo Helistö och 17 andra ledamöter om behandlingen av romska tiggare i Helsingfors Enligt förslaget 6 6 Utveckling av organisationen för invandrarfrågor 7 7 Val av ersättare i utbildningsnämnden och i direktionen för affärsverket Helsingfors Energi

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 1/2010 2 8 8 Ändring av amorteringsvillkoren för ett lån till Meilahden Liikuntakeskus Oy 9 9 Lån till Paloheinä Golf Oy BYGGNADS- OCH MILJÖVÄSENDET 10 10 Instruktion för affärsverket Helsingfors stads trafikverk 11 11 Projektplan för ombyggnad av Brändö metrostation Enligt förslaget BILDNINGS- OCH PERSONALVÄSENDET 12 12 Val av direktör för Högholmens djurgård Avfördes 13 13 Val av nämndeman vid tingsrätten Enligt förslaget STADSPLANERINGS- OCH FASTIGHETSVÄSENDET 14 14 Projektplan för ombyggnad av Kannelmäen peruskoulus skolhus vid Kantelevägen Enligt förslaget 15 15 Arrende- och försäljningsgrunder för tomten nr 20812/2 för verksamhetslokaler på Busholmen (Västra hamnen) 16 16 Detaljplaneändring för tomterna nr 37/18 och 23 i Gloet (nr 11855) Enligt förslaget

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 1/2010 3 VID SAMMANTRÄDET INLÄMNADE MOTIONER 17 17/Kj Budgetmotion av ledamoten Sirkku Ingervo m.fl. om köp av tjänster hos PosiVire 18 17/Kj Budgetmotion av ledamoten Tarja Tenkula m.fl. om anställning av kvällsvaktmästare i skolorna 19 17/Ryj Motion av ledamoten Ville Ylikahri m.fl. om principerna för användning av gatstensbeläggning och om ersättning av gatstenarna på Kajsaniemigatan med asfalt 20 17/Ryj Motion av ledamoten Tuomo Valokainen m.fl. om vinterunderhållet av gator 21 17/Stj Motion av ledamoten Terhi Koulumies m.fl. om en utredning om effekterna av olika behandlingsformer för narkotikaberoende i Finland 22 17/Stj Motion av ledamoten Kati Peltola m.fl. om en utredning om behovet av psykisk rehabilitering inom hemvården och om rehabiliteringsvård för äldre 23 17/Sj Motion av ledamoten Mari Holopainen m.fl. om upplivande av gångtunneln till Kajsaniemi metrostation 24 17/Sj Motion av ledamoten Yrjö Hakanen m.fl. om bidrag till Kulturfabriken Korjaamo

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 1/2010 4 17 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN SIRKKU INGERVO M.FL. OM KÖP AV TJÄNSTER HOS POSIVIRE Stn 2010-83 Att sysselsätta långtidsarbetslösa via PosiVire stöder integreringen av dem i samhället, förebygger utslagning och minskar behovet av socialoch hälsovårdstjänster, dvs. minskar stadens kostnader. Då anställda via PosiVire sköter biträdande uppgifter, har yrkesutbildade anställda tid för klienterna. Det är säkert inte heller ekonomiskt förnuftigt att utbildade anställda utför sådana uppgifter som anställda vid det stadsägda sociala företaget kan utföra. Då arbetslösa blir sysselsatta via PosiVire och har inkomster, får de inte längre utkomststöd. Samtidigt betalar de skatt till staden och höjer köpkraften. Att aktivera långtidsarbetslösa skär ned kostnaderna för utkomststödet, som inte ger staden någonting tillbaka, och höjer skatteintäkterna. Då minskar behovet av pengar för utkomststöd. Vi föreslår att ett centraliserat anslag på ytterligare 0,5 mn euro reserveras för köp av tjänster hos stadens eget sociala företag PosiVire för de förvaltningar som kan sysselsätta personer för biträdande uppgifter via företaget. Samtidigt bör förvaltningarnas behov och intresse av att samarbeta utredas. Vi föreslår vidare att sysselsättandet av personer för biträdande uppgifter via PosiVire inte skär ned lönerna för de utbildade anställda vid respektive förvaltning.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 1/2010 5 18 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN TARJA TENKULA M.FL. OM ANSTÄLLNING AV KVÄLLSVAKTMÄSTARE I SKOLORNA Stn 2010-85 För närvarande pågår en hetsig diskussion om hur stadens servicenät ska utvecklas. Det krävs innovativa och produktiva förslag om hur stadens lokaler kunde utnyttjas effektivt. Orsaken till att skolorna inte kan användas på kvällen är enkel, där finns inga vaktmästare då. Så gott som varje skola har en välutrustad gymnastiksal som står tom på kvällen. Samtidigt står idrotts- och motionsföreningar runt om i staden utan lokaler. Också skolornas fina handarbets-, slöjd- och musiksalar står tomma på kvällen. Recessionen kommer att höja arbetslösheten också i Helsingfors. Staden är skyldig att ordna produktiva, nya arbetstillfällen och därför föreslår jag att det i varje skola anställs en kvällsvaktmästare. Då är det möjligt att ordna mångsidiga kvällsaktiviteter i skolan. Folk vill ha någonting att göra så länge de lever. Gemenskap i grannskapet stöder den psykiska välmågan och därför ska staden erbjuda fler möjligheter till det genom att upplåta skolorna för kvällsaktiviteter. Skolorna finns på centrala platser i ytterstaden och dit kommer man behändigt också med kollektiva färdmedel. Marthornas soppskola och kurser att klara av vardagen kommer att behövas i hög grad. Träslöjdsklubbar för pensionärer i slöjdsalarna skulle ge många möjlighet till en hobby nära hemmet. I musiksalarna finns det många instrument och de används bara på dagen. Givetvis måste det finnas personer som känner till utrustningen och instrumenten och som tar ansvar för att ingenting händer. Lokalorganisationerna tar sig säkert an verksamheten, det behövs bara att skolorna upplåts. Med hänvisning till det ovanstående föreslår jag att det i stadens budget för år 2011 reserveras ett anslag för att anställa kvällsvaktmästare i skolorna så att dessa kan användas på kvällen.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 1/2010 6 19 MOTION AV LEDAMOTEN VILLE YLIKAHRI M.FL. OM PRINCIPERNA FÖR ANVÄNDNING AV GATSTENSBELÄGGNING OCH OM ERSÄTTNING AV GATSTENARNA PÅ KAJSANIEMIGATAN MED ASFALT Stn 2010-86 I Helsingfors finns många historiskt värdefulla gator belagda med gatstenar. Under de senaste åren har också flera nya gatuavsnitt belagts med gatstenar fast stenbeläggningen medför många olägenheter jämfört med en vanlig asfaltbeläggning. Det största problemet som orsakas av gatstenar är bullret som är mycket mer högljutt än på en asfalterad gata. Medan staden strävar efter att minska gatubullret bl.a. genom att använda s.k. tyst asfalt ökar gatstenarna bullret på annat håll. Ett annat stort problem är att de ojämna gatstensbeläggningarna är svårframkomliga och till och med farliga för cyklister. Gatstenar är avsevärt dyrare än asfalt. Enligt stadsplaneringskontoret uppgår byggkostnaderna för en gata med nubbstensbeläggning till cirka 150 euro/m² (exklusive mervärdesskatt). En asfalterad gata kostar däremot 35 euro/m² (exklusive mervärdesskatt). Det strukturella underhållet av en gata med nubbstensbeläggning kostar cirka 0,90 euro/m²/år och motsvarande kostnader för en asfalterad gata uppgår till 0,60 euro/m²/år. Vi föreslår följande åtgärder: Principerna för användning av gatstensbeläggning definieras om på ett sätt som i större utsträckning beaktar kostnaderna för gatstenar och de buller- och säkerhetsolägenheter som orsakas av gatustenar. Gatstenar läggs inte längre på de gatuavsnitt där de orsakar störande däck- och vibrationsbuller eller gör det svårare att färdas med cykel. Gatstenar ersätts med asfaltbeläggning vid det framtida universitetsbiblioteket i Kajsaniemigatans kurva för att göra

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 1/2010 7 busstrafiken smidigare och för att minska gatubullret.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 1/2010 8 20 MOTION AV LEDAMOTEN TUOMO VALOKAINEN M.FL. OM VINTERUNDERHÅLLET AV GATOR Stn 2010-81 Varje år blir det vinter med mer eller mindre snö. Varje år verkar det överraska underhållsenheterna i Helsingfors. Vanskötta gator, gårdar och trottoarer är hala, slaskiga och gropiga för fotgängare att gå på. Vanskötseln av de allmänna gatuavsnitten retar också i vinter speciellt de handikappade och de som rör sig med barnvagn. Flera människor halkar och snavar i slasket och ökar belastningen på sjukhusen. Underhållet av cykelvägarna behöver knappast nämnas. Gatorna i Helsingfors påminner om de berömda körbanorna i Ulan Bator. Vägar med packad snö och snödrivor som hindrar sikten vid gatorna vållar många slags obehag för bussar och distributionsbilar. Visserligen sysselsätter detta bilverkstäder men kostar också staden pengar. Det är omöjligt att parkera på boendeparkeringsplatser vid t.ex. Aleksis Kivis gata och Porthansgatan även om man har betalat boendeparkeringsavgiften. Det skulle vara bra att skyffla bort snödrivorna från trottoarer och mellanrummen mellan parkerade bilar eftersom snödrivorna upptar ledigt utrymme och riskerar säkerheten genom dålig sikt. Arbetslösa som får sysselsättningsstöd och värnpliktiga skulle kunna hjälpa med fältarbetet. Jag påminner om att Helsingfors är designhuvudstad även på vintern 2012. Vi föreslår att Helsingfors stad vidtar omedelbara åtgärder med tanke på också kommande vintrar och plogar gatorna och flyttar bort snön till ändamålsenliga platser. Vi föreslår också att staden satsar mer på transport- och lastutrustningen samt på fältarbetarna.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 1/2010 9 21 MOTION AV LEDAMOTEN TERHI KOULUMIES M.FL. OM EN UTREDNING OM EFFEKTERNA AV OLIKA BEHANDLINGSFORMER FÖR NARKOTIKABEROENDE I FINLAND Stn 2010-84 Helsingforsarna har skickat ett stort antal vädjanden om utveckling av den medicinfria vården i gemenskapsform för narkomaner som ska rehabiliteras. Många är särskilt oroade över hur det ska gå med Kalliolas klinik i Kisko och modellen Pidennetty myllyhoito. Oron beror på rädsla för att narkomanerna i stället för ordentlig avgiftning allt oftare ska få bara substitutionsbehandling med mediciner, vilken många till och med utnyttjar som en del av missbruket. Effekterna av olika behandlingsformer har inte undersökts nämnvärt i Finland. Enligt socialverket (23.9.2009) existerar det nästan inga forskningsdata från Finland om substitutionsbehandling, som är ett behandlingssystem med tyngdpunkten på öppen vård, men förebilder för modellen finns i vissa europeiska länder, USA och Australien. Socialverket betonar att det av en Käypä hoito-rekommendation framgår att substitutionsbehandling för opiodberoende är den enda behandlingsform för narkotikaberoende som det finns obestridliga bevis för. Substitutionsbehandlingen har enligt socialverket de effekterna att den betydligt ökar styrkan att hålla fast vid behandlingen och minskar brottsligheten, användningen av olagliga droger, beteendet med infektionsrisker och dödligheten. Avvikande åsikter framförs dock hela tiden i fråga om socialverkets behandlingsstrategi. En del av branschfolket understöder absolut medicinfri avgiftning i stället för substitutionsbehandling. Jag föreslår därför att staden ensam eller tillsammans med en samarbetspartner ska göra en utredning om effekterna av olika behandlingsformer för narkotikaberoende i Finland. Narkotikaberoende kan då i framtiden behandlas mer framgångsrikt och kostnadseffektivt.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 1/2010 10 22 MOTION AV LEDAMOTEN KATI PELTOLA M.FL. OM EN UTREDNING OM BEHOVET AV PSYKISK REHABILITERING INOM HEMVÅRDEN OCH OM REHABILITERINGSVÅRD FÖR ÄLDRE Stn 2010-82 Hälsovårdscentralen planerar en ny psykogeriatrisk avdelning vid Storkärrs rehabiliteringssjukhus. Avsikten är att avdelningen ska göra det lättare att utreda och behandla psykiska problem hos äldre. HNS:s resurser för äldrepsykiatri kanaliseras nu i första hand till undersökning och behandling av nya psykoser och affektstörningar. Det finns inte heller vid stadens egen enhet psykiatrin tillräckligt med arbetskraft för att utreda och behandla depression hos äldre. Äldreomsorgen i Finland belastas fortfarande av övermedicinering även om försök görs att avhjälpa missförhållandet. De som lider av depression och andra psykiska störningar behöver betydligt mer personlig omsorg än vad de får nu, och dessutom måste medicineringen planeras grundligt och fortlöpande utvärderas. Läkarna och de separata mentalvårdsteamen vid hälsovårdscentralens enhet hemvården bör kunna erbjuda både dem som bor i vanliga bostäder och dem som bor i servicehus fastare och mångsidigare tjänster. Vi föreslår att socialverket och hälsovårdscentralen ska göra en utredning om hur många helsingforsare som behöver psykisk rehabilitering inom hemvården och hurdana resurser det krävs för psykisk hemvård och andra behövliga stödformer för att äldre som bor hemma och äldre som bor i servicehus ska kunna få ordentlig rehabiliteringsvård.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 1/2010 11 23 MOTION AV LEDAMOTEN MARI HOLOPAINEN M.FL. OM UPPLIVANDE AV GÅNGTUNNELN TILL KAJSANIEMI METROSTATION Stn 2010-88 Varje månad anlitar omkring 250 000 passagerare Kajsaniemi metrostation. I flera år har de sett de slitna grottmålningsliknande figurerna på tunnelns väggar. En av visionerna år 2012 då Helsingfors är World Design Capital är att formgivningen är väsentligt förknippad med helsingforsarnas livsstil. Design som en del av livet är nyckeltemat under året som designhuvudstad och evenemangen då. Design är inte bara monument utan också insikter, upplevelser och trivsel i vardagen. Vi föreslår att väggmålningarna i gångtunneln till Kajsaniemi metrostation planeras och målas om före 2012. Uppsnyggandet kan planeras i samarbete med exempelvis konstläroanstalterna och utföras billigt. Med tanke på stadens år som designhuvudstad är det angeläget att liva upp också andra offentliga rum där folk rör sig.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 1/2010 12 24 MOTION AV LEDAMOTEN YRJÖ HAKANEN M.FL. OM BIDRAG TILL KULTURFABRIKEN KORJAAMO Stn 2010-87 Helsingfors stad stöder Kulturfabriken Korjaamo i år genom verksamhetsbidrag på sammanlagt 113 000 euro, hyresbidrag på 6 880 euro i månaden, avgiftsfri belysning, ljudutrustning och läktare samt genom andra indirekta sätt. En av verkstadshallarna fungerar som ett kontorshotell, en egenföretagares tidningsredaktion och en restaurang. Kulturfabriken Korjaamo har mer personal än Kulturcentralens verksamhetsställen i allmänhet. Företaget hyr vidare ut en del av Korjaamos lokaler. Staden får inga inkomster av evenemangen som ordnas i lokalerna. Det är problematiskt att stöda sådan här kommersiell verksamhet, speciellt på kontinuerlig basis, med tanke på stadens roll. Det har uppskattats att stadens egen verksamhet skulle kunna inbringa cirka 200 000 euro per år och samma summa skulle nås genom att hyra lokalerna för cirka 250 evenemang. Om staden själv producerade verksamheten eller hyrde ut lokalerna skulle staden få betydligt större biljett- och hyresinkomster av evenemang (t.ex. hyran 2 000 euro x 100 kvällar och biljettinkomsterna 20 euro x 200 besökare x 150 kvällar = 600 000 euro). Vi föreslår att stadsstyrelsen utreder vad det skulle kosta om staden själv producerade sin egen verksamhet i Korjaamos lokaler, t.ex. med Kulturcentralen som arrangör, och hur mycket inkomster staden skulle få genom detta.