nyheter, bloggar och offentliga sajter.

Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar. Det har de senaste tio åren diskuterats kring internets roll i olika sammanhang. Vi vet vid det här laget att nätet inte betytt några omvälvande förändringar vare sig inom det ena eller det andra området. Vi ser däremot att betydelsen inom vissa användningsområden och i vissa grupper ökar successivt. I år är det valår, vilket innebär en mängd information, argumentation via medierna och också en stor tilltro på nätet som informationsbärare. De två senaste valen har ibland beskrivits som valen då internet skulle få sitt genombrott. Så har emellertid inte skett. Frågan är vilken betydelse internet har valåret 2006. Det här kapitlet belyser sådana frågor. Efter en kort orientering runt generell användning av internet berörs tre olika användningsområden med start koppling till politisk information: nyheter, bloggar och offentliga sajter. Internetanvändning Internet är en digital teknik som på olika sätt skiljer sig från flera traditionella publiceringsformer text, ljud och bild och som samtidigt också innefattar alla dessa former. Medan digital-tv är en utveckling av televisionen och mobiltelefonen delvis har samma användningsområden som den fasta telefonin innebär internet flera nya användningsområden. Internet kan inte längre betraktas som en teknik som enkelt kan jämföras med andra, exempelvis tv, radio eller dagstidningar. Internet innefattar både masskommunikation och personlig kommunikation. Men för att förstå analyser av enskilda områden i internetanvändningen, är det av vikt att ha förståelse för hur utbredd den generella användningen är. Det är den mer regelbundna internetanvändningen som står i fokus i analysen. Med regelbunden avses användning flera gånger i veckan. I förra årets mätning kunde vi konstatera att hälften av den vuxna befolkningen var regelbundna internetanvändare. Detta faktum kvarstår även i årets mätning, där vi kan se att nivåerna för befolkningen som helhet och för olika användningsgrupper är i det närmaste oförändrad jämfört med 200 (figur 1). Den allmänna tendensen är således att det nya mediet nu nått sin mättnadsnivå. 391

Annika Bergström Figur 1 Internetanvändning flera gånger i veckan i olika grupper, 1995-2005 (procent av befolkningen) 90 80 70 60 50 0 30 20 10 0 78 78 77 15-19 år 75 Högre tjm. 69 7 7 67 66 63 53 55 5 Män 55 51 Alla 9 51 6 8 6 5 8 Kvinnor 7 3 1 3 1 Arbetare 37 0 2 36 36 38 36 36 29 30 32 27 30 27 28 22 22 20 16 16 20 1 1 65-85 år 12 12 13 8 11 12 7 5 7 8 8 5 2 3 0 1 1 2 1 2 3 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 200 2005 Kommentar: frågan lyder Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande: Använt internet. Det finns anledning att tro att de skillnader i användning som kunnat noteras för olika befolkningsgrupper sedan slutet av 1990-talet kommer att utjämnas på sikt, men allt tyder på att detta kommer att ta tid. Vi har fortfarande en situation där internetanvändarna i hög grad utgörs av yngre högresurspersoner, vilket också naturligtvis präglar användningsinriktningen och olika användningsområdens utbredning. I 2005 års mätning har vi för första gången mätt användningsfrekvensen för ett antal användningsområden på nätet till skillnad mot tidigare års fråga som var inriktad på huvudsakligt syfte. 1 Analysen kring användningsområden baserar sig på andelen av allmänheten som ägnar sig åt respektive område minst någon gång varje vecka. Det visar sig att drygt hälften av den vuxna befolkningen söker fakta och information eller hanterar e-post. Nästan lika många tar del av nyhetstjänster. Dessa tre områden är betydligt mer använda på veckobasis än övriga. Bankärenden och nöjesanvändning är utbrett i 20 till 30 procent av befolkningen, medan andra områden är mindre frekventa (figur 2). Skillnaderna förefaller spegla den förväntade tidsrytmen hos olika vardagsaktiviteter. Många har ett frekvent kontaktmönster med andra människor, i privata och andra sammanhang (e-post). Informationssökningen i vardagen är också förhållandevis frekvent för de flesta människor: när går bussen, hur dags stänger biblioteket, vad är det för telefonnummer till X? Frekven- 392

Nyheter, bloggar och offentliga sajter sen i att exempelvis uträtta olika bankärenden torde vara betydligt lägre för det stora flertalet, troligen knuten till löneutbetalning varje månad. Figur 2 Användningsområden, privat internetanvändning, minst någon gång varje vecka, 2005, samt huvudsakligt syfte med privat internetanvändning 200 (procent av befolkningen) Sökt fakta/information Tagit del av nyhetstjänst Besökt bloggar* 31 8 57 60 Kommenterat nyhetsartiklar* Använt e-post Diskussions-, chatgrupp 6 9 55 57 Gjort bankärenden Beställt varor/tjänster Använt tjänst hos myndighet Nöje, förströelse Laddat ner musik Laddat ner film* Pornografi/erotik 3 3 2 3 7 16 21 21 23 2 27 0 10 20 30 0 50 60 70 38 2005 200 Kommentar: Frågorna är inte jämförbara och resultaten ska inte betraktas som uttryck för förändring mellan 200 och 2005. * användningsområdet fanns inte med i 200 års undersökning. Man kan jämföra resultaten med den fråga som ställts i tidigare SOM-undersökningar, och som alltså handlar om vilket syfte man har med sin internetanvändning. Det visar sig då att tjänster av olika slag utgör förhållandevis vanliga syften, men att man som regel inte ägnar sig åt detta varje vecka. Nyheter utgör i mindre utsträckning ett huvudsyfte, men är något man söker ganska frekvent. Skillnaden mellan undersökningarna ger stöd för att vanorna online speglar de vanor man har i vardagen även utan internet: bankärenden är inte lika frekventa som nyhetsanvändning i människors vardag. All veckoanvändning är betydligt mer utbredd bland personer under 50 år. Pensionärer ligger överlag lågt. De mer nöjesinriktade användningsområdena som exempelvis musik och film samt förströelse är vanligare bland ungdomar. Användningen speglar i hög grad den generella internetanvändningen. De som är aktiva 393

Annika Bergström har många användningsområden, medan personer som har en mer sporadisk internetanvändning också ägnar sig åt färre saker (jfr Bergström 2005). Nyhetssajter på nätet Ett demokratiskt samhälle förutsätter upplysta och informerade medborgare. Här har den lokala morgontidningen traditionellt utgjort en dominerande aktör som också haft ett slags offentligt stöd genom lägre momssats och presstöd. På samma sätt har public service-kanalerna i radio och tv tilldelats en central roll (jfr t.ex. SOU 2006:8; Djerf-Pierre och Weibull 2001). De flesta svenska dagstidningar och de stora radio- och tv-kanalerna, publicerar någon typ av dagliga nyheter på nätet, och skulle alltså kunna utgöra en sådan allmän informationskanal. Det visar sig också i undersökningen att nätnyhetsanvändningen ökat konstant sedan den första mätningen 1998. Runt en fjärdedel av befolkningen använder nätnyheter regelbundet (figur 3). Figur 3 Sammanlagd användning av nyhetssajter på internet samt användningen av några enskilda sajter 1998-2005 (procent av befolkningen, minst 3 dagar/vecka) 30 27 Nyheter på internet 25 25 20 19 22 20 20 Aftonbladet.se 15 1 17 13 16 10 11 11 5 0 8 Expressen.se 8 7 7 5 5 5 DN.se 3 3 2 2 2 2 2 2 1 2 SVT.se/TV.se 1 2 0 1 1998 1999 2000 2001 2002 2003 200 2005 Kommentar: Nyheter på Internet avser dem sammanlagda användningen av ett antal enskilda sajter som efterfrågats i undersökningen, varav några, dock inte alla, visas i figuren. 39

Nyheter, bloggar och offentliga sajter Användningen av nätnyheter är något mer utbredd bland män än bland kvinnor. Men den faktor som har störst betydelse för om man besöker nyhetssajter är ålder. I motsats till tryckta dagstidningar har nättidningar sin största publik bland unga människor mellan 15 och 30 år, en grupp där morgontidningens räckvidd är lägre. Vi kan också se att tjänstemän är flitigare användare än arbetarfamiljer. Dessa mönster är i stort sett identiska med vad som framkommit i fråga om den generella internetanvändningen. Användningsvanor tillsammans med uppkopplingsmöjligheter bredband eller modem har också visat sig vara de faktorer som har störst inverkan på nätnyhetsanvändning (Bergström 2005). De mest använda sajterna är, på nationell basis, de båda kvällstidningarnas: Aftonbladet.se är störst, Expressen.se har knappt hälften så stor publikandel. De lokala morgontidningarnas sajter har förvisso en stor andel användare i sina spridningsområden, men fortfarande är Aftonbladet.se den mest använda nyhetssajten i exempelvis Göteborg och Malmö (jfr Bergström 2006a, 2006b). Resultaten tyder på att användningen av nätnyheter fyller andra funktioner än den som dagstidningen, framför allt den prenumererade morgontidningen, fyller. En ung publik som i första hand vänder sig till nyhetssajter som har ett blandat och förhållandevis nöjesbetonat innehåll pekar mot teknikens överordnade betydelse och generellt sett lägre nyhetsintresse bland unga. Allmänhetens attityder till nätnyheter har tidigare visat sig vara ganska ljumma. Vi har följt upp några i årets undersökning. I SOM-undersökningen år 2001 tillfrågades svarspersonerna om huruvida nyheter på internet skulle kunna ersätta andrar nyhetsmedier. Majoriteten ställde sig då negativ till det påståendet. Fyra år senare är betydligt fler positiva till nätnyheter som ersättare. Men å andra sidan är det bara en femtedel som menar att man kan låta bli dagstidningsprenumerationen om man har Internet. Denna andel har dessutom minskat något över tid. Nätnyhetsanvändare är, föga förvånande, något mer positiva till internet som nyhetsförmedlare. Som en spegel av detta kan vi också konstatera att nätnyheter i det här avseendet har större stöd bland unga än bland gamla. Resultaten visar att det råder en viss ambivalens kring hur allmänheten betraktar relationen mellan nätnyheter och andra nyhetsmedier när de på det här sättet ombeds beskriva den. Bloggar År 2005 blev vi lite mer allmänt bekanta med bloggar åtminstone själva vokabulären. Bloggar en typ av dagbok på nätet är ett exempel på den mer personliga nyhetsförmedlingen i digitala medier. Bloggar finns inom de mest skilda områden. För journalister kan de utgöra alternativa källor till nyheter och opinionsbildning. För företagaren är bloggen en miljö där man delar kunskap, medan privatpersoner kan skapa bloggar exempelvis för att nå självuttryck (Kullin 2005; Våge, Stattin och Nygren 2005). 395

Annika Bergström I den senaste amerikanska presidentvalskampanjen visade sig bloggar spela en förhållandevis stor roll i det att skribenterna grävde fram och presenterade nya fakta, visade på felaktigheter och brister. I en undersökning från 2005 förutspås bloggarna bli en faktor att räkna med i det svenska riksdagsvalet 2006. De förutspås bli arena för avslöjanden men också för djupare analyser av politiska sakfrågor. De kan användas för att testa politiska idéer och de kan komma att utgöra effektiva verktyg i personvalskampanjer (Observer Sverige 2005). Vi har för första gången inom ramen för SOM-undersökningen studerat bloggbesökandet i den svenska allmänheten under hösten 2005. Som visades i figur 2 ovan är det en ytterst liten del av befolkningen procent som besöker bloggar varje vecka. Höjer man ribban något är det 10 procent som någon gång har besökt en blogg de senaste 12 månaderna. Bloggbesökandet ser lite olika ut i olika befolkningsgrupper. Ålder är den enskilda faktor som har störst betydelse. Störst andel bloggbesökare finns bland ungdomar upp till 30 år. Man återfinner också större andelar bland högutbildade än bland lågutbildade. Män är flitigare bloggbesökare än kvinnor, medan politiskt intresse inte har någon större betydelse i sammanhanget (figur ). Figur Besök på bloggar i olika grupper, hösten 2005 (procent av befolkningen som någon gång besökt någon blogg) Alla 10 Kvinnor Män 8 12 15-29 år 30-9 år 50-6 år 65-85 år 12 22 Låg utbildning Medellåg utb. Medelhög utb. Hög utbildning 9 13 15 Intr. av politik Ej intr. av politik 9 9 0 5 10 15 20 25 396

Nyheter, bloggar och offentliga sajter Undersökningen möjliggör att titta på vilka personers bloggar som används. Några olika typer har angetts i enkäten: journalister/redaktörer, politiker, kändisar och privatpersoner. Tanken har varit att användning av olika typer av bloggar skulle spegla olika personers intresseinriktningar. Det är emellertid ungefär lika stora (eller små) andelar som besöker de olika bloggarna. Det är också ungefär samma personer som rör sig på alla olika typer av bloggar. Man kan inte heller skönja några skillnader mellan olika grupper, mer än de mer generella som beskrivits ovan. Det är t.ex. inte de politiskt intresserade som återfinns på politikernas bloggar. Bloggbesökandet höstan 2005 tycks snarast utgöra ett nytt användningområde för de mest frekventa internetanvändarna De personer som tidigt var ute på nätet, och som ofta går i bräschen när det gäller att ta till sig nya medietekniker har lagt även bloggar till sina nätvanor (jfr Bergström 2005). Utifrån den kunskap vi har om svenskarnas blogganvändning hösten 2005 är det inget som tyder på att bloggarna skulle få någon direkt betydelse för internetanvändarna i 2006 års valrörelse. Däremot kan de, som förutspåtts ovan, via medierna komma att spela roll i enskilda utspel. Offentliga sajter En annan typ av sajter som kan antas ha betydelse för det demokratiska systemet på olika sätt är de som upprätthålls av offentliga instanser. Precis som i medievärlden, återfinns de flesta kommuner, myndigheter och politiska partier på webben. Informationstillgängligheten kan ur det perspektivet beskrivas som god, dels för medborgare men också för medierna som har nära till källor inom många områden. Tillgängligheten är ingen garant för att användning sker, men det visar sig att vissa typer av offentliga sajter är förhållandevis flitigt besökta. Ett sådant exempel är kommunernas sajter. Hälften av svenskarna har någon gång besökt sin hemkommun på nätet (figur 5). Andra typer av offentliga sajter som mätts är inte lika frekvent besökta, vilket naturligtvis hänger samman med vilka aktiviteter som pågår i vardagslivet. Som medborgare har man sannolikt större anledning att ha kontakt med kommunen där man bor, den instans som tillhandahåller stor del av servicen som man berörs av, än med exempelvis riksdagen. De mest besökta sajterna är dock myndigheternas, exempelvis AMS, Skattemyndigheten och liknande som inte mätts i denna undersökning (jfr Statskontorets rapport 2003:18). Om vi utgår från att det politiska intresset ökar något under valår (jfr Strömbäcks och Johanssons kapitel i denna volym) kunde man förvänta sig även mer frekventa besök på politiska partiers hemsidor. Det märks förvisso en liten uppgång båda dessa år, men skillnaderna jämfört med mellanvalsåren är mycket små. De återkommande valundersökningarna visar också på att vanan att söka information på webben inför valen är förhållandevis lite utbredd (jfr Holmberg och Oscarsson 200). Däremot ska man ha klart för sig att det hela tiden pågår en livlig debatt och diskus- 397

Annika Bergström sion på internet, inte minst bland unga människor. Men den förekommer inte sällan på andra platser än på de offentliga. Figur 5 Besök på några offentliga webbplatser 1998-2005 (procent av befolkningen som besökt någon gång) 60 50 Hemkommunen Landstinget Riksdagen Regeringen Politiskt parti 6 50 9 50 8 0 37 0 1 30 20 10 22 22 19 18 23 19 26 20 23 17 18 18 16 15 15 1 23 16 15 1 25 16 15 23 1 13 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 200 2005 Kommentar: frågan löd Hur ofta brukar du ta del av något av följande på internet?. Betydelselös användning? Vi ser en allt mer etablerad användning av nätet på några områden med större samhällsrelevans. Nyheter är det tydligaste exemplet på detta, några enskilda samhällstjänster ett annat, medan bloggar ännu så länge har mindre betydelse i ett publikperspektiv. Resultaten från SOM-undersökningarna visar också att etableringen tagit tid och att den kanske inte alltid har gått den förutspådda vägen (se t.ex. Wadbring och Weibull 2005). Användningen av bloggar är ett tydligt exempel på just tidens betydelse för etableringen. I ett demokratiperspektiv är det därför intressant att diskutera nätets betydelse. En vid och ganska enkel fråga i årets SOM-undersökning ger en fingervisning om hur svensken ser på nätet som bidrag till en förbättrad demokrati på tre olika nivåer: i världen, i Sverige och i hemkommunen (figur 6). 398

Nyheter, bloggar och offentliga sajter Figur 6 Internets betydelse för förbättringen av demokratin, hösten 2005 (procent av befolkningen) 11 I världen 17 21 51 I Sverige 6 18 25 51 Ja, mycket Ja, något Nej Ingen uppfattning I hemkommunen 19 21 57 0 10 20 30 0 50 60 Kommentar: Frågan löd Anser du att Internet bidrar till att förbättra demokratin i: Den kommun där du bor, Sverige, Världen. Det första man slås av i figuren ovan är att drygt hälften av de tillfrågade inte har något uppfattning i frågan. Bakom detta ligger det vi tidigare sett att stora grupper trots allt är föga engagerade i den nya teknologin annat än som redskap i vissa vardagsgöromål. Runt en tredjedel anser att nätet kan förbättra demokratin i någon mån i världen och i Sverige, medan något färre tror på nätets demokratiska betydelse i hemkommunen. Ungefär en femtedel tror inte att nätet bidrar till att förbättra demokratin på någon nivå. Resultaten visar också att man snarare tror på nätets globala betydelse än på den lokala. Tilltron till internet ur ett demokratiskt perspektiv är större bland män än bland kvinnor. Det är också betydligt fler personer i 30-50-årsåldern som tror på internet som demokratiförbättrare än yngre och pensionärer. Och det är dubbelt så många högutbildade som lågutbildade som ser positivt på internet och demokrati. Det är återigen samma grupper som tidigare framträtt som nätnyhetsanvändare och bloggare, dvs. personer som varit med online ganska länge nu och som använder nätet i större utsträckning än andra. De har etablerat både vanor och mer positiva attityder till den nya tekniken. Åsikterna om internet, mätt på ett antal olika sätt, är förhållandevis ljumma när vi ber folk att själva beskriva hur de ser på tekniken. Nätnyheter tillskrivs inte någon 399

Annika Bergström stor betydelse och internet har inte så stor betydelse för demokratin, inte bland den stora allmänheten. Samtidigt ser vi en ökad utbredning av framför allt tjänsteinriktade användningsområden och väl etablerade vanor för nyhetssajter och kommuners sajter. Tolkningen av dessa resultat är att internet inte upplevs ha någon större politiskt eller annan betydelse, framför allt inte lokalt, men att tekniken underlättar allt fler vardagsförehavanden för allt fler människor. Det politiska internet mer globalt än lokalt? När det gäller politik är nätanvändningen låg. Politiska partiers hemsidor får förhållandevis få besök. Visserligen använder många kommunernas hemsidor, men tidigare undersökningar har visat att det där mest rör sig om myndighetsservice (jfr Bergström 200). Medborgarna är inte heller övertygade om att nätet bidrar till den lokala demokratin. Samtidigt är internet en växande källa för information och nyheter, främst i nationella medier. Å andra sidan ser vi en större tro på att nätet bidrar till demokrati på global nivå men våra mätningar kan inte visa på någon utbredd användning av exempelvis utländska nyhetssajter. Det är sannolikt att de här mönstren är en spegel av hur internet både har etablerats och beskrivits i ett mer generellt samhällsperspektiv. Lokalt och nationellt har förhoppningarna många gånger överskuggat verkligheten. Betydelsen på lokal nivå kan aldrig bli särskilt stor om inte politiken flyttar ut på nätet. Men de politiska partierna för en förhållandevis blygsam tillvaro på nätet (jfr Martinsson 1999, Nord 2002). Kombinationen av aktörer som inte valt internet som arena och en publik som i första hand ser nätet som ett verktyg för vardagseffektivitet leder rimligen till uppfattningen om liten demokratiskt betydelse för nätet. Däremot har uppmärksamheten för internationella och gränsöverskridande aktioner via internet varit större. I nyhetsrapporteringen förekommer ett flertal exempel på hur olika grupper i svårtillgängliga områden, med kontroversiella frågor, i icke-demokratiska stater etc mobiliserats med hjälp av ny kommunikationsteknik. Internet utgör en unik möjlighet att samla sig kring en fråga och att föra ut den till en större, global publik. Här har vi, framför allt via medierna, visats konkreta exempel på hur marginaliserade grupper åstadkommit uppmärksamhet och förändringar via nätet (se t.ex. Burbach 2001; McCaughey och Ayers 2003). En rimlig tolkning av resultaten ovan är att vi har en större tilltro inom områden där vi faktiskt sett att det har skett förändring, som på delar av den internationella arenan. Däremot har vi inte sett några direkt konkreta exempel i Sverige eller i våra hemkommuner på hur internet har bidragit positivt i demokratiska processer. Vi saknar förebilder helt enkelt. Här upplevs sakernas tillstånd vara som de alltid har varit, teknikutvecklingen till trots. Vi har inte sett det politiska internet i Sverige, tillskriver det därför inte så stor betydelse och hyser inte heller särskilt stor tilltro till det. 00

Nyheter, bloggar och offentliga sajter Not 1 I 2005 års undersökning var frågan formulerad: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande på internet, i privat syfte? Mellan 1998 och 200 löd frågan: Vilket/vilka är dina främsta syften med din privata Internetanvändning? Referenser Bergström, Annika (200) De nya medieformerna och demokratin. I Nilsson, Lennart (red) Svensk samhällsorganisation i förändring. Västsverige vid millennieskiftet. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Bergström, Annika (2005) nyhetsvanor.nu. Nyhetsanvändning på internet 1998 till 2003. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Burbach, Roger (2001) Globalization and Postmodern Politics. From Zapatistas to High-Tech Robber Barons. Kingston: Pluto Press. Djerf-Pierre, Monika och Weibull, Lennart (2001). Spegla, granska, tolka. Aktualitetsjournalistik i svensk radio och TV under 1900-talet. Stockholm: Prisma. Holmberg, Sören och Oscarsson, Henrik (200) Väljare. Stockholm: Norstedts Juridik. Kullin, Hans (2005) BloggSverige 1.0. En undersökning av svenska bloggare och bloggläsare. www.kullin.net. Martinsson, Johan (1999). IT-valet? Internet betydelse för valkampanjerna. IT i demokratins tjänst? SOU 1999:117. McCaughey, Martha och Ayers, Michael D. (2003) Cyberactivism. Online Activism in Theory and Practice. New York & London: Routledge. Nord, Lars (2002). IT och demokrati. Lund: Studentlitteratur. Observer Sverige 2005. Bloggbubbla eller ny arena för opinionsbildning? bloggarna och valet 2006. Statskontorets rapport 2003:18 Internetanvändare och den offentliga sektorns webbplatser. Bilaga till Samverkande 2-timmarsmyndigheter Sammanhållen elektronisk förvaltning. SOU 2006:8 Mångfald och räckvidd. Slutbetänkande av Presskommittén 200. Stockholm: Statens offentliga utredningar. Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (2005) Dagstidningen i ett femtioårsperspektiv. I Bergström, Annika; Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Våge, Lars; Stattin, Erik och Nygren, Gunnar (2005) Bloggtider. Stockholm: Stiftelsen Institutet för Mediestudier. 01