För granskning 3/5. Väg 56, Hedesunda - Valbo/Gävle SAMRÅDSHANDLING. Gävle kommun, Gävleborgs län

SAMRÅDSHANDLING Väg, Hedesunda - Valbo/Gävle Gävle kommun, Gävleborgs län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2017-06-16 TRV 2013/64545 För granskning 3/5

TMALL 0092 PLANBESKRIVNING A4 stående v. 1.0 Trafikverket Postadress: Box 417, 801 05 Gävle E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådshandling, Väg, Hedesunda-Valbo/Gävle, Val av lokaliseringsalternativ. Vägplan Författare: WSP Samhällsbyggnad, Falun Dokumentdatum: 2017-06-16 Ärendenummer: TRV 2013/64545 Kontaktperson: Ragnhild Brandeskär, Trafikverket Foto: WSP om inte annat anges Illustration: WSP om inte annat anges

Innehåll 1 Sammanfattning...5 1.1 Bakgrund...5 1.2 Ändamål och projektmål...5 1.3 Förutsättningar...5 1.4 Studerade alternativ...6 1.5 Fortsatt arbete...6 2 Beskrivning av projektet...8 2.1 Planläggningsprocessen...8 2.2 Bakgrund...9 2.3 Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande)... 10 2.4 Beslut om betydande miljöpåverkan... 11 2.5 Ändamål och projektmål...11 2.6 Övergripande mål och lagar... 11 3 Avgränsningar...14 3.1 Geografiska avgränsningar...14 3.2 Avgränsning av miljöaspekter...14 3.3 Prognosår... 16 3.4 Avgränsningar för projektet... 16 4 Förutsättningar...17 4.1 Befintlig vägs funktion och standard...17 4.2 Trafik och användargrupper... 18 4.3 Lokalsamhälle och regional utveckling...21 4.4 Landskap... 26 4.5 Miljö och hälsa...31 4.6 Byggnadstekniska förutsättningar... 46 5 Alternativ... 49 5.1 Förutsättningar för lokaliseringen... 49 5.2 Vägstandard och utformning... 50 5.3 Alternativsökning bortvalda alternativ...51 5.4 Studerade alternativ i samrådshandlingen...51

6 Effekter och konsekvenser av de studerade alternativen...57 6.1 Effekter för trafik och användargrupper...57 6.2 Effekter för lokalsamhället och regional utveckling... 58 6.3 Miljöeffekter och miljökonsekvenser...62 7 Samlad bedömning...77 7.1 Bakgrund...77 7.2 Måluppfyllelse...77 7.3 Hänsynstagande till miljöbalken (MB)... 78 7.4 Samlad bedömning... 78 8 Fortsatt arbete... 83 8.1 Val av lokaliseringsalternativ... 83 9 Underlagsmaterial och källor...84 Bilaga 1 - PM Naturvärdesinventering, 2017-06-16 Bilaga 2 - PM Kulturarvsanalys, 2017-06-16 Bilaga 3 - PM Landskapsanalys inklusive gestaltningsprinciper, 2017-06-16 Bilaga 4 - Tabell ytvattenförekomser, status och miljökvalitetsnorm, 2017-06-16 4

1 Sammanfattning 1.1 Bakgrund Riksväg Räta linjen, sträcker sig mellan Norrköping och Gävle och är av regeringen utsedd till nationell stamväg. Stamvägnätet omfattas av sådana vägar som fyller en utpräglad mångsidig funktion för landets ekonomi och välfärd. På stamvägarna går huvuddelen av landets långväga transporter. Väg fyller även en viktig funktion som komplement till E4 via Stockholm, som är hårt belastad och som är fyra mil längre än väg på sträckan mellan Norrköping och Gävle. Även på regional och lokal nivå har väg en viktig funktion för kommunikationer och möjliggör bland annat arbetspendling och turism. Då nuvarande väg på sträckan mellan Hedesunda och Valbo, som denna samrådshandling behandlar, inte uppfyller de krav som ställs gällande god standard för trafiksäkerhet och framkomlighet skall en ny väg anläggas för att bemöta den ökande trafikmängden. Länsstyrelsen beslutade 2012-09-03 samt 2017-04-10 att projektet väg, delen Hedesunda-Valbo/Gävle, kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Underlag till beslutet var den av Trafikverket framtagna förstudien från år 2012 samt samrådsunderlag för kompletterande geografiskt område 2017. 1.2 Ändamål och projektmål Ändamålet med projektet är ökad trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet. Projektmålen avseende framkomlighet och trafiksäkerhet är i linje med de transportpolitiska målen och har preciserats enligt följande: Väg ska vara det mest attraktiva valet av färdväg för tung trafik och andra transporter, vilket uppnås genom: Hög standard som motsvarar vägens funktion som nationellt stråk. Vägstandarden ska vara mötesfri med växelvis 2+1 körfält och hastighetsstandard 100 km/h, på så stor del av sträckan som möjligt. Vägens barriäreffekter för oskyddade trafikanter ska minimeras, vilket uppnås genom: Det ska finnas trygga och säkra förbindelser för oskyddade trafikanter mellan viktiga målpunkter utmed sträckan. Det ska finnas säkra och attraktiva passager för att korsa vägen för oskyddade trafikanter. 1.3 Förutsättningar Aktuell sträcka längs väg är cirka 24 kilometer lång mellan Hedesunda Valbo, från anslutningen till väg 507 i söder till Valbo handelsområde vid i norr. Nuvarande väg har låg standard, då den är krokig och smal med bitvis dåliga siktförhållanden. Utmed sträckan finns ett stort antal anslutningar till väg där flertalet är fastighetsanslutningar. Bredden på vägen varierar mellan 6,5-9 meter. Trafiken på den aktuella sträckan av väg varierar mellan 2 500 6 100 fordon per årsmedeldygn år 2015. Av dessa är 11-23 % tunga fordon. Andelen tung trafik, som vanligtvis på denna typ av väg är cirka 10 %, är därmed mycket stor. Landskapet i området varierar mellan slutna till öppna skogslandskap med myrmarker av varierande värde, täktverksamheter och jordbruksmarker. Här och var öppnar sig åkerlandskapet som ger variation och fina utblickar. De öppna markerna ger tydliga utblickar över landskapet och jordbrukssamhället. Bebyggelsen är till största delen förankrad längs med befintlig väg, väg, och i utkanten av Gävle. Det är även främst kring dessa områden som jordbruksmarken ligger. 5

1.4 Studerade alternativ Mellan 2014-2015 togs en samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ fram (Trafikverket 2015). Det framgick då att alternativ 1, 2, 3 och 6 medförde dålig måluppfyllelse och/eller stora negativa effekter och konsekvenser. Alternativ 4, 5, och 7 var fortfarande aktuella för samråd då det ansågs finnas goda chanser för att uppfylla berörda mål. Region Gävleborg föreslog i sitt yttrande en kompletterande utredning med inriktning om att nå en mer fördelaktig sammanlänkning med väg E4 och, på sikt, även väg 76 (Spängersleden). Trafikverket beslutade 2016-03-14 följande efter att ha tagit del av de synpunkter som framkom under samrådstiden: Alternativ 1,2,3,4 och 6 utgår från den fortsatta planläggningen Alternativ 5 kvarstår i nuvarande sträckning Alternativ 7 justeras på grund av intrång i Natura 2000-område. Två varianter av alternativ 7 med vägdragning utanför Natura 2000-område tas fram och utreds tillsammans med Alternativ 5 innan slutligt beslut om val av lokalisering kan göras. Utifrån ovanstående har tre alternativa vägkorridorer studerats, se Figur 1.1. De alternativa vägkorridorerna utgår från den tidigare samrådshandlingen och Trafikverkets beslut (2017-04-10) som fattades efter framtagande av samrådshandling för val av alternativ 2016. För respektive vägkorridor har intressen inom en 500 meter bred korridor studerats, det vill säga 250 meter på vardera sidan om en hypotetisk väglinje. Förfaringssättet ger utrymme att studera effekter utanför själva vägområdet samt att i nästa skede justera väglinjen för att minimera negativ påverkan. I respektive vägkorridor finns det flera möjliga vägsträckningar i kommande planeringsskede. 1.5 Fortsatt arbete Utifrån sammanställningen av effekter och konsekvenser framträder att ett av de tre alternativen, Alternativ 5, medför fler stora negativa effekter och konsekvenser än övriga alternativ. Trafikverket kommer att besluta om val av lokaliseringsalternativ och fortsatt inriktning för projektet efter genomfört samråd med Länsstyrelsen och Gävle kommun samt övriga inom den utökade samrådskretsen. I den fortsatta planeringen kommer den valda vägkorridoren att detaljstuderas. Eftersom Länsstyrelsen beslutat att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i enlighet med miljöbalkens 6 kapitel upprättas. 6

Falun Lövbacken Långbroarna Högtorp Västbyggeby fäbodar Björkebäck Skottvallen Håde Solbacka Valbo Mackmyra Mackmyra Tavlan Överhärde Stackbo 5 Häcklinge Backa Alborga Sälgsjön Skogmur Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Skogmursvägen Gävle 76 Spängersleden Hemlingby Gävle Södra Gubbäck Lärkebo Rörberg Körnicka Brunnsvik Yttertorp Tvea Valsjön Gammelvallen Laggarbovägen 531 7.1 Glamsen 7.2 Hästbo E4 Uppsala Fågelmuren Västanås Jordåsen Laggarbo Åsberga Lomshed Ösaren Lomsmuren Trullsbo Lersjön Dalen Kalkbacka 525 Stav Främlingshem Gammelsäll Sjudars Åsbo Gräsbäcken Nybo Flatsjön Åsbo Fallet Slätfallet Messmanskärr Bastfallet Acksjön Nordansjö Nynäs Åsbyvallen 7.1 7.2 Gillerås Brunnsheden Ås Sällvallen Lågbo Hällby Sända Prästgamle Skvaterbäcken 507 Hedesunda Harv Hallsbo STUDERADE ALTERNATIV Utredningsområde 5 Alternativ 5 7.1 Alternativ 7.1 7.2 Alternativ 7.2 ± 0 1 2 3 4 5 Lantmäteriet, Geodatasamverkan Skala (A4): 1:130 000 km Figur 1.1. Studerade alternativa vägkorridorer 7

2 Beskrivning av projektet 2.1 Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. Om projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden, se Figur 2.1. Samråd är viktigt under hela planläggningsprocessen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörda fastighetsägare samt allmänhet för att få ta del av deras åsikter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs därefter i en samrådsredogörelse. Föreliggande projekt har startats i den tidigare planläggningsprocessen och överförts till den nya som gäller från 1 januari 2013 genom riktlinjer i propositionen Planeringssystem för transportinfrastruktur, (prop 20122/12:118) samt av Trafikverket fastställda kravdokument. Ê<¹ ²ñÖ< ²ª<¹ ² Í ³ ;¼ «²¼» ¹ Í ³ ;¼ ²¼ ²¹ Ù ² µ² ²¹ ²¼ ²¹ Ú <»» ²¼ ²¹ Ú ³ ¹² ²¹ ª «²¼» ¹ º* <²»»² ¾» «±³ ¾» ¼ ²¼» ³ * ;ª» µ ² Ûªò º ³ ¹² ²¹ ª» ² ª ±µ» ²¹ Ûªò ; ¹» ó *ª² ²¹ Ú ³ ¹² ²¹ ª ²º* ¹ ³»ª ÓÕÞ Õ«²¹* ²¼» ±½ ¹ ² µ² ²¹ Ú <»» Ô<²»»² ¾» «±³ ¾» ¼ ²¼» ³ * ;ª» µ ² Ûª»¹» ²¹»² ª ª» ² ª Ô<²»»² ¹±¼µ<²² ²¼» ª»ª ÓÕÞ Ô<²»»² ²¼» ø µ ²¼» Figur 2.1. Figuren visar Trafikverkets planläggningsprocess för vägar och järnvägar. Aktuellt projekt befinner sig i skedet Samrådshandling (markerat med röd ring). Trafikverket har beslutat att alternativa lokaliseringar av väg ska studeras för att ett alternativ ska kunna väljas för det fortsatta arbetet. 8

2.2 Bakgrund Väg Räta linjen, sträcker sig mellan Norrköping och Gävle och är av regeringen utsedd till nationell stamväg, se Figur 2.2. Stamvägnätet omfattas av sådana vägar som fyller en utpräglad mångsidig funktion för landets ekonomi och välfärd. Dessa vägar är högt prioriterade och bör ha en hög trafiksäkerhet och god framkomlighet. På stamvägarna går huvuddelen av landets långväga transporter. Väg fyller även en viktig funktion som komplement till E4 via Stockholm, som är hårt belastad och som är fyra mil längre än väg på sträckan mellan Norrköping och Gävle. Även på regional och lokal nivå har väg en viktig funktion för kommunikationer och möjliggör bland annat arbetspendling och turism. Nuvarande väg på aktuell sträcka mellan Hedesunda och Valbo, uppfyller inte de krav som ställs avseende god standard för trafiksäkerhet och framkomlighet. Vägens utformning samt boende nära vägen medför också att nuvarande sträckning inte är lämplig för höga hastigheter. Figur 2.2. Räta linjen, väg, går mellan Norrköping och Gävle. Aktuell sträcka är markerad med rött. 9

2.3 Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) Ingen separat åtgärdsvalsstudie har tagits fram för detta projekt. Under 2012 tog Trafikverket fram en förstudie för väg delen Hedesunda Valbo/Gävle. Förstudien har hållits tillgänglig för samråd under tiden 16 januari - 20 februari 2012. Ett välbesökt samråds- och informationsmöte hölls den 24 januari 2012 i Överhärde bygdegård och det kom sammanlagt in 35 yttranden. I förstudien har åtgärder för att uppnå projektmålen analyserats enligt fyrstegsprincipen på liknande sätt som ingår i en åtgärdsvalsstudie. Fyrstegsprincipen utgör ett allmänt förhållningssätt i planeringen av vägtransportsystemet. Fyrstegsprincipen är också en arbetsstrategi mot en hållbar transportsektor, där åtgärder i de första stegen enligt nedan ska väljas i första hand. Steg 1: Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Steg 2: Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Steg 3: Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. Steg 4: Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. De problem och brister som har identifierats i förstudien är av sådan karaktär att de framför allt åtgärdas genom steg 3 och 4, det vill säga ombyggnad av befintlig infrastruktur samt större ombyggnadsåtgärder och nyinvesteringar. Vissa åtgärder inom steg 1 och 2 har också identifierats och vissa har genomförts. Men de räcker inte till för att uppfylla projektmålen utan kompletterar och förstärker snarare effekterna av de fysiska åtgärderna inom steg 3 och 4. Trafikverket Region Mitt tog den 5 september 2012 beslut om att driva projektet vidare i planeringsprocessen med en vägutredning för aktuell sträcka. Beslutet grundar sig på det transportpolitiska uppdrag som myndigheten erhållit av regeringen, dvs. att upprätthålla en god framkomlighet på det statliga vägnätet utan att åsidosätta trafiksäkerheten och miljön för alla trafikanter. Denna vägutredning kom den 1 januari 2013 att ersättas med Vägplan, Samrådshandling, val av lokaliseringsalternativ i enlighet med den nya processen för planläggning av vägar och järnvägar. Tidigare utförda utredningar och beslut Lokaliseringsutredning, februari 1994. Vägutredning inkl. MKB, maj 1995. Översiktsplan för väg 67 Hedesunda-Valbo, juni 1996 - Finansiering uteblev. Förstudie, oktober 2002 - Finansiering uteblev. Vägverkets ställningstagande till fortsatt arbete, 2002-11-12. Fördjupad förstudie 2011, norra delarna. Omtag utökad förstudie 2012 v, delen Hedesunda Valbo/Gävle - Finansiering via nationell plan fram till år 2020. Samrådshandling Val av lokalisering, 2015-12-02. Trafikverkets beslut om val av lokaliseringsalternativ, 2016-03-14. 10

2.4 Beslut om betydande miljöpåverkan Med förstudien som grund beslutade Länsstyrelsen 2012-09-03 (dnr 343-6111-12) att projektet väg, delen Hedesunda-Valbo/Gävle kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Med det kompletterande samrådsunderlaget gällande alternativ sträckning av alternativ 7 som grund beslutade Länsstyrelsen 2017-04-10 (dnr 2044-2017) att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 2.5 Ändamål och projektmål Ändamålet med projektet är ökad trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet. Projektmålen avseende framkomlighet och trafiksäkerhet är i linje med de transportpolitiska målen och har preciserats enligt följande: Väg ska vara det mest attraktiva valet av färdväg för tung trafik och andra transporter, vilket uppnås genom: Hög standard som motsvarar vägens funktion som nationellt stråk. Vägstandarden ska vara mötesfri med växelvis 2+1 körfält och hastighetsstandard 100 km/h, på så stor del av sträckan som möjligt. Vägens barriäreffekter för oskyddade trafikanter ska minimeras, vilket uppnås genom: Det ska finnas trygga och säkra förbindelser för oskyddade trafikanter mellan viktiga målpunkter utmed sträckan. Det ska finnas säkra och attraktiva passager för att korsa vägen för oskyddade trafikanter. 2.6 Övergripande mål och lagar 2.6.1 Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. För detta har två delmål formulerats; Funktionsmålet och Hänsynsmålet. Funktionsmålet Tillgänglighet: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Funktionsmålet ska uppnås genom att transportsystemet utvecklas enligt sju preciseringar; Medborgarnas resor, Näringslivets transporter, Regional och internationell tillgänglighet, Jämställt samhälle, Personer med funktionsnedsättning, Barns möjligheter, Kollektivtrafik, Gång och cykel. Hänsynsmålet Säkerhet, miljö och hälsa: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. För att uppfylla hänsynsmålet har regeringen angett preciseringar för bland annat omkomna och allvarligt skadade, begränsad klimatpåverkan samt övriga miljökvalitetsmål och hälsa. 2.6.2 Väglagen För allmänna vägar gäller väglagen, där särskilt 13 är viktig i aktuellt planeringsskede; När en väg byggs ska den ges ett sådant läge och utformas så att ändamålet med vägen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och till naturoch kulturvärden. 11

2.6.3 Miljökvalitetsmål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. Etappmålen anger steg på vägen för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Etappmål har antagits av regeringen för miljömålet Begränsad klimatpåverkan, samt inom områdena avfall, farliga ämnen, luftföroreningar och biologisk mångfald. Nedan presenteras 12 av de 16 miljökvalitetsmålen. Miljömålen om fjäll och hav respektive säker strålmiljö, giftfri miljö och skyddande ozonskikt bedöms inte vara aktuella i projektet. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målen ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Levande skogar Skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 12

Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. 2.6.4 Miljöbalken (MB) En vägutbyggnad omfattas av hänsynsregler enligt MB kapitel 2 och hushållningsbestämmelser enligt MB kapitel 3. De allmänna hänsynsreglerna är grundläggande för prövningen av tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens, villkor samt tillsyn. De ligger även till grund för hur Trafikverket som verksamhetsutövare ska agera för att minimera påverkan och främja en god hushållning. Nedan redovisas aktuella hänsynsregler och hushållningsbestämmelser: Allmänna hänsynsregler 2 Kunskapskrav - Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 3 Försiktighetsmått - Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 5 Hushållningsprinciper - Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. 6 Val av plats - För verksamheten eller åtgärden ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Grundläggande hushållningsbestämmelser 1 Markens lämplighet - Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilket områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. 2-6 Värdefulla områden och näringar - Stora opåverkade områden och ekologiskt känsliga områden skall skyddas mot skada. Vidare är jord- och skogsbruk näringar av nationellt intresse och ska så långts som möjligt skyddas. Brukningsvärd jordbruksmark ska endast tas i anspråk om det saknas alternativ och möjligheterna till ett rationellt skogsbruk ska skyddas mot skada. Enligt 3 kapitel 6 ska områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt som möjligt skyddas mot påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. När det gäller riksintressena skärps skyddskravet och områden av riksintresse ska skyddas mot påtaglig skada. 7-9 Resurser och anläggningar - Områden med värdefulla ämnen eller material och områden lämpade för samhällsviktiga anläggningar ska skyddas mot åtgärder som kan försvåra användning för sådana ändamål. Likaså områden som har betydelse för totalförsvaret. Även i detta fall har riksintressen förstärkt skydd. 13

3 Avgränsningar 3.1 Geografiska avgränsningar Projektet täcker in ett utredningsområde som omfattar en betydande del av Gävle kommun. Utredningsområdet är utformat utifrån lakilisering av befintlig väg och möjliga sträckningar av ny väg. Området omfattar trafikkorsning / i söder, öster om trafikplats i nordväst och en del av E4 i nordöst, se Figur 3.1. Vidare har varje alternativ avgränsats med en 500 m bred korridor för att bedöma effekter och konsekvenser för respektive vägsträckning. Detta gör det också möjligt att vid fortsatt arbete anpassa vägsträckningen för att minska dess negativa påverkan. Influensområdet är betydligt större än utredningsområdet och sträcker sig ända till E4 och Stockholmsområdet. Det finns ett tydligt samband mellan väg och E4. Åtgärder på väg påverkar och ger effekter på och kring E4 genom att långväga trafik och godstransporter har dessa två vägar att välja mellan. Trafikomfördelningar som sker mellan de två vägarna påverkar i sin tur miljö och hälsa inom ett stort influensområde, genom exempelvis emissioner, buller etc. 3.2 Avgränsning av miljöaspekter I aktuellt skede av planläggningsprocessen samrådshandling, val av lokaliseringsalternativ ska arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) påbörjas. Under förstudieskedet 2012 beslutades av Länsstyrelsen Gävleborg att det aktuella projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap miljöbalken varvid en MKB kommer att krävas. Under 2017 har ett samrådsunderlag för ett utökat goegrafiskt område (för att kunna inrymma reviderade alternativ utifrån Samrådshandling flr val av lokaliseringsalternativ) samråtts med berörda samt allmänheten och utifrån detta kompletterande samrådsunderlag fattade Länsstyrelsen Gävleborg 2017-04-10 beslut om att projektet kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap miljöbalken. Underlaget behöver ännu inte uppfylla de formella kraven för en miljökonsekvensbeskrivning, men ska vara tillräckligt detaljerat för att möjliggöra en samlad bedömning av studerade alternativ. MKB-processen slutförs sedan för det alternativ som slutligen väljs. Följande miljöaspekter bedöms utifrån förstudien, och det komplatterande samrådsunderlaget för geografisk utvidgning av utredningsområdet, vara betydelsefulla för val av korridor och ingår i samrådshandlingen: Riksintressen Landskap Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Människors hälsa Vattenmiljö Förorenad mark Markanvändning Klimat Risker för människors hälsa och miljö, till exempel med avseende på farligt gods, buller från vägtrafik samt klimatförändringar beskrivs och bedöms under respektive sakområde i kapitel 4 och 6. 14

Falun Lövbacken Långbroarna Högtorp Västbyggeby fäbodar Björkebäck Skottvallen Håde Solbacka Valbo Mackmyra Mackmyra Tavlan Överhärde Stackbo Häcklinge Backa Alborga Sälgsjön Gävle Södra Skogmur Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Gävle 76 Spängersleden Hemlingby Gubbäck Lärkebo Körnicka Brunnsvik Tvea Rörberg Valsjön Laggarbovägen 531 Skogmursvägen Glamsen E4 Uppsala Yttertorp Gammelvallen Hästbo Fågelmuren Västanås Jordåsen Laggarbo Åsberga Lomshed Ösaren Lomsmuren Trullsbo Lersjön Dalen Åsbo Fallet Kalkbacka 525 Stav Främlingshem Gammelsäll Gräsbäcken Nybo Flatsjön Slätfallet Messmanskärr Bastfallet Acksjön Nordansjö Nynäs Åsbyvallen Gillerås Brunnsheden Ås Sällvallen Lågbo Hällby Sända Prästgamle Skvaterbäcken 507 Hedesunda Harv Hallsbo GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Utredningsområde ± 0 1 2 3 4 5 km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Skala (A4): 1:130 000 Figur 3.1. Den geografiska avgränsningen utgörs av en punkt söder om korsningen väg /507 i söder, del av i nord/nordväst och del av E4 i nordöst. 15

3.3 Prognosår För bedömning av framtida trafiksituation och som dimensioneringsförutsättning har prognosår 2040 valts. 3.4 Avgränsningar för projektet Inom och i direkt anslutning till utredningsområdet både i norr och nordöst finns externa handelsområden under expansion. I anslutning till trafikplats Mackmyra finns handel både söder och norr om med bland annat köpcentrum (Valbo köpstad och Valbo köpcentrum) och Ikea. Öster om E4 vid Trafikplats Gävle Södra finns ett handelsområde (Hemlingby Köpcentrum) som expanderar österut, utefter Spängersleden. Utvecklingen av dessa områden rör både kommunen, Trafikverket och näringslivsaktörer. Nyetableringar och kapacitetshöjande åtgärder i vägnäten planeras. Projektet utgår dock från dagens förutsättningar. Exempelvis ingår inte nygenererad trafik till följd av kommunala eller privata expansioner. 16

4 Förutsättningar 4.1 Befintlig vägs funktion och standard Väg fyller många viktiga funktioner för personbilstrafik och tung trafik, på nationell, regional och lokal nivå: Riksintresse för kommunikationer. Nationell stamväg. Primär transportväg för farligt gods. Viktigt godstransportstråk. Viktig länk för långväga transporter mellan norra och södra Sverige. Fyra mil kortare än E4 på sträckan Norrköping-Gävle, vilket innebär att väg ger samhällsekonomiska och miljömässiga fördelar för långväga transporter i nord-sydlig riktning. Regional funktion i Mälardalen genom att den bildar en nord-sydlig axel. Viktig funktion för arbetspendling. Viktig funktion för turism. Lokal funktion mellan och inom de kommuner som vägen passerar. Falun Körnicka Fågelmuren Kalkbacka Messmanskärr Långbroarna Högtorp Västbyggeby fäbodar Lomsmuren 525 Valbo Björkebäck Mackmyra 80 Mackmyra Tavlan Solbacka Överhärde 50 Brunnsvik Yttertorp Skottvallen 80 Håde Västanås 80 80 60 Stav Tvea Lomshed Rörberg Främlingshem Åsbyvallen Nynäs 80 0 2 4 6 km Skvaterbäcken Stackbo Gammelvallen 60 Brunnsheden Ås Sällvallen 80 Hästbo Figur 4.1. Vägbredder och hastigheter på befintlig väg. 507 Häcklinge Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Laggarbovägen Gammelsäll 80 531 Gräsbäcken Hedesunda Harv Backa Alborga Jordåsen Ösaren Nybo Hallsbo Laggarbo Gävle Södra Skogmur Skogmursvägen Glamsen Åsberga Trullsbo Lersjön Acksjön Gävle 76 Sälgsjön Valsjön Spängersleden Gillerås Hemlingby Gubbäck Flatsjön Åsbo Fallet Slätfallet Bastfallet Lågbo E4 Lärkebo Uppsala Dalen Nordansjö Hastighetsgränser Hällby Sända och vägbredder Prästgamle vägbredd 6,5 m vägbredd 7 m vägbredd 9 m Utredningsområde Sträckningen av väg inom utredningsområdet är cirka 24 kilometer lång mellan Hedesunda Valbo, från anslutningen till väg 507 i söder till Valbo handelsområde vid i norr. Nuvarande väg har låg standard och uppfyller inte eftersträvade mål avseende trafiksäkerhet och framkomlighet, då den är krokig och smal med bitvis dåliga siktförhållanden. Utmed sträckan finns ett stort antal anslutningar till väg där flertalet är fastighetsanslutningar. Samtliga korsningar är plankorsningar och saknar vänstersvängskörfält. På flera ställen förekommer även tomtutfarter och enskilda väganslutningar som nyttjas för jord- och skogsbruk. Bredden på vägen varierar mellan 6,5-9 meter, se Figur 4.1. Den nordliga delen av sträckan, Valbovägen mellan Överhärde och Mackmyra trafikplats, är cirka 9 meter bred. Vägen är dimensionerad för bärighetsklas 1, vilket innebär att högre fordonsvikter tillåts, men saknar mötesseparering och vägrenen är smal. Hastigheten på sträckan varierar mellan 50 och 80 km/h. 17

4.2 Trafik och användargrupper Trafik Trafikverket utför kontinuerligt mätningar av trafikflöden längs det statliga vägnätet, den senaste redovisade mätningen utfördes år 2015. På den aktuella sträckan, på väg, utfördes kompletterande mätningar vid två tillfällen, hösten 2013 samt våren 2014. Uppräknade trafikflöden för basår 2015 och prognosår 2040 redovisas i Figur 4.2. På väg mellan Hedesunda-Valbo varierar trafiken mellan 2 500-6 100 fordon per årsmedeldygn år 2015. Av dessa är 11-23 % tung trafik. På större delen av aktuell sträcka av väg är andelen tung trafik över 20 %. Vanligtvis är andelen tung trafik på denna typ av väg är endast cirka 10 %. Historiskt har trafikutvecklingen varit hög på väg. Mellan 1998-2011 har personbilstrafiken på väg ökat med 25-40 %. Motsvarande trafikökning för lastbilar är 40-55 %. På senare år har den kraftiga trafikutvecklingen avtagit något och enligt Trafikverkets prognoser kommer personbilstrafiken i Gävleborg öka med upp till 19 % mellan 2015-2040. Motsvarande prognos för lastbilar är 34-37 %. Väg är också en rekommenderad väg för transporter av farligt gods. På uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har Statistiska centralbyrån kartlagt flödet av farligt gods i Sverige. På väg Falun Körnicka Fågelmuren Högtorp Kalkbacka Messmanskärr Lomsmuren 525 Västanås Västanås Lomshed Stav Skvaterbäcken Gammelvallen Främlingshem Åsbyvallen Nynäs 0 2 4 6 km 2 460 (23%) 3 010 (25%) Brunnsheden Ås Sällvallen Figur 4.2. Trafikflöden år 2015 och 2040, årsdygnstrafik (ÅDT) 507 Laggarbovägen Gammelsäll 531 Gräsbäcken Hedesunda Harv Jordåsen Ösaren Nybo Hallsbo Laggarbo Skogmursvägen Hästbo Åsberga Trullsbo Lersjön Acksjön Långbroarna 32 975 (9%) Gävle Västbyggeby fäbodar 39 800(10%) Backa 23 445 76 (11%) 28 930 (10%) Alborga 28 380 (12%) 34 970 (11%) Håde Valbo Hemlingby 19 930 (10%) Häcklinge 20 810 (12%) Gävle 24 090 (11%) 25 230(13%) Södra 11 175 (13%) Skogmur Björkebäck Mackmyra 13 525 (14%) Mackmyra 25 360 (10%) Tavlan 30 653 (11%) 12 485 (12%) Solbacka Överhärde6 095 (11%) Sälgsjön 15 135 (13%) 7 360 (12%) Stackbo Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Gubbäck Skottvallen 3 510 (21%) 2 585 (7%) 4 290 (23%) 3 105 (8%) Rörberg 555(7%) 670 (8%) 2 845 (19%) Valsjön 3 465 (21%) 555(7%) E4 Brunnsvik Tvea 670 (8%) Glamsen 3 160 (20%) 3 860 (22%) 1 330(18%) Yttertorp 1 620 (20%) Spängersleden Gillerås 1 330 (18%) 1 620 (20%) Flatsjön Åsbo Fallet Slätfallet Bastfallet Lärkebo Uppsala Dalen Nordansjö TRAFIKFLÖDEN, ÅRSDYGNSTRAFIK (ÅDT) Nuläge år 2015 Lågbo XXXX Totalt antal Hällbyfordon Sända (XX) varav tung trafik Prognosår 2040 Prästgamle XXXX Totalt antal fordon (XX) varav tung trafik Utredningsområde transporterades i storleksordningen 100-33 000 ton farligt gods i september 2006. Trafiksäkerhet Nuvarande väg har låg standard gällande trafiksäkerhet, då den är krokig och smal med bitvis dåliga siktförhållanden. Särskilt under vintertid upplever de närboende problem med att vägen är för smal då tunga fordon möts och snövallar ligger kvar nära vägrenen. Sådana förhållanden är särskilt farliga för oskyddade trafikanter. Det finns ett antal trafiksäkerhetskameror (ATKkameror) på befintlig väg inom utredningsområdet. Sedan 2006 finns det en kamera i vardera riktningen vid Tvea. Sedan 2015-2016 finns det en kamera i södergående riktning vid Hedesunda och en kamera i norrgående riktning vid Stav. 18

Under en tioårsperiod, mellan 2007-01-01 och 2016-12-31, har det rapporterats 28 olyckor med personskador på den aktuella sträckan av väg. Olycksstatistik har hämtats från STRADA 1 och fördelningen av vilken typ av olycka som rapporterats in framgår av Tabell 4.1. Statistiken visar att singelolyckor dominerar olycksbilden på väg tätt följt av mötesolyckor. Totalt har 2 dödsolyckor inträffat på den aktuella sträckan (väg ) under tioårsperioden och båda var mötesolyckor. 1 * STRADA: Transportstyrelsens nationella informationssystem om skador och olyckor inom vägtransportsystemet. Uttag från databasen gjort 2017-04-11. Tabell 4.1. Fördelning av olyckstyper, olyckor med personskador mellan 2007-01-01-2016-12-31. Statistik hämtad från STRADA. Olyckstyp Antal olyckor på väg Singelolycka 13 Mötesolyckor 10 Övriga olyckor 3 Upphinnandeolyckor 1 Avsvängandeolyckor 1 Falun Körnicka Fågelmuren År 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt 6 Kalkbacka Messmanskärr Långbroarna Högtorp Västbyggeby fäbodar Brunnsvik Yttertorp dödsolyckor 2 1 0 0 3 Björkebäck Skottvallen Måttliga /lindriga olyckor Lomsmuren 12 13 12 12525 10 59 Håde Solbacka Västanås Stav Valbo Mackmyra Mackmyra Tvea Lomshed Tavlan Rörberg Överhärde Främlingshem Stackbo Gammelvallen Häcklinge Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Laggarbovägen Gammelsäll 531 Gräsbäcken Backa Alborga Jordåsen Ösaren Nybo Laggarbo Gävle Södra Skogmur Skogmursvägen Glamsen Hästbo Åsberga Trullsbo Lersjön Acksjön Gävle 76 Sälgsjön Valsjön Spängersleden Hemlingby Gubbäck Flatsjön Lärkebo Uppsala E4 Dalen Åsbo Fallet Slätfallet Bastfallet Nordansjö Figur 4.3 visar personskadeolyckor som rapporterats under de senaste fem åren på vägarna E4,,, och 531. En stor del av olyckorna har skett på och i anslutning till trafikplatserna Mackmyra, Nybo och Gävle S. Det har inte inträffat någon allvarlig olycka de senaste fem åren. Olycksstatistiken indikerar att olyckorna minskat i antal sedan år 2010 på den aktuella sträckan av väg. De senaste fem åren har olyckorna minskat med 1/3. Åren 2013-2015 finns ett bortfall i inrapportering av olyckor från polisen, på grund av tekniska problem. Nynäs Åsbyvallen Gillerås Brunnsheden 0 2 4 6 km Skvaterbäcken Ås Sällvallen 507 Hedesunda Harv Hallsbo Prästgamle Lågbo Hällby Sända OLYCKOR MED PERSON- SKADOR, ÅR 2012-2016 Dödsolycka Lindrigt/måttligt skadad Utredningsområde Figur 4.3. Olyckor med personskador under perioden 2012-01-01 2016-12-31. 19

Oskyddade trafikanter Väg fyller inte någon uttalad funktion för gång- och cykeltrafik. Vägrenarna är för smala för gång- och cykeltrafik annat än på kortare sträckor lokalt, som till och från busshållplatser. Separat gång- och cykelvägnät saknas. Det är få gång- och cykeltrafikanter utmed sträckan, vilket hänger ihop med att bebyggelsen är relativt gles och att förutsättningarna för gång- och cykeltrafik saknas. Den gamla banvallen Salabanan i norra delen av utredningsområdet används framför allt för rekreation. Avsaknad av gång- och cykelvägnät medför att barn har begränsade möjligheter att självständigt och trafiksäkert ta sig till skola, kompisar, aktiviteter osv. På några ställen finns alternativa vägar, men där är det inte säkert för barnen att färdas på egen hand. Långa avstånd och avsaknad av gång- och cykelvägar leder till att föräldrar i stor utsträckning skjutsar barnen i bil. De närmsta skolorna ligger i Valbo, och Hedesunda, strax utanför utredningsområdet, se Figur 4.4. Kollektivtrafik Huvudman för kollektivtrafiken i Gävleborgs län är X-Trafik. Nettbuss Stadstrafiken bedriver stadstrafiken i Gävle på uppdrag av X-Trafik. Inom utredningsområdet finns både regional och lokal busstrafik. Falun Körnicka Fågelmuren Långbroarna Högtorp Västbyggeby fäbodar Kalkbacka Messmanskärr Brunnsvik Yttertorp Björkebäck Skottvallen Lomsmuren 525 Håde Solbacka Gävle flygplats Västanås Stav Figur 4.4. Bebyggelse inom utredningsområdet. Valbo Mackmyra Mackmyra Tvea Lomshed Rörberg Överhärde Främlingshem Nynäs 0 2 4 6 km Skvaterbäcken Tavlan Stackbo Gammelvallen Åsbyvallen Brunnsheden Ås Sällvallen 507 Nybo Kusbo Häcklinge Allmänninge Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Laggarbovägen Gammelsäll Harv 531 Gräsbäcken Hedesunda Backa Alborga Alborg Jordåsen Ösaren Nybo Hallsbo Laggarbo Ersbo Gävle Södra Skogmur Gävle Kungsbäck Skogmursvägen Glamsen Hästbo Åsberga Trullsbo Lersjön Acksjön 76 Sälgsjön Sälgsjön Valsjön Spängersleden Gillerås Hemlingby Gubbäck Flatsjön Åsbo Fallet Lågbo Hällby Sända Slätfallet Bastfallet E4 Lärkebo Uppsala Bebyggelse Prästgamle Utredningsområde Bebyggelse Serviceort Skola Dalen Nordansjö Väg trafikeras av regionalbuss linje 48 Gävle--Valbo-Hedesunda-Gysinge och väg av linje 49 Gävle-Finnböle-Hedesunda-Gysinge. Stadsbuss linje 1 trafikerar sträckan Valbo-Gävle Centrum-Bomhus, linje 91 trafikerar sträckan Gävle-Valbo Köpcentrum-- (Sandviken) och linje 4 trafikerar sträckan Hagaström-Hemlingby Köpcentrum(Ersbo). På de busshållplatser som ligger utmed befintlig väg är antal på- och avstigande, enligt X-Trafik, störst vid Överhärde med cirka 8 600 passagerare per år. Hållplats Valbo köpstad har cirka 5 800 passagerare per år. I övrigt är det cirka 2 600 passagerare per år som använder kollektivtrafiken på resterande busshållplatser utmed sträckan. Skolbussar trafikerar sträckan till Sofiedal- och Ludviksbergskolan i Valbo. Bussarna stannar i byarna och går med en tur på morgonen och 1-3 turer på eftermiddagen. Viss skolskjuts förekommer även via linjetrafiken. 20

4.2.1 Jämställdhet Kvinnors och mäns resmönster finns dokumenterade bland annat i de nationella resvaneundersökningarna. Där berörs bland annat tillgången till bil och körkort, faktiskt resmönster i termer av antal resor, reslängder, ärendefördelning och färdmedelsfördelning och man kan i dessa notera likheter, men också skillnader mellan könen. Utifrån undersökningarna framgår bland annat att män i större omfattning har tillgång till bil medan kvinnor reser mer kollektivt. Män reser längre sträckor och har i genomsnitt högre reshastighet än kvinnor. Kvinnors och mäns värderingar och attityder skiljer sig också åt. Till exempel har man i undersökningar kunnat konstatera att kvinnor värderar trafiksäkerhet och miljö högre samt är mer kritiska till bilism på grund av dess negativa konsekvenser. Den låga standarden på väg påverkar både män och kvinnor. Det är mer vanligt att män bilpendlar längre sträckor och att det är fler män som är yrkeschaufförer, vilket gör att de kan vara mer utsatta för olycksrisker än kvinnor på den aktuella vägen. Eftersom kvinnor och barn i större utsträckning åker kollektivt är de dock oftare utsatta för olycksrisker på väg till och från hållplatser längs sträckan. 4.3 Lokalsamhälle och regional utveckling 4.3.1 Bebyggelse Bebyggelse inom området är till största delen belägen vid befintlig väg, och i utkanten av Gävle. Längs med väg ligger bebyggelsen idag bitvis mycket nära vägen bland annat vid Valsjön och Överhärde. Områden med bykaraktär finns vid Tavlan och Överhärde, vid Rörberg väster om väg, Stackbo öster om väg, samt vid Tvea på västra sidan av Valsjön och vid Främlingshem. I den östra delen av utredningsområdet finns Hästbo, Glamsen, Gubbäck och Laggarbo. Av dessa har Hästbo har den största samlingen av bebyggelse men bebyggelsen är gles och av bykaraktär. De senaste åren har flera nybyggda villor kommit till längs med befintlig väg sträckning och det finns en hel del fritidsbebyggelse i området mellan väg och väg. I de norra delarna av utredningsområdet, kring Kungsbäck, Allmänninge, Ersbo samt yttre delarna av Gävle är bebyggelsen tätare med inslag av fler verksamheter om än präglad av jordbrukslandskapet. På flera ställen finns mindre näringsverksamheter etablerade med inriktning mot djurhållning, hälsa och rekreation. Husen längs med den norra delen av väg ligger nära inpå vägen i form av gles randbebyggelse. Målpunkter för boende, rekreation och andra vardagsmålpunkter ligger utmed sträckan. Den största tätorten i kommunen är Gävle stad med cirka 79 000 invånare. Inom utredningsområdet ligger delar av tätorterna Valbo längs i norr och Hedesunda i söder med cirka 9 000 respektive cirka 1 000 invånare. Gävle, liksom Valbo och Hedesunda har en befolkningstillväxt. De båda orterna Valbo och Hedesunda är så kallade serviceorter i Gävle kommun och i kommunens arbete och inriktning av framtida bebyggelse ingår Valbo och Hedesunda som orter där ny bebyggelse ska planeras. Se Figur 4.4. Figur 4.5. Bostäder i nära anslutning till vägen. Här i Tvea söder om Rörberg, vy från söder. 21

4.3.2 Näringsliv och pendlingsmönster Inom Gävle kommun bor idag drygt 100 000 invånare och kommunens befolkningsmål för år 2030 är 120 000 invånare. 77 % av befolkningen bor i Gävle tätort, 4 % bor på landsbygden och resten i kommunens närliggande orter, däribland Valbo och Hedesunda med omland. Gävle flygplats ligger i Rörberg väster om väg och har inte längre någon reguljärtrafik. I november 2016 beslutade Kommunfullmäktige i Gävle kommun att flygplatsen ska avvecklas som godkänd instrumentflygplats och omcertifieras till Icke godkänd flygplats (VFR). Efter omklassningen är flygplatsen endast öppen för icke kommersiell flygverksamhet. Läget för flygplatsen framgår av Figur 4.4. Arbetsmarknadsregionen Gävle (enligt Tillväxtverket benämnt FA-region) består av kommunerna Ockelbo, Hofors, Sandviken, Älvkarleby och Gävle. Tillsammans har regionen cirka 160 000 invånare och cirka 72 000 arbetstillfällen. Inom regionen är pendlingen som störst mellan Sandviken och Gävle och utanför regionen dominerar pendlingen till och från Uppsala och Stockholm med nära 4 000 pendlare dagligen. Gävle stad står för den största inpendlingen inom kommunen. Näringslivet har tidigare dominerats av tillverkningsindustri men numera övergått till en mer tjänstebaserad näringsstruktur. Serviceutbud finns framförallt i Gävle tätort, som till exempel Valbo köpcentrum. I Hedesunda finns service i form av banker, butiker, restauranger samt hälsocentral, bibliotek, idrottsplatser och skola. 4.3.3 Infrastruktur Gävles geografiska närhet till Stockholmsområdet är en stor tillgång för Gävleregionen. Här möts två europavägar, tre stomjärnvägar och en av Sveriges största hamnar. I takt med att rörligheten hos invånarna ökar blir det regionala perspektivet viktigt och god standard på infrastrukturen är en förutsättning för att personer och gods kan transporteras mellan orter. 4.3.4 Markanvändning Inom utredningsområdet förekommer varierad markanvändning i form av täktverksamhet (se Figur 4.6), skogsbruk, jordbruk samt uttag av grundvatten. I Rörberg finns två avslutade grustäkter i nära anslutning till väg, i höjd med Sälgsjön finns ett bergstäktsområde och totalt finns det tre torvtäkter inom utredningsområdet, se Figur 4.7. Det förekommer också industriverksamhet, en nyanlagd kraftnätstation med högvoltspänning, ledningar och ovan nämnda flygplats, Gävle flygplats. Figur 4.6. Torvtäkter i anslutning till väg 22

Falun Lövbacken Långbroarna Högtorp Västbyggeby fäbodar Björkebäck Skottvallen Håde Solbacka Valbo Mackmyra Mackmyra Tavlan Överhärde Stackbo Häcklinge Backa Alborga Sälgsjön Gävle Södra Skogmur Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Skogmursvägen Gävle 76 Spängersleden Hemlingby Gubbäck Lärkebo Rörberg Körnicka Brunnsvik Yttertorp Tvea Valsjön Gammelvallen Laggarbovägen 531 Glamsen Hästbo E4 Uppsala Fågelmuren Västanås Jordåsen Laggarbo Åsberga Lomshed Ösaren Lomsmuren Trullsbo Lersjön Dalen Åsbo Fallet Kalkbacka 525 Stav Främlingshem Gammelsäll Gräsbäcken Nybo Flatsjön Slätfallet Messmanskärr Bastfallet Acksjön Nordansjö Nynäs Åsbyvallen Gillerås Brunnsheden Ås Sällvallen Sända Lågbo Hällby Prästgamle Skvaterbäcken 507 Hedesunda Harv Hallsbo NATURRESURSER Utredningsområde Vattenskyddsområde Grusinventering Torvtäkt Täkter Bergtäkt Matjordstäkt Moräntäkt Naturgrustäkt Växttorvtäkt ± 0 1 2 3 km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 4.7. Hushållning med naturresurser och markanvändning. 23

4.3.5 Kommunala planer Översiktsplan Gävle kommuns gällande översiktsplan är från 1990 och i kommunen pågår för närvarande arbetet med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan för år 2030. Planen är ute på granskning mellan 25 januari 31 mars 2017. Översiktsplanen har delats in i två delar där den första delen omfattar området för Gävle stad som funktion. Denna första del, Översiktsplan för Gävle stad 2025, antogs 2009 och redovisar utveckling av en mindre andel bostäder på den tätortsnära landsbygden, däribland Valbo. Planen föreslår komplettering av småskalig bebyggelse söder om Valbo i Kusbo, dock att ingen ny bebyggelse bör tillkomma innan framtida lokalisering av väg av avgjord. Föreslaget bostadsområde berör riksintresset för kulturmiljövård (Södra Valbobygden X 808). Gävle kommun och Länsstyrelsen föreslår i planen ny avgränsning på riksintresset och kulturmiljövärden ska säkerställas genom ny prioriterad detaljplan för området enligt Strategi för kulturmiljöer i Gävle kommun. Området kring Alborga och Allmäninge söder om Valbo utpekas som karaktärsområde, vilket innebär att kommunen har för avsikt att bevara karaktären i området. Hela området Kungsbäck söder om väg och väster om E4:an ner till Sälgsjön föreslås utredas i en ny fördjupad översiktsplan så att frågor kring boende, verksamheter, strövområden, Teknikparkens och högskolans utveckling, sanering av mark och andra viktiga utvecklingsfrågor kan studeras. Arbetet med den andra delen av översiktsplanen som inkluderar övriga tätorter och områden i kommunen; Översiktsplan Gävle kommun år 2030, pågår. Gävle kommun stödjer bland annat en landsbygdsutveckling genom att utveckla serviceorter på landsbygden, däribland Valbo och Hedesunda. Med målet att befolkningen inom Gävle kommun ska växa till 120 000 invånare år 2030 föreslår planen två alternativa utbyggnadsriktningar; ett nordligt stråk och ett öst-västligt stråk. Vid ett val av ett öst-västligt stråk kommer bebyggelseutvecklingen ske mot Valbo- och Furuvik. Stora områden planeras för expansion av Gävle i sydlig och östlig riktning. Av det bostadsbehov kommunen ser framöver kan inte allt ske genom förtätning inom befintlig stadsbebyggelse, utan man behöver också ta ny mark i anspråk. Gävle kommun bedömer att detta sker enklast i dessa riktningar (västerut ligger Valboslätten och norrut finns flera olika begränsningar och osäkerheter, till exempel utbyggnaden av nytt dubbelspår på OKB och en flytt av godsbangården till Tolvforsskogen). Det pågår nu ett samarbete om gemensam vattenförsörjning med Älvkarleby kommun (klart 2021). Detta gynnar också en utbyggnadsriktning enligt ovan. Vid en framtida markanvändning ser kommunen vissa områden som strategiska och som genererar ett mervärde för orten, kommunen och regionen. Gävle kommuns geografiska läge vid kusten och de nodpunkter som Gävle utgör för olika typer av infrastruktur såsom järnväg, vägar och hamn, skapar stor utvecklingspotential för näringsliv, besöksnäring och bostadsmarknad. Ett sådant strategiskt läge utgör t ex det regionala Valbo köpcentrum som ligger i korsningen för och väg. Gävle har redan och kommer framöver ytterligare utveckla sin roll som logistiknod. Detta förutsätter också att kommunen lokalt kan hantera de flöden som Gävle hamn och kommunens stora industrier skapar. När det gäller viktiga infrastruktursatsningar i kommunen anges väg och Mackmyra trafikplats-valbo. Valbo är knutpunkt för de två vägarna och som ingår i det nationella stamvägnätet. Vägarna utgör dels transportvägar inom Gävleborgs län, dels är de viktiga för industri, handel och turistnäring. Valbo köpcentrum har utvecklats till det största i länet och planeras att expandera ytterligare. Detta kommer innebära ökade trafikmängder och kommunen antar att kapaciteteten och trafiksäkerheten på befintligt vägnät blir otillräcklig och menar att lösningen för väg kommer att påverka trafikplatsen i Mackmyra. I översiktsplanen för Gävle kommun 2030 omnämns den pågående vägplanen för väg. Idag tillgängliggörs södra delarna av Gävle stad via trafikplats Södra och Spängersleden, i anknytning till Hemlingby. En stor del av trafiken här har Bomhus, Furuvik eller Skutskär som målpunkt, framförallt tung trafik som ska till Södra delen av Gävle Hamn (Granudden), Korsnäs pappersbruk eller Stora Enso pappersbruk. Spängersleden bedöms ha kapacitetsbrist. 24

Falun Långbroarna Högtorp Västbyggeby fäbodar Björkebäck Skottvallen Håde Solbacka Gävle flygplats Valbo Mackmyra Mackmyra Tavlan Överhärde Rörberg Stackbo Nybo Häcklinge Allmänninge Sälg- Främlingshemsjön Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Laggarbovägen Backa Alborga Alborga Gävle 76 Kungsbäck Gävle Södra Skogmur Hemlingby Körnicka Valsjön Skogmursvägen Spängersleden Gubbäck Lärkebo Brunnsvik Tvea Glamsen E4 Uppsala Yttertorp Gammelvallen 531 Hästbo Fågelmuren Västanås Jordåsen Laggarbo Åsberga Lomshed Ösaren Lomsmuren Trullsbo Lersjön Dalen Åsbo Fallet 525 Främlingshem Gräsbäcken Kalkbacka Stav Gammelsäll Nybo Flatsjön Slätfallet Messmanskärr 0 2 4 6 km Åsbyvallen Nynäs Brunnsheden Ås Sällvallen 507 Hedesunda Harv Skvaterbäcken Figur 4.8. Gällande planer i området. Hallsbo Acksjön Bastfallet Kommunala planer Gillerås Utredningsområde Trafikplats Riksintresse kulturmiljövård Översiktsplaner (ÖP) Lågbo Gräns Gävle kommun Hällby Gräns Sända Gävle stad Fördjupad Prästgamle översiktsplan (FÖP) Ersbo-Skogmur Valbo Köpcentrum, södra delen Nordansjö Fördjupade översiktsplaner och detaljplaner Geografiskt fördjupade översiktsplaner visar mark- och vattenanvändning inom ett avgränsat område. Inom aktuellt utredningsområde finns tre fördjupade översiktsplaner upprättade varav två föreslås upphävas. Den fördjupade översiktsplanen för väg 67 (nuvarande väg ) Hedesunda-Valbo, upprättad 1996, föreslås upphävas på grund av att den är inaktuell. FÖP Valbo Köpcentrum, Södra delen, från 2004, föreslås även den upphävas då den ingår i översiktsplanen för Gävle stad. Området kring Ersbo är planlagt i en fördjupad översiktsplan för Ersbo Skogsmur, där delar av området är detaljplanelagt för industriverksamhet. Området vänder sig i första hand till ytkrävande och transportintensiva företag. Detaljplanelagda områden finns utöver vad som ovan nämnts även i Överhärde och utefter båda sidor av från Valbo in mot centrala Gävle. 25

4.3.6 Regionala planer Målet för det regionala perspektivet i den pågående översiktsplanen är att Gävle är en tillväxtmotor för regionen och är den ort som ska driva utvecklingen i regionen. Utbytet med Stockholm och Uppsalaregionen har utvecklats starkt de senaste 15 åren. Förutsättningarna för arbetspendling och godstransporter har förbättrats och expansionsmöjligheter i tillgängliga lägen och god kompetenstillgång är en stor potential för näringslivsutvecklingen. Stockholmsregionens utveckling hämmas av ett otillräckligt bostadsbyggande, vilket gynnar utvecklingen för angränsande lokala arbets- och bostadsmarknader i östra Mellansverige; däribland Gävle. Gävle kommun tar i planen ett övergripande ställningstagande kring fortsatt samverkan med omkringliggande kommuner för en förbättrad infrastruktur i regionen, däribland väg. Kommunen menar att väg är en mycket angelägen sträcka både ur ett nationellt och regionalt perspektiv. 4.4 Landskap Landskapet i utredningsområdet ingår i östra Gästriklands skogsklädda slättområde. Det karaktäriseras av ett relativt flackt skogslandskap som bryts av med öppningar av flertalet sjöar och våtmarker. Landskapet är format av istidens bearbetning och ger ett omväxlande intryck då det varierar mellan slutna till öppna barrskogslandskap med myrmarker, täktverksamheter och jordbruksmarker. Odlingslandskapet är koncentrerat till de bördigare markerna vid dalgångarna mellan Valboån och Dalälven. Här och var öppnar sig åkerlandskapet som ger variation och fina utblickar från vägen. De öppna markerna ger tydliga utblickar över landskapet och jordbrukssamhället. Sedimentering och bearbetning av material under och efter istiden samt sprickbildningar har gett landskapet en blandning av morän och lera. Områdets lägst belägna delar ligger på Valboslätten i norr med mellan 45 och 60 meter över havet. Valboåsen har utredningsområdets högst belägna platser med mellan 80-100 meter över havet. Åsen med sina fasta markförhållanden har historiskt blivit den naturliga grunden för äldre vägar och nuvarande dragning av väg. Bebyggelsen är till största delen förankrad längs med befintlig väg samt i utkanten av Gävle. Det är även främst kring dessa områden som jordbruksmarken ligger. I utredningsområdet återfinns några tydliga karaktärsområden som redovisas i Tabell 4.2 och Figur 4.12. 26

Figur 4.9. Väg genom Överhärde. Figur 4.10. Jordbrukslandskap. 27

Tabell 4.2. Några tydliga karaktärsområden förekommer inom området. Nr Karaktärsområde 1 Jordbrukslandskapet kring Norra Brunn 2 Valboslättens öppna odlingslandskap Beskrivning Området visar på det för södra Gästrikland speciella flacka åkerlandskapet som tillkom i slutet av 1800-talet då myrmarker dikades för odling. Har utpekats som ett område med högt bevarandevärde och är av riksintresse för turismen och friluftslivet på grund av dess öppna odlingslandskap och närheten till Dalälven. Området hör till Gästriklands centrala jordbruksbygd. Från Överhärde vidare norr och österut är landskapet byggt av vidsträckta, flacka landskapsrum som delas av lövdungar och slingrande bäckar. I området är gamla strukturer från järnåldern tydligt bevarade i landskap och bebyggelse. 3 Valboåsen Åsen tillför en tydlig karaktär genom sin avgränsning i landskapet. När man färdas längs med åsen upplever man den dominerande blandskogen och hur den särskiljer sig från det övriga flacka landskap. Området öppnar sig i sekvenser vid täkter, myrmarker och bebyggelse. Salabanans gamla järnvägsbank ligger längs en del av åsen och är idag ett uppskattat rekreationsstråk. 4 Valsjön Den största sjön inom utredningsområdet. Sjön avgränsas av Valboåsen i väster och låglänta myrmarker i öster. Vid sjöns västra strand ligger ett område med fritidshus. Vegetationen kring sjön är gles och från väg har man utsikt över sjön och dess omgivningar. 5 Det flacka skogslandskapet 6 Storskaliga områden för exploatering Hela området domineras av blandskog, dock med övervägande del gran och tall. Stora delar av området består av produktionsskog, men det finns talrika bestånd av sumpskog samt mindre hagmarksområden utspridda över hela utredningsområdet. Längs östra delen av utredningsområdet ligger Hästbo som är utpekat som ett område av högt bevarandevärde av länsstyrelsens bevarandeprogran för odlingslandskap. Även Grååsen och Verkesbro söder om Hästbo omfattas av samma bevarandevärde. Skogsområdet är beläget söder om Valbos jordbruksmarker och är ett viktigt närrekreationsområde i anslutning till Valbo och Gävle tätort. Området omfattar storskaliga områden för grus- och torvtäkter, industri och handel. Täktverksamhet återfinns främst längs med befintlig väg i anslutning till Valboåsen. Storskalig industri återfinns i nordöstra delen av utredningsområdet, främst i anslutning till väg samt Gävle. Handelsområdet Valbo etablerades ursprungligen norr om men expansion har skett och delar av köpcentret ligger nu söder om i direkt anslutning till Valboslättens odlingslandskap Karaktärsskapande element Det öppna flacka landskapet bjuder på långa utblickar. Transparenta lövridåer delar landskapsrummet. Täta väggar av barrskog bildar tydliga gränser. Öppna sammanhängande rum som avgränsas av skogsområdet i söder och i norr. Området hyser goda värden för rekreation och friluftsliv. Odlingslandskap med kulturhistoriska värden samt äldre områden med säregen bykaraktär. Åsformationens skapar variation och dramatik i ett område med annars övervägande flackt landskap. En tydlig koppling mellan åsen och väg framgår i bebyggelsestrukturen som är av äldre karaktär. Från längre håll bildar åsen en tydlig siluett i landskapet. Fria siktlinjer och större inblandning av lövvegetation skapar kontraster med den omgivande skogen. Flack och storskalig produktionsskog som är den dominerande landskapstypen inom utredningsområdet. Inslag av gårdar med tillhörande hagmark. Området omfattar sparsamt med bebyggelser. Mindre sekvenser av myrmarker och insjöar. Tydlig och storskalig mänsklig påverkan. Området skapar en framträdande barriäreffekt som medför begränsad tillgänglighet för gemene man. Figur 4.11. Vy över Valsjön sett från väg. 28

Storsjön 559 Valbo 3 4 Nybo Mackmyra Valsjön 2 Valboslätten Gävle V Sälgsjön Gävle Gävle Södra E4 525 6 Främlingshem 1 N brunn 0 2 4 km 531 5 Hedesunda Jordåsen Hästbo KARAKTÄRSOMRÅDEN Utredningsområde Jordbrukslandskap N Brunn Valboslättens öpnna odlingslandskap Åsrygg (Valboåsen) 1 2 3 4 5 6 Valsjön Det flacka skogslandskapet Jordbrukslandskap i skogslandskap Storskaliga områden för expolatering Kraftledningsgata Figur 4.12. Landskapskaraktärer inom utredningsområdet. Figur 4.13. Skogslandskapet i södra delen av aktuell sträcka. 29

Falun Lövbacken Långbroarna Högtorp Västbyggeby fäbodar Björkebäck Skottvallen Håde Solbacka Valbo Mackmyra Mackmyra Tavlan GÄVLE- VALBOÅSEN Överhärde Stackbo Häcklinge Backa Alborga SÖDRA VALBOBYGDEN Gävle Södra Skogmur Sälgsjön Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Skogmursvägen Gävle 76 Spängersleden Hemlingby Gubbäck Lärkebo Rörberg Körnicka Brunnsvik Yttertorp Tvea Valsjön Gammelvallen Laggarbovägen 531 Glamsen Hästbo E4 Uppsala Fågelmuren Västanås Jordåsen Laggarbo Åsberga LOMSMUREN- LOMSJÖN- SVARTSJÖMUREN Lomshed Ösaren Trullsbo Lersjön Dalen LOMSMUREN Åsbo Fallet Kalkbacka 525 Stav Främlingshem Gammelsäll Gräsbäcken Nybo Flatsjön Slätfallet Messmanskärr Bastfallet Nynäs Åsbyvallen HEDESUNDA- SKOGEN Acksjön Gillerås Nordansjö Brunnsheden Ås Sällvallen Lågbo Hällby Sända Prästgamle Skvaterbäcken 507 Hedesunda Harv Hallsbo DALÄLVEN NEDRE DALÄLVEN RIKSINTRESSEN Utredningsområde Riksintresse naturmiljö, MB 3:6 Riksintresse rörligt friluftsliv, MB 4:2 Riksintresse vattendrag, MB 3:6 Riksintresse väg, MB 3:8 ± Natura 2000-område Riksintresse kulturmiljö, MB 3:6 Riksintresse järnväg, MB 3:8 Riksintresse vattenförsörjning, MB 3:8 0 1 2 3 km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 4.14. Riksintressen inom området. 30

4.5 Miljö och hälsa 4.5.1 Riksintressen För samtliga riksintresseområden gäller att hänsyn tas till områdets värden och särart vid förändringar i och i anslutning till dem. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden inom EU och bygger på två EU-direktiv Fågeldirektivet och Art- och habitatdirektivet. I Sverige har Natura 2000-områden skydd enligt MB 7 kap 28a vilket innebär att tillstånd krävs för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka de arter och livsmiljöer som finns i ett Natura 2000-område. Syftet är att värna om de arter och livsmiljöer som hotas av utrotning. Inom utredningsområdet förekommer två Natura 2000-områden, Lomsmuren och Hedesundaskogen, se Figur 4.14. Lomsmuren är belägen väster om väg i höjd med Lomshed. Lomsmuren utgör ett stort mossekomplex med tre välutvecklade koncentriska högmossar som har den högsta punkten i mitten av mossen, och två excentriska mossedelar vars högsta punkt är i utkanten på mossen. Området är även en viktig fågellokal. Lomsmuren har stora bevarandevärden och huvudsyftet med området är att bevara de olika högmosstyperna i området. Även naturtyper som västlig taiga, skogsbevuxen myr och lövsumpskog är prioriterad i Lomsmurens bevarandeplan. Natura 2000-området Hedesundaskogen är belägen nordost om Hedesunda. Hedesundaskogen består huvudsakligen av en äldre flerskiktad barrnaturskog med inslag av lövträd. Området är småkuperat med flera små höjder och kärr däremellan. Hedesundaskogen har även uppmärksammats som en intressant fågellokal. Det övergripande syftet med området är att bevara den biologiska mångfalden och att vårda och bevara naturvärden knutna till naturtypen västlig taiga vars naturtyp vanligtvis hyser en mängd rödlistade arter som gynnas av lång skoglig kontinuitet, gamla träd, död ved eller brandfält och successionsstadier efter brand. Riksintresse naturvård Väster om väg i höjd med Lomshed finns inom utredningsområdet Lomsmuren-Lomsjön-Svartsjömuren som är riksintresse för naturmiljön enligt MB 3 kap 6. Lomsmuren med Svartsjömuren och Lomsjön bildar tillsammans ett av Gästriklands största myrkomplex. Det byggs upp av tre koncentriska mossekupoler och två excentriska mossar. Här förekommer mossnycklar samt rikligt med varglav. Riksintresse för vattenförsörjningen Havs- och vattenmyndigheten, HaV, beslutade 2016 att Gävle-Valboåsens anläggningar är av riksintresse för vattenförsörjningen enligt MB 3 kap 8. Åsen har stor kapacitet och vattnet är av god kvalitet. Motiv till utpekandet av riksintresset för Gävle-Valboåsen är, förutom kapacitet och kvalitet, bland annat att anläggningen har liten risk att påverkas av klimatförändringar och att den behövs som reserv för framtida användning. Riksintresse vattendrag Inom utredningsområdet förekommer ett riksintresse för vatten, Dalälven nedströms Näs bruk enligt MB 4 kap 6. Riksintresseområdet är beläget i anslutning till Hedesunda och sträcker sig söderut mot Dalälven. Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftverkändamål får inte utföras. Riksintresse kulturmiljövård Vid Södra Valbobygden, i anslutning till, förekommer ett riksintresseområde för kulturmiljövård enligt MB 3 kap 6. Området beskrivs som ett odlingslandskap i förhistorisk centralbygd som under forn- och medeltiden var Gästriklands huvudbygd. I området är gamla strukturer tydligt bevarade i landskap och bebyggelse. Riksintresse rörligt friluftsliv Dalälven från Avesta till Skutskär är riksintresse för friluftsliv enligt MB 4 kap 2. Inom området skall turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Riksintresse kommunikation Väg, E4 och tillhör det nationella stamvägnätet och är klassade som riksintresse för kommunikationer enligt MB 3 kap 8. 31

4.5.2 Naturmiljö Gävle kommun är ett barrskogsdominerat landskap. Det är rikt på myrar och skogslandskapet bryts av genom att de stora rullstensåsarna löper genom kommunen i nord-sydlig riktning. Kommunen är också präglat av en kraftig landhöjning som tillsammans med den flacka terrängen skapat tydliga växtzoner längs kustränderna. I den södra delen av kommunen finner man, på grund av den höga kalkhalt som råder, en egendomlig kärlväxt- och svampflora. Limes Norrlandicus, som är en biologisk norrlandsgräns går genom kommunen i trakten av Dalälven, har skapat särskilt artrika miljöer med ett stort inslag av både sydliga och nordliga arter. Naturreservat I utredningsområdets sydöstra del förekommer två naturreservat, Hedesundaskogen och Gammelsäll, se Figur 4.15. Hedesundaskogen består huvudsakligen av en äldre flerskiktad barrnaturskog med inslag av lövträd. Syftet med naturreservatet är att bevara den mosaik av flera olika skogs- och naturtyper så som öppna mossar och kärr, taiga samt och de skogbeklädda myrarna. Området utgör också en intressant fågellokal med t.ex. tretåig hackspett. Gammelsäll utgörs av ett våtmarkskomplex med en koncentrisk, välvd mosse samt plana kärr- och strandområden. Syftet med naturreservatet är att bevara ett boreal naturskogsartad skog samt bevara de växt- och djursamhällen karakteristiska för dessa livsmiljöer i södra Gästrikland. Död ved, gamla träd och gamla grova lövträd skall förekomma i för livsmiljöerna gynnsam omfattning. Typiska arter så som ullticka, gammelgranslav samt den skyddsvärda arten brunpudrad nållav skall ges goda förutsättningar. Almkärret är ett naturområde i östra delen av utredningsområdet på cirka 14 ha, se Figur 4.15. Skogsområdet är cirka 80 år gammalt och större delar är idag undantaget för naturvård. Området utgör ett lövoch blandskogsområde med goda förutsättningar för framtida naturreservatsbildning. Området har en rik förekomst av sällsynt svamparter och hyser även goda förhållanden för fågelliv, framför allt hackspettar. Rödlistade och hotade arter Inom utredningsområdet förekommer ett flertal rödlistade och fridlysta arter. Observationer omfattar ett flertal fridlysta fågelarter, däribland kungsfågel och gulsparv samt kärlväxter som mosippa och finnklint. Lavarna som hållav och ringlav, båda signalarter enligt Skogsstyrelsen, har påträffats inom utredningsområdet. Vid norra delen av Lomsjön återfinns den fridlysta citronfläckade kärrtrollsländan. Söder om Valbo har strandlummer påträffats och vid anslutning till Sälgsjön långskäggslav, båda fridlysta. En naturvärdesinventering genomfördes 2016 för de, i denna samrådshandling, studerade alternativen. Inventeringen hade, utöver naturvärdesklassning, som delsyfte att registrera naturvårdsarter inom korridorerna. Sammanlagt registrerades 62 skyddade arter. Se vidare under Nyckelbiotoper och naturvärden. Nyckelbiotoper och naturvärden Inom utredningsområdet finns ett antal nyckelbiotoper. Nyckelbiotoper har förutsättningar att hysa hotade och rödlistade arter. Merparten nyckelbiotoper ligger i utredningsområdets södra samt östra del och utgörs av lövskog (vid Römossen) och barrskog (vid Åsbo samt i närheten av Hedesundaskogen). Områden som inte uppfyller kraven på att vara nyckelbiotop kan ändå vara viktiga för den biologiska mångfalden. Skogsstyrelsen klassificerar dessa som objekt med naturvärden. Ofta är objekt med naturvärden områden som kommer att utvecklas till nyckelbiotoper i framtiden, om de lämnas orörda eller vårdas. De naturvärdesobjekt som berörs av alternativens korridorer har avgränsats i naturvärdesinventeringen. Objekten har sedan klassificerats mellan naturvärdeklass 1 (högsta naturvärde) naturvärdeklass 4 (viss naturvärde) med avseende på dess naturegenskaper och förutsättningar för biologisk mångfald. Se även avsnitt 6 Effekter och konsekvenser av studerade alternativ samt Bilaga 1 PM Naturvärdesinventering, 2017-06-16. Se Figur 4.15 för objekt med naturvärden ur Gävleborgs naturvårdsprogram. 32

Falun Lövbacken Körnicka Fågelmuren Messmanskärr Kalkbacka Långbroarna Högtorp Västbyggeby fäbodar Brunnsvik Yttertorp 525 Björkebäck Skottvallen Lomsmuren Håde 103 ^_ ^_^_^_ ^_^_ ^_ ^_^_ 52 ^_^_ ^_^_^_^_ ^_^_^_ ^_ 103 79 Solbacka Västanås ^_ ^_^_ ^_ ^_^_ 94 ^_^_ ^_ Tvea ^_ ^_^_^_ ^_ Mackmyra Mackmyra Tavlan ^_ Valbo ^_^_^_ ^_^_^_ (A) Lomshed Stav 93 ^_ ^_^_^_^_ ^_^_^_^_^_^_^_ ^_ ^_^_^_^_^_^_ Rörberg Främlingshem Nynäs 118 ^_ ^_ Överhärde Stackbo Ås ^_ 95 Gammelvallen Åsbyvallen Brunnsheden Laggarbovägen Gammelsäll Sälgsjön Valsjön Hedesundaskogen Sällvallen Häcklinge ^_ 531 ^_ 111 ^_ ^_ ^_^_^_^_^_^_^_ ^_ ^_ ^_ (B) ^_ ^_ ^_ ^_ Backa Alborga 88 ^_ ^_ ^_^_ ^_^_ ^_^_^_^_ ^_^_ ^_ Ösaren Nybo ^_^_ Gävle Södra Skogmur ^_^_ ^_ Spängersleden Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Gammelsäll Gräsbäcken Jordåsen 96 Laggarbo ^_^_^_^_ ^_^_^_^_^_^_^_^_^_^_^_^_^_^_ Skogmursvägen Hästbo Glamsen Åsberga Trullsbo Lersjön Acksjön Gävle ^_ ^_ ^_^_^_^_^_^_ ^_^_ 76 Gillerås Hemlingby Gubbäck Hemlingby Flatsjön Åsbo Fallet Lågbo Hällby Sända Slätfallet Bastfallet E4 Lärkebo Uppsala Dalen Nordansjö Prästgamle Skvaterbäcken 507 Hedesunda Harv Hallsbo NATURMILJÖ Utredningsområde ^_ ^_ Hotade arter Rödlistade arter xx Naturvärden Naturvårdsprogram Artrika vägmiljöer (A) och (B) ± Naturreservat Riksintresse naturmiljö, MB 3:6 Biotopskydd Nyckelbiotop 0 1 2 3 km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 4.15. Naturmiljövärden inom utredningsområdet. Siffrorna anger värdefulla naturmiljöer enligt Gävleborgs naturvårdsprogram. Se även Tabell 4.3. 33

Biotopskyddsområden Biotopskyddsområde är en form av områdesskydd som kan användas för att skydda små mark- och vattenområden (biotoper) som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller som annars är särskilt skyddsvärda. Det finns två former av biotopskyddsområde. Den ena formen utgörs av vissa lätt identifierbara små biotoper som är generellt skyddade som biotopskyddsområden i hela landet. Den andra formen utgörs av biotoper som länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller en kommun i det enskilda fallet får besluta ska utgöra ett biotopskyddsområde I höjd med Gammelsällssjön finns ett mindre skogsområde som omfattas av biotopskydd. Det kan också finnas objekt som omfattas av det generella biotopskyddet vilket bland annat omfattas av alléer, åkerholmar och stenmurar. Detta blir viktigt att ta hänsyn till i senare skede vid utformning av vägens linje. Vid genomförd naturvärdesinventering identifierades ett antal biotopskyddsområden. Dessa objekt omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 miljöbalken och hanteras därmed genom samråd med länsstyrelsen. Artrika vägmiljöer Utmed vägnätet förekommer i många fall en rik ängs- och hagmarksvegetation. Vägkanterna är en tillflyktsplats för dessa växter eftersom allt fler ängs- och hagmarker försvinner i vårt landskap. Artrika vägmiljöer har inget formellt skydd, men det anses ändå viktigt att beakta dessa för att bevara den biologiska mångfalden längsmed vägkanterna. Två artrika vägmiljöer återfinns inom utredningsområdet. I höjd med Lomshed finns det en artrik vägmiljö som sträcker sig cirka 700 meter längsmed befintlig väg (område (A) Figur 4.5). Vägmiljön är klassificerad med påtagligt naturvärde (klass 3) och består av torrbacke med förekomst av hotade arter med avseende på fynd av mosippa och backklöver på båda sidor av vägen. Några fynd av mosippa rapporterades inte vid senaste inventeringstillfället 2015 men vägsträckan förlängdes då backklöver påträffades utanför området. Längs väg 531 i höjd med Jordåsen finns en vägmiljö med förekomst av hotade arter (område (B) Figur 4.5) Vägsträckan är 130 meter lång och vid tidig inventering förekom det i bland annat skogsklocka på den sydliga sidan. Vid uppföljningsinventering påträffades endast två exemplar i området, troligtvis på grund av ovarsam dikning. Naturvårdsprogram Länsstyrelsen i Gävleborg har under många år genom inventeringar och sammanställningar av uppgifter om naturen samlat kunskaper om länets natur, var den värdefulla naturen finns och varför den är värdefull i ett naturvårdsprogram. Naturvårdsprogrammet ska bland annat ge kommunerna möjlighet att i sin planering ta hänsyn till värdefull natur samtidigt som det ska ge allmänheten ökad kännedom om länets natur och samtidigt inspirera till vistelser i skog och mark. Östra delen av utredningsområdet gränsar till Hemlingby naturreservat, se figur 4:14. Hemlingby utgör ett område av visst naturvärde då det egentligen är ett naturvårdsområde vilket är en skyddsform som togs bort 1999 i samband med miljöbalkens införande. I teorin ska de naturvårdsområden som kvarstår betraktas lika skyddsvärda som dagens naturreservat men i praktiken är dagens naturvårdsområden beroende av att skötselplanen revideras. Hemlingbys skötselplan har inte reviderats sen 1989 och idag nyttjas delar av området till skogsbruksverksamhet. Senast noterad avverkning skedde 2014. Länsstyrelsen har klassificerat varje naturvärde i en skala 1-3 där klass 1 står för högsta värde, klass 2 för mycket högt värde och klass 3 för högt värde. Inom utredningsområdet finns 13 utpekade områden, se Tabell 4.3 nedan och på karta (Figur 4.15). 34

Tabell 4.3. Värdefull natur utpekade i Gävleborgs Naturvårdsprogram (Värdefull natur i Gävleborg, 1997). Områden framgår av Figur 4.15. Nr Beteckning Beskrivning Klass 52 Lomsmuren Svartsjömuren Lomsjö Lomsmuren med Svartsjömuren och Lomsjön bildar tillsammans ett av Gästriklands största myrkomplex. Det byggs upp av tre koncentriska mossekupoler och två excentriska mossar. Här förekommer mossnycklar samt rikligt med varglav. 79 Gavleån Vatten- och strandvegetationen är på sina ställen riklig. Vid Mackmyra finns bl.a. en liten restförekomst av den mycket sällsynta ormbunken safsa. Området är av stort intresse för friluftslivet. Den stora parken vid Mackmyra bruk är ett omtyckt utflyktsmål och strövområde 88 Stormuren - Fäbodmuren Stormuren bildar tillsammans med Fäbodmuren ett sammanhängande stort myrkomplex med kärr, sumpskog och en mosse. Myrkomplexet kan genom sin storlek och variation tillskrivas vissa bevarandevärden. 93 Spikåsbäcken Spikåsbäcken meandrar fram i botten av ett djupt nerskuret ravinsystem. Ravinen omges av åkermark och delar av ravinen betas av kor. Hagen vid Spikåsbäcken har ett mycket högt värde genom den för Gävleborgs län ovanliga landskapstypen, förekomsten av ängshavretorräng och en artrik flora. De geologiska värdena är betydande genom en välutvecklad meanderbildning och det nedskurna ravinsystemet. 94 Gävleåsen vid Rörberg Här finns en av kommunens rikaste förekomster av mosippa med mer än ett hundratal plantor. Mosippan har gått starkt tillbaka i Gävle kommun och är nu koncentrerad till denna och ytterligare ett tiotal närbelägna lokaler. 95 Kringelmuren Kringelmuren är en välutvecklad koncentrisk högmosse. Det öppna mosseplanet omges av bred kantskog och tydlig lagg. 96 Römossen (Hästbo) 103 Lomsmuren - Svartsjömuren 111 Gammelsällssjön - Torraksmyren Römossen är en koncentrisk högmosse med tydliga strängar i kanterna och ett flackt mosseplan utan rissträngar i centrum. Lomsmuren bildar tillsammans med Svartsjömuren ett av Gästrikslands största mossekomplex. Lomsmuren tillhör också de bäst kända fågelmyrarna i länet med en rik fågelfauna. I anslutning till Lomsmuren ligger Lomssjön som karaktäriseras av vidsträckta vassar och små, öppna vattenytor. Lomsuren-Svartsjömuren är av riksintresse för naturvården och ingår även i Myrskyddsplan för Sverige. Gammelsällssjön omges av blöta kärr med stora lösbottenytor. Det huvudsakliga naturvårdsvärdet är sjöns betydelse som häckningsbiotop för bl.a. trana. 118 Fasmur Fasmur är för södra Gästrikland en stor och representativ högmosse. Myren är koncentrisk med ett vackert system av strängar och höljor, men har i hög grad skadats av dikning och torvtäkt. Myren har ett stort värde som häckningsområde för trana och ljungpipare. 1 2 3 2 3 3 3 1 3 2 35

Falun Lövbacken Långbroarna Högtorp Västbyggeby fäbodar Björkebäck Skottvallen Håde Solbacka Valbo Mackmyra Mackmyra Tavlan Överhärde Stackbo Häcklinge Backa Alborga Sälgsjön Gävle Södra Skogmur Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Skogmursvägen Gävle 76 Spängersleden Hemlingby Gubbäck Lärkebo Rörberg Körnicka Brunnsvik Yttertorp Tvea Valsjön Gammelvallen Laggarbovägen 531 Glamsen Hästbo E4 Uppsala Fågelmuren Västanås Jordåsen Laggarbo Åsberga Lomshed Ösaren Lomsmuren Trullsbo Lersjön Dalen Åsbo Fallet Kalkbacka 525 Stav Främlingshem Gammelsäll Gräsbäcken Nybo Flatsjön Slätfallet Messmanskärr Bastfallet Acksjön Nordansjö Nynäs Åsbyvallen Gillerås Brunnsheden Ås Sällvallen Sända Lågbo Hällby Prästgamle Skvaterbäcken 507 Hedesunda Harv Hallsbo VÅTMARKER OCH SUMPSKOG Utredningsområde Våtmarksinventering klass 1-4 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Vissa naturvärden Figur 4.16. Våtmarker inom utredningsområdet. Låga naturvärden Sumpskogar Myrskyddsplan ± 0 1 2 3 km Lantmäteriet, Geodatasamverkan 36

Sumpskogar och våtmarker Sumpskogar erbjuder livsmiljöer för många växter och djur. Inom utredningsområdet finns ett stort antal sumpskogar (cirka 300 stycken), se Figur 4.16. Sumpskogar klassas från klass 1-högst värde till klass 4- lägst värde. Klass 3 är den mest återkommande klassningen. Det finns även sumpskogar inom utredningsområdet som ännu inte är klassade. Våtmarksinventeringen är en landsomfattande inventering av Sveriges våtmarker. Ett av huvudsyftena med våtmarksinventeringen är att identifiera de mest värdefulla våtmarkerna i landet så att deras naturvärden kan bevaras för framtiden och att identifiera de våtmarker som redan är så skadade att vidare exploatering kan accepteras. Våtmarkerna är klassade i en fyrgradig skala: Klass 1 objekt har mycket höga naturvärden för regionen och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde. Klass 2 objekt har höga naturvärden med nationellt eller regionalt bevarandevärde. Klass 3 objekt består av allt ifrån helt opåverkade våtmarker med relativt höga naturvärden till mer störda våtmarker med vissa bevarade naturvärden och är av lokalt bevarandevärde. Klass 4 objekt är starkt påverkade objekt som saknar naturvärden enligt vad som framkommit i våtmarksinventeringen. Ett flertal våtmarker som är inventerade enligt Våtmarksinventeringen finns inom utredningsområdet, se Figur 4.16. Vid naturvärdesinventeringen avgränsades och bedömdes de våtmarker som finns inom korridorerna för alternativen. Lomsmuren 12 km SO Sandviken utgör klass 1-objekt. Två våtmarker inom utredningsområdet utgör klass 2-objekt, Fäbodmuren 16 km O Sandviken och Kärr 1800 m NV Glamsen 8 km SSV Gävle. Lomsmuren med Svartsjömuren är idag skyddade som Natura 2000-område. En myrskyddsplan omfattar del av E4 samt Hemlingby naturreservat. Området bedöms ha långsiktigt skydd då det i huvudpart omfattas av Hemlingby naturreservat. Den genomförda naturvärdesinventeringen omfattar de sumpskogar och våtmarker av värde som berörs av studerade förslag för ny dragning av väg. Strandskydd Enligt 7 kap. 13-18 MB gäller ett generellt strandskydd för Sveriges land- och vattenområden. Det generella strandskyddet omfattar områden 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Skyddet gäller samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag oavsett storlek, och bestämmelserna gäller både i tätort och i glesbygd. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Inom ett strandskyddsområde är det enligt 7 kap. 15 MB förbjudet att uppföra nya byggnader eller utföra andra åtgärder som motverkar strandskyddets syften. Enligt 7 kap. 16 MB gäller förbudet i 15 inte byggande av väg enligt fastställd vägplan enligt väglagen. Att förbuden i miljöbalken inte gäller för en vägplan innebär dock inte att strandskyddets syften inte behöver beaktas vid planeringen av vägprojektet. Inom utredningsområdet finns ett flertal sjöar och vattendrag som omfattas av det generella strandskyddet. Ingen av sjöarna har fått utökat strandskydd efter Länsstyrelsens stora revidering av strandskyddet 2014. Markavvattningsföretag En stor andel vattendrag inom utredningsområdet ingår i markavvattningsföretag. Markavvattningsföretag bildas genom en förrättning med syftet att torrlägga ett specifikt markområde. Genom förrättningen har företagen samma rättsliga status som en miljödom. Åtgärder som står i strid med markavvattningsföretaget får inte utföras utan juridisk prövning. 37

4.5.3 Kulturmiljö I samband med utredning av alternativa väg korridorer har en kulturarvsanalys genomförts för att identifiera kulturmiljöer som kan påverkas av det aktuella projektet och bedöma dess känslighet. Nedan redovisas dessa kulturmiljöer översiktligt. För detaljer och mer information se bilaga 2, Kulturarvsanalys 2017-06-16. Kulturlandskapet karaktäriseras sig främst som ett skogslandskap inom Hedesunda och Valbo socknar. Kulturhistoriskt har detta skogslandskap använts för skogsbete, till uttag av timmer, vedfångst samt till kolning. Kol från kolmilor kördes i stora mängder för att bland annat driva masugnar i det sedan 1600-talet startade järnbruken i Mackmyra, Valbo och. I det omfattande skogslandskapet ligger ett flertal mindre byar och gårdar. Bebyggelsenamn likt Sunnanås, Ösaren och Sjudars kan kopplas till en mer perifer bebyggelse som etablerat sig som torpbebyggelse under 1600-talet och framåt. I området finns bebyggelse efter fäboddriften kvar i såväl i form av fysiska lämningar som i ortnamnsskicket. Ortnamn som Sällvallen och Gammelsällvallen indikerar att platserna varit fäbodar. Idag utgör den gamla fäbodbebyggelsen av fritidshus. De norra och södra delarna av utredningsområdet är belägna i ett öppet odlingslandskap. Kulturlandskapen har höga kulturhistoriska värden med anor ner i förhistorisktid. Det öppna odlingslandskapet vid Valbo och vid Hedesunda ingår i marker tillhörande äldre byar med anor ner i järnåldern och medeltiden. Bebyggelsen har genom historien utgjorts av centrabyar vilka all verksamhet utgått ifrån. Ingen av korridorerna 5, 7.1 eller 7.2 genomkorsar de äldre bykärnorna, men korridorerna passerar byarnas influensområden där den historiska markanvändningen är nära kopplad till byarna. Visa gårdslägen som utredningskorridorerna passerar är av yngre datum och kan kopplas ihop med laga skiftet. Kulturhistoriska vägmiljöer Befintlig väg har samma sträckning som den äldre landsvägen mellan Hedesunda och Gävle. På kartmaterial från 1700-talet framgår att vägen legat i ungefärligt samma stäcka som nu. Även om den gamla vägmiljön är utbyggd och moderniserad, så berättar milstolpar och väghållnings stenar om vägens historiska tidsdjup. Strax norr om Främlingshem ansluter väg 525 mellan Årsunda och Främlingshem in mot väg. Vägsträckningen finns med i den av Trafikverket utförda väginventeringen över kulturhistoriska vägar i Gävleborgs län. Vägens ålderdomliga uttryck är välbevarad och längs med vägen finns ett mycket stort antal milstolpar och väghållningsstenar. Parallellt med väg sträcker sig en banvall efter den nerlagda järnvägssträckan Sala, Gysinge, Gävle järnväg. Banan gick från Sala via Gysinge, och slutligen till Gävle. Arbetet påbörjade 1898 och banan invigdes 1901. Järnvägens tillkomst berodde till största del på Gysinge Bruks transportbehov. 1964 lades person- och godstrafiken ned. Idag används banvallen från Hedesunda som skogsbilväg och gång- och cykelväg. Den gamla banvallen ligger delvis inom utredningsområdet och vid Lomshed finns finns husgrunden kvar efter en banvaktarstuga (RAÄ Valbo 765). Riksintresseområde kulturmiljö Det öppna odlingslandskapet vid Valbo utgör delar av landskapet av ett riksintresseområde för kulturmiljövården (X 809 Södra Valbobyggden), se 4.5.1 Riksintressen. Riksintresset består av södra Valbobyggens öppna odlingslandskap och bebyggelse. Riksintresset beskrivs i uttryck och motiv med följande text: Odlingslandskap i förhistorisk centralbygd, under förhistorisk och medeltid Gästriklands huvudbygd, där gamla strukturer är tydligt bevarade i landskap och bebyggelse. (Fornlämningsmiljö, Kyrkomiljö). Uttryck för riksintresset: Järnåldersgravfält och lämningar efter låg teknisk järnframställning intill byarna, Gästriklands äldsta kyrkplats, lämningar av Valls kungsgård, flera bymiljöer med äldre bebyggelse samt herrgårdsmiljö vid Åby. Äldre oförändrade strukturer med vägar och hägnader. I Gävle kommuns kulturmiljöstrategi beskrivs att kulturmiljövärden säkerställs genom ny avgränsning på riksintresset. 38

Falun Laggarbovägen Figur 4.17. Kulturmiljövärden inom utredningsområdet. Skogmursvägen Långbroarna Gävle Högtorp Västbyggeby fäbodar Backa 76 Alborga Håde Valbo SÖDRA VALBOBYGDEN Hemlingby Häcklinge Gävle Södra Skogmur Björkebäck Mackmyra Lövbacken Mackmyra Tavlan Överhärde Sälgsjön Solbacka Stackbo Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Gubbäck Lärkebo Skottvallen Rörberg Valsjön Körnicka E4 Brunnsvik Tvea Glamsen Yttertorp 531 Hästbo Gammelvallen HÄSTBO Västanås Jordåsen Laggarbo Åsberga Fågelmuren Lomshed Ösaren Trullsbo Dalen Lersjön Lomsmuren Åsbo 525 Fallet Gräsbäcken Främlingshem Kalkbacka Nybo Slätfallet Stav Gammelsäll Flatsjön Messmanskärr Bastfallet Acksjön Nordansjö Åsbyvallen Gillerås Nynäs Brunnsheden Ås Lågbo Sällvallen Hällby Sända NORRA BRUNN Prästgamle 507 Hallsbo Hedesunda Harv Skvaterbäcken KULTURMILJÖ ± Utredningsområde Riksintresse kulturmiljövård, MB 3:6 Bevarandeplan för odlingslandskapet Fornlämning Högsta bevarandevärde Övrig kulturhistorisk lämning Mycket högt bevarandevärde Skog och historia 0 1 2 3 km Högt bevarandevärde Kulturhistorisk väg, väg 525 Lantmäteriet, Geodatasamverkan Spängersleden Uppsala 39

Kulturmiljöprogram regionalt och kommunalt Kulturmiljöprogrammet beskriver olika områdens kulturhistoriska värden och hur de bör hanteras. I programmet karaktäriseras värdefulla kulturmiljöer i Gävle kommun. Tre utpekade kulturmiljöer finns omnämnda i kulturmiljöprogrammet: Hedesundabyggden, Hästbo och södra Valbobyggden. Hedesundabyggden omfattas av ett större sammanhängande karaktärsområde, där området längs med väg från Brunnsheden och söder över ingår. Vid byn Hästbo är odlingslandskapet utpekat med ett högt bevarandevärde. När det gäller södra Valbobyggden omnämns i kulturmiljöprogrammet att området ingår i den av Gävle kommun framtagna Strategi för kulturmiljö (antagen av kommunstyrelsen 2008-10-21). I strategin pekas området ut att ha ett mycket högt värde. Strategin syftar till att peka ut områden som ska prioritets i samband med nya kommun finansierade detaljplaner. Bevarandeprogram jordbrukslandskapet I utredningsområdet finns två landskapsavsnitt utpekade i det regionala bevarandeprogrammet för jordbrukslandskapet framtaget av Länsstyrelsen i Gävleborg. I utredningsområdet är odlingslandskapen kring Norra Brunn och Hästbo utpekade med ett högt bevarandevärde. Fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla lämningar Inom utredningsområdet finns ett stort antal kulturhistoriska lämningar bestående av fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar och bevakningsobjekt. Lämningarna finns registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Fornlämningar skyddas genom kulturmiljölagen(1988:950). Det är enligt denna lag förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen på något sätt förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. Inom utredningsområdet finns ett flertalet förhistoriska boplatser (till exempel RAÄ Hedesunda 1242, RAÄ Valbo 443, RAÄ Valbo 480 och RAÄ Valbo 481). Boplatserna är kronologiskt kopplade till stenåldern. I skogslandskapet finns lämningar efter det historiska skogsbruket i form av ligg och res milor samt kolningsgroppar. Kolbottnarna är representerade i mycket stor mängd inom samtliga tre utredningskorridorer. Flertalet är bedömda som övrig kulturhistorisk lämning men några likt RAÄ Valbo 889 består av en kolbotten efter en liggmila. Liggmilan är antikvariskt bedömd som fornlämning och har en brukningstid från slutet av 1600-talet fram till 1800-talet. Kolningsgropar (till exempel RAÄ Hedesunda 774) är den äldsta kategorin av kolningsanläggningar. Kolningsgropar har vanligen brukats under yngre järnålder. I Skogsstyrelsens databas skogens pärlor finns ett flertal kulturhistoriska objekt registrerade i utredningskorridorerna 7.1 och 7.2. (till exempel nr 3082755 och 3083199). Objekten har inventerats i samband med projektet Skog och Historia som syftade till att öka kunskapen om skogens kulturmiljöer genom inventeringar av lämningar i skogsmark. Skog och historia objekten i utredningsområdet består vanligen av lämningar efter kolning eller av husgrunder från historisk tid. Vanligtvis bedöms skog och historia objekten som övrig kulturhistorisk lämning och har därmed inte samma antikvariska status som fornlämning. 4.5.4 Rekreation och friluftsliv Inom utredningsområdet förekommer riksintresseområde för friluftsliv. Området sträcker sig från Brunnsheden och vidare söderut på bägge sidor av väg. Intresset är knutet till det speciella flacka jordbrukslandskapet som dikades ut i slutet av 1800-talet. Intresset är också knutet till områdets närhet till Dalälven, se Figur 4.14. Ett skogsområde öster om Valsjöbäcken utpekas i kommunens översiktsplan från 1990 samt i kommunens naturvårdsprogram som ett särskilt viktigt närrekreationsområde i anslutning till Valbo och Gävle tätort. Bland områdets aktiviteter och anläggningar kan nämnas Gävle Fältrittklubbs ridanläggning med tillhörande fältrittbana och ridstigar, skjutbanor, jaktmarker, skoterleder samt elljusspår. Salabanans banvall är ett viktigt rekreationsstråk och används även det som promenad- och ridväg. I den nordöstliga delen av utredningsområdet ligger delar utav den 270 kilometer långa reakreationsstråket Gästrikeleden. Det är ett stort friluftsområde som omfattar vandringsleder, historiska sevärdheter, rastplatser med mera. I Rörberg finns direkt öster om väg en motorbana och vid Fäbodsjön, Sälgsjön och väster om Valsjön finns flertalet fritidshus. 40

Utredningsområdet angränsar till Hemlingby naturreservat som utgör Gävles viktigaste friluftsområdet med ströv- och motionsspår. Flera av motionsspåren spåras för längdskidåkning och möjligheten att åka alpinskidor finns på Hemlingbyberget i öst. 4.5.5 Människors hälsa Buller Som ett stöd i Trafikverkets bedömningar om behov av utredningar har det i dokumentet Buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg, TDOK 2014:1021, tagits fram riktvärden för buller och vibrationer från vägtrafik. De värden som har tagits fram har bedömts av Trafikverket som en god eller godtagbar miljö. I riktlinjen står det angivet att buller från vägar inte bör överskrida 55 dba vid en bostadsbyggnads fasad och 55 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats i anslutning till byggnaden. Vidare så har det bedömts att buller från vägar inte bör överskrida 50 dba ekvivalent ljudnivå vid betydelsefulla fågelområden samt 40 dba ekvivalent ljudnivå för friluftsområden. Specifika riktvärden för befintlig infrastruktur har tagits fram för att åtgärda befintliga störningar. För bostäder och skolor har en ekvivalent ljudnivå utomhus på 65 dba bedömts som ett skäligt riktvärde. Ekvivalentnivån beskriver den genomsnittliga bullernivån över en viss tidsperiod, vanligtvis ett dygn. Maxnivån är det högsta värdet under tidsperioden. En översiktlig bullerberäkning visar att omkring 55 bostadshus längs befintlig väg utsätts för ekvivalenta bullernivåer som överstiger 55 dba. Det har inte rapporterats några vibrationsstörningar utmed aktuell sträcka av väg. Luft Ingen beräkning av luftkvalitet har gjorts i det här projektet. I samband med framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning för projektet Väg / Valbo handelsområde (Trafikverket, 2012) gjordes dock en luftkvalitetsutredning på uppdrag av Trafikverket. Projektet syftade till att bygga om trafikplatsen Mackmyra i Valbo för att möta upp behoven av en förväntad ökad trafikmängd vid utbyggnad av ett handelsområde söder om. Luftkvalitetsutredningen omfattade därför trafikplatsen samt delar av och väg i anslutning till aktuell sträcka och gjordes utifrån beräknade trafikmängder vid ett utbyggt handelsområde söder om. Utredningen visade att miljökvalitetsnormernas gränsnivåer för partiklar endast överskrids på eller mycket nära vägbanorna på och trafikplatsen Mackmyra där den beräknade trafikmängden år 2030 uppgick till 35200 fordon/dygn (varav 3230 tunga fordon) på den mest trafikerade delen. Miljökvalitetsnormernas gränsnivåer för kvävedioxid överskrids endast på vägbanorna på. Inga av miljökvalitetsnormernas gränsnivåer överskrids enligt utredningen på de delar av väg som ligger söder om trafikplatsen Mackmyra. Luftkvalitetsberäkningarna baserades längs denna sträcka av väg på en trafikmängd som år 2030 beräknades uppgå till 8900 fordon/dygn (varav 1430 tunga fordon) vid ett fullt utbyggt handelsområde söder om. Längs de alternativa vägsträckningar av väg som ingår i det här projektet är trafikmängden bedömd att vara störst längst i norr, närmast Valbo/Gävle, där den år 2040 beräknas uppgå till drygt 7 300 fordon/ dygn (varav knappt 900 tunga fordon). Eftersom trafikmängden är lägre än den trafikmängd som luftkvalitetsberäkningen för Valbo handelsområde utgick ifrån och vägrummet även är öppet och ventilerat, bedöms det inte finnas risk att miljökvalitetsnormernas gränsvärden för luft överskrids till följd av föreliggande projekt. 4.5.6 Vattenmiljö Grundvatten Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, har identifierat Valboåsen som en geologisk formation av nationell betydelse för vattenförsörjning. Trafikverket har utfört en konsekvensklassning av vattentäkter inom Gävleborgs län och utifrån denna har en prioritering utförts vilken pekar ut vattentäkterna inom Gävle- Valboåsen som mycket skyddsvärda. Vidare angränsar Hedesundaåsen till södra delen av utredningsområdet. Delar av åsen utgör vattenskyddsområde och är av betydelse för Gävle kommuns dricksvattenförsörjning samt utgör riksintresse för vattenförsörjningen enligt 3 kap MB. 41

Stora delar av Valboåsen skyddas genom vattenskyddsområde enligt 7 kap MB. Skyddsområdet regleras av Länsstyrelsen Gävleborgs föreskrifter (21FS 2006:33). Delar av den primära och sekundära skyddszonen för grundvattentäkter längs Gävle-Valboåsen omfattas av det aktuella utredningsområdet, se Figur 4.7. Valboåsen utgör kommunens viktigaste grundvattentäkt. Hela vattenförsörjningen för Gävle, Valbo och Hille baseras på uttag av grundvatten ur Valboåsen. Systemet är relativt komplext med ett flertal olika uttagsområden samt återinfiltration av grundvatten för syresättning. Åsen utgör ett större sammanhängande grundvattenmagasin. Lågpunkten ligger vid Gävle vattenverk i Sätra. När grustäktverksamheten i Rörberg är avslutad har Gästrike vatten långt gående planer på att använda detta område som infiltrationsområde för vattentäkten. Grundvattennivån ligger inom täktområdet på sina ställen så lite som 1 m under markytan enligt Gästrike vatten. För att skydda grundvattnet i Gävle-Valboåsen anlades ett grundvattenskydd i form av tätade diken och dammar under sommaren 2015 efter att trafikplatsen i Mackmyra byggdes ut 2009. Hedesunda vattentäkt är, likt Gävle-Valboåsen, av betydelse för Gävle kommuns dricksvattenförsörjning. Utredningsområdet omfattar delar av området som utgör yttre skyddsområde för vattentäkten. Av de grundvattenförekomster som förekommer inom och i anslutning till utredningsområdet har endast grundvattenförekomsten vid trafikplats Mackmyra erfordrade skyddsåtgärder. Vägdagvatten Utredningsområdet omfattas Valsjöbäcken som idag är utsatt för fragmentering. Valsjöbäcken utgör en huvudgren i vattenförekomsten Kungsbäcken (SE672488-1628). Inom Valsjöbäcken avrinningsområde, som är beräknat till 50 km2, finns ett flertal källor till föroreningar som når bäcken. De större föroreningskällorna är vägdagvatten från och väg, dagvatten från parkeringsytor i Valbo Köpcentrum, bräddning av kommunalt avloppsvatten från Överhärde, avrinning från gödsellagring vid Fältrittklubben, urlakning och damning från torvtäkter vid Norrbomuren. Dessutom tillkommer mindre läckage från jordbruksmark. Kommunen utför årlig provtagning och analys av metaller i Valsjöbäcken. Ytvattenproven tas vid väg E4 som ligger nedströms. Analysresultaten visar inte på några anmärkningsvärda halter. Den planerade utbyggnaden av Valbo Volymhandel kommer att tillföra ökade föroreningsmängder och flöden till Valsjöbäcken. För att fördröja och rena det tillkommande dagvattnet har två dagvattendammar anlagts som är dimensionerade att klara ett 10-årsregn. Den förväntade trafikökningen medför en ökad risk för vidare spridning av föroreningar via vägdagvatten till Gävle-Valboåsen. Med anledning av detta behöver dagvattnet utredas särskilt i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Miljökvalitetsnormer för ytvatten Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt beslutade i december 2009 om miljökvalitetsnormer för samtliga vattenförekomster i distriktet. Samtliga ytvattenförekomster ska uppnå god ekologisk status eller god potential år 2015 om det inte finns skäl för undantag från detta. Miljökvalitetsnormerna innefattar även ett krav på ickeförsämring. Detta krav innebär att vattenförekomstens miljötillstånd inte får försämras till en lägre statusklass. Under vissa förutsättningar får beslut fattas om undantag från tidsfrist för att uppnå god ekologisk status. Förlängd tidsfrist får endast fastställas om vattenförekomstens ekologiska status inte är god och har försämrats i jämförelse med närmast föregående cykel utifrån ny mätdata eller nya bedömningsgrunder. Vidare bestäms det utifrån tekniska och ekonomiska faktorer om tidsfristen för vattenförekomsten förlängs till 2021, 2027 eller så snart efter 2027 som de naturliga förhållandena tilllåter. Utredningsområdet omfattar vattenförekomster med förlängd tidsfrist till 2021 och 2027 avseende parametrarna kontinuitet, flödesreglering, morfologiska förändringar och övergödning, se tabell i Bilaga 4, Ytvattenförekomster. Den ekologiska statusen bedöms utifrån en rad kvalitetsfaktorer. Kvalitetsfaktorerna delas in i biologiska, fysikaliska/kemiska och hydromorfologiska. Den viktigaste komponenten i den ekologiska statusen är de biologiska kvalitetsfaktorerna. De övriga kvalitetsfaktorerna behöver bara bedömas när de biologiska kvalitetsfaktorerna uppvisar en god eller hög status. Kemisk ytvattenstatus är bedömningen av miljöfarliga ämnen som finns i vatten till exempel kvicksilver och bekämpningsmedel. Den kemiska statusen ska bedömas för de ämnen där det finns EG-gemensamma 42

miljökvalitetsnormer. Statusbedömningen är indelad i två klasser, God eller Uppnår ej god status. Varje ämne har ett gränsvärde, en tillåten halt, som inte får överstigas. Är halten av ett miljöfarligt ämne för hög kan förekomsten inte nå God kemisk status. När det gäller kvicksilver och kvicksilverföreningar finns ett generellt undantag som gäller i alla vattenförekomster. Halterna för kvicksilver och kvicksilverföreningar har i samtliga vattenförekomster klassificerats som uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Halterna bör inte öka till 2015. I tabell i Bilaga 4 - Ytvattenförekomster, redovisas fastställda kvalitetskrav för samtliga berörda ytvattenförekomster. Miljökvalitetsnormer för grundvatten För grundvattenförekomsterna gäller både kemiska och kvantitativa kvalitetskrav i två nivåer - uppnår god status och uppnår ej god status. Befintlig väg sträcker sig över Gävle-Valboåsen som är uppdelad på två grundvattenförekomster. Valboåsen sträcker sig från Valsjön och norrut och utgör vattenskyddsområde. Norrbomuren är belägen direkt söder om Valboåsen och sträcker sig söderut till Främlingshem. Utredningsområdet sträcker sig också över delar av Hedesunda, dock inte över den del i syd som utgör vattenskyddsområde. Befintlig väg har betydande påverkan på Hedesunda vattentäkt, tillsammans med väg, på grund av tunga transporter och saltning och det finns risk för att kemisk status inte uppnås 2021. Utöver dessa grundvattenförekomster som är belägna i jordlager, finns grundvattenförekomsten Gävle- Sandviken som utgör en sedimentär bergförekomst. Vattenförekomsten sträcker sig i väst-östlig riktning längs med väg i norr. I Tabell 4.4 nedan redovisas fastställda kvalitetskrav för samtliga berörda grundvattenförekomster. Tabell 4.4. Grundvattenförekomster inom utredningsområdet. EU-ID Förekomst Miljökvalitetsnorm SE672544-1524 Valboåsen Uppnår idag God kemisk och kvantitativ status. SE671255-1247 Norrbomuren Uppnår idag God kemisk och kvantitativ status. SE669991-1512 Hedesunda Uppnår idag God kemisk och kvantitativ status. SE673104-157612 Gävle-Sandviken Uppnår idag God kemisk och kvantitativ status. 4.5.7 Förorenad mark Flera potentiellt förorenade områden som har identifierats av Länsstyrelsen finns inom utredningsområdet, se Figur 4.19. Områdena är branschklassade och/eller undersökta enligt Naturvårdsverkets Metodik för Inventering av Förorenade områden (MIFO). Branschklassningen utgår från vilken miljöfarlig verksamhet som bedrivs, samt vilka risker denna verksamhet kan tänkas innebära för människors hälsa och miljön. Branschklassningen är därmed generell, varför enskilda verksamheter kan orsaka högre eller lägre risker än de branschtypiska. Branscherna delas in i fyra klasser där branschriskklass (BKL) 1 utgör en mycket stor risk för människors hälsa och miljön och BKL 4 bedöms utgöra liten risk. Undersökning med MIFO-metodiken innebär att ett potentiellt förorenat område undersöks mer ingående. Området får därefter en riskklass vilken kan avvika från branschriskklassen. Inom utredningsområdet förekommer 44 potentiellt förorenade områden. 14 av de potentiellt förorenade områden har riskklassats. Fyra områden utgör stor risk, dessa ingår i branschen Skrothantering och skrothandel (Allmänninge 5:58/5:68, Ängsberg 3:1), Betning av säd (Markheden 4:13) samt Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer (Åby 1:182/Nybo 5:4). Mellan 1963 och 1975 nyttjades fastigheten Ängsberg 3:1 för omfattande kabelbränning. Idag finns tydliga spår från verksamhet kvar i form av metallskrot och mark med dålig växtlighet som konsekvens av brän- 43

20-155431 SE672852-155543 13-155 Falun Lövbacken SE672455-155483 SE672893 71-154319 E672829-1599 SE673104-157612 672843-155821 Långbroarna Högtorp Västbyggeby fäbodar SE672604-1000 Björkebäck Håde SE672498-1136 SE672414-1053 Solbacka Valbo Mackmyra Mackmyra Tavlan Överhärde SE672544-1524 Stackbo Skottvallen SE672216-1029 SE672498-1293 SE672527-1300 SE672522-13 SE672551-1428 SE672489-1442 SE672928-157021 Häcklinge Backa Alborga SE672457-1927 Gävle Södra Skogmur Sälgsjön SE672274-157041 Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Gävle Spängersleden Hemlingby SE672215-1026 Körnicka SE671687-155413 Fågelmuren Rörberg Valsjön SE671893-1484 Tvea Gammelvallen Västanås Laggarbovägen 531 Skogmursvägen SE672745-157418 76 Gubbäck SE672643-157547 SE672431-157511 SE672902-157 SE672436-158043 SE672219-158059 Lärkebo Brunnsvik Yttertorp SE671609-155965 SE671878-1188 SE671912-1300 SE671392-1293 SE672488-1628 SE671760-1612 SE672189-1821 SE671780-157276 Jordåsen Laggarbo Glamsen Hästbo SE671459-157110 Åsberga SE672002-157737 SE671754-157595 SE671970-158108 E4 SE671831-158073 Uppsala Lomshed Ösaren E670831-155518 Messmanskärr SE671439-155737 Kalkbacka SE670549-155889 SE671255-1247 Lomsmuren SE671290-1223 525 SE671074-1105 SE670982-1314 Främlingshem Stav Gräsbäcken Gammelsäll SE670627-1684 SE670713-1711 SE671242-157058 Nybo SE670557-157037 Trullsbo Lersjön Acksjön Flatsjön SE670724-157604 SE671169-157634 Åsbo Fallet Slätfallet Bastfallet SE671224-157946 SE671030-157493 Dalen SE671083-158 Nordansjö Nynäs Åsbyvallen Gillerås SE670259-157364 Brunnsheden SE670314-157839 SE670258-155968 SE670042-1439 Ås Sällvallen SE669967-1818 Sända Lågbo Hällby SE669858-1040 SE6699-13 SE669991-1512 507 Hedesunda Harv Skvaterbäcken SE670371-1827 SE670297-157712 SE669824-1554 SE669710-15 Hallsbo Prästgamle SE669683-157918 SE670297-158347 YT- OCH GRUNDVATTENFÖREKOMSTER MED MILJÖKVALITETSNORMER 44 Utredningsområde Vattenskyddsområde Gävle-Valboåsen Ytvatten God ekologisk status God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 Ytvatten God ekologisk status God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 Figur 4.18. Ytvatten- och grundvattenförekomster med miljökvalitetsnormer. Grundvatten God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus ± 0 1 2 3 km Lantmäteriet, Geodatasamverkan

Falun Lövbacken Långbroarna Högtorp Västbyggeby fäbodar Björkebäck Skottvallen Markheden 4:13 Solbacka ") Åby 1:182 Nybo 5:4 Valbo Mackmyra ") ") Mackmyra Tavlan ") Överhärde "" )) )" ") Stackbo ") ") )" "" )) )" ") Häcklinge )" Ängsberg 3:1 Backa Alborga Allmänninge 5:58/5:68 Sälgsjön Gävle Södra Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Skogmursvägen Gävle 76 Spängersleden Hemlingby Gubbäck Lärkebo ") ") Rörberg Körnicka Brunnsvik Yttertorp Tvea Valsjön Gammelvallen Laggarbovägen 531 Glamsen Hästbo E4 Uppsala Fågelmuren Västanås ") Jordåsen Laggarbo Åsberga Lomsmuren Lomshed Ösaren Trullsbo Lersjön Dalen Åsbo 525 Främlingshem Gräsbäcken Fallet Kalkbacka ") Stav Gammelsäll Nybo Flatsjön Slätfallet Messmanskärr Bastfallet Acksjön Nordansjö Nynäs Åsbyvallen ") Gillerås Brunnsheden Ås Sällvallen Sända Lågbo Hällby Prästgamle Skvaterbäcken 507 Hedesunda Harv Hallsbo FÖRORENAD MARK Utredningsområde Avloppsreningsanläggningar Tillverkningsindustrier El- och eneriganläggningar Potentiellt förorenade områden ") Liten risk ") Måttlig risk ") Stor risk ± 0 1 2 3 km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 4.19. Förorenad mark. 45

ning med spillolja som bränsle. Föroreningar från kabelbränning på fastigheten har lämnats i form bly, PAH, dioxin m. fl. På Allmänninge 5:58 och Allmänninge 5:68 bedrevs det mellan 1958-1986 en bilskrot för skrotning och pressning av bilar. På 50-talet bedrevs en minkgård på fastigheten. Halter av bland annat kvicksilver, bly och oljeföroreningar påträffades och användandet av DDT vid minkfarmsverksamhet kan inte uteslutas. Fastigheterna Åby 1:182 nyttjades till bland annat varmförzinkningsverksamhet i 34 år. Rester från verksamheten finns kvar i mark i form av tungmetaller och på grund av markens genomsläpplighet samt spår av bortfrätt betonggolv är risken för vidare spridning hög. Fastigheten Nybo 5:4 har sedan 1996 nyttjats för drivmedelsförsäljning. Föroreningar i form av diesel har konstaterats på fastigheten. På Markhede 4:13 bedrevs mellan 1931-2000 ett frörenseri där kemikalier innehållande metylkvicksilver har använts. 4.5.8 Klimat Klimatet i området förväntas bli varmare. Förväntade konsekvenser av detta omfattar bland annat större nederbördsmängd, risk för kraftigt skyfall och ökat flöde i vattendrag. SGI och SMHI har tagit fram en rapport avseende klimatpåverkan inom Gävleborgs län (SGI, SMHI 2010). Där framförs bland annat att årsmedeltemperaturen beräknas öka successivt under det innevarande århundradet i Gävleborgs län. Mot slutet av seklet visar klimatscenarierna en temperaturökning på omkring 4-5 C mot medelvärdet för referensperioden 1961 1990. Den största ökningen väntas enligt klimatscenarierna ske under vinterperioden. Även nederbörden beräknas öka under detta århundrade, framför allt under vintern, medan nederbörden under sommarmånaderna väntas vara relativt oförändrad. Rapporten visar på en ökning av årsmedelnederbörden i slutet av seklet på cirka 20 %. Flöden i de större vattendragen omnämns också i rapporten. För de större vattendragen i Gävleborgs län pekar medelvärdena av klimatscenarierna på en tidigarelagd vårflod med lägre flödestopp mot slutet av seklet. Detta innebär en längre varaktighet av medelhöga flöden medan mycket höga flöden som idag återkommer framför allt under vårfloden blir ovanligare. Inom utredningsområdet återfinns inget av de studerade större vattendragen. Flödena i utredningsområdets vattendrag bedöms dock variera som följd av de större vattendragens vattenföring. 4.6 Byggnadstekniska förutsättningar Geoteknik Utredningsområdet ligger under högsta kustlinjen och karaktäriseras av ett flackt moränlandskap. Befintlig väg löper till stora delar på en isälvsavlagring, Gävleåsen. Runt denna finns mindre områden med glacial lera och glacial silt, men också stora sammanhängande områden där ytjorden utgörs av svallsand. Inom utredningsområdet finns berg i mycket liten omfattning och stora skärningar bedöms inte som sannolika. Området har relativt hög förekomst av större och mindre torvområden, av vilka de flesta har dikats ut. Uppgifter om lagermäktigheter avseende torv har samlats in genom sticksondering inom utvalda områden inom respektive alternativ, se Figur 4.20. Sonderingen har visat att mäkrigheten varierar stort inom området från någon meter ner till ca 7 m som djupast. I näste skede anpassas vägens sträckning för att minimera urgrävning av torv. Sand och torvområden är till stor del uppodlade, mullhalten kan till viss del korreleras med jordens färg. Inom utredningsområdet finns områden med rik blockförekomst samt områden med moränbacklandskap. Både torvbrytning och berg- och grustäkter förekommer i området. Torvområden är sättningskänsliga och har dålig bärighet. I utdikad torv pågår en accelererad nedbrytning på grund av ökad syretillförsel, vilket ger sättningar. Sumpskogar inom torvområden har identifierats av skogsstyrelsen, det finns anledning att anta att marken i dessa områden är sättningskänsliga. Morän förekommer inom utredningsområdet. Sandig morän är ett utmärkt material att anlägga vägar på eftersom problem med sättningar och tjälskjutningar blir obetydliga. Massor kan användas inom vägområdet och mycket små mängder massor behöver tillföras. 46

Områden med svämsand kan innebära ett ganska stort problem då den är ganska löst lagrad. Finsand har god bärighet, dock kan det finnas lera under sanden. Silt är tjälfarlig, varför extra åtgärder kan vara nödvändiga i dessa områden. Åtgärder kan vara exempelvis tjockare vägkropp, isolering eller urgrävning. Sättningar utgör ett större problem vid breddning av befintlig väg än vid anläggande av ny väg, detta eftersom den gamla vägbanan redan har stabiliserats och nya sättningar uppstår då massor läggs på för breddning. För att i möjligaste mån minska detta problem bör vägbreddning i sättningskänsliga områden ske på vägens ena sida. Materialtillgång och masshantering Utredningsområdet är flackt vilket medför att masshantering blir en betydande aspekt för planerade åtgärder eftersom massor behöver tillföras vägkroppen. Området är som mest flackt väster om Valboåsen för att sedan bli mer kuperat öster om åsen. Ledningar Gävle Energi AB har flertalet el-, opto-, fjärrvärme- och belysningsledningar i området. Bionär har fjärrvärmeledningar i den nya Whiskybyn i Kungsbäck utanför Gävle. Gästrike vatten har framförallt ledningar som korsar och går utmed väg i Överhärde och Rörberg, de har även en ledning som sträcker sig utmed Valbovägen mellan och Överhärde. Det finns också vattenledningar som sträcker sig söder om mellan tpl Mackmyra och tpl Nybo. Skanova har teleledningar som korsar nuvarande vägsträckning av väg samt stråk med ledningar längs med hela vägsträckan som ingår i utredningsområdet. I öst har Hästbo med omnejd teleledningar längsgående väg i sydlig riktning samt sydväst om samhället. Svenska kraftnät har befintliga kraftledningsgator inom utredningsområdet. Det finns även ett utbredningsområde för nya ledningar som kommer att påverkas. 47

Lövbacken Falun Långbroarna Högtorp Västbyggeby fäbodar Björkebäck Skottvallen Håde Solbacka Valbo Mackmyra Mackmyra Tavlan Överhärde Stackbo Häcklinge 14 Backa Alborga 13 Gävle Södra Skogmur Sälgsjön Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Gävle 76 Spängersleden Hemlingby Gubbäck ± 0 1 2 3 km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Lärkebo Körnicka Brunnsvik Yttertorp 8 9 Tvea Rörberg Valsjön 15 Gammelvallen Laggarbovägen 16 7 531 12 11 Skogmursvägen Glamsen Hästbo E4 Fågelmuren 10 Västanås Jordåsen Laggarbo Åsberga Lomshed Ösaren Lomsmuren Trullsbo Lersjön Dalen Kalkbacka 525 Stav Främlingshem Gammelsäll 6 Sjudars Åsbo Gräsbäcken Nybo Flatsjön Åsbo Fallet Slätfallet Messmanskärr Nynäs Åsbyvallen 2 5 3 4 Acksjön Gillerås Bastfallet Nordansjö 17 Brunnsheden Ås 1 Sällvallen Lågbo Hällby Sända Skvaterbäcken GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN Utredningsområde 2017 Torv (mosse) Torv (kärr eller ospec.) Gyttja Svämsediment Svämsediment, sand Lergyttja-gyttjelera Lera-silt Flygsand Sand Grus Lera Silt 507 Hedesunda Harv Hallsbo Isälvssediment, sand-block Morän, sandig Talus Berg, urberg Fyllning Sankmark Enstaka stort block Ì! Prästgamle 5 5 5 5 5 5 5 5 5 STICKSONDERING Källa Berg, urberg eller ospec. Krön på isälvsavlagring Moränrygg Strandvall Blockrik till storblockig moränyta Storblockig moränyta Moränbacklandskap Lokal för sticksondering Figur 4.20. Geologiska markförhållanden inom utredningsområdet. Uppgifter om lagermäktigheter avseende torv har samlats in genom sticksondering utförd 2014 och 2016. 48

5 Alternativ 5.1 Förutsättningar för lokaliseringen Utöver projektmålen har ett antal riktlinjer och hänsynstaganden tagits fram för projektet, vilka ska styra vägkorridorernas sträckning och utformning av ny väg. Hänsynstagandena är formulerade i enlighet med Vägverkets inriktningsdokument för natur, kulturmiljö och friluftsliv i väghållning (Vägverket 2006) och har anpassats efter de specifika värden som finns inom utredningsområdet. Projektmål och riktlinjer/hänsynstaganden sammanfattas enligt följande: Trafiksäkerhet (projektmål) Väg genom Gävle kommun ska vara mötesfri och ha god standard som motsvarar vägens funktion som nationellt stråk. Trafiksäkerheten ska vara hög för såväl fordonsförare som för gående, cyklande och mopedförare. Det ska för oskyddade trafikanter finnas trygga och säkra förbindelser mellan viktiga målpunkter utmed sträckan, samt säkra och attraktiva passager för att korsa vägen. Framkomlighet (projektmål) Väg ska vara det mest attraktiva valet av färdväg för tung trafik och andra transporter genom hög standard, god vägarkitektur och anpassning till landskapets karaktär, på vägsträckning som därmed ger goda förutsättningar för en trygg och snabb resa till målpunkten. Vägen ska utföras med växelvis 2+1 körfält och målstandarden ska vara 100 km/h, på så stor del av sträckan som möjligt. Boendemiljö Boendemiljön och hälsan för människor som berörs av vägen ska totalt förbättras. Vägens barriäreffekter ska minimeras och möjligheten till rekreation och friluftsliv ska stärkas. Grundvattentäkt Valboåsens grundvattentäkt ska skyddas i alla kommande aktiviteter och inte riskera någon försämring av vattenkvaliteten så vattenförsörjningen till Gävle, Valbo och Hille kan fortgå. Kulturmiljö Kulturmiljöer som allmänt används för friluftsliv, eller som på annat sätt har stor betydelse lokalt, ska ha bibehållna kvaliteter. Övrig påverkan på de kvaliteter som är kopplade till värdet i utpekade eller skyddade kulturmiljöer ska minimeras. Naturmiljö Påverkan på de kvalitéer som är kopplade till värdet i utpekade eller skyddade naturmiljöer ska minimeras, så långt som det är möjligt. Utpekade värdefulla våtmarkers hydrologiska förutsättningar ska bevaras genom att bibehålla vattnets flöden och beskuggningen av marken. Projektet ska inte försvåra utvecklingen av en gynnsam bevarandestatus för de livsmiljöer som är skyddade eller rödlistade. Landskap Trafikverket har nyligen tagit fram dokumentet Riktlinje landskap (TDOC 2015:0323) där det ställs övergripande och funktionella krav på anläggningars landskapsanpassning. Bland annat specificeras följande: Vid nyanläggning och ombyggnad av broar över vattendrag ska strandpassage för medelstora däggdjur finnas. Strandpassage för stora däggdjur ska finnas om väg med ÅDT över 4 000 och hastigheten är över 80 km/h. Vid nyanläggning av väg ska säker passage för däggdjur längs dalgångar alltid finnas, det vill säga en väg ska inte bryta av en hel dalgång. Infrastruktur över vattendrag ska aldrig innebära vandringshinder för vattenlevande fauna. Vid nybyggnad och ombyggnad ska vägar med över 4 000 ÅDT, samt vägar med över 80 km/h och stängslade vägar erbjuda passage för klövdjur var 4:e km. Parallella trummor som sammantaget har en diameter över 2 meter ska ha passage för medelstora däggdjur. Vid vattendrag ska passage för medelstora däggdjur finnas om väg med ÅDT över 1 500 och hastigheten över 80 km/h. Vid nyanläggning och ombyggnad ska planskilda passager för medelstora däggdjur med eventuellt tillhörande faunastängsel finnas enligt behov från landskapsanalyser eller annat underlag. 49

Gestaltning Ett PM med gestaltningsprinciper har tagits fram och bifogas denna handling (Bilaga 3). Vid utformning av ny väg eftersträvas god vägarkitektur och anpassning till landskapet samt god orienterbarhet och variation, där vyer etc lyfts fram. Utöver ovanstående ska åtgärderna vara samhällsekonomiskt lönsamma samt hållbara i enlighet med de övergripande transportpolitiska målen samt följa erforderlig lagstiftning. 5.2 Vägstandard och utformning Målstandard för väg är 100 km/h och enligt VGU ska mötande trafikriktningar separeras på vägar med en hastighet 100 km/h. Växelvis 2+1 körfält och mitträcke eftersträvas på så långa sträckor som möjligt. En sektion med 14 meters vägbredd föreslås, se Figur 5.1. Vägområdet för allmän väg omfattar förutom själva vägbanan utrymme för anordningar som dike, slänt, räcken och trummor etc. 5.2.1 Korsningar och anslutningar Korsningar med allmänna vägar föreslås utformas som plankorsningar med vänstersvängskörfält på ny väg. Vid anslutningar till enskilda vägar samt vid fastighetsanslutningar föreslås förbud mot vänstersväng. 5.2.2 Grundvattenskydd Dagvatten måste tas omhand i alla vägprojekt och kräver särskilda åtgärder på grund av dess innehåll av föroreningar från bland annat avgaser, drivmedel, slitage av däck och vägbana. Avrinnande ytvatten från vägbanan kan förorena grundvattnet när det infiltrerar genom den genomsläppliga åsen. I händelse av en trafikolycka är risken stor att läckage av föroreningar uppstår som kan förorena grundvattnet. Olycksrisken ökar med hastighet och korsningspunkter. En riskanalys med föreslagna skyddsåtgärder för grundvattentäkterna bör tas fram då de berörda vattentäkterna är av betydelse för Gävles dricksvattenförsörjning. Grundvattenskydd är i huvudsak aktuellt för Alternativ 5 avseende Gävle-Valboåsen men åtgärder kan också bli aktuella vid gemensam sträckning för Alternativ 7.1 & 7.2 avseende Hedesundaåsen efter utförd riskanalys. 5.2.3 Nollalternativ I samband med planläggning av vägåtgärder jämförs normalt de studerade alternativen med ett så kallat Nollalternativ. Nollalternativet innebär att man studerar hur nuvarande vägnät skulle fungera i samma framtida situation som studeras för utredningsalternativen. Även om inga konkreta planer finns så räknar man med en ökad trafik och eventuellt andra förändringar som beror på samhällsutvecklingen i stort. Nollalternativet innehåller däremot inte några åtgärder på den studerade vägen utöver normalt underhåll. Nollalternativet är ett jämförelsealternativ som innebär att nuvarande väg behålls utan åtgärder. Effektoch konsekvensbeskrivningarna för de alternativa vägkorridorerna görs som en jämförelse mot Nollalternativet för prognosåret 2040. Figur 5.1. Typsektion för mötesfri landsväg 14 meter med 2+1 körfält. 50

Om befintlig väg mellan Hedesunda och Valsjön byggs om kan en förbifart förbi Brunnsheden bli aktuell. Av FÖP för väg 67 (nuvarande väg ) framgår hur en sådan förbifart kan utföras. Detta gäller dock inte i ett Nollalternativ eftersom inga åtgärder kommer att göras i Nollalternativet. I Nollalternativet är inga grundvattenskyddsåtgärder planerade. I Nollalternativet kommer inte korsningspunkter åtgärdas eller hastigheter sänkas. Inte heller bulleråtgärder blir aktuella. 5.3 Alternativsökning bortvalda alternativ I förstudien från 2012 inleddes en alternativsökning genom att sju vägkorridorer som i tidigare utredningar har varit aktuella, från 1994 och framåt, studerades översiktligt. Avsikten var att göra en systematisk jämförelse utifrån ett antal kriterier, för att därefter kunna motivera eventuella bortval av alternativ. Någon fördjupad jämförelse av alternativ eller beslut gällande sträckningar gjordes dock inte och således kvarstod de sju alternativen från förstudien. De flesta alternativen justerades dock något utifrån de förutsättningar som framkom under arbetets gång. Till exempel lades Alternativ 1 mer västerut än tidigare för att minimera störning på flygplatsen och boende som i tidigare förslag berördes i större utsträckning. Alternativ 5 och 6 justerades något utifrån den information avseende våtmarkernas utbredning och djup som framkommit vid genomförda sticksonderingar. Det föreslogs även att Alternativ 5 till läggs mer västerut mellan trafikplatserna Mackmyra och Nybo. Mellan 2014-2015 togs en samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ fram (Trafikverket 2015). Det framgick då att alternativ 1, 2, 3 och 6 medförde dålig måluppfyllelse och/eller stora negativa effekter och konsekvenser. Alternativ 4, 5, och 7 var fortfarande aktuella för samråd då det ansågs finnas goda chanser för att uppfylla berörda mål. Region Gävleborg föreslog i sitt yttrande en kompletterande utredning med inriktning om att nå en mer fördelaktig sammanlänkning med väg E4 och, på sikt, även väg 76 (Spängersleden). Trafikverket beslutade 2016-03-14 följande efter att ha tagit del av de synpunkter som framkom under samrådstiden: Alternativ 1,2,3,4 och 6 utgår från den fortsatta planläggningen Alternativ 5 kvarstår i nuvarande sträckning Alternativ 7 justeras på grund av intrång i Natura 2000-område. Två varianter av alternativ 7 med vägdragning utanför Natura 2000-område tas fram och utreds tillsammans med Alternativ 5 innan slutligt beslut om val av lokalisering kan göras. Utifrån ovanstående utredningar kvarstår nu 3 principiella sträckningar: Alternativ 5, 7.1 och 7.2. Det utökade utredningsområdet samt Alternativ 5, 7.1 och 7.2 framgår i Figur 5.3. 5.4 Studerade alternativ i samrådshandlingen Tre alternativa vägkorridorer har studerats i denna samrådshandling. Alternativ 5 (Sofiedal) är samma korridor som studerades i Samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ (Trafikverket 2015). Utifrån yttranden i samråd 2015/2016 samt utifrån de mål som gäller för projektet, har två varianter av det tidigare studerade alternativet Alternativ 7, studerats närmare, nedan kallade Alternativ 7.1 och Alternativ 7.2. Betydande frågor vid alternativgenereringen har varit att minimera sträcklängd samt intrång i känsliga boende-, natur- och kulturvärden, se Figur 5.3 och framåt. För respektive vägkorridor har intressen inom en 500 meter bred korridor studerats, det vill säga 250 meter på vardera sidan om en hypotetisk väglinje. Förfaringssättet ger utrymme att studera effekter utanför själva vägområdet samt att justera väglinjen för att minimera negativ påverkan. I respektive vägkorridor finns det flera möjliga vägsträckningar inför kommande planeringsskede. I varje alternativ har största möjliga hänsyn tagits till kriterierna enligt avsnitt 5.1. I samtliga alternativ gäller att där ny väg går i ny sträckning, ligger befintlig väg kvar och nyttjas som lokalväg. Vägkorridorerna startar alla tre söder om korsningen väg / 507 norr om Hedesunda. Mellan Hedesunda och Gammelsäll har Alternativ 7.1 och Alternativ 7.2 gemensam sträckning i cirka 8 km. 51

Falun Lövbacken Långbroarna Högtorp Västbyggeby fäbodar Björkebäck Skottvallen Håde Solbacka Valbo Mackmyra Mackmyra Tavlan Överhärde Stackbo Häcklinge Backa Alborga Sälgsjön Skogmur Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Skogmursvägen Gävle 76 Spängersleden Hemlingby Gävle Södra Gubbäck Lärkebo Rörberg Körnicka Brunnsvik Yttertorp Tvea Valsjön Gammelvallen Laggarbovägen 531 Glamsen Hästbo E4 Uppsala Fågelmuren Västanås Jordåsen Laggarbo Åsberga Lomshed Ösaren Lomsmuren Trullsbo Lersjön Dalen Kalkbacka 525 Stav Främlingshem Gammelsäll Sjudars Åsbo Gräsbäcken Nybo Flatsjön Åsbo Fallet Slätfallet Messmanskärr Bastfallet Acksjön Nordansjö Nynäs Åsbyvallen Gillerås Brunnsheden Ås Sällvallen Lågbo Hällby Sända Prästgamle Skvaterbäcken 507 Hedesunda Harv Hallsbo BORTVALDA ALTERNATIV Utredningsområde (2015) Utredningsområde (gällande 2017) Alternativ 1-6 - Gemensam sträckning Alternativ 1 - V Rörberg Alternativ 2 - Åsen Alternativ 3 - Salabanan Alternativ 4 - Ö Valsjön Alternativ 5 - Sofiedal Alternativ 6 - Sälgsjön Alternativ 7 - Hästbo ± 0 1 2 3 4 5 Lantmäteriet, Geodatasamverkan Skala (A4): 1:130 000 km Figur 5.2. Alternativa vägkorridorer som studerades i tidigare samrådshandling (Trafikverket, Val av lokaliseringsalternativ, 2015). I aktuell samrådshandling har Alternativ 5 och två varianter av Alternativ 7 studerats närmare, se Figur 5.3 52

Falun Lövbacken Långbroarna Högtorp Västbyggeby fäbodar Björkebäck Skottvallen Håde Solbacka Valbo Mackmyra Mackmyra Tavlan Överhärde Stackbo 5 Häcklinge Backa Alborga Sälgsjön Skogmur Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Skogmursvägen Gävle 76 Spängersleden Hemlingby Gävle Södra Gubbäck Lärkebo Rörberg Körnicka Brunnsvik Yttertorp Tvea Valsjön Gammelvallen Laggarbovägen 531 7.1 Glamsen 7.2 Hästbo E4 Uppsala Fågelmuren Västanås Jordåsen Laggarbo Åsberga Lomshed Ösaren Lomsmuren Trullsbo Lersjön Dalen Kalkbacka 525 Stav Främlingshem Gammelsäll Sjudars Åsbo Gräsbäcken Nybo Flatsjön Åsbo Fallet Slätfallet Messmanskärr Bastfallet Acksjön Nordansjö Nynäs Åsbyvallen 7.1 7.2 Gillerås Brunnsheden Ås Sällvallen Lågbo Hällby Sända Prästgamle Skvaterbäcken 507 Hedesunda Harv Hallsbo STUDERADE ALTERNATIV Utredningsområde 5 Alternativ 5 7.1 Alternativ 7.1 7.2 Alternativ 7.2 ± 0 1 2 3 4 5 Lantmäteriet, Geodatasamverkan Skala (A4): 1:130 000 km Figur 5.3. Studerade alternativa vägkorridorer. 53

5.4.1 Alternativ 5 - Sofiedal Alternativet följer befintlig väg i norrgående riktning mot Gävle i cirka 16 km. I höjd med Lomshed/ Västanås viker vägkorridoren av i nordöstlig riktning förbi Valsjön och vidare norrut öster om Överhärde. Alternativ 5 ansluter till i Sofiedal i en ny trafikplats mellan befintlig Trafikplats Mackmyra och Trafikplats Nybo. Efter att vägen gått in i ny sträckning vid Valsjön går vägkorridoren mestadels genom obruten naturmark, huvudsakligen skog men med inslag av våtmark. Längst i norr övergår terrängen till jordbruksmark (Valboslätten). I höjd med Natura 2000-området Lomsmuren har vägkorridoren smalnats av längs med västra sidan om befintlig väg för att minimera risk för negativ påverkan på Natura 2000-området. Det finns möjlighet att bredda befintlig väg på den östra sidan då det inte är aktuellt att bredda in i det värdefulla naturområdet på vägens västra sida. Falun Körnicka Fågelmuren Kalkbacka Messmanskärr Långbroarna Högtorp Västbyggeby fäbodar Brunnsvik Yttertorp Björkebäck Skottvallen Lomsmuren 525 Håde Solbacka Västanås Stav Valbo Sofiedal Mackmyra Mackmyra Tvea Lomshed Tavlan Rörberg Överhärde Främlingshem Stackbo Gammelvallen Häcklinge Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Laggarbovägen Gammelsäll 531 Gräsbäcken Spängersleden Åsbyvallen Gammelvallsjön Nynäs Nilsessjön Backa Alborga Jordåsen Ösaren Nybo Laggarbo Gävle Södra Skogmur Skogmursvägen Glamsen Hästbo Åsberga Trullsbo Lersjön Acksjön Gävle 76 Sälgsjön Valsjön Gillerås Hemlingby Gubbäck Flatsjön Åsbo Fallet Slätfallet Bastfallet E4 Lärkebo Uppsala Dalen Nordansjö Cirka 700 meter söder om den nya trafikplatsen vid föreslås en ridport. Kurvrätningar och justeringar av befintlig väglinje måste göras. I övrigt finns utrymme och förutsättningar att bredda vägen i alternativets södra del samt placera en väglinje i norra delen av korridoren så att målstandard kan uppfyllas. Förslaget innebär att en ny cirkulationsplats behöver byggas för att ansluta till och ny väg behöver anslutas till korsning för befintlig väg /507, till väg 525 (mot Berga/ Årsunda), till väg 531 (mot Överhärde och Hästbo) samt till ett fåtal enskilda vägar. Brunnsheden 0 2 4 6 km Skvaterbäcken Ås Sällvallen 507 Hedesunda Harv Hallsbo Prästgamle Lågbo Hällby Sända STUDERADE ALTERNATIV Utredningsområde Alternativ 5 - Sofiedal Figur 5.4. Alternativ 5 Sofiedal med anslutning till mellan Trafikplats Mackmyra och Trafikplats Nybo 54

5.4.2 Alternativ 7.1 Alternativet har gemensam sträckning med Alternativ 7.2 mellan Hedesunda och Gammelsäll, en sträcka på cirka 8 km. I höjd med Gammelsäll viker vägkorridoren av norrut och fortsätter i riktning mot Jordåsen för att sedan gå i en mer nordöstlig riktning och ansluta till väg. Alternativet följer väg (Skogmursvägen/Spängersleden) i cirka 6 km och ansluter slutligen till E4/väg 76 (Spängersleden) i befintlig Trafikplats Gävle Södra. Vägkorridoren går huvudsakligen i produktionsskog med inslag av våtmark och sumpskog. Alternativet har goda förutsättningar för att uppfylla projektmålet gällande ökade trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet mellan Hedesunda och Gävle. Förslaget innebär att en ny cirkulationsplats behöver byggas för att ansluta till E4 och omkringliggande industrier. Förslaget innebär att en ny cirkulationsplats behöver byggas för att ansluta till E4 och ny väg behöver anslutas till väg 531 (mot Överhärde och Hästbo), till väg samt till ett fåtal enskilda vägar. Falun Långbroarna Högtorp Västbyggeby fäbodar Björkebäck Skottvallen Håde Solbacka Valbo Sofiedal Mackmyra Mackmyra Tavlan Överhärde Stackbo Häcklinge Backa Alborga Gävle Södra Skogmur Sälgsjön Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Gävle 76 Hemlingby Gubbäck Lärkebo Rörberg Laggarbovägen Körnicka Brunnsvik Tvea Valsjön Skogmursvägen Glamsen E4 Uppsala Yttertorp Gammelvallen 531 Hästbo Fågelmuren Västanås Jordåsen Laggarbo Åsberga Lomshed Ösaren Lomsmuren Trullsbo Lersjön Dalen Åsbo 525 Främlingshem Gräsbäcken Fallet Kalkbacka Stav Gammelsäll Nybo Flatsjön Slätfallet Messmanskärr Bastfallet Acksjön Nordansjö Spängersleden Åsbyvallen Gammelvallsjön Nynäs Nilsessjön Gillerås Brunnsheden 0 2 4 6 km Skvaterbäcken Ås Sällvallen 507 Hedesunda Harv Hallsbo Prästgamle Lågbo STUDERADE ALTERNATIV Hällby Sända Utredningsområde Alternativ 7.1 - Hästbo med anslutning till Gävle Södra Figur 5.5. Alternativ 7.1 - Hästbo med anslutning till befintlig Trafikplats Gävle Södra. 55

5.4.3 Alternativ 7.2 Alternativet har gemensam sträckning med Alternativ 7.1 mellan Hedesunda och Gammelsäll, en sträcka på cirka 8 km. I höjd med Gammelsäll viker vägkorridoren av nordöst, går i riktning mot Hästbo och passerar Hästbo på den östra sidan. Alternativ 7.2 ansluter till E4 i en ny trafikplats cirka 4 km söder om befintlig Trafikplats Gävle Södra. Vägkorridoren passerar genom naturmark som huvudsakligen utgörs av produktionsskog med inslag av våtmark och sumpskog. Hästbo har störst ansamling av bebyggelse av de tre studerade alternativen. Bebyggelsen längs sträckan är gles och av bykaraktär. Likt Alternativ 7.1 har Alternativ 7.2 goda förutsättningar att uppfylla projektmålet gällande ökad trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet mellan Hedesunda och Gävle. Förslaget innebär att en ny cirkulationsplats behöver byggas för att ansluta till E4 och ny väg behöver anslutas till väg till väg (mot Hästbo och Hedesunda) samt till ett fåtal enskilda vägar. Falun Långbroarna Högtorp Västbyggeby fäbodar Björkebäck Skottvallen Håde Solbacka Valbo Sofiedal Mackmyra Mackmyra Tavlan Överhärde Stackbo Häcklinge Backa Alborga Gävle Södra Skogmur Sälgsjön Häcklinge fäbodar Allmänninge fäbodar Gävle 76 Hemlingby Gubbäck Lärkebo Rörberg Laggarbovägen Körnicka Brunnsvik Tvea Valsjön Skogmursvägen Glamsen E4 Uppsala Yttertorp Gammelvallen 531 Hästbo Fågelmuren Västanås Jordåsen Laggarbo Åsberga Lomshed Ösaren Lomsmuren Trullsbo Lersjön Dalen Åsbo 525 Främlingshem Gräsbäcken Fallet Kalkbacka Stav Gammelsäll Nybo Flatsjön Slätfallet Messmanskärr Bastfallet Acksjön Nordansjö Spängersleden Åsbyvallen Gammelvallsjön Nynäs Nilsessjön Gillerås Brunnsheden 0 2 4 6 km Skvaterbäcken Ås Sällvallen 507 Hedesunda Harv Hallsbo Prästgamle Lågbo Hällby Sända STUDERADE ALTERNATIV Utredningsområde Alternativ 7.2 - Öster om Hästbo Figur 5.6. Alternativ 7.2 - öster om Hästbo.

6 Effekter och konsekvenser av de studerade alternativen 6.1 Effekter för trafik och användargrupper Som ett stöd i effektbedömningarna gällande bland annat trafik, har samhällsekonomiska kalkyler utförts för samtliga studerade alternativ. Beräkningarna har gjorts med Trafikverkets analysmodell EVA och omfattar effekter avseende restider, reskostnader, trafiksäkerhet, luftföroreningar, drift- och underhållskostnader med mera. Kalkylerna utgör en del av beslutsunderlaget inför Trafikverkets val av lokaliseringsalternativ. 6.1.1 Trafik Trafikmängden förutspås att öka med 19 % för personbilar och 34-37 % för tung trafik mellan 2015-2040, enligt Trafikverkets trafikuppräkningstal för EVA 160401, se Figur 4.2. I samtliga alternativ bedöms viss del av trafiken på väg flyttas över till ny väg. En överflyttning av trafik från väg till förbättrad väg är positivt framförallt med hänsyn till trafiksäkerhet. Ombyggnad till mötesfri väg förstärker vägens barriäreffekt för de närboende. På vägar med mötesseparering är det mindre lämpligt att blanda fordon med gående, cyklande och mopedförare, då vägtypen saknar utrymme för oskyddade trafikanter. Gemensamt för samtliga alternativ är att där ny sträckning av väg föreslås finns möjlighet att förbjuda tung genomfartstrafik på den befintliga vägen för att på så sätt åstadkomma förbättrad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. 6.1.2 Transportkvalitet, trafikantupplevelse och trafiksäkerhet Ombyggd väg alternativt väg i ny sträckning med en förbättrad standard medverkar till ett jämnare körsätt vilket påverkar transportkvaliteten positivt. I samtliga vägkorridorer är det möjligt att åstadkomma en utformning som bidrar till en god trafikantupplevelse. Alternativ 7.1 innebär en något kortare vägsträcka för genomfartstrafiken jämfört med nollalternativet, se Figur 6.10. I Alternativ 5 är väglängden ungefär lika som i nollalternativet. Restiden beräknas minska i samtliga alternativ till följd av ökad hastighet. Tabell 6.1. Förändring i väglängd mellan Nollalternativet och ny väg mellan Hedesunda och Gävle (trafikplats Gävle Västra). Alternativ 5 7.1 7.2 Kilometer 0,2-0,9 0,8 Antalet döda och svårt skadade antas minska i och med trafiksäkerhetshöjande åtgärder i samtliga utbyggnadsalternativ. Storsjön 525 0 2 4 km Valbo Mackmyra 559 Lomshed Främlingshem N brunn 5 Valsjön 7.1, 7.2 Nybo 531 Hedesunda 507 Gävle V Sälgsjön 7.1 Gävle 76 Gävle Södra 7.2 Hästbo E4 Väglängd-restid Studerade alternativ Start och slutpunkt, jämförelse sträcka Figur 6.1. Jämförelse av vägsträckor. Målpunkt är satt mitt emellan de tre alternativen. 57