Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja en samhällsutveckling där jämlika och socialt goda levnadsförhållanden tillvaratas. För att uppnå detta brukar man tala om en samexistens mellan de tre hållbarhetsaspekterna social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet. Hållbarhetsperspektivet fick internationell spridning i samband med Brundtlandsrapporten 1987 och utgör idag självklara utgångspunkt i ett flertal kommuner. För att stärka frågor om social hållbarhet i den fysiska planeringen arbetar vi i Karlskrona kommun efter en mall för att göra sociala konsekvensanalyser. Analysverktyget används för att identifiera socialt viktiga aspekter då människor i allmänhet lägger stort värde vid sin omgivning huruvida den upplevs tilltalande, motbjudande, trygg och tillgänglig. Viktigt är också att tillvarata den mångfald som finns inom kommunen. Vi definierar mångfald med olika människor/ individer och i planprocessen är det av betydelse att kunna förstå, värdesätta och tillvarata de erfarenheter, kunskaper och olikheter som finns hos kommunens alla invånare. Genom att besvara frågor om planområdets tillgänglighet, trygghet, barnperspektiv och mångfald fångas de mjuka värdena upp i ett tidigt skede. Socialkonsekvensanalysen utgör därefter en betydelsefull grund i det fortsatta planarbetet. Arbetet med analysverktyget har utgått ifrån CEMR-deklarationen vars syfte är att integrera ett jämställdhetsperspektiv i kommunala verksamheter. Ytterligare utgångspunkter har varit att tillvarata FNs barnkonventionsavtal som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn, FNs konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt de nationella folkhälsomålen som behandlar trygghet, säkerhet och aktivitet i den fysiska planeringen. 2
Här redovisas alla ämnen som den sociala konsekvensanalysen beaktar Här beskrivs parameterns värden/ och eller brister på platsen idag Hur påverkas respektive parameter av att planen genomförs Här antyds om påverkan är positiv, indifferent eller negativ för just denna parameter De som berörs av planen är de boende inom området. För det specifika planområdet finns ingen statistik över ålder och kön. Däremot finns det för Fridlevstad. Boende i området är med stor sannorlikhet representativa med viss avvikelse från hur fördelningen ser ut i hela orten. Ca 22% är under 19år, ca 27% är i åldrarna 20-44 och 51% är 45 år eller äldre. Det är således en blandning av ålderskrupper som påverkas. Planförslagets enda konsekvens för de som berörs är de utökade byggrätterna. Dessa kan vara av extra stor betydelse för barnfamiljer som behöver mer utrymme. Rörelsemönstret inom området är knutet till de lokala gatorna som alla trafikantgrupper delar. Förslaget medför inga förändringar i hur rörelsemönstren fungerar. Inom planområdet saknas Förslaget förändrar inte 3
specifika platser för folk att mötas. Spontana möten sker kan dock ske på gatorna. Barnen likt de vuxna kan använda grönområdena för lek eller rekreation. Lekparker, eller bollplaner finns inte inom området men i direkt närhet. Området är genom vägstrukturen skilt mot angränsande område, vilket kan skapa en gemenskap inom grannskapet. Detta är en aspekt som kan verka för trygghetsskapande både för vuxna och barn. hur området kommer att användas. förändra områdets identitet. Området är inte funktionsintegrerat. Den enda funktionen är bostäder. Blandningen av åldersgrupper bidrar dock till viss spridning av rörelse i området. Kvälls och nattetid är rörelsen låg. Gatorna inom området är försedda med gatubelysning. I området finns både synliga och skymda platser. På gatorna finns det uppsikt från de boende. Nej 4
Majoriteten använder bil för att ta sig till området, men både cykel, gång och kollektivtrafik förekommer för att transportera sig från omkringliggande områden. I hög utsträckning delar de olika trafikgrupperna samma vägar. I Fridlevstad finns skola upp till årskurs 6. Äldreboende finns och kollektivtrafik förser orten. Området har god tillgång på rekreationsområden i form av naturområden. De boende i området. Barnen kan få större, eller eget rum om det hus de bor i inte har utrymme för det i dagsläget. Då den största delen av bebyggelsen och målpunkterna för barn ligger söder som länsväg 122 behöver de inte korsa den så ofta. När de behöver göra det är det dock en risk och en 5
barriär. Inom området kan det östra naturområdet tänkas vara extra betydelsefulla för barn och ungdomar. Nej Småhus Planen har ingen specifik målgrupp sett till ålder, kön eller etnicitet. Planen görs till förmån för de som redan är bosatta i området. Då planen enbart påverkar fastighetsägarna är det dem som ska nås. Inga speciella åtgärder för deltagande bedöms nödvändiga. Arbetsgruppen som medverkat i detaljplanarbetet är av både varierande ålder och 6
kön. Anna-Alexandra Lidenstjärna planarkitekt 7