Elevernas skriftspråkande i skolan och nya medier

Elevernas skriftspråkande i skolan och nya medier Slutrapport från projektet Att lära sig skriva i IT-samhället augusti 2007 Sylvana Sofkova Hashemi, Fil. dr. & Ylva Hård af Segerstad, Fil. dr. Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Box 200 405 30 GÖTEBORG

Sammanfattning Projektet Att lära sig skriva i IT-samhället syftade till att undersöka skrift hos barn och ungdomar i olika skrivsituationer och eventuella effekter på deras texter som kan ha samband med deras användning av olika former av informations- och kommunikationsteknologier (IKT). De frågor som är centrala för projektet inkluderar: Hur använder barn och ungdomar skrift idag? Påverkar den nya tekniken skrivande och skrivinlärning, och i så fall hur? Finns det skäl att tro att standardskriftspråket hotas av elevernas flitiga användning av skrift i nya medier? I projektet studerades skrift hos 157 elever från tre skolor på mellanstadie- och högstadienivå (i åldrarna 10-15 år) med fokus på att undersöka eventuella skillnader mellan texter som är skrivna i formell (lärarinitierade skrivuppgifter) och informell kontext (skrivna på fritiden), texter skrivna med hjälp av papper och penna, ordbehandlare, e-mail, SMS, etc. Resultaten från analyserna av elevtexterna stödjer inte de farhågor som hävdar att standardskriftspråket hotas av elevernas flitiga användning av skrift i nya medier. Skoltexterna visar inte på några större förekomster av nya typer av förkortningar förekommande i webbtexter, e-brev och SMS-texter. Inte heller kan vi se några texter innehållande t.ex. smileys eller asterisker på det sätt de används i datormedierad kommunikation. De talspråkstendenser och andra avvikelser mot standardskriftspråket som finns beror snarare på elevens skrivmognad. Språkbruket anpassas till nya medier och väcker även nya kreativa skrivstrategier. Man kan spekulera om just detta språkbruk, t.ex. de nya förkortningar kommer att bli etablerade och börja användas även i andra typer av texter eller om det kommer att påverka det talade språket. Som all språkförändring beror det på om typen av skriftbruk upplevs som effektivt av tillräckligt många. I takt med att bruket förändras kommer så småningom också normerna för standardskriftspråket att förändras. Vidare ser vi att varken skrivinlärningen eller den nya skriftanvändningen stöds av några bra skrivstöd. Språkbruket varierar, men skrivstöden i ordbehandlingsprogram och mobiltelefoner tar inte hänsyn till användaren, kommunikationssituationen eller mediet. De ger inte tillräckligt stöd, eftersom de är fortfarande baserade på standardskriftspråk och vuxna skribenters texter för formella syften.

Innehållsförteckning 1 Syfte... 1 2 Data och metoder... 1 2.1 Hypotesutveckling...1 2.2 Datainsamlingen...1 2.3 Analys...3 3 Resultat skrivproduktion och erfarenhet av skrivande... 4 3.1 Skrivaktiviteter och upplevelser av skrivande...4 3.2 Tillgång på dator och erfarenhet av skrivande på dator...5 3.3 Datormedierad kommunikation...5 4 Resultat textanalys... 6 4.1 Inledning...6 4.2 Textstorlek och längden på meningar...6 4.3 Stavning och grammatik...7 4.4 Versaler, interpunktion och symboler...9 4.5 Slang, annat språk och andra uttryck...9 4.6 Uteblivna ord och ordslut...10 5 Övergripande resultat... 10 6 Kommentar till projektresultaten... 11 7 Publikationer... 12

1 Syfte Projektet syftar till att undersöka skrift hos barn och ungdomar i olika skrivsituationer och eventuella effekter på deras texter som kan ha samband med deras användning av olika former av informations- och kommunikationsteknologier (IKT). De frågor som är centrala för projektet inkluderar: Hur använder barn och ungdomar skrift idag? Påverkar den nya tekniken skrivande och skrivinlärning, och i så fall hur? Finns det skäl att tro att standardskriftspråket hotas av elevernas flitiga användning av skrift i nya medier? Hur kan den nya tekniken användas bättre som stöd? I projektet studeras skrift hos 157 elever från tre skolor på mellanstadie- och högstadienivå (i åldrarna 10-15 år). Fokus ligger på att undersöka eventuella skillnader mellan texter som är skrivna i formell (lärarinitierade skrivuppgifter) och informell kontext (skrivna på fritiden), texter skrivna med hjälp av papper och penna, ordbehandlare, e-mail, SMS och liknande. Vidare studeras målgruppens skrivvanor och skrivprocessen i skolan, erfarenheter av datormedierad kommunikation och deras reflektioner om skrivande. Projektet planerades ursprungligen att omfatta fem olika arbetspaket: hypotesutveckling, insamling av data, analys av data, en teoretisk utvärdering samt en behovsanalys av skrivstöd, förutsatt en full (100%) sysselsättning. Den finansiering som tilldelades projektet ger dock inte utrymme till genomförande av alla arbetspaket, vilket medför att det inte finns utrymme för det femte arbetspaketet (behovsanalys av skrivstöd). 2 Data och metoder Resultat från projektet ger sammanfattningsvis svar på vilka texter barn och ungdomar producerar i skolan och på sin fritid, deras attityder till skrivprocessen i skolan och de ev. skrivstöd de använder sig av, deras skrivvanor i datormedierad kommunikation, men framförallt karaktären på de texter de producerar. Nedan redovisar vi mer ingående resultaten från projektet i enlighet med de fyra olika arbetspaket som projektet omfattade: hypotesutveckling, insamling av data, analys av data och en teoretisk utvärdering. 2.1 Hypotesutveckling Den inledande fasen av projektet syftade till att utveckla hypoteser om just Vad används skrift till i dag? Vilka skillnader finns i skrift som är producerad i olika modaliteter? Givet de farhågor vi stött på i medier och bland allmänheten, att den flitiga användningen av IKT skulle påverka standardskriftspråket i negativ riktning, och givet de erfarenheter vi hade från vår tidigare forskning antog vi att vi skulle finna att texterna skrivna i skolsituationen skulle vara påverkade av datorspråk. Vi antog alltså att vi skulle finna spår av den typ av skriftspråk eleverna använder sig av när de chattar, skriver SMS, etc. Vi antog att dessa texter skulle uppvisa nya typer av förkortningar och reduktioner, kodväxling och uttryck som är vanliga i IKT, smileys, asterisker och liknande. 2.2 Datainsamlingen Vi etablerade kontakt med mellan- och högstadieklasser på tre skolor i Göteborgsområdet, sammanlagt sju klasser, och inledde med att samla in skoltexter och intervjua eleverna bl.a. i syfte att få dem att dela med sig av sina fritidstexter. Sammanlagt 157 elever i skolår 4-9 (dvs. i åldrarna 10-15 år) bidrog med texter skrivna i skolsituationen (fria berättelser och rapporter) och texter skrivna på fritiden (SMS, e-brev och webbdagböcker). Alla elever intervjuades om 1

sina skrivvanor och upplevelser av skrift och skrivande. Genom observationer i klassrummen iakttog vi hela skrivprocessen och hur de ordinarie ordbehandlingsprogrammens språkstöd användes av eleverna. All material, dvs. texter och intervjumaterial, har samlats in med samverkan från lärare och med elevers och elevernas föräldrars informerade tillstånd. Vi genomförde även ett skrivexperiment med skrivverktyget ScriptLog, där eleverna fick en något mer styrd skrivuppgift och skrev text till en given rubrik. ScriptLog (http://www.scriptlog.net/) är ett s.k. loggningsverktyg, som registrerar all tangentbordsaktivitet under skrivprocessen och kan därmed utöver slutprodukten även ge information om hela den linjära texten. Särskilt kan verktyget användas till att studera redigeringsmönster under skrivprocessen, som kan ge värdefulla insikter i hur eleverna arbetar med sina texter. Det insamlade materialet består av följande: Elevintervjuer Vi intervjuade 157 elever från tre skolor i åldrarna 10-15 år, sammanlagt sju skolklasser, om deras skrivvanor. Intervjuprotokollet omfattade ett trettiotal frågor och berörde en allmän översikt över vilka texter som eleverna producerar i skolan resp. på sin fritid, tillgången på dator i skolan resp. hemma, vilket ordbehandlingsprogram de använder och vilka ev. skrivstöd och deras upplevelser av skrivande på dator. Vidare ställde vi frågor gällande tillgång och skrivvanor i olika kommunikationskanaler som e-brev, chatt, mötesplatser på Internet, etc. Alla tillfrågades om de har och hur de använder en mobiltelefon, vilka kommunicerar de med, samt deras skrivvanor (om några) och deras upplevelser av snabbtextfunktionen för SMS. I samband med intervjun tillfrågades alla elever om de kunde tänka sig att dela med sig av deras texter skrivna på fritiden som e-brev, chatt, SMS och texter på Internet. De som samtyckte kontaktade vi senare och bad de skicka deras e-brev och SMS, eller få tillgång till deras webdagböcker etc. på Internet. Skoltexter Det insamlade materialet från texter skrivna i skolsituationen består av drygt 384 texter på tema sagor, skräckhistorier, brev från framtiden, skolminnen och texter till rubrik av diverse slag. För projektet har vi valt att använda oss av fria texter framför faktaredovisningar av den anledningen att forskningsarbeten ofta kan vara av karaktären punktlistor samt att de ofta innehåller mer eller mindre lyckade omskrivningar av faktablad, olika texter från läroböcker eller Internet. Fritidstexter Av de texter eleverna producerar på sin fritid fick vi ta del av texter skapade på olika mötesplatser på nätet (t.ex. lunarstorm), framförallt webbdagböcker, och vidare e-brev, samt några enstaka chatt-sessioner. Dessa texter är skrivna med hjälp av dator utan ordbehandlingsprogrammens skrivstöd. Vi fick även ta del av deras SMS-meddelanden. Dessa texter är skrivna med hjälp av knappsatsen som finns på mobiltelefoner. Majoriteten av fritidstexterna består av SMS-meddelanden (233st), enstaka e-mail (79st), webbdagböcker (18st) och chatt-sessioner (6st). Övrigt material Utöver texter producerade i den ordinarie skolsituationen, utfördes även experiment i skolmiljön där eleverna ombads att skriva en uppgift i ScriptLog. ScriptLog förefaller för eleven endast att vara en väldigt enkel ordbehandlare, och texten som de skrev var på ett tema 2

som var en skrivtävling som var aktuell vid tillfället (temat för tävlingen var Livets mening och arrangerades av Vetenskapsfestivalen i Göteborg 2004). Detta experiment resulterade i 126 texter. 2.3 Analys Bearbetningen av det insamlade materialet hade som mål att besvara projektets frågor Hur använder barn och ungdomar skrift idag? Påverkar den nya tekniken skrivande och skrivinlärning, och i så fall hur? Finns det skäl att tro att standardskriftspråket hotas av elevernas flitiga användning av skrift i nya medier? Elevernas skrivvanor och upplevelser av skrivande analyserades via intervjuer och besvarar både vilka texter som de producerar i skolan och på fritiden, erfarenheter av datormedierad kommunikation, samt reflektioner om skrivande. Observationer av skrivundervisningen i skolorna ger en bild av metoderna för skrivprocessen och proceduren vid textskapande i skolan. Det insamlade textmaterialet användes som underlag för elevernas egentliga skrivstrategier i de nya kommunikationskanaler och en eventuell påverkan på deras skrivvanor i skolan och därmed skrivutvecklingen. Nedan redovisar vi mer ingående analysmaterialet och metoderna för analyserna. Elevintervjuer och observationer Observationer av skrivundervisningen, noteringar samt intryck under intervjuernas gång sammanställdes direkt efter skolbesök. De individuella intervjuprotokollen av 157 elever har sammanställts och majoriteten av de trettiotal frågorna har vi bearbetat statistiskt. Analysen av svaren på de enskilda frågorna har dels inriktat sig på att ge en övergripande bild för alla de 157 intervjuade eleverna och dels jämförelser mellan skrivsituation (skolan vs. fritid), ålder (skolår 4-6 vs. skolår 7-8) och kön (pojkar vs. flickor). Textmaterial Hela det insamlade textmaterialet med skoltexter (384st), SMS-meddelanden (233st), e-mail (79st), webbdagböcker (18st) och chatt-sessioner (6st) har granskats som helhet och karaktären i texterna har analyserats med hänsyn till avvikelser från standardskriftspråket, talspråkspåverkan och influens av datormedierad kommunikation. För att kunna utföra mer samlade och automatiserade analyser av texterna med hjälp av datorbaserade verktyg har ett urval av texterna överförts till maskinläsbar form och transkriberats enligt minchat (Codes for the Human Analysis of Transcripts) transkriptions- och kodningsformat. Detta arbete beskrivs i arbetsdokumentet Överföring och transkription av text i projektet Att lära sig skriva i IT samhället (Sofkova Hashemi, 2004), som inkluderar även en översikt av diverse koder för analys. Den statistiska bearbetningen av textmaterialet omfattar 142 skoltexter (59 294 ord) och 312 fritidstexter (233 SMS och 79 e-mail, 9 150 ord) och har inriktat sig framförallt på jämförelser mellan skrivsituation och ålder. I den lexikala och syntaktiska analysen av det skrivna materialet fokuseras på felfrekvens och typförekomst i jämförelse mellan skoltext, fritidstext och ålder och eventuell påverkan från skrivstöd och IKT. Det iakttas om samma typ av ord, fel eller IKT-influenser av olika slag förekommer i skoltexterna jämfört med fritidstexterna. Analysen innefattar stav- och särskrivningsfel, stavningsvarianter, grammatiska avvikelser, bruket av versaler och interpunktion, uteblivna ordsslut och hela ord i satser, förekomster av slang och uttryck på annat språk än svenska, ljudhärmning och skratt, nya typer av förkortningar, smileys och liknande influenser från skriftbruk i IKT. 3

Utöver dessa analyser har vi undersökt textproduktionen hos ett antal elever i syfte att studera de individuella skrivstrategierna i texter skrivna i skoluppgifter jämfört med e-brev, SMS eller webskrivande. Analysen omfattar i nuläget endast ett fåtal elever. Övrigt material Utöver elevintervjuer och textmaterialet har vi samlat in texter skrivna med hjälp av skrivverktyget Scriptlog (se ovan). Syftet med detta experiment var att mer ingående studera revisionsprocessen vid textskapande hos eleverna. Detta material är i stort orört och endast några få texter har transkriberats och kodats i textanalysen av texter producerade av individuella elever. 3 Resultat skrivproduktion och erfarenhet av skrivande I detta avsnitt redovisar vi resultaten från analyser av intervjuer och observationer på skolorna som framförallt besvarar frågan om elevernas skrivaktiviteter i skolan och på fritiden, skrivprocessen och upplevelser av skrivande i skolan som skoluppgifter och skrivande på fritiden. Sammanlagt har 157 elever i sju klasser på tre skolor medverkat i intervjuerna, med 97 elever från skolår 4 till 6 och 60 elever i skolår 7 och 8. Bland de yngre eleverna var 49 flickor och 48 pojkar och bland de äldre 33 flickor och 27 pojkar. 3.1 Skrivaktiviteter och upplevelser av skrivande Elevintervjuerna och observationerna på skolorna visar på en hög textproduktion som är av liknande karaktär på alla de tre inblandade skolorna. Eleverna använder skrift för att redovisa sina, ofta, ämnesöverskridande forskningsarbeten (detta kan bestå av t.ex. bokrecensioner, geografi- och samhällsstudier för olika länder, redovisningar i historia, konststudier, etc.), de skriver berättelser och uppsatser på separata teman, ofta knutna till någon aktivitet de har varit med om (t.ex. besök på Stadsmuseet), tankar om framtiden eller tillbakablickar av olika slag (t.ex. Brev från framtiden, Skolminnen ), eller texter till en given rubrik. Eleverna använder även skrift i övningar för läsförståelse, ordklass- och satsanalys i läroböckerna, där det visar sig att s.k. lucktexter är relativt vanliga. Välskrivning och diktamen var schemalagd varje vecka på en av skolorna, medan man på de andra ibland hade finskrivning. Vi observerar att de flesta av texterna som produceras av eleverna består av handskrivet material. Att skriva direkt på dator förekommer nästan aldrig i skolan. Datorerna på skolorna används mest som skrivmaskiner och för Internetsökning, som i sin tur innebär framförallt nedladdning av bilder och i viss mån faktasökning. Skrivande på dator innebär därför mer renskrivning från sin för hand skrivna förlaga. Av intervjuerna framgår vidare att chattandet helt dominerar de skrivaktiviteter som eleverna ägnar sig åt på fritiden. De chattar som är mest populära är de där man har direktkontakt online med sina vänner, s.k. direkt-chattar som t.ex. MSN Messenger. Många, men dock mest de äldre eleverna, skriver och skickar SMS-meddelanden till sina vänner, men eftersom man får betala för tjänsten är omfattningen inte samma som för det avgiftsfria chattande. E-mail används bara ibland och fyller ofta andra syften än vad vuxna använder mediet till. Eleverna använder e-mail för att förflytta sin skoltext mellan skolan och hemmet eller skicka ljud- och bildfiler, snarare än för kommunikation. E-mailmediet upplevs som alltför långsamt, och därför meningslöst, jämfört med den snabba direkt-chatten. Några elever skriver egna dagböcker hemma för hand och egna berättelser, både för hand och på dator. Några enstaka elever berättar att de skapade egna tidningar eller serier hemma och några skrev ibland brev i traditionell mening. Många tar hem skolarbetet, antingen för att de inte hinner skriva färdigt i skolan eller för att de föredrar att skriva hemma i lugn och ro. De 4

som väljer att skriva på dator hemma skriver då ofta direkt utan några handskrivna förlagor, vilket är den vanliga proceduren i skolan. De flesta elever tydligt upplever att de skriver annorlunda i skolsituationen och på fritiden. De anser dock inte att detta är ett problem, utan hävdar själva att de lätt kan växla stil. De ger ofta väldigt konkreta exempel på vad det är de skriver annorlunda. De nämner att det blir en hel del slangord, smileys, förkortningar på både ord-, fras- och satsnivå. Stavning och användning av stor bokstav och punkt är mindre viktigt i informella texter. Det viktiga är att mottagaren förstår vad man menar, och man anser att det oftast går att förstå av sammanhanget. Det finns även elever som inte ändrar stil och hävdar att de alltid skriver som vanligt. Eleverna är klart medvetna om skillnaderna i språkanvändningen i olika situationer. 3.2 Tillgång på dator och erfarenhet av skrivande på dator Av intervjusvaren framgår att alla elever har tillgång till dator både i skolan och hemma. Antalet datorer varierar både mellan skolorna och klasser, från två till hela fjorton datorer, men majoriteten av eleverna (60,5%) är nöjda med antalet och tycker antalet är tillräckligt. De elever som anser motsatsen menar att de får köa till datorerna, att de kan vara upptagna av andra aktiviteter som en datalektion, att de är av dålig kvalité, sega och liknande, samt att de själva kan uppleva att de inte kan skriva i lugn och ro. Hemma har alla tillgång till minst en dator som de ofta delar med andra familjemedlemmar och många har egna datorer på sina rum. De gånger eleverna skriver på dator använder de uteslutande Microsoft Words ordbehandlare och dess skrivstöd, oavsett skola eller om eleven skriver hemma. På alla tre skolorna är språkgranskningen i Word inställt så att eleven får stöd under själva skrivandets gång, dvs. stavnings och grammatiska avvikelser markeras i texten medan eleven skriver. Elevintervjuerna avslöjar tydligt att eleverna i majoritet tycker att de redan är bra på att stava, men anser ändå att stavnings- och grammatikkontrollen är ett ganska bra stöd för deras skrivande. Många uppger att de rättar de markeringar dator föreslår direkt i uppenbara fall, annars högerklickar de och tittar på vad dator föreslår för alternativ. De nämner ofta att datorn brukar markera även korrekta ord, ofta egennamn och ord de hittat på själva. De gånger de är riktigt osäkra vad som är fel eller konstigt med texten som markerats, eller om dator inte ger några förslag, brukar en del fråga läraren eller den som sitter närmast, om de tror att klasskamraten kan hjälpa dem, och en del låter markeringen stå kvar i förhoppning att få ett svar från läraren vid senare tillfälle. 3.3 Datormedierad kommunikation Vad gäller olika kommunikationskanaler svarar 92% av eleverna att de har en epostadress och 62% använder sig av hotmail. Det är endast 8% av eleverna i de yngre åldrarna som inte har en epostadress. Det är dessutom betydligt fler äldre elever (82%) som använder sig av hotmail än de yngre (51%). Skillnaderna i fördelningen mellan könen är däremot marginella, dvs. ungefär lika många pojkar som flickor använder hotmail. Vidare är 51% av eleverna medlemmar i någon mötesplats på Internet och 26,1% spelar spel på nätet, samt 25,5% gör ingetdera av dessa. Bland de yngre eleverna är fördelningen ungefär lika mellan communitytillhörigheten (39%) och spelandet på Internet (34%), medan hos de äldre är det betydligt fler (70%) som är community-medlemar än spelar spel (13%). Det är framförallt pojkar (44%) som spelar spel, medan flickorna är betydligt oftare med i någon community på nätet. De mötesplatser som dominerar är nästan uteslutande lunarstorm för de äldre eleverna (62%), 5

medan yngre elever är medlemmar på ställen som hogwarts.nu (Harry Potter forum) eller stallet.se (hemsida för hästintresserade) och liknande. Chatt direkt på dator är det hela 73% av alla elever som ägnar sig åt och 55% av dem använder sig av MSN Messenger. Det är framförallt de yngre elever som inte chattar (36%), medan bland de äldre elever är i stort sett alla som chattar (90%, 6 elever chattar inte). Det är något fler pojkar som inte chattar. Hela 73% av alla elever har tillgång till en mobiltelefon och av dessa är det alla utom 2,5% som har någon gång skickat ett SMS-meddelande. En tredjedel anger att de SMSar mest och ringer ibland med sin mobil, en tredejedel säger tvärtom att de ringer mest och SMSar ibland och en tredjedel ringer och SMSar lika mycket. Bara 5% av eleverna anger att de använder mobilen till att enbart ringa med den och det är de yngre eleverna. Eleverna kommuniceras mest med sina vänner via SMS (52%), men även att SMSa föräldrar är vanligt (19%). I SMSmeddelanden använder sig många elever av snabbtext (T9). Eleverna uppger att den fungerar bra och verkligen underlättar skrivandet. Det de inte är riktigt nöjda med är att den ofta gissar på fel ord och då blir det för besvärligt att byta och återgå till multipress. Många lagrar gamla meddelanden och egna ord i telefonens minne, t.ex. slangord, egennamn, förkortningar och egna uttryck. 4 Resultat textanalys I detta avsnitt redovisar vi resultaten från analyser av det insamlade textmaterialet som beskriver karaktären i texterna och skillnaderna mellan lärarinitierad textproduktion i skolan och texter skrivna på fritiden. 4.1 Inledning Vi studerade de insamlade skoltexterna, webdagböcker, e-brev och SMS mer övergripande för att kunna få fram karaktären i texterna och sedan analyserades vidare ett urval av texterna maskinellt och statistiska beräkningar av lexikal och syntaktisk art genomfördes. Av det insamlade textmaterialet är det 142 skoltexter (59 294 ord) och 312 fritidstexter (233 SMS och 79 e-mail, 9 150 ord) som analyserats mer systematiskt för olika typer av avvikelser från standardskriftspråket, talspråkspåverkan och influens av datormedierad kommunikation (se vidare i Överföring och transkription av text i projektet Att lära sig skriva i IT samhället, Sofkova Hashemi, 2004). Beräkningar har sedan gjorts på detta material i syfte att belysa skillnader mellan skoltext, fritidstext och ålder (skolår 4-6 vs. skolår 7-8). I allmänhet uppvisar elevernas skoltexter stavfel, särskrivningsfel, avvikelser i bruket av stor bokstav och interpunktion och en del grammatiska fel förekommer. Talspråket återspeglas med reduktioner av ordsslut och användningen av talspråksuttryck. Satser hakas gärna på varandra. Fritidstexterna innehåller samma drag som skoltexterna fast i betydligt högre grad, men dessutom andra fenomen mer karakteristiska för datormedierad kommunikation. Språkbruket är ledigare och mer personlig och reduktioner av ordslut och uteblivna ord fyller ofta andra funktioner än i skoltexterna, som att spara tid och utrymme. 4.2 Textstorlek och längden på meningar Texternas storlek varierar naturligt mellan de olika texttyperna, där skoltexterna (uppsatser och rapporter) är i genomsnitt 418 ord långa, medan fritidstexterna är pga. deras ändamål att kommunicera, spara utrymme och snabbt få svar, betydligt kortare. Text i e-brev är med sina 6

71 ord i sin tur betydligt längre jämfört med SMS-meddelanden, som hamnar på i genomsnitt 15 ord per textmeddelande. De yngre eleverna producerar hälften så långa texter i skolan (305 ord) jämfört med de äldre eleverna (586 ord), men meningslängden är detsamma i skoltexterna och ligger på ca 5,5 ord per mening för båda åldersgrupperna. SMS:en är något längre hos de yngre eleverna och hamnar på genomsnitt 17 ord per meddelande jämfört med 14 ord hos de äldre. I e-brev och skoltext är meningarna ca 5,5 ord långa, medan meningslängden i SMS ligger på genomsnitt 4 ord. 4.3 Stavning och grammatik Vad gäller stavning ser vi en tydlig tendens på att avvikelser från standard svenska är mer frekventa i fritidstexterna, vilket bekräftar elevernas utsagor om att det inte är så viktigt att skriva korrekt i dessa medier. Det är viktigare att det man vill ha sagt når mottagaren. Ickeords stavfel, som vile (ville) i exempel (1) nedan från en skoltext eller behöft (behövt) och gorde (gjorde) i e-brevet i (2), dominerar alla texttyperna och förekommer 1,2% i skoltexterna, 2,3% i e-brev och 3,2% i SMS. Stavfel som realiseras som andra ord i svenska, som en (än) i e-brevet i (2), är betydligt vanligare i SMS (0,8%) jämfört med 0,21% i e-brev och 0,23% i skoltext. Här kan man spekulera om det är det inbyggda skrivstödet T9 i snabbtext i mobiltelefoner som påverkar, dvs. när eleven använder sig av T9-funktionen i SMS så kan det hända att den gissar fel och om eleven inte läser igenom texten så finns felet kvar i texten. Särskrivningsfel, som färj glada (färgglada) i skoltext i (1) nedan, fördelar sig ganska lika mellan texttyperna och ligger strax under 1%. Åldersmässigt har de yngre eleverna i allmänhet betydligt fler stavfel oavsett texttyp eller felkategori och t.ex. ickeordsfel utgör 2,2% i skoltexterna jämfört med de äldres 0,4%. I SMS hittar vi 4,77% icke-ords stavfel hos de yngre skribenterna och 2,1% hos de äldre. Av detta kan vi konstatera att skrivförmågan spelar viss roll i textproduktionen genom att de äldre eleverna har ändå mindre antal stavfel i datormedierade texter trotts att de gärna bortser från språkkorrekthet när de skriver SMS eller e-brev till sina vänner. (1) Vikingarna vile ha färj glada kläder (skoltext, tjej, år 4) (2) HEJ EMMA!!!!! Jag försökte fixa en msn men jag skulle behöft vänta i mer en 4 timmar då, och det orka jag inte! Men jag ska försöka att fixa en sen! Har du fortfarande ont i armen? Det har jag!!! MÅÅÅÅÅÅÅÅNGA KRAMAR KLARA P.S Hur gorde du den stora smilisen???????? (e-brev, tjej, år 5) Talspråkspåverkan är också tydlig i alla texttyper och kännetecknas exempelvis av användningen av olika talspråksvarianter, som formen vart i skoltextexemplet (3), eller våran, eran, huvet, medans, stan. Orden förkortas gärna precis som i talad svenska och det förekommer former som nåt, nån, sån, såna, dan (dagen) i skoltexterna och e-brev. I SMS går man ännu längre och det förekommer även varianter som ngt (något) och ngn (någon). (3) Vi tittade på hur många land vikingarna hade vart i, och b.l.a. hette frankrike ( frankeriket. ) Dem hade också vart i Asien, Afrika, Amerika, och Europa (skoltext, kille, år 4) Ett återkommande och intressant mönster ser vi i hur pronomen de, dem och det realiseras. Det plurala pronomenet de stavas mer dom (66%) än de (33%) i skoltexterna och det 7

förekommer i den ackusativa formen dem (11 stycken) som i exemplet (3) och även som pronomenet det (5 stycken) som nedan: (4) Några sekunder senare kom två poliser springande det verkade jaga mannen som sprang på oss. (skoltext, kille, år 7) I e-brev är det också dom-formen som dominerar (82%). I SMS fanns tre förekomster av de och tre av dom. I ett fall förkortades de till d. Det ackusativa pronomenet dem stavas för det mesta dom (71% skoltext, 60% e-brev). Vad gäller pronomenet det förkortades ordet och det finala t uteblev som i exempel (5) endast 24 gånger av alla 1641 förekomster i skoltexterna. I SMS var det mer vanligt (13%) och nästan lika många gånger förkortades det till enbart ett d i SMS (16%) som illustreras i (6). (5) Då stod de att kyrkogården pekade västerut. (skoltext, kille, år 7) (6) hitta inte på nått bus o ta d lugnt me tjejerna ;) Kramis Bea (SMS, tjej, år 6) Ord förkortas generellt mycket mer i fritidstexterna och speciellt i SMS, där både en bokstav eller fler kan utebli. Några exempel på sådana reduktioner ser vi i SMS-exemplet (6), där och förkortats till o, det till d och med till me. I skoltexterna fanns förekomster av de motsvarande det, va för vad, var eller vara och en gång förkortades jag till ja. I fritidstexterna använde sig eleverna av samma reduktioner men i mycket större utsträckning och dessutom fann vi bara förkortat till ba och det till d i e-brev. I SMS förkortades det personliga pronomenet jag till ja hela 28% och en gång till enbart ett j. Dessutom fanns förekomster av du och det förkortat till enbart ett d, och till o samt med till me. Vidare är det vanligt med reduktioner som resulterar i syntaktiska skrivbrott. Att tempusändelsen på verben faller bort som orka (orkade) i e-brevet i (2) ovan förekom 37 gånger i skoltexterna, fem gånger i e-brev och sju gånger i SMS. Utöver reduktioner stavar eleverna gärna talspråksnära och det är speciellt i fritidstexterna (12% i SMS, 5,4% i e-brev) de hittar på egna kreativa stavningar, som t.ex. olika sätt att stava frasen i morgon som i morron, i morrn, imon och andra ord som kramiz, kjam, hejzan. En del stavningar är mer återkommande som lixom (liksom), oxå (också), asså (alltså), e (är), å (och, att), & (och), te (till). I skoltexterna använde eleverna endast ett fåtal gånger formerna å (och, att), & (och) och e (är). Just presens formen e var representerat endast fyra gånger av 555 förekomster av är i skoltexterna, medan det förekommer betydligt oftare i fritidstexterna, 20% i e-brev och hela 46% i SMS. Nedan ser vi exempel från en skoltext där eleven använder formerna är och e i samma text: (7) Jag har varit här i Mallorca och jag glömde säga att jag äger ett hotell Grand hotell, det är därför jag köpte huset här. Jag har två barn som e 7 och 10 år dom e intresserade av tennis. (skoltext, kille, år 8) Intressant har också varit att undersöka formerna mej (mig) och dej (dig), som förekommer i skoltexterna då och då (6 gånger), men är betydligt vanligare i SMS och e-brev. I e-brev förekommer fler antal mej (73,7%) än standardformen mig (26,3%). I SMS stavades majoriteten mig (81%) och bara åtta mej förekom. Genom att fritidstexterna skiljer sig här, kan man spekulera om det är skillnaden hos individuella skribenter hur de stavar ordet eller 8

om det kan återigen bero på snabbtextfunktionen T9 i SMS som gissar på mig direkt vid textinmatningen och därför skriver inte användaren på annat sätt. Vi har även analyserat den syntaktiska strukturen i texterna och fann utöver borttapade tempusändelser på verben även kongruensfel i nominalfraser, som t.ex. numeruskongruensen mellan det plurala pronomenet många och det singulara substantivet land i exempel (3), utebliven possessiv form på substantiv, fel verbform efter hjälpverb eller infinitivmärke, etc. 4.4 Versaler, interpunktion och symboler Vi kan se klart att bruket av versaler och interpunktionen skiljer sig markant mellan texttyperna och innebär avvikelser från standardspråket i fritidstexterna. Versaler i början på mening och i egennamn ofta uteblir i fritidstexterna (mellan 6% och 11%) och de används också för att uttrycka emfas som i exempel (2) ovan (2,4%). Ofta upprepas enstaka bokstäver i ordet precis som i detta e-brev (4,8% i SMS), men också repetition av hela ord förekommer (4,8% i SMS). Interpunktionen används också på annat sätt än att bara markera satsgränser i fritidstexterna och då ofta upprepas ett utropstecken eller annat tecken (7-14%), som också exemplifieras i (2). I skoltexterna uteblev versal i början på mening 0,5% och 0,4% i egennamn. och 1,1% av interpunktionen användes i annat syfte än att bara markera satsgräns. Vi ser också att hos de yngre barnen förekommer egennamn utan en initial versal oftare än hos de äldre eleverna och att de yngre gärna skriver stor bokstav i början på andra ord. De yngre eleverna använder sig också något mer av versaler i syfte att framhäva något. De äldre å andra sidan tappar oftare stora bokstäver i början på en mening och använder interpunktionen i annat syfte. Vad gäller användningen av asterisker, smileys och andra symboler som vi exemplifierar i (6) och (8), framgår det att sådan användning som hör till fritidstexterna inte förekommer i skoltexterna. Sammanlagt hittade vi två smileys i alla skoltexter. Smileys förekommer 7,2% i e-brev och 5% i SMS och de andra symbolerna förekommer mindre än 1%. Det är betydligt fler äldre elever som använder sig av dessa symboler. 4.5 Slang, annat språk och andra uttryck Analysen visar vidare att språkbruket är mycket mer ledigare och personlig i fritidstexterna, genom att texten handlar ofta om jag, du, är, har, puss och hej, medan innehållet i skoltexterna är mer knuten till det, han, var. Fritidstexterna innehåller dessutom många gånger slangord och andra dialektala uttryck, kodväxling genom uttryck i annat språk än svenska (främst engelska) för att uttrycka attityd och liknande. Det förekommer ljudhärmning och utryck för skratt och ord och fraser förkortas eller stavas på ett okonventionellt sätt. Alla dessa fenomen förekommer väldigt lite om alls i skoltexterna och mest frekventa har varit ljudhärmande ord på 0,22%. I fritidstexterna är det framförallt det egna sättet att stava (se exempel ovan), som var mest frekvent i SMS (12%) och även slang och dialektala uttryck förekommer ofta i fritidstexterna (5-7,5%). Nya sätt att förkorta ord var mer vanligt i SMS (3,3%) och även uttryck på annat språk (mest engelska) förekom rätt ofta i SMS (3,5%). Det är framförallt de äldre elever som brukar använda sig av uttryck på annat språk och skapa nya förkortningar, medan de yngre leker gärna med stavning och hittar på egna varianter. Exempel nedan visar på många av de nämnda fenomen som engelska uttryck (darling, call), dialekt (la), slang (pling, kolla), nya förkortningar (lr för eller, isf för i så fall), uttryck för skratt (haha): 9

(8) Heeeej darling! Du kan la slå en pling om du e hemma lr nåt? Tänkte kolla om du kunde hänga me till stan i morgon å köpa jeans. Kanske kan du träffa kärleken efter isf? :p jaja call fram till ja jag vaknar ifall jag sover haha :D älskar dig! (SMS, tjej, år 8) 4.6 Uteblivna ord och ordslut I analysen av borttappade ändelser och uteblivna ord i satser har det visat sig att det är framförallt i SMS som man gärna tappar bort bokstäver och ändelser i slutet på orden som vi har visat i exemplena ovan, hela 14% jämfört med 4,2% i e-brev och 1,5% i skoltexterna. Det är också vanligt att subjektet uteblir i SMS (8,7%) och ibland även verb (1,7%), vilket förekom inte alls så ofta i de andra texttyperna. Att så sker i SMS pekar tydligt på de krav mediet ställer på skribenten med att spara utrymme och kunna få så mycket som möjligt med i texten. Åldersmässigt tappar de yngre barnen något oftare ändelser på ord oavsett texttyp, medan de äldre utelämnar oftare hela ord. 5 Övergripande resultat Resultaten från projektet besvarar vilka texter eleverna producerar i skolan och vilka på sin fritid, hur skrivprocessen ser ut i skolan, elevernas skrivstrategier i datormedierad kommunikation, men framförallt karaktären på de texter eleverna producerar. Studien visar att skolelever producerar likartade typer av text och använder sig av samma skrivstöd på dator oavsett skola. De är medvetna om stilskillnader och många använder sig gärna av ett ledigare och mer personligt språkbruk i kommunikationen med vänner och andra i nya medier på sin fritid. I dessa kanaler är språkkorrektheten inte lika viktig som att förmedla sitt budskap till mottagaren och att sätta en personlig prägel på texten med kreativa stavningar, egna uttryck och symboler för stämning, attityd och känslor, nya sätt att förkorta ord, etc. Resultaten från analyserna av elevtexterna stödjer inte de farhågor som hävdar att standardskriftspråket hotas av elevernas flitiga användning av skrift i nya medier. Skoltexterna visar inte på några större förekomster av nya typer av förkortningar förekommande i webbtexter, e-brev och SMS-texter. Inte heller kan vi se några texter innehållande t.ex. smileys eller asterisker på det sätt de används i datormedierad kommunikation. De talspråkstendenser och andra avvikelser mot standardskriftspråket som finns pekar snarare på den skrivmognad och erfarenhet av skrivande hos skribenten. Vi ser att skrivförmågan spelar roll i textproduktionen och texternas karaktär påverkas av elevens ålder och kunskap om skriftspråket. Språkbruket anpassas till nya medier och väcker även nya kreativa skrivstrategier. Den ökade skriftanvändningen genom kommunikation via många olika typer av IKT kan eventuellt också sätta spår i texter som produceras i andra sammanhang och för andra syften. Man kan spekulera om just detta språkbruk, t.ex. de nya förkortningar som används kommer att bli etablerade och börja användas även i andra typer av texter eller om det kommer att påverka det talade språket. Som all språkförändring beror det på om typen av skriftbruk upplevs som effektivt av tillräckligt många. Om barnen i skolan får lära sig och öva på att använda skrift enligt rådande normer för standardskriftspråk och samtidigt görs medvetna om stilskillnader, får de en bas att utgå ifrån. Sedan kan de anpassa sin egen skriftspråksanvändning efter situation, medium, syfte och mottagare. I takt med att bruket förändras kommer så småningom också normerna för standardskriftspråket att förändras. 10

Vidare kan vi konstatera att varken skrivinlärningen eller den nya skriftanvändningen idag stöds av några bra skrivstöd. Skrivstöden halkar efter genom sin inriktning på vissa utvalda grupper av skribenter och tar bl.a. inte hänsyn till kommunikationssituationen eller mediet. Språkbruket varierar, men skrivstöden i både ordbehandlingsprogram och mobiltelefoner är fortfarande baserade på standardskriftspråk och vuxna skribenters texter för mer eller mindre formella syften. Skrivstöd som är anpassade efter en viss typ av skribenter, baserade på en viss typ av texter skrivna i ett visst syfte, fungerar i bästa fall effektivt endast på just den typen av texter. När de ska användas för textproduktion med andra syften eller av skribenter med andra färdigheter kan de inte ge tillräckligt stöd, eftersom de inte är anpassade efter de förutsättningar som finns i dessa situationer. Mer information om projektet finns på www.ling.gu.se/~sylvana/skrivait. 6 Kommentar till projektresultaten Projektet redovisar skrivaktiviteter och textproduktion i skolan och på fritiden hos 157 grundskoleelever baserat på elevintervjuer, klassrumsobservationer och elevtexter. Resultaten visar att eleverna skapar texter av liknade art i skolan och de skriver i chatt, SMS, e-brev och webdagböcker på sin fritid. De är klart medvetna om stilskillnader och många skriver annorlunda i de olika IKT. Genom observationer av skrivprocessen i skolorna vet vi att majoriteten av texter skrivs för hand och att datorerna används mer som skrivmaskiner för renskrivning av en för hand skriven förlaga. Skrivstöden är baserade på texter och fel funna hos vuxna skribenter och ger inte det stöd eleverna behöver. Dessa iakttagelser väcker nya frågeställningar om skrivstödens roll för elevernas textskapande: Hur påverkas skrivprocessen och elevernas skriftspråkliga medvetenhet utifrån de språkliga analyser som ett skrivstöd ger? Hur kan läs- och skrivutvecklingen stödjas bättre m.h.a. dator? Vilka behov finns hos målgruppen vad gäller utseende, funktion och framställning av information och analys av språket? Vidare ser vi att skolans skrivvärld inte möter elevernas skrivvärld under deras lediga tid då de skapar texter direkt i dator. Det är sällan som eleverna skriver direkt på dator i skolan eller använder sig av någon IKT i skrivundervisningen. Hur kan IKT och andra kommunikationsmiljöer som chatt, SMS, blog etc. utnyttjas bättre i pedagogiskt syfte? För övrigt är det insamlade textmaterialet i projektet ganska omfattande och ca hälften av skoltexterna har transkriberats, kodats och bearbetats statistiskt och även alla SMS och e-brev. En vidare analys av de återstående skoltexterna och webdagböckerna kan ge en mer balanserat textkorpus som ger ytterligare möjligheter för jämförelser mellan medium, ålder och kön. Även textproduktionen hos enstaka elever som i nuläget omfattar endast ett fåtal elever skulle vara intressant att komplettera. Här kan vi få svar på hur variationen i skrift ser ut hos enskilda elever. Ett antal texter samlades in med skrivverktyget ScriptLog i syfte att studera redigeringsmönster under skrivprocessen. Dessa texter kan ge värdefulla insikter i hur eleverna arbetar med sina texter och dessutom vilket stöd under skrivprocessen de ev. är i behov av. 11

7 Publikationer Sofkova Hashemi, S. (kommande) Skolbarnens skrivvärld skrivaktiviteter, upplevelser av skrivande och språkbruk i och utanför skolan. I Språkrådets planerade antologi om språk, teknik och samhälle, Norstedts akademiska förlag. Sofkova Hashemi, S. (kommande) Barn och ungas skriftspråkande i skolan och nya medier - urholkning eller utveckling? I ASLA 2007: Språkinlärning, språkdidaktik och teknologi, 8-9 november 2007, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Hård af Segerstad, Y. and Sofkova Hashemi, S. (2006) Learning to Write in the Information Age: A Case Study of Schoolchildren's Writing in Sweden. In Van Waes, L., Leijten, M. och Neuwirth, C. (eds.), Writing and Digital Media, Elsevier. Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (2005) Skrivandet, nya media och skrivstöd hos grundskoleelever. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet. Hård af Segerstad, Y. and Sofkova Hashemi, S. (2004) Exploring the Writing of Children and Adolescents in the Information Society, EARLI SIG Writing 9th International Conference of the EARLI - Special Interest Group on Writing, 20-22 2004, Geneve, Switzerland. Hård af Segerstad, Y. and Sofkova Hashemi, S. (2004) Rapport från fronten: Att lära sig skriva i IT-samhället, SLING 2004 Andra Svenska Lingvistikkonferensen, 14-16 april 2004, Göteborgs universitet. Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (2004). Att lära sig skriva i IT-samhället. I: Thorson, S. (Red.). Texter om svenska med didaktisk inriktning. Proceedings från Andra nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (2004). Att lära sig skriva i IT-samhället. Internkonferensen 12-13 mars 2004, Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet. Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (2004) Förändring och flexibilitet i barns och ungdomars texter i IT-samhället. ForHum, Humanistiska Fakulteten, Göteborgs universitet. Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (2004) Rapport: Datainsamling. Skrivprojektet Att lära sig skriva i IT-samhället. Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet. Sofkova Hashemi, S. (2004) Överföring och transkription av text i projektet Att lära sig skriva i IT-samhället. Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet. Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (2004) Rapport: Inledande analys. Skrivprojektet Att lära sig skriva i IT-samhället. Vetenskapsrådet 2002-3143, Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet. Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (2003) Skrift i IT-samhället, SLING 2003 Första Svenska Lingvistikkonferensen, 27-28 mars 2003, Uppsala universitet. Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (2003) Skriftspråk i förändring möter förlegade skrivstöd, Humanistdag-boken nr16, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet. 12

Att lära sig skriva i IT-samhället http://www.ling.gu.se/~sylvana/skrivait/ Sylvana Sofkova Hashemi, fil. dr. & Ylva Hård af Segerstad, fil. dr. sylvana@ling.gu.se ylva@ling.gu.se 031-786 4532 031-786 1175 Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Box 200 405 30 GÖTEBORG