Institutionen för ABM Biblioteks- & informationsvetenskap Systembibliotekarier i fokus Yrkesroll och yrkesidentitet Richard Sturesson Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2008 Institutionen för ABM Handledare: Ylva Lindberg Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap, nr 435 ISSN 1650-4267
Författare Richard Sturesson. Svensk titel Systembibliotekarier i fokus: Yrkesroll och yrkesidentitet. English title Focus on Systems Librarians: Occupational Role and Occupational Identity. Handledare Ylva Lindberg. Färdigställd Juni, 2008 Abstract The aim in this hermeneutic study has been to investigate Swedish systems librarians in terms of occupational role and occupational identity. Seven interviews have been conducted and the Social Identity Theory has been applied in the analysis. The conclusions are that the role can be described as being a key person and a bridge between the library and the IT department, as well as being a provider of technical services to the library. The systems librarians can also be technical problem solvers and have a library overview. Further conclusions are that the majority of the informants view systems librarians as a group and the identification with the group varies in strength. The status was considered as fairly high thus resulting in a positive social identity. Ämnesord Bibliotekspersonal, yrkesroller, gruppidentitet, social status. Key words Systems librarians, Social role, Group identity, Social status.
Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och avgränsning...4 Frågeställningar...4 Disposition...4 Sökvägar...4 Definitioner...5 Social identitet... 5 Status... 5 Systembibliotekarie... 6 Yrkesroll... 6 Yrkesidentitet... 6 Forskningsöversikt... 7 Bibliotekariers status...7 Bibliotekariers yrkesroller...9 Bibliotekariers yrkesidentiteter...12 Teorin om social identitet (Social Identity Theory)... 16 Metod och källmaterial... 18 Kvalitativ intervju...19 Förhållningssätt...20 Källmaterial...21 Intervjufrågor...22 Roll och identitet i yrkeslivet... 24 Systembibliotekarier en bakgrund... 26
Undersökning... 31 Intervjuer...32 Intervju 1 Anna... 32 Intervju 2 Bertil... 35 Intervju 3 Claes... 37 Intervju 4 David... 40 Intervju 5 - Erika... 41 Intervju 6 Fredrik... 43 Intervju 7 - Göran... 46 Systembibliotekariers yrkesroll...49 Slutsats... 51 Yrkesidentiteten som systembibliotekarie...51 Tjänsten... 52 Identifikationen... 53 Gruppen... 53 Kontakterna... 54 Rollen... 54 Statusen... 55 Slutsats... 55 Avslutande diskussion... 58 Sammanfattning... 61 Käll- och litteraturförteckning... 62 Otryckt material...62 Tryckt material...62 Elektroniskt publicerat material... 63 2
Inledning Bibliotekarieyrket är till sin karaktär ett informationsstrukturerande och ett informationsförmedlande yrke och som bibliotekarie kan man ha olika arbetsuppgifter och därmed olika roller på ett bibliotek. Det finns med andra ord olika yrkesroller inom bibliotekarieyrket. Att tillhöra en yrkesgrupp innebär också som regel en viss identifikation med denna grupp en yrkesidentitet. Varje människa har en personlig identitet, men man kan även tala om sociala identiteter. En social identitet är när en människa identifierar sig som en del av en social grupp i samhället. I denna uppsats behandlas begreppet yrkesidentitet som en social identitet, då en yrkesgrupp är att anse som en social grupp i samhället. Inom biblioteks- och informationsvetenskap har bibliotekariers olika yrkesroller och yrkesidentiteter ådragit sig intresse, i synnerhet från uppsatsförfattare som jag själv. Barnbibliotekarier, folkbibliotekarier, forskningsbibliotekarier, katalogisatörer och studenter inom biblioteks- och informationsvetenskap har uppmärksammats angående yrkesroll eller yrkesidentitet. Systembibliotekarier har dock inte fått del av denna uppmärksamhet. Anledningen till att denna grupp inte har uppmärksammats kan möjligen vara att endast ett fåtal bibliotekarier på varje bibliotek, ibland bara en, har ett IT- och systemansvar. Ofta har systembibliotekarierna också andra bibliotekarieuppgifter i sin tjänst, vilket gör dem ännu osynligare som grupp betraktad. Ett stort ansvar vilar på systembibliotekariernas axlar. De ska utveckla bibliotekets datasystem och ansvara för skötseln av det. Deras kollegor vänder sig till dem när det uppstår tekniska problem och förväntar sig hjälp med både stora och små bekymmer. Utan en kompetent person, eller kompetenta personer, på denna post skulle inte ett modernt bibliotek kunna fungera särskilt väl, oavsett hur många skickliga IT-tekniker biblioteket kan få hjälp av. Då systembibliotekarier är så viktiga för biblioteken och då positionen som IT- och systemansvarig innebär en unik yrkesroll, jämfört med övriga bibliotekarier, anser jag att en undersökning av denna grupp bibliotekarier, i avseende på yrkesroll och yrkesidentitet, skulle fördjupa forskningsfältet och fylla ett tomrum på denna punkt inom den biblioteks- och informationsvetenskapliga forskningen. 3
Syfte och avgränsning Syftet med denna uppsats är att ge en beskrivning av en grupp systembibliotekarier i avseende på yrkesroll och yrkesidentitet. I denna uppsats är det endast yrkesrollen som IT- och systemansvarig som avses. För att kunna förstå en yrkesgrupp och denna grupps yrkesidentitet (eller sociala identitet) anser jag att det är viktigt att skildra yrkesrollen. Det är nämligen just genom arbetsuppgifterna som systembibliotekarier framträder som en egen grupp inom biblioteksvärlden. I undersökningen har jag av praktiska skäl valt att avgränsa mig till att intervjua systembibliotekarier i mellersta Sverige. Frågeställningar Hur beskriver systembibliotekarier sin yrkesroll? Vilken yrkesidentitet har systembibliotekarier? Disposition Efter uppsatsens inledningskapitel kommer en forskningsöversikt uppdelad i tre avsnitt: bibliotekariers status, bibliotekariers yrkesroller samt bibliotekariers yrkesidentiteter. Efter detta följer ett teorikapitel och därefter kommer ett kapitel om metod och källmaterial. Nästföljande kapitel handlar om roll och identitet i yrkeslivet och efter detta kommer ett kapitel som ger en bakgrund till gruppen systembibliotekarier. I undersökningen presenteras först samtliga intervjuer för att sedan följas av en analys av informanternas yrkesroll och yrkesidentitet. Fördelen med att separera intervjupresentationen från analysen är att varje informants berättelse kan läsas och uppfattas i sin helhet. Efter undersökningen följer den avslutande diskussionen och en sammanfattning. Slutligen finns en käll- och litteraturförteckning. Sökvägar För att samla material till denna uppsats i form av böcker, magisteruppsatser och artiklar har jag i första hand använt mig av Libris den gemensamma katalogen för svenska universitets- och högskolebibliotek. Jag har även haft stor nytta av 4
Libris Uppsök, som publicerar svenska examensarbeten och uppsatser i fulltext. En annan webbaserad tjänst som jag har utnyttjat är Bibliotek.se, där man kan söka i både Libris och BTJ:s kataloger. Jag har dessutom sökt i olika lokala bibliotekskataloger och databaser, såsom bibliotekskatalogen och databaserna vid Uppsala universitet. Även sökmotorn Google har använts i viss mån. Vid informationssökningen har jag använt mig av ett flertal olika sökord. Några exempel på begrepp eller ord som jag sökt på är: systembibliotekarie, social identitet, yrkesidentitet och yrkesroll. Vid informationssökningen har jag även använt mig av de engelska motsvarigheterna till begreppen. En stor nytta har jag även haft av att studera käll- och litteraturförteckningar i böcker, artiklar och magisteruppsatser inom ämnesområdet. Definitioner Social identitet Henri Tajfel och John C. Turner, som var socialpsykologer vid Bristols universitet, utvecklade på 1970-talet en teori om social identitet (Social Identity Theory). 1 En social identitet är (i motsats till en personlig identitet) en identitet som en individ får genom att räkna sig som medlem i en social grupp. Enligt teorin förser en social grupptillhörighet individen med en möjlighet att jämföra sin grupp med andra grupper. En annan grupp kan uppfattas som likadan eller annorlunda än den egna gruppen, och som bättre alternativt sämre i förhållande till den egna gruppen. Värderingen av den egna gruppens status, i jämförelse med andra gruppers status, blir viktig för hur individen uppfattar sin egen grupp och för identifikationen med den. Jämförelser som utfaller positivt för den egna gruppens räkning skapar en positiv social identitet för individen medan en negativ jämförelse ger individen en negativ social identitet. 2 Då en yrkesgrupp kan anses vara en social grupp anser jag att begreppet yrkesidentitet kan ses som en social identitet. Status Termen status är inom sociologin en benämning på en persons ställning i en grupp eller en grupps ställning i samhället. Status kan förknippas med en viss social position. Statusen kan bero på börd, kön, ålder, etnicitet, ras eller vara ett resultat 1 Hogg, Michael A., 2006, Social identity theory, s. 111-113. 2 Tajfel, Henri & Turner, John C., 2003, The Social Identity of Intergroup Behavior, s. 83-84. 5
av utbildning, yrke eller talang. Man talar om tillskriven status i det förra fallet och förvärvad status i det senare fallet. 3 Systembibliotekarie En systembibliotekarie är en bibliotekarie som är ansvarig för skötseln av den informationsteknologi som används i ett bibliotek. De exakta arbetsuppgifterna och deras omfattning varierar i hög grad beroende på bibliotekets struktur. 4 Yrkesroll Enligt Nationalencyklopedin är en roll ett: [ ] sociologiskt begrepp för de förväntningar och normer som är förknippade med en social position eller uppgift. Rollen som lärare består av en uppsättning förväntningar, rollen som elev en annan. [ ] Samhället i stort kan förstås som ett gigantiskt nätverk av relaterade roller som fylls av individer. Varje individ innehar flera roller. [ ] Roller ger i större eller mindre utsträckning ramarna för individuellt beteende, varför individen sällan är endast rolltagare utan även rollskapare. I själva rollutförandet har individen en viss frihet att uttrycka sig själv och även att distansera sig från rollen, t.ex. genom överdrifter eller genom att inom dess ramar bryta mot det förväntade. Yrkeslivet karakteriseras av att roller ofta är reglerade genom lagar och föreskrifter och även av att överordnade roller i allmänhet innehåller större individuell frihet än underordnade. 5 I denna uppsats betyder därför ordet yrkesroll de förväntningar som är förknippade med en viss typ av arbetsuppgifter. En person kan ha flera yrkesroller, beroende på arbetsuppgifterna. Yrkesidentitet Enligt Nationalencyklopedin innebär identitet en medvetenhet om sig själv som en unik individ samt denna individs bild av sig själv individens så kallade självbild. 6 I denna uppsats används begreppet yrkesidentitet i betydelsen av en individs yrkesmässiga självbild. Yrkesidentiteten är en identitet som är förknippad med arbetet som individen utför. Forskaren Olof Sundin har i sin avhandling ansett att yrkesidentiteter är: [ ] sociala identiteter som skapas, upprätthålls och förändras genom individers och gruppers identifiering av sig själva i relation till hur de blir kategoriserade av andra [ ]. Med begreppet yrkesidentiteter kan sålunda enskilda individer relateras till de gemenskaper de verkar i. 7 3 Nationalencyklopedin, webbversionen, sökord: status [2008-02-05]. 4 Jordan, Mark, 2003, The self-education of systems librarians, s. 273-274. 5 Nationalencyklopedin, webbversionen, sökord: roll. [2008-02-05]. 6 Nationalencyklopedin, webbversionen, sökord: identitet. [2008-02-05]. 7 Sundin, Olof, 2003, Informationsstrategier och yrkesidentiteter: en studie av sjuksköterskors relation till fackinformation vid arbetsplatsen, s. 43. 6
Forskningsöversikt Vad gäller bibliotekariers status finns ett antal böcker och artiklar publicerade. Det har även skrivits flera magisteruppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, som på olika sätt behandlar bibliotekariers yrkesroll och yrkesidentitet. Gymnasiebibliotekarier, folkbibliotekarier, katalogisatörer, sjukhusbibliotekarier, barnbibliotekarier samt forskningsbibliotekarier har alla fått en del av uppmärksamheten. Skolbibliotekarier följt av folkbibliotekarier verkar ha blivit de mest undersökta på senare år. Ett par avhandlingar kommer även att omnämnas i kapitlet Roll och identitet i yrkeslivet. Jag har valt att redovisa den mest relevanta forskningen för denna uppsats vidkommande. Bibliotekariers status På den internationella arenan har Hans Prins och Wilco de Gier gjort en undersökning om hur bibliotekarier världen över ser på sitt yrke. Författarna var knutna till organisationen IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions). Prins och de Gier menar att termen bibliotekarie innefattar en mängd olika aktiviteter och att det är problematiskt att tala om bibliotekariens status då det inte endast finns en slags bibliotekarie. Resultatet av undersökningen visar ändå att det finns en mörk syn på statusen hos bibliotekarierna själva. Av de tillfrågade menade hela 82 procent att bibliotekariens professionella status är låg. 8 I Norden har Peter Almerud, vid DIK-förbundet, gjort en undersökning, där sammanlagt 550 bibliotekarier från de olika länderna fick skriva ner sina erfarenheter och värderingar. 9 Almerud sammanfattar resultatet av undersökningen med att: 8 Prins, Hans & de Gier, Wilco, 1995, The Image of the Library and Information Profession: How We See Ourselves: An Investigation: A report of an empirical study undertaken on behalf of IFLA s Round Table for the Management of Library Associations, s. 22, 38. 9 Almerud, Peter, 2000, Biblioteken, bibliotekarien och professionen: en rapport från fyra nordiska länder, s. 4-5. 7
[ ] fram träder bilden av en välutbildad, utåtriktad och engagerad yrkeskår, som har sökt sig till yrket på grund av ett intresse för människor, böcker och samhällsfrågor och som trivs med sitt arbete och tycker att det är viktigt. Men som också känner sig allt mer pressad av nedskärningar, omorganisationer, vidgade arbetsuppgifter och ett ständigt ökat tryck på biblioteksverksamheten. Och ibland är man så pressad att engagemanget har övergått till uppgivenhet. 10 Bilden av bibliotekarieyrket förefaller något ljusare hos Almerud än i Prins och de Giers internationella rapport, då de nordiska bibliotekarierna i grunden verkar trivas väldigt bra med sitt arbete. Bibliotekarierna i Almeruds undersökning skriver positivt om att rollen som bibliotekarie utvecklas mot att bli en rådgivare och lärare. Vad som däremot stämmer in på den internationella undersökningen är en känsla av undervärdering och osynlighet bland bibliotekarierna. Det finns en brist för förståelse för bibliotekariens kompetens, menar bibliotekarierna i Almeruds undersökning, även om de anser att datorernas intåg på biblioteken har höjt yrkets status. 11 Antagandet om låg status och även ett antagande om svag yrkesidentitet bland bibliotekarierna har förföljt yrket under lång tid. Etnologen Romulo Enmark ville redan i anslutning till 1989 års konferens om bibliotekarieyrket föra fram en mer nyanserad bild av problemet. 12 Författaren menar att antagandena används i generell bemärkelse och att ju längre bort från biblioteksarbetets verklighet, desto större pessimism. Enmark anser även att det finns en stor och viktig skillnad mellan folk- och forskningsbibliotek i frågan. Folkbibliotekarien, anser han, har utvidgat de traditionella ramarna för biblioteksarbetet och åtnjuter sannolikt hög status bland folkbibliotekets användare. På forskningsbiblioteken har däremot de vetenskapliga meriterna fått ge vika och yrket har blivit mindre akademiskt än vad det historiskt sett var. Därmed skulle arbetet upplevas som mindre kvalificerat på forskningsbiblioteken, menar författaren. Enmark anser även att det generella pesimisstiska synsättet kan hota den trygghet och stolthet som bibliotekarierna ändå till stor del känner för sitt yrke 13 Bibliotekariearbetet innebär så skilda erfarenheter att det blir en grov generalisering när man talar om bibliotekariens status då det inte finns endast en sorts bibliotekarie. Enligt den internationella undersökningen anser majoriteten av de tillfrågade bibliotekarierna att statusen är låg. I den nordiska undersökningen ansåg informanterna att det fanns en brist på förståelse för bibliotekariers kompetens, men att det databaserade arbetet höjt statusen. 10 Almerud, 2000, s. 5. 11 Almerud, 2000, s. 10-11. 12 Järv, Harry, 1991, Bibliotekarieyrket: Tradition och förändring, s. 7, 178. 13 Enmark, Romulo, 1991, Yrkesidentiteten och det splittrade biblioteksväsendet, s. 150, 164-165, 168. 8
Bibliotekariers yrkesroller Lina Malm har i sin magisteruppsats fokuserat på bibliotekarier på Uppsala universitetsbibliotek och den förändringsprocess hon anser pågår i deras yrkesroll. Centralt för uppsatsen har varit bibliotekariernas status i förhållande till andra grupper inom akademin, särskilt då lärarna. Även problematiken med den pedagogiska rollen har lyst fram i undersökningen. Författaren anser att forskningsbibliotekarierna har fått en mer framträdande roll som pedagoger, detta skulle då höra samman med införandet av IT och PBL (problembaserat lärande). Den nya tekniken gör att det krävs en större insats för bibliotekarierna att utbilda sig på nya söksystem för att kunna ge bra service. Bibliotekarierna blir därmed kvalificerade IT-specialister. PBL innebär att det finns ett större behov av bibliotekarierna som utbildare, också inom den grundläggande universitetsutbildningen. Forskningsbibliotekarien blir en viktig handledare och slutsatsen som författaren drar är att de håller på att ändra sin position i det akademiska och pedagogiska fältet. Lärarna har traditionellt sett haft högre status i den akademiska världen, och i den nuvarande processen sker ett upphöjande av forskningsbibliotekariens roll i förhållande till lärarens. Dessutom åtnjuter IT-kompetens hög status i sig, anser Malm, vilket innebär att bibliotekariens status höjs även i generell bemärkelse. Problem mellan bibliotekarier och lärare i avseende på position och status tycks dock kvarstå i viss utsträckning, enligt författaren. 14 Hur yrkesrollen ser ut på integrerade folk- och skolbibliotek har studenten Mette Landgren undersökt i sin magisteruppsats. I sin undersökning kommer Landgren fram till att det finns skillnader i yrkesrollen hos de undersökta bibliotekarierna beroende på bibliotekets organisation, om bibliotekarierna arbetar själva eller i grupp, vilken personal de samarbetar med och vilka användare de riktar sig till. På det integrerade biblioteket har bibliotekarien en uppsättning olika roller gentemot personalkategorier och användare. Skillnader i yrkesrollen påverkas också av vilken arbetsgivare bibliotekarien har. I arbetet kan ses en uppdelning av rollen som folkbibliotekarie och skolbibliotekarie eller en sammanslagning av de båda rollerna. I undersökningen kommer författaren fram till att det som uppfattas som unikt i folkbibliotekariens yrkesroll på det integrerade biblioteket är att den pedagogiska rollen möter folkbibliotekarierollen. Folkbibliotekarierollen och skolbibliotekarierollen smälter samman, då på bekostnad av kulturaktiviteter på biblioteket. Folkbibliotekarier på integrerade bibliotek har också större kännedom om barn- och ungdomslitteratur och de får en närmare relation med barn och ungdomar på biblioteket. Landgren kommer fram till att en del av 14 Malm, Lina, 2002, Yrkesroll i förändring: Forskningsbibliotekariers attityder till sitt arbete, s. 70-74. 9
folkbibliotekariens kulturförmedlaridentitet går förlorad på det integrerade biblioteket på grund av tidsbrist i arbetet. Den splittrade yrkesrollen leder till att folkbibliotekarierollen kommer i kläm men det kan också leda till att rollen får ett pedagogiskt lyft. Det innebär också att bibliotekarien med två yrkesroller inte kan gå in för någondera yrkesrollen till hundra procent. Trots de splittrade arbetsuppgifterna trivs informanterna överlag bra på det integrerade biblioteket. 15 Studenten Per Johansson har gjort en fenomenografisk undersökning av gymnasiebibliotekariens yrkesroll och i hans undersökning framkommer att sociala och empatiska färdigheter, en bred allmänbildning, hög stresstolerans och humor värderas högt. Undersökningen visar också att det finns en uppfattning att gymnasiebibliotekarien ofta hamnar i skuggan av lärarna. Olika kanaler och nätverk har stark inverkan på yrkesrollens utformning. Gymnasiebibliotekarier upplever i undersökningen att utbildningen inte förberett dem för att arbeta inom skolan och de har ofta lägre lön än lärarna vilket uppfattas som en indikation på en lägre status. Slutsatsen i undersökningen är att det råder skilda uppfattningar kring gymnasiebibliotekariens yrkesroll och att det därför finns anledning att tro att gymnasiebibliotekarien i hög grad själv utformar sin yrkesroll utifrån skolans förutsättningar. 16 Även Jenny Löfkvist har i sin magisteruppsats studerat skolbibliotekarien och hur yrkesrollen möter lärarrollen. I sin undersökning kommer författaren fram till att de intervjuade samhällskunskapslärarna och gymnasiebibliotekarierna delade på arbetet med att utveckla elevernas färdigheter i informationshantering, men ansvaret var uppdelat och det förekom inget övrigt samarbete mellan bibliotekarierna och lärarna. Bibliotekarierna ville att biblioteksundervisningen vid något tillfälle skulle integreras i ämnesundervisningen, men de hade inte fått något gensvar från lärarnas sida. Bibliotekarierna hade inte heller fått igenom någon undervisning i informationssökning för lärarna. Den nya tekniken hade dock enligt bibliotekarierna förändrat kontakten med eleverna och deras professionella status i allmänhet. Det visade sig också i undersökningen att lärarna till stor del överlämnat elevernas arbete med att söka information till bibliotekarierna. Relationen mellan lärare och bibliotekarier präglades av dels samarbete och dels att lärarna kände en konkurrens från bibliotekarierna. 17 En annorlunda avgränsning, eller inriktning, gentemot tidigare nämnda arbeten, är studenterna Sara Jönssons och Lisbeth Strands arbete. Författarna har undersökt diskussionslistan Biblist mellan 1995-2002 rörande debatten rörande 15 Landgren, Mette, 2007, Bibliotekariens yrkesroll på integrerade bibliotek: Undersökning av bibliotekariers uppfattningar inom integrerade folk- och skolbibliotek, s. 46-56. 16 Johansson, Per, 2003, Gymnasiebibliotekariens yrkesroll: En fenomenografisk undersökning, s. 52-53. 17 Löfkvist, Jenny, 2000, Gymnasiebibliotekarien - informationsspecialist och pedagog: Om gymnasiebibliotekariens yrkesroll och dess angränsningar till lärarrollen, s. 55-59. 10
katalogisatörerna. Undersökningen visar att katalogisatörerna reagerar med oro på en förändrad arbetssituation och att förändringarna upplevs som ett hot. Enligt studien upplever katalogisatörerna att yrket förlorat i status och betydelse. Kraven på gruppen har ökat samtidigt som specialkompetensen har urholkats. 18 Annette Carlsson och Sofia Nordell har med sin magisteruppsats försökt att se bibliotekariens nuvarande yrkesroll och dess förändringar. De kommer bland annat fram till att rollen som kulturbevarare eller kulturförmedlare inte är lika framträdande idag. Istället är det rollen som informationsförmedlare och pedagog som anses viktigast. Man menar även att kvaliteten på referensarbetet måste öka för att detta ska anses som professionellt. Slutsatsen författarna drar är att yrket har blivit mer professionellt. De menar även att professionssträvan är stark, men att yrket ännu inte kan räknas som en profession. 19 Liksom Per Johansson har studenterna Carina Lindgren och Anna Remin valt att göra en fenomenografisk undersökning av bibliotekariers yrkesroll, fast den här gången studeras inte gymnasiebibliotekarier utan sjukhusbibliotekarier. Författarna kan se tre skilda uppfattningar kring sjukhusbibliotekariens yrkesroll i arbetet med barn och unga. Bibliotekarien kan anamma en så kallad rehabiliterande roll, nära den övriga vården, eller så kan bibliotekarien ha en traditionell roll, med en stark informationsförmedlaridentitet. Bibliotekarien på ett sjukhusbibliotek kan även ha en social och uppsökande roll gentemot barn och ungdomar. Vårdmiljön, det personliga engagemanget och synen på bibliotekets funktion påverkar enligt författarna arbetets inriktning. 20 Forskningen kring bibliotekariers yrkesroller är omfattande och ett axplock av underökningarna som gjorts visar på de skillnader som kan finnas för olika grupper av bibliotekarier. Forskningsbibliotekarier kan exempelvis höja sin status genom att anamma en roll som IT-specialist och pedagog. Gymnasiebibliotekarier verkar ha svårare att höja sin status och katalogisatörer känner sin specialistkompetens och status hotad. 18 Jönsson, Sara & Strand, Lisbeth, 2003, Katalogisatörer vinnare eller förlorare?: En analys av huvudargumenten rörande katalogisatörernas förändrade yrkesroll, s. 13, 67-68. 19 Carlsson, Annette & Nordell, Sofia, 2004, Bibliotekarie på 2000-talet: En studie av bibliotekariens förändrade yrkesroll och professionalism, s. 76-78. 20 Lindgren, Carina & Remin, Anna, 2005, Sjukhusbibliotekarier i fokus: En fenomenografisk undersökning av sjukhusbibliotekariers uppfattningar av yrkesrollen i arbetet med barn och ungdomar, s. 86-88. 11
Bibliotekariers yrkesidentiteter Anne Kappelin Rääf och Martina Lundgren har i sin magisteruppsats gjort en undersökning där de bland annat kopplar samman yrkesidentiteten med bibliotekarieutbildningen. I sitt arbete kommer författarna fram till att kärnan i informanternas yrkesidentitet är informationssökningskompetens, god kommunikationsförmåga och social kompetens och detta oavsett vilken yrkesgeneration bibliotekarierna tillhör. De undersökta bibliotekarierna betonar generellt sett den yttre informationstjänsten, som uppfattas som kvalificerat och stimulerande arbete. Kontakten med användarna har hög status bland informanterna. De äldre informanterna anger dock att den inre tjänsten traditionellt haft högre status än den yttre. Författarna ser även en tendens bland de äldre bibliotekarierna att betona den praktiska karaktären i biblioteksarbetet, medan en informant som utbildats på 90- talet, istället menar att man fick med sig ett speciellt sätt att tänka från utbildningen. Kappelin Rääf och Lundgren drar därmed slutsatsen att det kan finnas en grundläggande skillnad i yrkesidentitet mellan bibliotekarier som gått den äldre respektive den nyare utbildningen. Författarna menar sig kunna se en tydlig påverkan av den senaste högskolereformen hos sina informanter och att den nyare utbildningen kanske kan ge mer balans mellan kultur och information i yrkesidentiteten. Även yrkeskulturen har påverkat informanterna i undersökningen och informanterna anser att informationsteknologin har gett bibliotekarieyrket en tendens till högre status. En central del av yrkesidentiteten, som kunde observeras i undersökningen, var handledarrollen men även att de undersökta bibliotekarierna såg sig som specialister inom en del av sitt arbete, men som generalister när det gällde informationssökning i det yttre arbetet. Förutom den sociala kompetensen betonas bland informanterna bredden i kunnandet inom informationssökning samt katalogiseringsuppgiften. Slutligen menar författarna att bibliotekarierna i undersökningen uppvisar en stolt yrkesidentitet. 21 Studenten Kerstin Carlsson har också skrivit en magisteruppsats om folkbibliotekariens yrkesidentitet. Carlsson anser att hon i sin undersökning funnit flera olika spänningar som präglar folkbibliotekariens yrkesidentitet, exempelvis en spänning mellan praxisorientering och teoriorientering. Författaren finner dock inte något entydigt samband mellan orientering och utbildning hos informanterna. En informant som gått yrkesutbildningen betonar biblioteksforskningens 21 Kappelin Rääf, Anne & Lundgren, Martina, 2004, Folkbibliotekariens yrkesidentitet: vad den består av och hur den formas, s. 2, 71-78. 12
betydelse, medan en informant som gått den akademiska utbildningen förefaller mena att kännedom om böcker är en del av bibliotekariens kompetens. Författaren gör antagandet att fler faktorer än utbildningen bidrar till bibliotekariens kunskapssyn. Carlsson kan även i sin undersökning se en antydan till spänning mellan hur bibliotekarierna definierar sin yrkesroll och omvärldens förväntningar på bibliotekarien. Det finns också en möjlig spänning mellan att betrakta yrket som ett serviceyrke och att se det som ett folkbildningsyrke. En annan spänning kan vara den mellan bibliotekarien som specialist och som generalist. En ytterligare spänning, som författaren noterar, kan vara den mellan arbetets krav och möjligheten till vidareutbildning. Carlsson har även utgått från sex bibliotekarieidentiteter och hon kan se att i informanternas utsagor finns uttryck för samtliga identiteter med, där kulturförmedlaridentiteten är den mest framträdande. 22 Studenterna Elin Andersson och Tove Ekberg har i sin undersökning avgränsat sig till att enbart studera barnbibliotekarier. Författarna har använt sig av en social teori om lärande. Andersson och Ekberg kommer fram till att inträdet i praxisgemenskapen intensifierar barnbibliotekariens lärande, men att yrkesidentiteten formas och utvecklas genom ett meningsförhandlande som är ständigt pågående. De barnbibliotekarier som kom direkt från utbildningen upplevde enligt undersökningen ett stort glapp mellan sina kunskaper och kraven i yrket, vilket enligt författarna tyder på att lärandet sker kontinuerligt och är en lång process. Den specifika arbetsplatsen, arbetsuppgifterna och inriktningen på verksamheten präglar också yrkesidentiteten. Barnbibliotekarier med tidigare yrkeserfarenhet tog med sig den tidigare bibliotekarieidentiteten in i den nya praxisgemenskapen och författarna påpekar att en individ kan ha flera yrkesidentiteter. I undersökningen kan man se att förändringsviljan mer är beroende på vilken bana identiteten utvecklas i, än vilken generation man tillhör. Barnbibliotekariernas tre främsta kompetenser beskrivs som personliga egenskaper; intresse för barn, intresse för barnlitteratur och en utåtriktad natur. Graden av specialisering är beroende av organisationen på arbetsplatsen. Författarna drar slutsatsen att barnbibliotekarierna har en svår gränsdragning mellan fritid och arbete. På fritiden läser barnbibliotekarien in sig på barnlitteratur och de kan exempelvis dra nytta av en identitet som förälder i arbetet. Barnbibliotekarien står för mjuka kompetenser, som beskrivs på ickeprofessionella sätt, menar författarna. Alternativt kan det vara så att barnbibliotekarierna inte beskriver sin identitet på ett manligt, mer professionellt inriktat sätt. En viktig del i barnbibliotekariens identitet och 22 Carlsson, Kerstin, 2007, Allt det där ska samsas i ett och samma yrke : En studie om folkbibliotekariers yrkesidentiteter, s. 28, 42-45. 13
självbild är att de upplever ett stort och unikt engagemang som kan härröras i tanken på yrket som ett kall. 23 Andersson och Ekberg menar att: [k]allet är [ ] nödvändigt för att bli upptagen i praxisgemenskapen, och därför en central del av yrkesidentiteten. 24 Författarna anser att barnbibliotekarierna måste bli bättre på att formulera sin verksamhet på ett mer teoretiskt sätt de måste kommunicera vad just de kan och varför litteraturförmedlingen är viktig. Risken finns annars att barnbibliotekariens erfarenheter förbises när bibliotekarieprofessionen skrivs om och får ny innebörd, då barnbibliotekarierna inte omdefinierat sin verksamhet i samma takt som den övriga bibliotekarieprofessionen. 25 En slutsats i uppsatsen är att: Som profession framstår barnbibliotekarierna som mycket övertygande och starka i sin mission. Däremot framstår de som mindre målmedvetna professionsstrateger då de tar utgångspunkt i användarens väl istället för yrkesgruppens. 26 En annan undersökning som berör skolbibliotekets personal är Leif Oxenmyrs magisteruppsats. Han har i sin uppsats använt sig av en del inom Tajfels teori om social identitet som säger att en grupp i minoritet väljer att stå på majoriteten sida för att komma i bättre dager (explicit partiskhet). I skolbibliotekets kontext skulle detta innebära att skolbibliotekarien betonar pedagogiska kunskapsområden. Oxenmyr har intervjuat och observerat fyra informanter, varav två har varit skolbibliotekarier och två har varit lärarbibliotekarier. Samtliga informanter har varit nominerade till årets skolbibliotekarie. Författaren ser en skillnad mellan skolbibliotekarier och lärarbibliotekarier (bibliotekarier med lärarbakgrund), där de bibliotekarier som hade en identitet som låg nära lärarnas i högre grad betonade måluppfyllelsen i skolans läroplaner. Dessa bibliotekarier såg biblioteket närmast som en lärosal. Lärarbibliotekarierna i undersökningen betonade också elevernas läs- och skrivnivå mer än vad skolbibliotekarierna gjorde. Yrkesidentiteten som skolbibliotekarie betraktades ibland mer som en serviceinriktad funktion, enligt författaren. En intressant slutsats som Oxenmyr drar utifrån sin studie är att båda bibliotekariegrupperna upplever att deras yrkesidentitet ibland ifrågasätts fast de upplever det på olika sätt. Lärarbibliotekarien är säker i sin pedagogroll men ibland osäker på sin yrkesroll och identitet på skolan, medan skolbibliotekarien är säker i sin roll som bibliotekarie men ibland osäker på sin pedagogiska roll. 27 23 Andersson, Elin & Ekberg, Tove, 2007, En profession med mission: Barnbibliotekariens yrkesidentitet, s. 20, 66-68. 24 Andersson & Ekberg, 2007, s. 68. 25 Andersson & Ekberg, 2007, s. 70. 26 Andersson & Ekberg, 2007, s. 72. 27 Oxenmyr, Leif, 2007, Skolbibliotekets verksamheter: En studie av hur skolbibliotekarier och lärarbibliotekarier prioriterar skolbibliotekets verksamheter utifrån social identitet, s. 52-58. 14
Studenterna Anette Sjöberg och Annika Toft har gjort en narrativ studie av berättelser om bibliotekarien. I undersökningen framgår att varje informant har en unik yrkesidentitet, men att det ändå finns några gemensamma drag. Yrkesroll, kompetens och känslan av tillhörighet till yrkesgruppen formar sammantaget den totala bibliotekarieidentiteten. Författarna delar in sina informanter i institutionsoch funktionsorienterade bibliotekarier. I den första rollen är bibliotekarien knuten till biblioteket som institution, medan den andra gruppen ser sig som innehavare av en funktion oberoende av biblioteket. I samtalet om yrkesidentiteten betonar informanterna kompetensen och servicevilja. Kompetensen innebär, enligt de flesta informanterna, att samla in, organisera, värdera och föra ut information. Författarna menar att yrket som bibliotekarie är något stabilt att identifiera sig med, men att yrkesrollen däremot inte är statisk på samma sätt. 28 De olika undersökningarna om bibliotekariers yrkesidentiteter präglas av stora skillnader i resultaten. Detta beror till viss del på olika avgränsningar och olika teoretiska perspektiv men även på att skilda grupper av bibliotekarier har undersökts. I föregående kapitel kan man också se en variation i avseende på olika bibliotekariers yrkesroller. Min slutsats är att även yrkesidentiteten kan variera en hel del mellan olika grupper av bibliotekarier. I relation till Sjöberg och Tofts slutsatser anser jag att bibliotekariers yrkesidentiteter formas i ett samspel mellan kompetensen, den specifika yrkesrollen och identifikationen med yrkesgruppen. Bibliotekariearbetet innebär så skilda erfarenheter att det blir en grov generalisering när man talar om bibliotekariens status, men många bibliotekarier har uppfattat statusen som förhållandevis låg något som bland annat informationsteknologin, enligt många bibliotekarier, är på väg att förändra. 28 Sjöberg, Annette & Toft, Annika, 2007, Det är så himla viktigt kring yrkesidentiteten : En narrativ studie av berättelser om bibliotekarien, s. 51-55. 15
Teorin om social identitet (Social Identity Theory) I min analys använder jag mig av socialpsykologerna Henri Tajfels och John C. Turners teori om social identitet (Social Identity Theory). Marie Aurell har 2001 vid Linköpings universitet framlagt doktorsavhandlingen: Arbete och identitet: om hur städare blir städare. Hon anser att den identitet som är den relevanta att studera i samband med arbete närmast är av social än psykologisk art, då arbetssituationer är sociala sammanhang. Hon menar att Social Identity Theory (SIT) fokuserar just på detta. 29 I enlighet med Aurells resonemang har jag valt att använda mig av grunden i denna teori för att förstå hur systembibliotekarier ser på sin status och i förlängningen på sin yrkesidentitet. Jag hävdar att systembibliotekarierna utgör en egen grupp inom biblioteksvärlden och, vilket kommer att framgå av teorin, så är den sociala identiteten knuten till gruppens status i jämförelse med andra grupper. Teorin utvecklades för att analysera olika gruppers beteende (intergroup behavior). 30 Den kan beskrivas på följande vis: Social identity theory is a social psychological analysis of the role of self-conception in group membership, group processes and intergroup relations. It embraces a number of interrelated concepts and subtheories that focus on social-cognitive, motivational, social-interactive and macrosocial facets of group life. [ ] Social identity theory defines group cognitively in terms of people s self-conception as group members. 31 En vidareutveckling av teorin om social identitet gjordes av Turner och denna utveckling fick ett eget namn: Self-categorization Theory. Liksom för teorin om social identitet bygger denna teori på att kategorierna av grupper en människa tillhör kan påverka identitetsuppfattningen. För att kunna påverka identiteten måste dock dessa gruppkategorier vara mycket märkbara: 32 29 Aurell, Marie, 2001, Arbete och identitet : om hur städare blir städare, s. 14. 30 Tajfel & Turner, 2003, s. 73. 31 Hogg, 2006, s. 111. 32 Baron, Robert S. & Kerr, Norbert L., 2003, Group process, group decision, group action, s. 3. 16
[ ] if we are representing our occupation at a job fair, our occupational affiliation will be highly salient to us. As a result, we will tend to think of ourselves in terms of our professional identity as opposed to the many other aspects of our selves that we could consider [ ]. 33 En befogad kritik mot teorin om social identitet kan, som Leif Oxenmyr skriver, vara att en individ består av så mycket mer än enskilda delar. 34 Man kan också hävda att det föreligger en risk för stereotypa bilder när man undersöker social identitet. Tajfel och Turner menar att sociala kategoriseringar är kognitiva redskap (cognitive tools) som segmenterar, klassificerar och ordnar upp den sociala miljön. Detta innebär för individen att han eller hon kan genomföra många olika former av socialt agerande. Förutom detta skapar och definierar sociala kategoriseringar en individs plats i samhället. 35 Författarna menar att kopplingen mellan sociala grupper och social identitet i detta sammanhang ska förstås som: Social groups, understood in this sense, provide their members with an identification of themselves in social terms. 36 Tajfel och Turner ställer upp tre teoretiska förutsättningar, som jag kommer att använda mig av i min analys. 1) Individer strävar efter att behålla eller förbättra sin självkänsla. Individerna strävar även efter en positiv självbild (self-concept). Detta leder till att individerna stävar efter en positiv social identitet. 2) Medlemskap i sociala grupper/kategorier är knutet till positiva eller negativa värderingar (value connotations). Detta innebär att den sociala identiteten kan vara positiv eller negativ beroende på värderingen av de grupper som bidrar till en individs sociala identitet. Värderingen tenderar att vara socialt överenskommen, antingen inom eller mellan grupper. För individens del måste den egna gruppen ses som positivt annorlunda jämfört med relevanta övriga grupper. 3) Värderingen av gruppen bestäms genom sociala jämförelser med andra grupper, i termer av värdeladdade attribut och karakteristiska. Positiva jämförelser ger hög status medan negativa leder till låg status. Om den sociala identiteten uppfattas som otillfredställande (det vill säga förknippad med låg status) kommer individerna antingen att sträva efter att lämna gruppen för en grupp med högre status eller att försöka göra den egna gruppen mer positivt jämförbar (more positively distinct). 37 33 Baron & Kerr, 2003, s. 3. 34 Oxenmyr, 2007, s. 21. 35 Tajfel & Turner, 2003, s. 83. 36 Tajfel & Turner, 2003, s. 83. 37 Tajfel & Turner, 2003, s. 83-84. 17
Metod och källmaterial Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning av systembibliotekariers yrkesroll och yrkesidentitet. Skälet till att jag valde en kvalitativ hellre än en kvantitativ undersökning är den komplexitet som finns i de båda begrepp som jag ville undersöka. Risken med att göra en enkätundersökning i detta fall skulle kunna bli ofullständiga svar på de väsentligaste frågorna och därför har jag valt att göra intervjuer. Andra fördelar med en kvalitativ undersökning är att svarsbortfallet blir betydligt mindre än vid en kvantitativ undersökning, som kan drabbas av stora svarsbortfall, och att en kvalitativ intervju ger en möjlighet att komma informanterna närmare in på livet. Genom följdfrågor kan forskaren i en kvalitativ intervjuundersökning dessutom få en djupare bild av forskningsområdet. Steinar Kvale, professor i psykologi, har skrivit en bok om kvalitativa forskningsintervjuer. 38 Han tar upp viktiga forskningsbegrepp som reliabilitet och validitet. En reliabilitetskontroll kan enligt honom göras genom att man låter två olika personer skriva ut bandade intervjuer för att sedan göra en jämförelse, där man dokumenterar skillnaderna i utskrifterna. I fråga om validitet så finns det, enligt Kvale, ingen sann och objektiv transkribering från talspråk till skriftspråk. 39 När man diskuterar giltigheten av en kvalitativ intervju måste man ta dessa faktorer i beaktande. Vad gäller mina intervjuutskrifters reliabilitet har det empiriska materialet en begränsning i att endast en person, uppsatsförfattaren i fråga, har transkriberat intervjuerna. Önskvärt hade varit att två olika personer hade transkriberat intervjuerna och att en reliabilitetskontroll sedan hade gjorts genom att jämföra de båda utskrifterna för att se skillnader i transkriberingen. Beklagligtvis har omfattningen och tidsbegränsningen av denna undersökning inte gjort denna reliabilitetskontroll möjlig. Då en fullständigt och hundraprocentigt objektivt sann transkribering inte är möjlig att genomföra ligger det, i mina ögon, på forskaren att ändå sträva efter så stor noggrannhet som möjligt och att inte förledas till förenklingar eller andra förvanskningar av det sagda i intervjuerna. I mitt transkriberingsarbete har jag följaktligen strävat efter att få med varje ord och att utelämna sådant som har varit för otydligt för att kunna uppfattas. 38 Aarhus universitets webbsida > sökning på Steinar Kvale > Internt nyhedsbrev nr. 11/2008 [6 juni 2008]. 39 Kvale, Steinar, 1997, Den kvalitativa forskningsintervjun, s. 149-152. 18
Strävan i intervjupresentationen har sedan varit att anpassa det sagda till skriftspråk i så stor utsträckning som möjligt, dock utan att förvränga innebörden i det sagda. Kvalitativ intervju Sociologen och professorn Jan Trost har skrivit om kvalitativa intervjuer. 40 Han menar att kvalitativa intervjuer utmärks av att man ställer enkla och raka frågor och att man på dessa frågor får komplexa och innehållsrika svar. I detta material kan man sedan finna intressanta skeenden, åsikter och mönster. Han menar vidare att det är rimligt att använda sig av en kvalitativ studie om man är intresserad av att förstå hur människor resonerar och reagerar, eller om man vill särskilja eller urskilja olika handlingsmönster. 41 Trost tar upp termen standardisering, som är graden till vilken frågorna och situationen är desamma för samtliga intervjuade. En hög grad av standardisering ger inte utrymme till variationer i frågornas ordningsföljd eller till extra förklaringar, medan en låg grad av standardisering innebär att forskaren anpassar sig till den intervjuade, där den intervjuade gärna får styra ordningsföljden och följdfrågor kan ställas beroende på tidigare svar. Författaren tar även upp termen strukturering, som kan betyda olika saker i detta sammanhang. I huvudsak avses med denna term huruvida frågorna i en intervju eller i ett formulär har fasta svarsalternativ, eller om svarsmöjligheterna är öppna. Om svarsmöjligheterna är öppna så är frågan ostrukturerad. 42 I mina intervjuer har jag ställt samma slags frågor till samtliga informanter. Även intervjusituationen har varit snarlik vid samtliga intervjuer. Informanterna har haft möjligheter till utvikningar och möjlighet att få frågorna förtydligade. Jag har även ställt en del spontana följdfrågor utanför intervjuguiden (men inom ramen för intervjun), för att förtydliga svaren. Enligt föregående resonemang anser jag att min undersökning därmed är halvstandardiserad och ostrukturerad. Trost föredrar termen kvalitativa intervjuer eller informella intervjuer och enligt honom går denna intervju ut på att förstå hur den intervjuade tänker och känner och hur deras erfarenheter ser ut. Dessa intervjuer är alltid konfidentiella och har som syfte att ge ny kunskap om den sociala verkligheten. 43 En intervjusituation är betydligt mer utelämnande för informanterna än vad som är fallet med en anonym enkätundersökning. Forskaren behöver därför ta 40 Uppsala universitets webbsida > sök personal Jan Trost [6 juni 2008]. 41 Trost, Jan, 2005, Kvalitativa intervjuer, s. 7, 14. 42 Trost, 2005, s. 19-21. 43 Trost, 2005, s. 23. 19
särskilda etiska hänsyn gentemot informanterna i en intervjuundersökning. Alla informanter i undersökningen är följaktligen anonyma. Förhållningssätt Runa Patel och Bo Davidsson, vid Linköpings universitet, skriver att hermeneutiken handlar om att förstå andra människor genom att tolka hur den mänskliga existensen kommer till uttryck, bland annat i det talade och skrivna språket. Hermeneutikerna menar att människors intentioner yttrar sig i språk och handling, som det går att tolka och förstå innebörden av. Den hermeneutiske forskaren försöker enligt författarna att se helheten i forskningsproblemet och pendlar mellan del och helhet för att nå en så fullständig förståelse som möjligt. Vad gäller det konkreta arbetssättet skriver Patel och Davidsson att en forskare som tolkar en text, och de exemplifierar med en noggrant utskriven intervju, börjar med att först läsa hela intervjun för att förstå helheten, för att sedan gå vidare och läsa olika delar av texten var för sig. 44 Vad gäller uppsatsens vetenskapliga förhållningssätt anser jag att mitt förhållningssätt ligger närmast det hermeneutiska. Inom hermeneutisk tolkning talar man om den hermeneutiska cirkeln, en ständig växling mellan del och helhet. Kvale menar att forskaren, oftast utifrån en vag och intuitiv uppfattning om texten som helhet, tolkar de enskilda delarna i texten för att sedan relatera delarna till helheten. Den hermeneutiska cirkulära tolkningen av en text kan leda till en spiral av allt djupare förståelse. När forskaren har kommit fram till ett inre sammanhang i texten utan logiska motsägelser är tolkningen av textens mening avslutad. När meningarna i olika teman i en intervju bildar rimliga mönster och ingår i en sammanhängande enhet, menar Kvale att tolkningen av en intervju upphör. Forskaren prövar också deltolkningar mot texten som helhet och strävar efter att förstå texten utifrån dess egen referensram. Tolkningen ska alltså hålla sig till innehållet i uttalandena. Ytterligare principer är att forskaren ska ha kunskap om textens tema för att förstå nyanserna, att det inte finns någon förutsättningslös tolkning av en text och att varje tolkning innebär en förnyelse och en berikad förståelse. 45 Trost menar att man kan koda kvalitativa data på olika sätt. Antingen kan man studera ord eller ordsammansättningar eller studera hela satser och meningar. Man kan också se på hela intervjun som en helhet. 46 När jag har ställt mina analysfrågor till intervjumaterialet har jag använt mig av de två första sätten att 44 Patel, Runa & Davidsson, Bo, 2003, Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, s. 29-30. Se bokens baksidestext för information om författarna. 45 Kvale, 1997, s. 51-52. 46 Trost, 2005, s. 132-133. 20
studera intervjuerna (att studera formuleringar i ord och meningar). Samtidigt har jag varit medveten om att de enskilda delarna (analysfrågornas svar) inte ska stå i motsägelse till intervjuernas helhet. Källmaterial Jag har gjort sju intervjuer med systembibliotekarier under februari och början av mars månad år 2008. Samtliga intervjuade systembibliotekarier arbetar i mellersta Sverige. Antalet intervjuer (och den geografiska räckvidden) har begränsats av undersökningens tidsram. Jag anser dock att sju intervjuer är ett tillräckligt stort empiriskt material att dra slutsatser från. Jag har valt att intervjua systembibliotekarier från både forskningsbibliotek och folkbibliotek. Genom att i januari månad söka på olika biblioteks hemsidor fick jag fram en lista på bibliotekarier som var förknippade med systemarbete. I början av februari månad tog jag kontakt med nio systembibliotekarier. Av dessa nio personer tackade sju ja till att ställa upp på intervju. Valet av informanter var slumpmässigt med det enda kriteriet att de skulle ha någon form av systemansvar på biblioteket. Inom gruppen finns därför flera variationer mellan informanterna. Av informanterna så är fem män och två är kvinnor. Fyra informanter arbetar på forskningsbibliotek och två arbetar på folkbibliotek. En informant arbetar på ett kombinerat folk- och forskningsbibliotek. Fem av informanterna har arbetat i flera år som systembibliotekarie, medan två är förhållandevis nyanställda. Omfattningen av tjänsten som systembibliotekarie varierar också bland informanterna liksom i viss mån arbetsuppgifterna. De intervjuade arbetar på bibliotek i fyra olika städer. Endast två av informanterna arbetar på samma bibliotek, vilket innebär att sex olika bibliotek besöktes. Variationen inom den undersökta gruppen bidrar till en mer komplex bild av gruppen systembibliotekarier. I samtliga fall gjordes intervjuerna på informantens arbetsplats, antingen i dennes arbetsrum eller i ett sammanträdesrum. Intervjuerna tog mellan femton och fyrtio minuter att genomföra. Jag började med att ställa frågor kring informantens utbildning och arbetsuppgifter för att sedan ställa frågor som hade med yrkesrollen och yrkesidentiteten att göra. I slutet av intervjun fanns även möjlighet till allmänna reflektioner. Intervjusituationen var förhållandevis likartad i samtliga fall. Vid ett tillfälle gjordes en avvikelse från intervjumetoden. I ett fall hade en informant inte besvarat en ställd fråga, utan informanten hade talat om andra saker istället. Detta upptäckte jag först vid transkriberingen. Lösningen blev att jag en tid efteråt skriftligt upprepade den obesvarade frågan till informanten, varpå jag fick ett skriftligt svar som kunde inkluderas i undersökningsmaterialet. 21