Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin. Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin

Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin 1

2

Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin Inledning Strax söder om Mönsterås ligger Kronobäcks klosterkyrkoruin. Ruinen är lämningarna efter en kyrka som Johanniterorden lät bygga under perioden 1479 1482. I anslutning till klosterkyrkoruinen finns en källare och en gammal brunn. Spekulationerna kring källarens ålder och dess användningsområde har varit många och förmodligen har användningsområdet för källaren varit olika under olika tidsepoker. Under fyra dagar i september 2007 genomfördes en arkeologisk undersökning vid ruinen och i samband med det gjorde vi en dokumentation och undersökning av källaren och brunnen. Denna skrift är vårt försök att svara på de frågor som uppkom under arbetet och som vi inte har kunnat sluta fundera på: Varför byggde man en källare just här? Hur såg byggnaden ut från början och vad har hänt med den sen dess? Vi vet att vi inte kan resa i tiden och få svar på alla våra frågor, men vi kan i alla fall dokumentera nuläget och senare i rapporten diskutera oss fram till några alternativa användningsområden. Emma Angelin Holmén inspekterar källaren när vi först kom dit. 3

Flygfoto av Leif Gustavsson för Länsstyrelsen Kalmar län Flygfoto över klosterruinen med källaren i bildens överkant, ca 10 m söder om ruinen. Bakgrund och källmaterial Projekt Kronobäck, dess syfte och mål Projektets syfte är att genom det lokala engagemanget och platsens förutsättningar bidra till att långsiktigt utveckla Kronobäcks klosterruin som besöksmål med en stabil förankring i bygden. Vårt mål är att skapa ökad kunskap om klostret och dess historia och att ytterligare utveckla det lokala engagemanget för ruinen och dess framtid. Vi vill stärka Kronobäcks identitet som värdefull lokal kulturmiljö och bidra till utveckling av arrangemang, tjänster och produkter utifrån klostrets historia. En utvecklingsplan finns för att på sikt göra Kronobäck till ett besöksmål av rang. Historisk bakgrund Kronobäcks kloster ligger i Mönsterås kommun i Stranda härad. Kommunen är utpräglad slättbygd som genomflyts av två vattendrag, Emån och Alsterån och har en lång kustremsa mot Kalmarsund. Klosterkyrkoruinen är belägen kustnära några kilometer söder om Mönsterås köping med bara 600 meter till vattnet. Ruinens närområde består av öppen åkermark som i väster, norr och söder övergår i gles blandskog. Den ruin som är synlig idag härrör från Johanniterordens kyrkobyggnad som uppfördes på 1480-talet. Tidigare under medeltiden fanns här, vid olika tidpunkter, härbärge, kapell och hospital som sannolikt började byggas på platsen under 1200-talet. Det första som uppfördes var 4

Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin troligtvis ett litet härbärge och ett kapell. Härbärget och kapellet, som möjligen var samma byggnad, var till för människor som reste och behövde stanna och sova samt få andlig och lekamlig spis. Det låg bra placerat, längs en viktig väg. Under medeltiden växte sedan Mönsterås som en köping för Kråkerumgodset. Första gången som ett hospital omnämns i området var år 1292. Då donerades jord till hospitalet i Norrabygd av riksrådet Svante Polk Knutsson. Flera donationer gjordes till hospitalet, till exempel testamenterade Asrun Eriksdotter, med kopplingar till Kråkerum, en säng med sängkläder år 1341. 1479 beslutade riksrådet att ge Kronans spetal Kronobäck, som fordom kallades Oknebäck, med alla dess ägodelar i löst och fast, ränta och rättigheter till S:t Johannesorden och att bröderna i det kloster som där ska byggas, må njuta samma friheter och privilegier som Johanniterklostret i Eskilstuna. Johanniterna fick alltså överta hospitalet och de förväntades fortsätta vårda sjuka men även att bygga ett kloster på platsen. Den nya klosterkyrkan blev hela 65 meter lång. Johanniterna verkade sedan i Kronobäck fram till reformationen. Rhezelius genomförde en uppmätning och beskrivning av ruinen 1634. Söder om ruinen, på ungefär samma läge som dagens källare, har han ritat en mindre byggnad som mäter 13 gånger 18 alnar. År 1529 meddelar Gustav I (Vasa) att klostret åter ska bli ett hospital. Det är dock mycket tveksamt om löftet om denna åtgärd realiserades i verkligheten. Efter reformationen förföll klosterkyrkan snabbt och 1533 5

tömdes klostret på föremål som därefter fördes över till Kalmar slott. År 1541 togs bland annat två klockor från Kronobäck och skickades till Gripsholm. Byggnaderna förföll efter hand och kyrkan revs delvis och stenen användes till kyrkobyggnaden i Mönsterås. Förfallet fortsatte och på 1630-talet uppges att kyrkobyggnaden sedan länge ha varit en ruin fullständigt överväxt med allt från hägg till tall. De övriga byggnaderna på området kom att användes som översteboställe vid Kalmar regemente. I slutet av 1700-talet anläggs en trädgård på södersidan av ruinen, som nu mer ses som ett romantiskt förtida byggnadsmonument. Tiden som översteboställe varade till 1870-talet. Det anlades ett trädgårdsmästeri vid klosterruinen i början av 1900-talet. Mäster Johansson bodde i det boningshus som fanns uppfört bredvid växthusen. Sture Holm började arbeta som lärling i trädgårdsmästeriet omkring 1920. Han övertog rörelsen i mars 1940 och flyttade in med fru Ella och sonen Lennart (som då var sex år gammal), efter att stället hade stått tomt och öde en tid. Sture arrenderade 2 hektar av dåvarande arrendator av Kronobäck, Karl Axel Cedergren. Sture fick börja renovera växthusen, som var placerade som ett U i anslutning till boningshuset och det fanns även ett mindre växthus mot den idag befintliga muren söder om källaren. På gården odlades bl.a. potatis, rotfrukter, bönor, hallon, jordgubbar, vinbär och olika snittblommor. Källaren användes som förvaring för de flesta grödorna och blommorna under vintern. Sommartid användes källaren till kylförvaring av matvaror och snittblommor. Den stensatta brunnen söder om källaren användes till att försörja både bostaden och trädgårdsmästeriet med vatten under hela året. Träbyggnaden söder om klostret användes mestadels av tiden som vedbod. När Sture Holm i slutet av 1940-talet köpte en gammal Volvo årsmodell 1924 med träratt, blev det istället garage. Familjen utökades 1940 med dottern Gun och 1949 av dottern Siv och som bodde där till 1960 när ett nytt hus byggdes 500 meter norr om klostret. Det gamla boningshuset revs sedan i slutet av 1960-talet. Man hade planerat att flytta trähuset till den nya tomten men pga. husbocksskador så kunde man inte genomföra flyttningen. Sture och Ella Holm avslutade sin trädgårdsmästeriverksamhet i slutet av 1970-talet och växthusen revs strax därefter. På 1900-talet ökade intresset för ruinen och på 1940-talet gjordes en utgrävning och restaurering av platsen och en mängd nya kunskaper om det forna livet vid Kronobäcks kloster kom fram. 2007 restaurerades kyrkoruinen och flera vetenskapliga undersökningar genomfördes. 6

Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin En beskrivning I en beskrivning av Kronobäcks klosterkyrkoruin från 1634 finns en byggnad på ungefär samma plats som dagens källare. Byggnaden hade enligt beskrivningen bottenmåttet 13 x 18 alnar, se bild 3. från utsidan Källaren är byggd av i huvudsak ohuggen gråsten. Källaren har ett sadeltak i tegel som är relativt nutida. Det finns skillnader i murverket som indikerar att källaren troligtvis byggts om vid något tillfälle. Det troliga är att det ursprungligen har funnits en eller flera våningar över källarvåningen. Denna våning har troligen bestått av trä eller sten som senare har rivits och ersatts av nuvarande sadeltak. Vid ett första intryck av källaren har en expert på området sagt att detta är absolut en 1700-talskällare eller kanske ännu äldre. Framsidan av källaren, där dörren är belägen, har en markbas på 7,11 meter. Höjden från marken till sadeltakets nock är 2,90 meter. Gavlarnas höjd från marknivå till vindskivekant är c:a 1,20 meter. Baksidan av källaren, dvs. fasaden mot väster har en bottenlängd i markplanet på 6,6 meter = 11 alnar. Norrsidans nuvarande fasadyttermått är 12,2 meter = 20,3 alnar. Mycket olika storlekar av ohuggen sten finns i fasaden. Detta mått talar för att den ursprungliga källaren har försetts med ett ytter- eller förrum. Väggen mot brunnen verkar ha rasat och de synliga stenarna och kullen som finns mot brunnen kan mätas till att väggen har varit c:a 10,80 meter lång vilket i så fall skulle stämma bättre överens med de 18 alnar som angivits på ritningen från år 1634. Vid detta antagande så skulle avståndet mellan källaren och brunnen endast ha varit 3 meter, så munkarna behövde inte gå över ån efter vatten precis. Klosterruinen i Kronobäck uppmätt i samband med herrgårdsexpeditionen 1925. och insidan Källarens ytterdörr är av trä och öppnas inåt. Entrén till själva källaren är 2,5 meter lång och leder till nästa inåtgående trädörr. Golvet är lagom sluttande, några trappsteg finns alltså inte. Orsaken kan ju vara att hjulförsedda lastredskap har använts vid in- och uttransport. En annan teori är att det sluttande golvet var avpassat för inrullning av tunnor. En stor sten finns vid höger sida i gången, vilket kan förklaras av att nuvarande entré inte har funnits från början. Vid källarens ursprungliga dörröppning finns en kraftfull bjälke tvärs över dörröppningen, som här är 1,5 meter bred och 1,6 meter hög. 7

Dokumentationsritningar av källarens utsida. 8

Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin Dokumentationsritningar av källarens insida. 9

När man kliver in i källaren känner man att Så här skall ju en källare se ut. Källarens innermått är 6 meter lång och 3,55 meter bred. Taket är välvt och mycket vackert. Dess högsta höjd är 2,04 meter. År 2007 gjordes en besiktning av Kalmar läns museums Lotta Lamke. Från hennes besiktnings-pm citeras följande: Stenkällarens murverk, i huvudsak av ohuggen gråsten, ger intrycket att källaren är från 1700-talet eller äldre. Skillnader i murverket indikerar att den troligen byggts om vid något tillfälle. Inne i källaren finns murade avsatser runt väggarna, delvis utförda i tegel. Golvet är täckt med tegel som förefaller vara yngre än övrigt stenmaterial. I direkt anslutning till källaren finns raserade stenväggar som visar att källaren inte varit fristående utan legat under en byggnad. Då det av en uppmätning från 1630-talet framgår att en byggnad funnits på denna plats, ses det som fullt möjligt att källaren härrör från den ursprungliga klosteranläggning, som ägde bestånd in på 1500-talet. Utmed båda långsidorna och dessutom på källarens västra vägg finns det uppbyggda bänkar. Bänken vid den innersta, västra väggen är 57-58 centimeter hög medan bänkarna utefter långsidorna endast är 31 centimeter höga och 80 centimeter breda. I bänkarna finns inmurat ett antal handslagna tegelstenar med en helt annan storlek än 18-1900-talstegel. Möjligtvis skulle detta tegel kunna vara från stenkällarens ursprung. På västra väggen finns en gammal ventilgång som idag är igenmurad. Golvet är av tegelsten, som åldersmässigt kan dateras till början av 1900-talet. Eftersom det saknades några tegelstenar i golvet, så kunde vi enkelt konstatera att ett underliggande golvlager fanns och detta bestod av kalkbruk. Det troliga är att detta lager fungerat som golv under en tidsperiod. Även i kalkbruklagret fanns ett tidigare gjort hål och under kalkbruklagret fann vi ett svart lager av sot/kol. Till vänster om källaren kan man se en mindre höjd bestående av raseringsmassor. Möjligen är det även rester av grunden till den större byggnad som Rhezelius beskrev 1634? 10

Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin Källaren uppstädad och klar. Eventuellt skulle detta tyda på att ett ännu äldre golvlager av lera eller stampat jordgolv. Ytterligare 10 cm djupare ned finns ett grus- och småstenslager som får förmodas vara naturligt. Efter vår dokumentation reparerade vi den tidigare håligheten och placerade in nya tegelstenar i golvet. På östra innerväggen, dvs. dörröppningsväggen, finns antydan till en glugg som är 60 centimeter bred och 38 centimeter hög. Gluggen kan ha funnits i en ursprunglig, eller i varje fall kanske tidigare yttervägg och då skulle våra tidigare nämnda 13 alnar (som yttermått) bättre motsvarat den inre delen av källaren. Eventuellt kan gluggen vara en del av en tidigare rökgång. Några belägg finns inte för detta men denna tänkbara funktion är inte helt otrolig. 11

Datering av bjälken i porten Från bjälken togs ett borrprov för dendrokronologisk datering som dock visade ett osäkert resultat. Två osäkra dateringar lämnades. Enligt det första daterades bjälken till 1720-tal. Om bjälken dock skulle vara tagen från sydsvenskt område så kunde den dateras till 1480-tal. För att få ett säkrare svar skickades samma prov för 14C-datering vilken visade, med 95 % säkerhet, att bjälken kan dateras till perioden 1410 1635. Med de sammantagna resultaten blir då tolkningen att källarbyggnaden troligen uppförts under samma byggfas som klosterkyrkan, dvs. under slutet av 1400-talet. Brunnen I anslutning till källaren ligger en brunn. Avståndet mellan brunn och källare är 7 meter. Eftersom det är mycket troligt att källaren tidigare har varit större till ytan och de rivna eller raserade delarna troligen har legat i riktning mot brunnen så har kanske avståndet mellan dem endast varit några meter. Brunnens diameter i marknivån är 1,6 2,0 meter med ett djup på c:a 4 meter med en liten avsats på 2,4 m ned. Vid besiktningsdagen var vattnet 0,5 meter djupt i brunnen. En meter ned i brunnen har en stor sten lossnat och ramlat ner i botten på brunnen. Dessutom verkar ett tidigare brunnslock ligga på brunnsbotten. Enligt våra amatörmässiga bedömningar kan brunnen vara byggd och ombyggd vid två olika tillfällen. Den övre delen är byggd med mera oregelbundna stenar och dessa är fastkilade med mindre stenar. Den nedre delen verkar vara bättre stensatt. Slutsatsen av denna iakttagelse är att nederdelen av brunnen är betydligt äldre än ovandelen. Den dendrokronologiska dateringen gjordes av bjälken högst upp i bilden. Utöver dessa mätningar och beskrivningar så kan vi konstatera att friskt vatten krävdes för en stor klosteranläggning och det är därmed möjligt att denna brunn härstammar från 1400-talet, men inga bevis eller dokument finns för några som helst antaganden i denna riktning. Men vattenbehovet fanns, det vet vi i alla fall. 12

Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin Sondmätning För att undersöka källarens eventuella avgränsning i väster och eventuellt hitta andra intressanta saker i marken så sondundersöktes ytan väster om källaren. Utgångspunkten var nuvarande trädgårdsmurens sydvästra hörn i en kvadrat om 25 meter väster om källaren. Verktyget som användes vid undersökningen liknande en isborr med en längsgående skåra. Sondningarna gjordes i ett rutnät med 2 meters avstånd och lucka. Varje sondning gjordes till ett djup av 30-40 cm. Trots c:a 130 sondborrningar av fyra glada amatörer kunde inget av vikt dokumenteras. De flesta noteringarna är lite sand i botten annars var det enbart matjord. Det undersökta området innehöll med andra ord inte en antydan till murrester eller annat intressant. Jämförelser med andra Johanniterbyggnader Johanniterna har inte haft någon fastställd klosterplan för sina byggnader som exempelvis Cistercienserna, utan de har ofta övertagit befintliga byggnader och byggt ut dessa till ansenliga klosterkyrkor. Det bästa jämförelsematerialet utgörs av klostret i Eskilstuna och de sex danska Johanniterklostren. Vid en studie av en Redogörelse för de byggnadsarkeologiska undersökningarna av Eskilstuna kloster och slott 1961-62 skriven av Sune Zachrisson beskrivs Eskilstuna kloster och långhusets invändiga mått anges där till att vara 25 meter långt och 21,5 meter brett. Kronobäcks jämförbara mått är 26,5 x 21,5 meter vilket tyder på att moderklostret i Eskilstuna stått som modell vid byggnationen i Kronobäck. Det finns vid samtliga kloster någon form av klostervinge som går ut från kyrkan. Frågan är om någon liknande vinge även har funnits i Kronobäck och om då även källaren kan ha varit sammanbyggd med klosterkyrkan? När vi genomförde utgrävningen mellan källaren och klosterkyrkan så framkom bl.a. en stenläggning i Ruta 4 (Du72-002). Funktionen gick inte att fastställa men stenläggningen kan givetvis ha ett samband med källaren. Vad som ytterligare förvånade oss en aning vid utgrävningen var att de skelett som vi hittade mellan klosterkyrkan och källaren påträffades endast på c:a 50 cm djup. Eventuellt har någon bortschaktning av jordmassor gjorts just på denna yta, som förklarar denna ytliga begravning. Som en slutsats kan vi tyvärr inte peka på att byggnaderna har hängt ihop, men det är heller inte uteslutet. Rekonstruktion av källaren Efter att ha dokumenterat källaren tar vi amatörskribenter oss friheten att lite spekulera i hur källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin kan ha sett ut och vilken funktion den var ämnad för. Vi utgår för det första från att källaren har sitt ursprung från Johanniternas tid och att de arbetande Johanniterna troligtvis kom seglande från Danmark. Möjligen hade de då med sig diverse byggnadsmaterial, bl.a. grova bjälkar. 13

Vi utgår också ifrån att det har funnits en övervåning. Om övervåningen varit av trä eller sten vet vi inte säkert utan utgår endast från att en övervåning troligtvis har funnits. Överdelen har troligen varit större till ytan än källaren, vilket ju även kan förekomma även idag med en källare under endast delar av huset. Användningsområdet för denna våning får också bli en gissning, men vi tror att det kan ha varit en sovsal för munkar. Med hänsyn till placeringen av brunnen så är det ju också mycket troligt att munkarna använde överbyggnaden som bostad. En teori kan ju också vara att brunnen varit inbyggd i vår troliga källaröverbyggnad. Vad användes då den relativt rymliga källaren till under munkarnas tid? Det kanske är så enkelt att klostrets 26 gårdars brödsäd, rotfrukter, torkat och saltat kött, ostar mm förvarades här. All den fisk som torkats och saltats lagrades. Alla odlade medicinalväxter fanns upphängda i taket på avpassade störar. Allt det goda importerade vinet lagrades lagom kylt i för ändamålet välgjorda trätunnor. Klostrets starkare ölsortiment fick jäsa sig till önskvärd styrka och smak. Användningsområdet för källaren kan givetvis ha varit ett helt annat men det ovan nämnda låter så troligt att vi har fastnat för Att så måste det vara. Ett rekonstruktionsförslag av kyrkan och källaren. 14

Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin Sammanfattning Att en trolig medeltida källare kan engagera, roa, stimulera och fördjupa kunskapsnivån hos ett flertal amatörhistoriker så mycket är ganska otroligt. Övningarna tillsammans i kontaktnät Kronobäck har pågått under c:a 1,5 års tid med en systematisk kunskapsfördjupning i ämnet under Emma Angelin Holmens kunniga ledning. Att sedan dokumentera källaren under ledning av den kunniga Cecilia Ring gjorde att vi både deltog i arbetet som beordrades, samtidigt som vi i gruppen kunde diskutera fram och tillbaka om källarens ursprungliga utseende och även om dess troliga funktion. Allt från fängelsehåla till mer matnyttigt användande har diskuterats inom gruppen. Att vi på något sätt skall gå vidare med ytterligare någon kunskapsfördjupning är helt klart. Hur, när och vilken del är dock ännu inte bestämt. Brunnen är kanske nästa objekt. I samband med denna rapports upprättande konstaterar vi att vi bör fortsätta med vår undersökning av brunnen. Under våren 2009 bör vi göra en bottenundersökning av brunnen för att om möjligt erhålla mer kunskap om ålder mm. Området mellan den nylagda stenmuren och källaren kan vara en tänkbar sondmätningsyta, för att utröna vad som eventuellt kan finnas där. Ett annat forsknings- och utredningsprojekt skulle kunna vara att försöka utröna var de befintliga hypocaust-stenarna kommer in i bilden för vårt kloster (stenarna finns bevarade både i klosterkyrkan och på hembygdsgården). Varför skulle dessa stenar ha transporterats till Kronobäck utan att användas för sitt ursprungliga ändamål, d.v.s. som en medeltida värmeugn. Till sist kan vi väl bara konstatera att vi var ganska förvirrade redan när vi började dokumentera källaren och när vi nu lägger sista handen vid projektet till handlingarna, kan vi säga att vi är fortsatt förvirrade men på ett mycket, mycket högre plan. Profi ldokumentation i samband med utgrävningen 2007. 15

Referenser Angelin Holmén, Emma & Ring, Cecilia 2007. Kronobäcks klosterkyrkoruin. Arkeologisk undersökning. Kronobäck 1:1 och 1:7. Mönsterås socken, Småland. Kalmar Läns Museum Rapport 2007. Angelin Holmén, Emma m.fl. (Red.) 2008. Kronobäck mötesplats då som nu. Kalmar/ Mönsterås. Brunius, Jan & Ferm, Olle 1990. Det medeltida Sverige. 4 Småland. 2 Hanbörd, Stranda. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Lagerholm, Nils 1949, Johanniterordens klosterkyrka i Kronobäck. STRANDA 1949-1951. Ivar Modéer (red.). Stranda härads hembygdsförenings årsskrift. Stockholm. Lamke, Lotta 2007. Två byggnader vid Kronobäcks klosterruin. Opublicerat besiktnings PM. Zachrisson, Sune 1963. Redogörelse för de byggnadsarkeologiska undersökningarna av Eskilstuna kloster och slott 1961-62. Eskilstuna stads museers årsbok 1963. 16

Dokumentation - Mönsterås kommuns hemsida Rapport Källaren i Kronobäck http://www4.monsteras.se/kultur/historiska-miljoeer/kronobaeck/dokumentation [2009-09-03 15:22:10]