rådh u storget UMEÅ - BESKRIVNING A V N Y A ORANGERIET - R ÅDHUS T O R G E T - UME Å S W E C O 2015-11 - 19
RÅDHUSTORGET ÄPPLELUNDEN MED VATTENLEK NY RÅDHUSTRAP PA SCENMÖJLIGHET BIL PARKERING RÖRELSEHINDRADE CYKEL PARKERING TALARSTOL FINY TAN I TEXTI LT MÖNSTER ORANGERIET NY CAFÉBYGGNAD
EN BYGGNAD PÅ RÅDHUSTORGET I arbetet med det upprustade Rådhustorget har diskuterats att bygga en ny, mindre, lätt byggnad av orangerikaraktär på torget. Orangeri kallades de lätta trädgårdsbyggnader som började byggas på 1700-talet och som användes att vinterförvara ömtåliga växter i, men också som ofta hade skulpturer och även något slags servering. Ett orangeri har karaktären av att vara luftig, lätt, genomsiktlig och där ute och inne nästan flyter ihop. Oftast fanns en tyngre bakvägg för att samla solenergi, alltså ett tidigt exempel på ett slags passivhus. DAGENS SITUATION Idag finns en byggnad på torget, Rådhuspaviljongen. Den är tät och tar stor plats på torget och skymmer också torget samt Rådhuset från många vinklar. Under Rådhuspaviljongen finns en källare. Källaren består av personalutrymmen, toaletter, en undercentral, en el-central, sophantering, beredningsutrymmen samt ett skyddsrum. Skyddsrummet behövs inte längre men de andra utrymmena skulle kunna återanvändas i en ny byggnad. Det finns dessutom några byggnadsdelar som förbinder uppe och nere. Det är två trappor och en hiss. Dessa behövs även i en ny byggnad för att komma ner i källaren och även för utrymning. Eftersom de är befintliga är de också låsta i sin position. VARFÖR BEHÖVS EN NY BYGGNAD? Tekniska nämnden är överens om att Rådhuspaviljongen bör rivas. Varför bygger man då en ny byggnad? Det finns några olika motiv: Orangeriet blir en helt annan typ av byggnad, både mindre, lättare och med kontakt ute/inne. För att utveckla vinteraspekten i Umeå blir en orangeribyggnad ett sätt att kunna sitta inomhus men med bra kontakt med utemiljön och vad som händer på torget. Orangeriet blir också en lysande lykta. Sommartid slås dörrarna upp och ute och inne flyter ihop. En servering av enklare slag är en attraktion till vilket torg som helst, en magnet. Det bidrar till nya Rådhustorgets folkliv. Den smala byggnaden aktiverar torgets soligaste plats och åstadkommer en generös sittparkett med byggnaden som rygg. Orangeriplatsen innehåller offentliga sittmöbler och även en talarmöjlighet. Möblerna orienterar sig i olika väderstreck. Dessutom finns orangeriets kafémöbler. HUR SKA ORANGERIET SE UT? Annorlunda än förr: Eftersom man bygger en ny byggnad är man i princip fri att utforma den. Den kan vara rund, kvadratisk, trekantig, hög eller låg. I förslaget är byggnaden utformad som en långsmal volym, betydligt annorlunda än dagens Rådhuspaviljong som är större, stabbigare och har ett avklippt hörn. Passa för platsen: Tanken med den långsmala volymen är att den inte ska ta för mycket plats på torget utan utgöra en skyddande rygg till den plats som ligger framför. Denna plats är den soligaste platsen på torget och den innehåller i förslaget offentliga sittplatser, en talarmöjlighet och även kaféets lösa möbler. Orangeriplatsens utomhusdel är minst lika viktig som dess inomhusdel och betydligt större. Inordna sig i helheten: En långsmal byggnad är den planform vi prövat som bäst svarar upp mot kravet att vara yteffektiv och kunna utgöra en bra rygg. Ryggen innebär också att byggnaden inordnar sig i trädraden på ett bra sätt. Trädraden är i sin tur ett viktigt motiv som finns både på östra och västra sidan av Rådhustorget och dessa trädrader hänger också ihop med Rådhusparkens trädrader. Ge stadga och organisation: En långsmal byggnad är också bästa sättet att skapa stadga på torget och även riktning åt östra Älvpromenadens gaturum. Utformning interiört och exteriört: Byggnaden ska ha hög arkitektonisk nivå, bra belysning, tåliga och slitstarka naturliga ytskikt, trevliga inbjudande möbler. Fokus ska ligga på naturliga material och gedigna, äkta kvaliteter. STORLEKAR Rådhuspaviljongen är 380 kvm stor i markplanet. Orangeriet blir 75 kvm stor i markplanet. Orangeriplatsen blir 360 kvm stor. VAD INNEHÅLLER ORANGERIET? I markplanet, som alltså byggs nytt, finns en bar/ serveringsdisk, två toaletter varav en handikapp, samt plats för ca 20-25 gäster som sitter inomhus. Tanken med serveringen är sallader, varma och kalla smörgåsar, varma och kalla drycker. I källarplanet finns samma funktioner som idag alltså beredning, städ, personal, undercentral, el-central, sop och personaltoaletter. HUR DRIVS ORANGERIET? Orangeriet bör byggas och ägas av kommunen men drivas av extern operatör som handlas upp på kontrakt. Det gör att kommunen har rådighet över byggnaden och att en god kompetens kan fås hos operatören. Operatören ska vara trovärdig och kan vara ett etablerat professionellt coffeehouse. Kvaliteten bör vara hög, det bör vara rent och fräscht och mat och dryck bör vara av hög kvalitet och miljöinriktad. Det är viktigt att Orangeriet blir ett populärt och modernt ställe! Kommunen kan styra detta i upphandlingen. ALTERNATIV Om inte orangeriet byggs står vi kvar med en källare som saknar användning. Vi missar dessutom möjligheten att ge Rådhustorget en attraktion såväl sommar som vinter. Om inte orangeriet byggs kommer torget att sakna platser för enklare servering. Orangeriet hjälper till att organisera det relativt stora torget och kommer att bidra till att befolka torgets soligaste plats, samtidigt som byggnaden är så liten att den inte blockerar platsen.som referensexempel kan nämnas de lätta, smala och glasade byggnader som finns i Kungsträdgården, Stockholm, utmed östra kanten.
YTA 2 380 m bef. trapphus 2 75 m 20% RÅDHUS- PAVILJONGEN ORANGERIET JÄMFÖRELSE AV YTOR
ANVÄNDNING orangeri (markplan) Skyddsrum skyddsrum personal/beredning personal/beredning (källarplan) RÅDHUSPAVILJONGENS KÄLLARE (en tvådelad struktur) DET NYA ORANGERIET (bef. källardel och orangeri)
RÅDHUSPAVILJONGEN STORLEKSJÄMFÖRELSE
ORANGERIET SAM MA FOTOVINKE L (t. v.) Det nya Orangerietblir en tillgång till torget och en attraktion från alla riktningar. Till ytan är den bara en femtedelav nuvarande stora byggnad (Rådhuspaviljongen). Det gör också att Åhlénshusetkommer mera till sin rätt och ett generöst gaturum uppstår vid Östra Älvpromenaden. ORANGERIPLATSEN Vägen till Väven Kommer man gående på gågatan så öppnar sig torget på ett stiligt sätt. Tidigt ser vi Orangeriet med sin genomsiktliga del annonsera torget. På vintern lyser kaféet som en stor lampa som bjuder in att vistas på torget fast i en uppvärmd miljö. Längre bort ser vi Äpplelunden, ett mjuka re rum med lekmöjligheter. Här har dagens uppbyggdaplatåer tagits bort så att man tydligt ser Väven och hur man kommer närmaste vägen dit. Mitt på torget tronar Rådhuset med sin utlagda nya finyta framför sig.
O R AN G E RI E T ORAN GE RI M E D U T R YM NI N GSKU R KÄLLARP LAN M ARKP L AN OR AN G E RI E T Den nya kafébyggnaden utnyttjar befintligt källarplan så att den kan bli så liten som möjligt i gatuplan. Byggnaden i detta alte r nativ består av två delar; en serveringsdel samt en del som ligger ovanpå befintlig elcentral.
ORAN G E RI E T ORANGERI MED UT R YMNINGSKUR (markperspektiv över Orangeriplatsen) (fågelperspektiv över Orangeriplatsen)
ORANGERIET REFERENSEXEMPEL Bilderna nedan visar paviljongerna i Kungsträdgården, Stockholm, samt Hoglandsparken i Karlskrona. En smal byggnad som bildar en solig vägg mot det soliga väderstrecket. Bra kontakt mellan inne och ute.