Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem
Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem (B) Ekologisk odling med (C) och utan djur (D) Jordbearbetning i två odlingssystem (E) Jordbearbetning och kväveutlakning (F) Mellby försöksfält
Nederbörd och avrinning Kväveutlakningen från ett fält styrs av flera faktorer. Två viktiga faktorer är temperatur och nederbörd. Under odlingssäsongen tas vattnet till största delen upp av grödan, medan nederbörd under hösten, vintern och tidig vår kan rinna igenom markprofilen och därmed ta med sig växtnäringsämnen bort från fältet. Regnrika milda vintrar utan tjäle ökar risken för utlakning. Nederbörd och avrinning kan variera mycket mellan åren. mm 1 8 6 4 2 Fördelning av nederbörd, avrinning och temperatur under året på Mellby, medeltal Nederbörd Avrinning Temperatur Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun oc 2 16 12 8 4
Försöksresultat 2-25 - Sammanfattning Stallgödsel och fånggrödor ökar markens bördighet Mellbyjorden läcker ca 5 kg kväve /hektar och år utan odlingstekniska motåtgärder Med fånggröda och vårplöjning minskar kväveläckaget med 6% jmf med tidig höstplöjning utan fånggröda En vallväxtföljd ger låg kväveutlakning (< 2 kg/hektar och år) Ny spridningsteknik för stallgödsel minskar kväveemissionerna I ekologisk odling krävs en välplanerad odlingsteknik för att undvika kväveläckage Markens naturliga kvävemineralisering stimuleras vid all jordbearbetning. Odlingsteknik med sen höstplöjning eller vårplöjning minskar risken för kväveläckage
utlakning kg N/ha Grödor i försöket 2 vårkorn 23 vårkorn 21 havre 24 vårraps 22 potatis 25 rågvete Utlakning från stråsäd vid olika behandlingar 1 2 Fånggröda eng. rajgräs 3 4 5 tidig höstbearb,15 sept sen höstbearb.,15 nov sen höstbearb+fg vårbearbetning+fg
ton ts/ha kg tot N/ha B. Stallgödselanvändning i två 14 12 konventionella odlingssystem Försöket undersöker möjligheterna att minimera utlakningen från två konventionella växtodlingssystem. Det ena från en mjölkgård och det andra från en grisgård. I försöket mäts även ammoniakavgång vid spridning av gödsel. 1. Mjölkgården Skördar 1 grönf +ins vall I vall II majs 1 8 2 3 Utlakning 6 4 2 Gröns.+ins Vall I Vall II Majs 4 5 6
ej bortförd ton/ha kg tot N/ha 2. Grisgården 9 8 Skördar 34 ton 1 korn+ins EU-träda Vårraps Höstvete +fång Potatis Rågvete +fång 7 2 6 5 4 3 2 3 4 5 6 Utlakning 1 7 Korn + ins EU-träda Vårraps Höstvete +fång Potatis Rågvete +fång 8
ton alt ton ts/ha C-D. Ekologisk odling Försöket syftar till att belysa utlakningsrisker och kvävemineralisering i två odlingssystem, med och utan djurhållning C. Odlingssystem med djur 1 8 Skördar 21,5 ton 6 4 2 Vall I Vall II Havre+fg Grönf.+ins Potatis Korn+ins Vall I Vall II
kg N/ha Mineralkväve kg/ha Mineralkväve i marken Kväveutlakning 14 12 1 8 6 4 2 Vår Uppkomst/sättning Gulm./Skörd 2 Sen höst * * * * * Vall I Vall II Havre+fg Grönf.+ins Potatis Korn+ins Vall I Vall II 2 4 6 8 1
ej bortförd ej bortförd ej bortförd ton alt ton ts/ha D. Odlingssystem utan djur Skördar 1 19,6 ton 8 6 4 2 Grönträda Vårvete Havre +ins Gröng.vall Potatis Råg+ins Grönträda Vårvete +fång Åkerböna
kg N/ha Mineralkväve kg/ha Mineralkväve i marken 16 14 12 Vår Uppkomst/sättning Gulm./Puts 2 Sen höst Utlakning 1 8 6 4 2 * * * * Grönträda Vårvete Havre +ins Gröng.vall Potatis Råg+ins Grönträda Vårvete Åkerböna Grönträda Vårvete Havre +ins Gröng.vall Potatis Råg+ins Grönträda Vårvete+f +fång Åkerböna 2 4 6 8
E. Jordbearbetning & kväveutlakning i två odlingssystem. Konventionellt och kväveeffektivt Gröda A. Konventionellt B. Kväveeffektivt Våroljeväxter Plöjning genast efter skörd. Sådd av Direktsådd av höstvete tidigt i höstvete sent i september. september. Höstvete Stubbearbetning ca 1/9.Sen Insådd av fånggröda i höstvetet. höstplöjning, ca 2/1. Vårplöjning med tiltpackare. Vårkorn med Sådd av korn med insådd av klöver/ Tidig sådd av korn med insådd insådd gräsvall vid normal tidpunkt av klöver/gräsvall. Gröngödsling Plöjning samtidigt som led B. Sådd av höstvete sent i september. Plöjning 1 vecka före sådd av höstvete. Sådd i början av sept. Höstvete Stubbearbetning i början av Insådd av fånggröda i höstsäden, september. Plöjning ca 2/1. vårplöjning Vårkorn med Sådd av korn och insådd av engelskt Tidig sådd av korn och insådd av fånggröda rajgräs vid normal tidpunkt. rajgräs.
Utlakning kg nitratkväve/ha skörd (kg/ha) Skördar i konventionellt och kväve- 7 effektivt odlings- 6 system 5 4 konventionellt Kväveeffektivt 3 2 1 Månadsvis kväveutlakning i respektive odlingssystem Vårraps 19991 8 Höstvete 2 Vårkorn 21 Gröngödsling 22 (ts) Höstvete 23 Vårkorn 24 Vårraps 25 Konventionell kväveeffektivt 6 4 2 Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Mineral-N kg/ha F. Jordbearbetning och kväveutlakning - plöjningstidens påverkan på mineralkväve i marken 8 7 6 Tidig plöjning Sen plöjning Fånggröda+sen plöjning Tidig stubbearb+sen plöjning Vårplöjning 5 4 3 2 Gulmognad Skörd Nov Dec Vår
Utlakningsförsöken på Lilla Böslid Sandjord Anlagd 22 Lerjord Anlagd 28
36 specialdränerade rutor med mätstation Mätstation 28 29 3 31 32 33 34 35 36 19 2 21 22 23 24 25 26 27 1 11 12 13 14 15 16 17 18 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Lilla Böslid sandjord Utlakningsförsök 23-25: Ökad kväveeffektivitet och minskad risk för kväveutlakning i potatisodlingen. Utlakningsstudier 25 : Risker för utlakning av bekämpningsmedel i potatisodling Utlakningsförsök 25-27: Brytning av höstbevuxen mark Olika strategiers inverkan på utlakning av kväve, fosfor och Glyfosat Utlakningsförsök 27-29: Kväve- och fosforutlakning efter potatis utlakning efter olika potatistyper Utlakningsförsök 29-211: Utlakningsförsök med vitsenap och oljerättika som eftersådda fånggrödor Utlakningsförsök 211-213: Effektiv kontroll av kvickrot med minskat näringsläckage
Lilla Böslid lerjord Utlakningsförsök 29-212: Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel
Precisionsodling: Platsspecifika insatser med avseende på fältvariationen Markkartering P-Al tal
Precisionsodling: platsspecifik N-gödsling Databeh. Med Yara N-Sensor varieras kvävegivan under spridningen beroende på grödans behov, vilket ger ett effektivare utnyttjande av kvävet.
Inomfältsvariation, kvävebehov