Riskanalys. Arla Foods AB, Kalmar kommun. Upprättad 2012-02-29. Riskanalys med alternativa åtgärder för ammoniaksystem GRANSKNINGSHANDLING

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 Riskanalys med alternativa åtgärder för ammoniaksystem Kalmar Norra Långgatan 1 Tel: 0480-100 92 Växjö Kronobergsgatan 4 Tel: 0470-777 992 Postadress: Box 144 391 21 Kalmar

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 2(97) Sammanfattning Inledning I samband med ny detaljplan för Kv. Flodhästen har Brand & Riskanalys fått i uppdrag att utföra riskanalys för att undersöka hur verksamheten på Arla kan påverka personer i planerat detaljplanområde. En riskanalys utfördes för samma område 2006-01-17. Analysen uppdaterades 2010-05-19 med hänsyn till förändringar i ammoniaksystem samt planerna för intilliggande område. I analysen presenterades nya åtgärdsförslag för anläggningen. I denna riskanalys beaktas ytterliggare nya åtgärdsförslag framarbetade tillsammans med Anders Lindborg, Civilingenjör, Ammonia Partnership. Riskanalysen följer Riskhanteringsmodell för nybyggnationer och etableringar i Kalmar kommun, upprättad av Kalmar brandkår 2006-03-31, Dnr 2006-102. Omvandling av ett industriområde till användning för nya, mer sårbara, användningsområden såsom häkte, handel, kontor och bostäder leder till att de risker som finns måste beaktas. På Arla Foods AB hanteras stora mängder giftiga och brandfarliga ämnen. De farliga ämnena leder till att vissa risker finns för personer i industrins närhet. Därav bör en riskanalys genomföras för att underlätta beslut angående vad området kan nyttjas till. Syfte med riskanalysen är att klargöra vilken risknivå som erhålls på planområdet till följd av Arlas verksamhet. Det skall även undersökas hur riskreducerande åtgärder påverkar risksituationen på området. Analysen skall redovisa risknivån utan, respektive med åtgärder. Den analys som utförs för fallet utan åtgärder tar hänsyn till de förändringar som utförts mellan åren 2005 och 2010. Analysen skall ge svar på var, i förhållande till Arla, nybyggnationer kan ske utan att ytterligare åtgärder vidtas. Detta benämns som Alternativ 1 i tidigare upprättad riskanalys, daterad 2010-05-19. Risknivån på området om vissa riskreducerande åtgärder vidtas skall redovisas. I riskanalys daterad 2010-05-19 redovisas ett åtgärdsförslag under Alternativ 2. I denna analys kommer ytterliggare åtgärdsförslag att presenteras. Vidare skall hänsyn tas till Arlas planer på framtida expansion. Målet är att fastställa vilka åtgärder som krävs för byggnationer enligt: Detaljplan för Rifa-området, Flodhästen 4 mfl. Fastigheter, Kalmar kommun, upprättad 2011-06-16 av Emil Andréasson. Riskanalys utgör beslutsunderlag för kommun för att avgöra vilka åtgärder som krävs för planerad nybyggnation. Med hänsyn till etablering av ett häkte i området beaktas särskilt de utökade risker detta kan innebära. Studier av spridningsavstånd för olika utsläppsscenarier redovisas (dimensionerande scenarier samt worst case ). Förutsättningar De ämnen som undersöks i analysen är följande: ammoniak, eldningsolja, etanol, myrsyra, natronlut och salpetersyra.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 3(97) Resultat Samhällsrisken som uppstår visas i figur S.1. Samhällsrisken visar förhållandet mellan den ackumulerade frekvensen för respektive utsläppsscenario och antalet omkomna personer. 1,E-02 Samhällsrisk Ammoniak och Salpetersyra Frekvens av N eller fler dödsfall per år (F) 1,E-03 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 Nuläge Övre gräns Undre gräns 1,E-08 1 10 100 Antal dödsfall (N) Figur S.1: Figuren visar samhällsrisk till följd av ammoniaksystem och salpetersyra om inga åtgärder vidtas. Till stor del ligger riskkurvan över ALARP-områdets övre gräns (den röda linjen) vilket innebär att åtgärder krävs för att minska risken till en acceptabel nivå (se kapitel 4). Åtgärder krävs för såväl salpetersyrehantering som ammoniaksystemen. Individrisk Individrisken definieras som risken att omkomma per år för en person som befinner sig på ett visst avstånd från riskkällan. Individrisken runt Arla redovisas i figur S.2.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 4(97) Figur S.2: Figuren visar individrisken runt Arla. Det röda området indikerar hög risk, som råder 130 meter från Arlas ammoniaksystem. Det blå området symboliserar ALARP-området. Det gröna området visar var risknivån är låg. Den röda cirkeln som indikerar risknivån 10-5 är placerad 130 meter från ammoniaksystemen på Arla. 150 meter från ammoniaksystemens placering är risknivån 10-7. Området mellan 130 och 150 meter är ALARP-området. Längre än 150 meter från Arla är det således en låg risknivå. Kompletterande beslutsunderlag I tabell nedan redovisas riskavstånd och koncentrationsnivåer för dimensionerande utsläppsscenarier och worst case - scenario. Följande koncentrationsnivåer för ammoniak redovisas: 50 ppm. Arbetsmiljöverkets takgränsvärde för exponering under 5 minuter. 140 ppm Ofarlig koncentration. Vid exponering i 80 minuter är risk för skada 5 %. 300 ppm IDLH = Immediatly Dangerous to Life and Health. Denna koncentration är den maximalt tolerabla utan allvarliga störningar. 1400 ppm 5 % risk för skada för unga/friska personer vid exponering i 10 minuter. 5 % risk för skada för genomsnittsbefolkning vid exponering i 1 minut. 8400 ppm LC50-värde vid exponering i 10 minuter. 20 000 ppm LC50-värde vid exponering i 2 minuter. Koncentration på avståndet 150 meter, där häktet placeras, redovisas i tabell nedan. Vid utvärdering av koncentrationsnivåer och effekter på människor nyttjas bifogad tids-koncentrationskurva i Bilaga 2.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 5(97) Personer inomhus är betydligt säkrare än personer som befinner sig utomhus. Enligt beräkningsprogrammet är inomhuskoncentrationen maximalt 10 % av utomhuskoncentrationen. Beräkningar enligt nedan är utförda med Aloha. Dimensionerande väderförhållanden. Stabilitetsklass D, Vindhastighet 3 m/s. Mängd (kg) Tid (min) 50 ppm 140 ppm 8400 ppm 20 000 ppm 150 meter (ppm) 1400 ppm 300 ppm 100 10 18 150 <10 0 0 50 0 0 100 45 18 <10 <10 0 0 8 0 0 100 10 5 247 145 0 0 140 36 96 700 1 18 1300 887 0 0 3500 289 644 700 1 5 1300 934 155 98 8400 382 709 Stabilitetsklass E, Vindhastighet 2 m/s. Mängd (kg) Tid (min) Utsläppshöjd Utsläppshöjd 50 ppm 140 ppm 8400 ppm 20 000 ppm 1400 ppm 300 ppm 100 10 18 316 0 0 0 75 0 0 100 10 5 543 302 0 0 500 74 197 700 1 18 2000 1300 0 0 5000 491 959 700 1 5 2000 1300 273 187 30000 552 997 Stabilitetsklass F, Vindhastighet 1 m/s. Mängd (kg) Tid (min) 150 meter (ppm) Utsläppshöjd 50 ppm 140 ppm 8400 ppm 20 000 ppm 150 meter (ppm) 1400 ppm 300 ppm 100 10 18 631 303 0 0 200 0 0 100 10 5 997 594 0 0 1600 163 388 700 1 18 2400 1600 264 0 13000 615 1100 700 1 5 2400 1600 335 242 60000 652 1200 Tabell S.1: Resultat av spridningsberäkningar. Vid häktet, placerat cirka 150 meter från ammoniakanläggningarna, blir koncentrationen 50 ppm utomhus vid dimensionerande utsläpp 18 meter ovan intilliggande marknivå vid normala väderförhållanden. Inomhus är koncentrationen maximalt 10 % av utomhuskoncentrationen. Detta är en ofarlig koncentration. Lukt av ammoniak vid denna koncentration inomhus kan uppfattas av vissa personer. Arbetsmiljöverkets takgränsvärde för ammoniakkoncentration är 50 ppm. Inomhus underskrids koncentrationen med mycket god marginal. Vid ett mycket stort utsläpp under mycket kort tid (700 kg på 1 minut) är koncentrationen 5000 ppm utomhus 150 meter från utsläppskällan vid ett utsläpp på höjden 18 meter vid stabilitetsklass E och vindhastighet 2 m/s. Denna koncentration är dödlig för 50 % vid exponering i cirka 30 minuter. Vid exponering i ett fåtal minuter, vilket är fallet om utsläppet sker så snabbt som i beräkningen, är det mindre än 5 % risk för dödsfall. Inomhus är koncentrationen max 500 ppm. Detta innebär att det är 5 % sannolikhet för skada på personer som utsätts för denna koncentration i 6 minuter. Detta scenario är med som en jämförelse. Scenariot är inte lämpligt att använda som dimensionerande för åtgärder eftersom frekvensen för denna typ av mycket sällsynta händelse måste vägas in vid beslutsfattande.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 6(97) Om utsläppet enligt ovan sker i marknivå blir koncentrationen 30 000 ppm utomhus 150 meter från utsläppskällan. Denna koncentration är dödlig för 50 % av utsatta personer vid exponering i 1 minut. Inomhus är koncentrationen max 3000 ppm. Detta innebär att det är 5 % sannolikhet för dödsfall för personer inomhus som utsätts för denna koncentration i 10 minuter. Vid exponering under kortare tid är risk för dödsfall lägre. Frekvens och konsekvens av denna händelse redovisas i samhälls- och individriskkurvorna. Genom att använda definitionen för individrisk kan frekvens på dödfall på aktuellt avstånd från riskkällan tolkas enligt följande: Frekvensen att omkomma på avståndet 140 meter från riskkällan är en gång på 3 miljoner år. Frekvensen att omkomma på avståndet 150 meter från riskkälla är en gång på 33 miljoner år. Detta är ett teoretiskt resonemang. Individrisken kan jämföras med andra olycksrisker enligt kapitel 4. Risken att dö till följd av olycka på Arla för en person som befinner sig 150 meter från utsläppskällan är mindre än risken att dö till följd av ett blixtnedslag (en gång på 10 miljoner år). Vid jämförelse med olycksrisker generellt är riskbidraget till följd av placering i Arlas närhet mycket mindre eftersom risk att dö av andra olyckshändelser är cirka en gång på 10 000 år. Den låga frekvensen för händelsen medför att åtgärder ej bör utföras utifrån detta scenario. Vid ett stort utsläpp (700 kg på 1 minut) som sker på höjden 18 meter och mycket ogynnsamma väderförhållanden (stabilitetsklass F och vindhastighet 1 m/s) blir koncentrationen utomhus 13 000 ppm 150 meter från utsläppspunkten. Denna koncentration innebär 50 % risk för dödsfall om personer utsätts i fyra minuter. Sker utsläppet på 5 meters höjd blir koncentrationen 60 000 ppm, vilket innebär att i stort sett alla som utsätts för koncentrationen kommer att omkomma. Denna händelse, med ett mycket stort utsläpp, under en mycket kort tidsrymd och med mycket ogynnsamma väderförhållanden är ett scenario med mycket låg frekvens. Riskområde för allvarlig skada I tabell nedan redovisas riskområde med koncentration som ger allvarlig skada på utsatta personer. Det värde som används är ett EC50-värde, d.v.s. den koncentration som ger följande symptom på 50 % av utsatta personer: Kraftig påverkan av ögon med uttalade synsvårigheter. Svåra andningsbesvär andnöd. Risk för permanenta lung- och ögonskador. Personer som utsätts för denna koncentration kräver akuta sjukvårdsinsatser. EC50-värde för 2 respektive 10 minuters exponering beräknas i Bilaga 2 och blir enligt följande: EC50-värde 2 minuters exponering: 6580 ppm EC50-värde 10 minuters exponering: 2949 ppm

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 7(97) Stabilitetsklass D, Vindhastighet 3 m/s. Mängd (kg) Tid (min) Utsläppshöjd Avstånd till 2940 ppm Avstånd till 6580 ppm 100 10 5 0 100 10 18 0 700 1 5 176 700 1 18 0 Stabilitetsklass E, Vindhastighet 2 m/s. Mängd (kg) Tid (min) Utsläppshöjd Avstånd till 2940 ppm Avstånd till 6580 ppm 100 10 5 0 100 10 18 0 700 1 5 301 700 1 18 0 Stabilitetsklass F, Vindhastighet 1 m/s. Mängd (kg) Tid (min) Utsläppshöjd Avstånd till 2940 ppm Avstånd till 6580 ppm 100 10 5 103 100 10 18 0 700 1 5 366 700 1 18 305 Tabell S.2. Beräkningar, som redovisas i tabell ovan, ger som resultat att EC-50 koncentration kan påverka personer utanför Arla endast vid stort utsläpp (700 kg) som går mycket snabbt (utsläppets varaktighet 1 minut). Personer kan komma att utsättas för denna koncentration på avstånd upp till 176 meter vid normala väderförhållanden och 366 meter vid väderförhållanden som är gynnsamma för gasspridning. Riskavstånd för nuläge, åtgärd 2 och åtgärd 2 illustreras i figur S.3 och S.4. Frekvensen skiljer sig enligt nedan för respektive åtgärdsalternativ. Frekvens för ett så stort utsläpp som ger påverkan utanför Arlas fastighet är utan åtgärder enligt utförda beräkningar 6,2 x 10-5 för normala väderförhållanden (176 meter, stabilitetsklass D) respektive 1,09 x 10-5 för ogynnsamma väderförhållanden (upp till 366 meter, stabilitetsklass E eller F). Detta motsvarar en motsvarande individrisk för allvarlig skada på 3 x 10-6 för avstånd 176 meter och 4,6 x 10-7 för avståndet 366 meter från utsläppskälla. Detta kan tolkas som att frekvens för att utsättas för allvarlig skada 176 meter från utsläppspunkten är en gång på 300 000 år, respektive en gång på 2 000 000 år 366 meter från utsläppspunkt. Vid utförande av åtgärdsförslag 2 för ammoniak är motsvarande individrisk för allvarlig skada 2,43 x 10-6 (176 m) (en gång på 400 000 år) respektive 3,64 x 10-7 (366 m) (en gång på 2 700 000 år). Vid utförande av åtgärdsförslag 3 är motsvarande individrisk för allvarlig skada 2 x 10-6 (176 m) (en gång på 500 000 år) respektive 3 x 10-8 (366 m) (en gång på 33 000 000 år).

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 8(97) Figur S.3: Riskavstånd för allvarliga skador på 50 % av antalet exponerade personer som befinner sig utomhus vid ett stort momentant utsläpp av ammoniak. Den rosa färgen (inre cirkel) visar område inom 176 meter från utsläppspunkt, vilket är gränsen för aktuell koncentration vid dimensionerande väderförhållanden. Den ljusblå färgen, yttre cirkel visar motsvarande värde vid väderförhållanden som är gynnsamma för gasspridning. Avstånd enligt figur visar riskavstånd. Frekvensen för när respektive avstånd nås varierar mellan nuläge och de olika åtgärdsförslagen enligt text ovan. För åtgärdsförslag 1 avseende ammoniaksystem kan inte det scenario som används för att studera jämförelseavstånd för EC50-värde möjligt, d.v.s. ett utsläpp av 700 kg ammoniak under en minut). Istället utförs en beräkning av hur långt EC50-koncentration når om hela systemets mängd släpps ut under 1 minut (d.v.s. 150 kg). Vid dimensionerande väderförhållanden (stabilitetsklass D, 3 m/s) ger det ett riskavstånd till allvarlig skada på 60 meter från utsläppskälla. Vid mer ogynnsamma väderförhållanden (stabilitetsklass F och 1 m/s) ger det spridning av EC50-koncentration till ett avstånd av 193 meter från utsläppskällan. Riskavstånd för åtgärd 1 illustreras i figur S.4.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 9(97) Figur S.4: Riskavstånd för allvarliga skador på 50 % av antalet exponerade personer som befinner sig utomhus vid ett stort momentant utsläpp av ammoniak vid utförande av åtgärd 1 på ammoniaksystemen. Den rosa färgen (inre cirkel) visar område inom 60 meter från utsläppspunkt. vilket är gränsen för aktuell koncentration vid dimensionerande väderförhållanden. Den ljusblå färgen, yttre cirkel visar motsvarande värde vid väderförhållanden som är gynnsamma för gasspridning (193 m). Avstånd enligt figur visar riskavstånd. Frekvens för denna händelse med åtgärdsförslag 1 är ej beräknad. Åtgärdsförslag Åtgärderna är uppdelade i generella åtgärder, åtgärder som minskar risken med ammoniak och åtgärder som minskar riskerna med salpetersyran. Generella åtgärder Vid nybyggnation av häkte, handelslokaler, kontorslokaler, verksamhetslokaler och samlingslokaler skall ventilationsintag placeras i riktning från Arla och ventilationssystem skall kunna stängas av med nödavstängningsknapp för att förhindra gasspridning in i byggnader. Denna åtgärd är särskilt viktig för häktet. Information skall ges till närliggande verksamheter så att de kan arbeta in aktuella risker i sitt systematiska brandskyddsarbete. Utrymningsvägar skall i möjligaste mån placeras i riktning från arla i stor utsträckning. Vid placering av utrymningsvägar i riktning mot Arla skall aktuella risker beaktas. I enlighet med SÄIFS 2000:2 krävs ett skyddsavstånd på 50 meter mellan cistern för 15 m 3 etanol och byggnad för allmänhet. Salpetersyrecisternens invallning skall kontrolleras och vid behov förstärkas för att kunna fungera som ett påkörningsskydd. Förvaringslokal för salpetersyra

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 10(97) skall förses med detektor till brandlarm. Möjlighet att detektera och ge larm vid läckage skall undersökas. Det skall undersökas om det i uppsamlingsbrunnen finns metaller som kan reagera med salpetersyran och bilda giftiga (nitrösa) och brandfarliga gaser (vätgas). Om så är fallet skall åtgärder vidtas. Åtgärder redovisade i Mötesprotokoll angående följdeffekter vid en olycka på Arla, daterat 2010-03-31, bifogat i Bilaga 7 till riskanalys upprättad 2010-05-19 skall utföras. Detta dokument bifogas även denna handling. Ammoniak Åtgärdsförslag 1 De åtgärder som utarbetats av Ingemar Andersson, WSP Systems, Falköping innebär att systemen byts ut mot tre separata system, vardera med 150 kg ammoniak. Systemen kommer att vara utformade som enhetsaggregat med kompressor, förångare och kondensor i samma enhet. Därmed kan mängden ammoniak som krävs minimeras. Ammoniak kommer endast att finnas i respektive kylmaskinrum. Därmed kommer inga komponenter med ammoniak finnas i byggnadens övriga delar eller utomhus. Om ett utläckage av ammoniak inträffar aktiveras ammoniaklarmet. Nödventilation (5 m 3 /s) startar. Innan ammoniaken släpps ut passerar den genom en scrubber som tvättar ner ammoniaken. Det är således en mycket liten mängd av ammoniaken som kan komma ut från lokalen. Lokalen är försedd med kraftig frånluft som förhindrar att gasen sprids från lokalen till intilliggande rum. Det är således en mycket liten sannolikhet att ett stort ammoniakutsläpp skall inträffa. Teoretiskt kan den maximala mängden i respektive system släppas ut (150 kg). Det kräver dock att all ammoniak släpps ut i rummet och att scrubbern inte fungerar. Åtgärdsförslag 2 Åtgärder enligt detta förslag är framtagna i samråd med Anders Lindborg, Ammonia Partnership. Följande åtgärder rekommenderas och utgör förutsättning för resultat som presenteras nedan: 1. I maskinrum och rum med isvattenslingor sitter inte detektorer placerade på lämpligaste sätt. De skall flyttas närmare evakueringsfläkt. Detektorerna skall kalibreras en gång per år av kompetent installatör. 2. Alla säkerhetsventiler och ventilation från lokaler med ammoniak skall samlas till en utblåsningsledning som mynnar över tak. Mynning skall placeras 18 meter ovanför omkringliggande marknivå. Detta medför lägre ammoniakkoncentration i marknivå vid ett utsläpp. 3. Oljedräneringar skall förses med självstängande ventiler enligt EN 378:2008 Säkerhetsföreskrifter för kyl och värmepumpanläggningar 4. Periodisk besiktning av rör och utrustning utomhus kring evaporativa kondensorer bör utföras av sakkunnig person 5. Förändringar och ingrepp i kylsystemet skall utföras i samråd med Kalmar Brandkår 6. Ventilation på häktet skall kunna stängas av

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 11(97) Åtgärdsförslag 3 Detta åtgärdsförslag innebär att samtliga åtgärder enligt Åtgärdsförslag 2 ovan utförs samt att ammoniakledningar och ammoniakrecipient till systemet med 700 kg ammoniak placerade utomhus byggs in. Evakuering från detta utrymme leds med kanal upp ovan tak enligt punkt 2 ovan. Salpetersyra I dagsläget finns salpetersyra dels på bulk, dels i lösa behållare. De lösa behållarna hanteras manuellt med truck. För att minska den manuella hanteringen och därmed även riskerna ändras hanteringen så att det som tidigare hanterats manuellt kommer att hanteras genom rörledningar från cistern. Därmed undviks den manuella hanteringen. Risknivå efter föreslagna åtgärder Samhällsrisk Nedan redovisas samhällsrisken för åtgärdsalternativ 1, 2 och 3 på ammoniaksystemen. I samtliga fall antas generella åtgärder enligt avsnitt 10.1 samt åtgärd vidtas på salpetersyrehanteringen enligt avsnitt 10.3. Samhällsrisk Ammoniak och Salpetersyra Frekvens av N eller fler dödsfall per år (F) 1,E-02 1,E-03 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 Nuläge Åtgärd 2 Åtgärd 3 Övre gräns Undre gräns Åtgärd 1 1,E-08 1 10 100 Antal dödsfall (N) Figur S.5: Figuren visar samhällsrisken för de tre olika åtgärdsalternativen för ammoniak samt åtgärd på salpetersyrehanteringen. Figuren visar även risknivå i nuläget. Samhällsrisken är placerad ALARP-området för åtgärd 2 och 3 på ammoniak. För åtgärd 1 blir samhällsrisken låg. Individrisk Nedan redovisas risknivån efter utförande av föreslagna åtgärder. I samtliga fall förutsätts åtgärder enligt avsnitt 10.1 (generella åtgärder) samt 10.3 (salpetersyreåtgärder).

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 12(97) Åtgärdsalternativ 1 Figur S.6 Vid utförande av åtgärder för ammoniak enligt alternativ 1 samt åtgärder på salpetersyrahanteringen sträcker sig inte området med hög risk utanför Arlas fastighet. Därmed blir risknivån mycket låg på planområdet. Åtgärdsalternativ 2 Nedan redovisas risknivån efter utförande av föreslagna åtgärder. De åtgärder som antas utföras är ammoniakåtgärder enligt alternativ 2 eller 3 i avsnitt 10.2.2, åtgärder enligt avsnitt 10.1 (generella åtgärder) samt 10.3 (salpetersyreåtgärder).

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 13(97) Figur S.7 Risknivå vid utförande av generella åtgärder, åtgärder för salpetersyrehantering och åtgärdsalternativ 2 för ammoniaksystemen.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 14(97) Åtgärdsalternativ 3 Nedan redovisas risknivån efter utförande av föreslagna åtgärder. De åtgärder som antas utföras är ammoniakåtgärder enligt alternativ 2 eller 3 i avsnitt 10.2.3, åtgärder enligt avsnitt 10.1 (generella åtgärder) samt 10.3 (salpetersyreåtgärder). Figur S.8 Risknivå vid utförande av generella åtgärder, åtgärder för salpetersyrehantering och åtgärdsalternativ 3 för ammoniaksystemen. Det är endast en marginell skillnad i risknivå i jämförelse med åtgärdsalternativ 2 för ammoniak. En begränsad del av planområdet är placerat inom ALARP-området. Riskavstånd etanolcistern Nedan redovisas erforderligt skyddsavstånd för etanolcistern. Figur S.9: Den röda cirkeln i figuren visar skyddsavståndet 50 meter som krävs mellan etanolcistern och byggnad utanför Arlas fastighet.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 15(97) Slutsats Denna riskanalys har påvisat att riskerna i områden, som gränsar till Arla Foods, är stora. Med den riskbild som finns på området i dagsläget bör det inte användas till något mer personintensivt än industriell verksamhet. Åtgärder krävs för att riskerna skall anses vara acceptabla för planerat planförslag. Vid utvärdering av analysens resultat och beslutsfattande är det viktigt att beakta de konservativa antaganden som analysen grundas på. Dessa redovisas i kapitel 9.1. Om inga åtgärder vidtas blir riskavståndet till gräns med oacceptabelt hög risk 130 meter från ammoniaksystemen på Arla. Mellan 130 och 150 meter från ammoniaksystemen är ALARP-området. På längre avstånd än 150 meter är risknivån låg. Vid den tidigare riskanalys som utförts 2006-01-17 var detta avstånd 125 meter. Med hänsyn till osäkerheter i analysen, eventuella följdeffekter samt att ALARP-området innebär att skäliga åtgärder skall vidtas, lades en säkerhetsmarginal på så att omfattande åtgärder krävdes vid byggnation 185 meter från Arla. Detta utfördes i samband med ett möte med Kalmar brandkår 2006-03-27. Mötesprotokoll bifogas i Bilaga 8. Även vid byggnation utanför 130 meter plus en eventuell säkerhetsmarginal skall åtgärder redovisade i Generella åtgärder, Avsnitt 10.1, utföras. Känslighetsanalys som redovisas i Bilaga 9 resulterar i att risknivån påverkas mycket av vilket beräkningsprogram som används. Huvudsakligen visar känslighetsanalysen ett utökat ALARP-område, som sträcker sig över stor del av planområdet. Sammanställning av påverkan på personer vid olika utsläpp Beräkningar för att undersöka omgivningspåverkan vid ett dimensionerande utsläpp på 100 kg under 10 minuter, via säkerhetsventil/nödevakuering 18 meter ovanför marknivå innebär att arbetsmiljöverkets takgränsvärde (50 ppm) inte överskrids 150 meter från utsläppskällan. Vid ett mycket stort utsläpp under mycket kort tid (700 kg på 1 minut) är koncentrationen 5000 ppm utomhus 150 meter från utsläppskällan vid ett utsläpp på höjden 18 meter. Detta vid stabilitetsklass E, 2 m/s. Denna koncentration är dödlig för 50 % vid exponering i cirka 30 minuter. Vid exponering i ett fåtal minuter, vilket är fallet om utsläppet sker så snabbt som i beräkningen, är det mindre än 5 % risk för dödsfall. Inomhus är koncentrationen max 500 ppm. Detta innebär att det är 5 % sannolikhet för skada på personer som utsätts för denna koncentration i 6 minuter. Detta scenario är med som en jämförelse. Scenariot är inte lämpligt att använda som dimensionerande för åtgärder eftersom frekvensen för denna typ av händelse mycket sällsynta händelse måste vägas in vid beslutsfattande. Frekvens och konsekvens av denna händelse redovisas i samhälls- och individriskkurvorna. Om utsläppet enligt ovan sker i marknivå blir koncentrationen 30 000 ppm utomhus 150 meter från utsläppskällan. Denna koncentration är dödlig för 50 % av utsatta personer vid exponering i 1 minut. Inomhus är koncentrationen max 3000 ppm. Detta innebär att det är 5 % sannolikhet för dödsfall för personer inomhus som utsätts för denna koncentration i 10 minuter. Vid exponering under kortare tid är risk för dödsfall lägre. Frekvens och konsekvens av denna händelse redovisas i samhälls- och individriskkurvorna. Genom att använda definitionen för individrisk kan frekvens på dödfall på aktuellt avstånd från

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 16(97) riskkällan tolkas enligt följande: Frekvensen att omkomma på avståndet 140 meter från riskkällan är en gång på 3 miljoner år. Frekvensen att omkomma på avståndet 150 meter från riskkälla är en gång på 33 miljoner år. Detta är ett teoretiskt resonemang som är viktigt att beakta vid åtgärdsbeslut. Den låga frekvensen för händelsen medför att åtgärder ej bör utföras utifrån detta scenario. Slutsats för respektive åtgärdsförslag för ammoniak Nedan ges slutsatser för respektive åtgärdsförslag. I samtliga förslag gäller att de åtgärder som redovisas i avsnitt 10.1 (generella åtgärder) samt i avsnitt 10.3 (åtgärder som avser salpetersyra) utförs. Åtgärdsförslag 1 ammoniak Dessa åtgärder ger en stor riskreducerande effekt. Åtgärderna är dock kostsamma eftersom ammoniaksystemen måste bytas ut till nya system. Den höga kostnaden bör vägas in i bedömningen om en acceptabel risknivå kan erhållas med andra åtgärder. Åtgärdsförslag 2 ammoniak För att minska ammoniakkoncentration i anläggningens omgivning skall eventuella utsläpp från anläggningen ske så högt upp som möjligt. Beräkningarna resulterar i att om utblåsmynning från säkerhetsventiler och nödevakueringsfläktar samlas och evakueras 18 meter ovan marknivån kommer koncentrationen vid marknivå att vara mycket låg vid dimensionerande scenario. Vid häktet, placerat 150 meter från ammoniakanläggningarna, blir koncentrationen 50 ppm utomhus vid dimensionerande utsläpp 18 meter ovan intilliggande marknivå. Inomhus är koncentrationen maximalt 10 % av utomhuskoncentrationen. Detta är en helt ofarlig koncentration. Lukt av ammoniak vid denna koncentration inomhus kan uppfattas av vissa personer. Arbetsmiljöverkets takgränsvärde för ammoniakkoncentration är 50 ppm. Inomhus underskrids koncentrationen med mycket god marginal. Vid ett mycket stort utsläpp under mycket kort tid (700 kg på 1 minut) är koncentrationen 5000 ppm utomhus 150 meter från utsläppskällan vid ett utsläpp på höjden 18 meter. Denna koncentration är dödlig för 5 % vid exponering i cirka 5 minuter. Inomhus är koncentrationen max 500 ppm. Detta innebär att det är 5 % sannolikhet för skada på friska personer som utsätts för denna koncentration i 6 minuter. Detta scenario är med som en jämförelse. Scenariot är inte lämpligt att använda som dimensionerande för åtgärder eftersom frekvensen för denna typ av mycket sällsynta händelse måste vägas in vid beslutsfattande. Frekvens och konsekvens av denna händelse redovisas i samhälls- och individriskkurvorna. Om utsläppet i scenario enligt ovan sker i marknivå blir koncentrationen 30 000 ppm utomhus 150 meter från utsläppskällan. Denna koncentration är dödlig för 50% av utsatta personer vid exponering i 1 minut. Inomhus är koncentrationen max 3000 ppm. Detta innebär att det är 5 % sannolikhet för dödsfall för personer inomhus som utsätts för denna koncentration i 10 minuter. Vid exponering under kortare tid är risk för dödsfall lägre. Samhällsrisken är efter åtgärder enligt åtgärdsalternativ 2 inom ALARPområdet. Individrisken är inom ALARP-området i en mindre del av planområdet. Detta område sträcker sig 150 meter från ammoniaksystemen, d.v.s. cirka 50 meter från Arlas fastighetsgräns. Gränsen för hög individrisk sträcker sig inte inom planområdet.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 17(97) Åtgärdsförslag 3 ammoniak Åtgärdsalternativ enligt förslag 3 ger ingen betydande riskreducerande effekt (samhällsrisk respektive individrisk) vid jämförelse med alternativ 2. Åtgärden att bygga in delar av systemet som är placerat utomhus påverkar frekvensen för ett scenario med utläckage av ammoniak cirka 5 meter ovan marknivå. De scenarier som kan medföra ett sådant utsläpp är läckage på rör eller tank. Detta är händelser med mycket liten frekvens (storleksordning en gång på 10 000 1000 000 år). En åtgärd med inbyggnation av delar av systemet medför att frekvensen för dessa scenarier minskar. Eftersom frekvensen för händelser av denna typ redan är väldigt låg är effekten av det svår att se i individrisk- respektive samhällsriskresultatet. Åtgärden ger främst en reducering av frekvensen för ett worstcasescenario eftersom sannolikheten för ett större utsläpp i närheten av marknivå minskar. Åtgärden är därför lämplig om en ökad säkerhetsnivå önskas på planområdet med hänsyn till möjligt worstcasescenario. Åtgärden försvårar ett eventuellt sabotageförsök på ammoniaksystemet eftersom åtkomlighet till dessa delar minskar för allmänheten. Sammanfattande bedömning De åtgärder som Brand & Riskanalys i samråd med Anders Lindborg, Ammonia Partnership, rekommenderar är generella åtgärder enligt avsnitt 10.1, ammoniakåtgärder enligt alternativ 2 (avsnitt 10.2.2) och salpetersyreåtgärder enligt avsnitt 10.3. Rekommenderade åtgärder innebär säkerhetshöjande förbättringar på befintliga anläggningar. Risknivån bedöms acceptabel för planerade byggnationer utifrån en bedömning enligt Riskhanteringsmodell för nybyggnationer och etableringar i Kalmar kommun, upprättad av Kalmar brandkår 2006-03-31, Dnr 2006-102. Åtgärderna ger bra förutsättningar att undvika irritation, panik och oro för personer på häktet eftersom risk att de utsätts för koncentrationer som kan uppfattas som farliga är mycket låg. Del av planområde närmast Arla har en individrisk mellan 10-5 och 10-7 (till 150 meter från ammoniaksystem på Arla). Detta riskbidrag kan jämföras med den generella risken att dö till följd av en olyckshändelse i Sverige som är 10-4, d.v.s. betydligt lägre än riskbidraget från Arla (se kapitel 4). I känslighetsanalys (Bilaga 9) visas hur beräkningarna påverkas av osäkerheter i beräknat spridningsavstånd. Resultatet blir att samhällsrisk placeras högre upp i ALARP-område samt att individrisken blir inom ALARP-området för en större del av planområdet. Gräns för hög individrisk sträcker sig dock inte inom planområdet. Rekommenderade åtgärder grundas på bedömningar utifrån samhälls- och individriskkriterier. Konsekvens av ett worst case scenario är ej lämpligt att dimensionera åtgärder utifrån. Detta motiveras utförligare i kapitel 4. För att reducera frekvens för ett worst case scenario kan åtgärdsalternativ 3 väljas. Detta efter att en bedömning av kostnad/nytta utförts.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 18(97) Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 18 1 Inledning 20 1.1 Problembeskrivning 20 1.2 Syfte och mål 20 1.3 Avgränsningar 21 1.4 Metod 21 1.4.1 Datorprogrammet Spridning i luft och Aloha 22 2 Objekt och processbeskrivning av Arla 23 2.1 Byggnadsbeskrivning 24 2.2 Verksamhet 24 2.3 Processbeskrivning 24 2.3.1 Osttillverkning 25 2.3.2 Vasslehantering 25 2.3.3 Centraldisk 25 2.3.4 Vatten 25 2.3.5 Ammoniakanläggning (kylsystem) 26 3 Riskhanteringsprocessen 29 3.1 Riskanalys 29 3.1.1 Konsekvens 29 3.1.2 Sannolikhet 30 3.1.3 Osäkerheter 30 3.2 Riskvärdering 30 3.3 Riskreduktion/kontroll 31 4 Acceptabel risk 32 4.1 Samhällsrisk 32 4.2 Individrisk 33 5 Grovanalys 34 5.1 Ammoniak 34 5.2 Etanol 34 5.3 Eldningsolja 35 5.4 Myrsyra 35 5.5 Natronlut 35 5.6 Salpetersyra 36 5.7 Transporter 36 5.8 Övriga riskobjekt i omgivningen 36 6 Ämnesegenskaper 38 6.1 Ammoniak 38 6.1.1 Fysikaliska data 38 6.1.2 Påverkan på människan 38 6.1.3 Påverkan på miljön 39 6.1.4 Ammoniak och brand 39 6.2 Salpetersyra 39 6.2.1 Fysikaliska egenskaper 40 6.2.2 Påverkan på människan 40 6.2.3 Salpetersyra och brand 40 6.2.4 Påverkan på miljön 40

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 19(97) 7 Scenarier 41 7.1 Bakgrund till scenarioval 41 7.1.1 Ammoniak 41 7.1.2 Salpetersyra 42 7.2 Identifierade brister i hanteringen 42 7.2.1 Ammoniak 42 7.2.2 Salpetersyra 43 7.3 Scenariobeskrivning 43 8 Riskanalys av ammoniakanläggningarna 45 9 Resultat 47 9.1 Konservativa antaganden i analysen 47 9.2 Samhällsrisk 47 9.3 Individrisk 48 9.4 Kompletterande beslutsunderlag 49 10 Åtgärdsförslag 56 10.1 Generella åtgärder 56 10.2 Ammoniak 56 10.2.1 Åtgärdsförslag 1 (tidigare redovisat i riskanalys 2010-05-19) 56 10.2.2 Åtgärdsförslag 2 57 10.2.3 Åtgärdsförslag 3 57 10.3 Salpetersyra 57 11 Risknivå efter föreslagna åtgärder 59 11.1 Sammanställning av hur åtgärdsförslagen påverkar risksitutationen 59 11.1.1 Ammoniak: Åtgärdsförslag 1 59 11.1.2 Ammoniak: Åtgärdsförslag 2 59 11.1.3 Ammoniak: Åtgärdsförslag 3 59 11.1.4 Salpetersyra 59 11.2 Samhällsrisk 60 11.3 Individrisk 60 11.3.1 Åtgärdsalternativ 1 61 11.3.2 Ammoniak: Åtgärdsförslag 2 eller 3 61 11.3.3 Riskavstånd etanolcistern 63 12 Osäkerheter 64 13 Slutsats 65 13.1 Sammanställning av påverkan på personer vid olika utsläpp 65 13.2 Slutsats för respektive åtgärdsförslag för ammoniak 66 13.2.1 Åtgärdsförslag 1 ammoniak 66 13.2.2 Åtgärdsförslag 2 ammoniak 66 13.2.3 Bedömning åtgärdsförslag 3 67 13.3 Sammanfattande bedömning 67 14 Källförteckning 68 Bilaga 1 Kvantitativ analys 69 Bilaga 2 Exponering av ammoniak 75 Bilaga 3 - Väderstatistik 76 Bilaga 4 - Befolkningstäthet 79 Bilaga 5 Källstyrka vid utsläpp inomhus 81 Bilaga 6 - Beräkningar i Spridning i luft och Aloha 82 Bilaga 7 Mötesprotokoll följdeffekter 90 Bilaga 8 Mötesprotokoll med information om skyddsavstånd i enlighet med Riskanalys upprättad 2006-01-17 92 Bilaga 9 Känslighetsanalys 93 Bilaga 10 Sammanställning kemikalier 2008 96

1 Inledning Riskanalys Upprättad 2012-02-29 20(97) I samband med ny detaljplan för Kv. Flodhästen har Brand & Riskanalys fått i uppdrag att utföra riskanalys för att undersöka hur verksamheten på Arla kan påverka personer i planerat detaljplanområde. En riskanalys utfördes för samma område 2006-01-17. Analysen uppdaterades 2010-05-19 med hänsyn till förändringar i ammoniaksystem samt planerna för intilliggande område. I analysen presenterades nya åtgärdsförslag för anläggningen. I denna riskanalys beaktas ytterliggare nya åtgärdsförslag framarbetade tillsammans med Anders Lindborg, Civilingenjör, Ammonia Partnership. Riskanalysen följer Riskhanteringsmodell för nybyggnationer och etableringar i Kalmar kommun, upprättad av Kalmar brandkår 2006-03-31, Dnr 2006-102. Tillstånd enligt miljöbalken till nuvarande och utökad verksamhet vid Arla Foods AB:s mejeri och ostlager i Kalmar finns och är daterat 2008-12-16, Diarienummer: 2008:4693-1. Extern granskning och utförda justeringar/kompletteringar Den analys som först upprättades över Arla 2006-01-17 tredjepartsgranskades 2010-01-20 av Johan Lundin, Brandingenjör och Teknologie doktor, WSP Brand & Risk. Inkomna synpunkter från denna granskning beaktades vid upprättande av riskanalysen 2010-05-19. En fråga som aktualiserades i samband med detta var riskbidraget från övriga farliga ämnen på Arla samt eventuella följdeffekter (dominoeffekter). Detta är utrett vid ett möte med Kalmar Brandkår. Mötesprotokoll redovisas i Bilaga 7. Ett frågeformulär daterat 2011-12-13 med frågor/kompletteringsönskemål avseende granskningshandling upprättad 2011-11-15 är upprättat av Kalmar Brandkår. Kompletterande beräkningar enligt detta formulär är i denna handling utförda för att tydliggöra riskavstånd till IDLH-värde för ammoniak (300 ppm) vid olika åtgärdsförslag/utsläppsscenarier. Beräkningarna redovisas i tabeller i kapitel 9.4. 1.1 Problembeskrivning Omvandling av ett industriområde till användning för nya, mer sårbara, användningsområden såsom häkte, handel, kontor och bostäder leder till att de risker som finns måste beaktas. På Arla Foods AB hanteras stora mängder giftiga och brandfarliga ämnen. De farliga ämnena leder till att vissa risker finns för personer i industrins närhet. Därav bör en riskanalys genomföras för att underlätta beslut angående vad området kan nyttjas till. 1.2 Syfte och mål Syfte med riskanalysen är att klargöra vilken risknivå som erhålls på planområdet till följd av Arlas verksamhet. Det skall även undersökas hur riskreducerande åtgärder påverkar risksituationen på området. Analysen skall redovisa risknivån utan, respektive med åtgärder. Den analys som utförs för fallet utan åtgärder tar hänsyn till de förändringar som utförts mellan åren 2005 och 2010. Analysen skall ge svar på var, i förhållande till Arla, nybyggnationer kan ske utan att ytterligare åtgärder vidtas. Detta benämns som Alternativ 1 i tidigare upprättad riskanalys, daterad 2010-05-19.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 21(97) Risknivån på området om vissa riskreducerande åtgärder vidtas skall redovisas. I riskanalys daterad 2010-05-19 redovisas ett åtgärdsförslag under Alternativ 2. I denna analys kommer ytterliggare åtgärdsförslag att presenteras. Vidare skall hänsyn tas till Arlas planer på framtida expansion. Målet är att fastställa vilka åtgärder som krävs för byggnationer enligt: Detaljplan för Rifa-området, Flodhästen 4 mfl. Fastigheter, Kalmar kommun, upprättad 2011-06-16 av Emil Andréasson. Riskanalys utgör beslutsunderlag för kommun för att avgöra vilka åtgärder som krävs för planerad nybyggnation. Med hänsyn till etablering av ett häkte i området beaktas särskilt de utökade risker detta kan innebära. Studier av spridningsavstånd för olika utsläppsscenarier redovisas (dimensionerande scenarier samt worst case ). 1.3 Avgränsningar Analysen beaktar främst de ämnen som har toxiska egenskaper och som kan innebära fara för människors hälsa (såsom ammoniak och salpetersyra). Risker för brand och explosion beaktas endast i begränsad omfattning. Följdeffekter av en brand behandlas separat. Enbart risk för tredje man har beaktats vilket innebär att ingen hänsyn tas till skada på personer på Arlas tomt, egendom och miljö. De skadeverkningar som drabbar personer inom riskområdet antas uppkomma direkt av ämnets toxicitet. I frekvensberäkningar har vissa uppskattningar gjorts avseende antal komponenter och rörlängder i delsystemen. De felfrekvenser som används gäller generellt för vissa typer av komponenter vilket innebär att begränsad hänsyn har tagits till material och utformning på specifik anläggning. 1.4 Metod Analysarbetet utförs genom möte och platsbesök med Arla, Kalmar kommun och räddningstjänst. En riskanalys är en systematisk identifiering av olycksrisker och bedömning av risknivåer, Davidsson (2003) Den riskanalysmetodik som används innebär följande moment: Definiera och avgränsa systemet: Detta moment definierar vad som innefattas i det system som ska analyseras. Inledningsvis ges en beskrivning av anläggningen med geografiskt läge och omgivningar m.m. Identifiering av risker: Identifiering av riskkällor sker genom intervjuer och platsbesök mm. Intervjuerna klargör organisatoriska och verksamhetsrelaterade brister. Viktig information om riskkällor erhålls även genom att undersöka teknisk utrustning och hur hanteringen sker med de giftiga ämnena. Grovanalys: En grovanalys genomförs genom att studera de kemikalier som hanteras på Arla. Utifrån grovanalysen väljs ett antal ämnen ut som studeras med den scenariometodik i en kvantitativ analys där sannolikhet och konsekvens bedöms/beräknas för de identifierade scenarierna.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 22(97) Kvantitativ analys I denna analys beräknas konsekvenser och frekvenser för att olika scenarier ska ske. Frekvenserna beräknas genom felfrekvensdata för komponenter. För att kunna bedöma de konsekvenser som ett utsläpp ger upphov till i form av riskavstånd m.m. används en spridningsmodell. Riskberäkningen kombinerar felfrekvens och konsekvens till ett riskmått. Risken presenteras i form av samhällsrisk och individrisk. Efter att riskerna bedömts eller beräknats utarbetas åtgärdsförslag för att minska riskerna. Utöver individ- och samhällsrisk redovisas även konsekvens av worst case scenario. Detta för att ge en bild av vilka riskavstånd som kan uppstå om ett stort läckage uppstår. I individ- och samhällsriskberäkningar beaktas endast dödsfall. För att även ta hänsyn till riskavstånd för allvarlig skada utförs beräkningar även med detta kriterie. Utifrån dessa moment skapas en bra grund för beslutsfattande där riskanalysen fungerar som en del av beslutsunderlag. 1.4.1 Datorprogrammet Spridning i luft och Aloha För att beräkna koncentrationer på olika avstånd från utsläppskällan används datorprogrammet Spridning i luft. Programmet finns i RIB (Räddningsverkets informationsbank) och innefattar beräkningsmodeller för exponering av olika kemikalier. Programmet tar främst hänsyn till den passiva spridningen där vinden är den dominerande faktorn. Det leder till att resultaten i närheten av utsläppspunkten kan bli missvisande, eftersom den aktiva spridningen är stor där, Sanglén (2005). I denna riskanalys är det av mindre betydelse eftersom syftet är att undersöka hur personer som befinner sig på angränsande områden till Arla påverkas av ett utsläpp. Indata som behövs till programmet är information om ämnets fysikaliska egenskaper, hur det lagras, storlek på utsläppshål, väderförhållanden och hur omgivningen ser ut. Beräkningar utförs även med datorprogrammet Aloha 5.4.1.2 för att erhålla resultat från två olika modeller och möjliggöra en mer detaljerad analys. Programmet är utvecklat av Office of Emergency Management, EPA and Emergency Response Division, NOAA. Mer information om programmet kan erhållas från United States Environmental Protection Agency, www.epa.gov.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 23(97) 2 Objekt och processbeskrivning av Arla Kalmar mejeri är beläget i en blandad stadsmiljö nordväst om Kalmars centrum (Kv. Flodhästen 3). Inom ett område med en radie på 500 m från mejeriet finns följande anläggningar: Söder om Erik Dahlbergs väg i kvarteret Giraffen finns ett varierat utbud av service såsom köpcentrum, butiker, restaurang och bensinstation I norr finns närmast ett affärskvarter och därefter bostadsfastigheter. I väster återfinns en bensinmack och bilförsäljning samt bilverkstäder. I öster ligger förre detta Evox Rifas industriområde samt ett nybyggt polishus. Norr om polishuset planeras nybyggnation av handel och bostäder. Häkte planeras väster om polishuset. Totalt planeras 10 000 m 2 byggnadsyta handel, 500 lägenheter och ett häkte. Närmast Arla placeras parkeringsplats. Figur 2.1: Översiktbild över aktuellt område som illustrerar hur byggnation planeras.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 24(97) Figur 2.2: Planerad användning av planområdet. 2.1 Byggnadsbeskrivning Arlas anläggning består av sammanbyggda huskroppar med varierande typ av bärverk, som i huvudsak utgörs av betong och stål. Det förekommer även en del inslag av murverk. Takkonstruktionen består till stor del av profilerad stålplåt med ovanförliggande obrännbar isolering samt papp- eller plåtbeläggning. Papp är i brandteknisk klass T. Bjälklag är av prefabricerade betongelement. Fasadbeklädnaden består av dels puts/tegel, dels plåt. Huvudanläggningen är i huvudsak i två plan. Nuvarande mejeri togs i drift 1954. Vissa om- och tillbyggnader har gjorts bl.a. 1972 1974 då förändringar gjordes med anledning av utökad verksamhet. 2.2 Verksamhet Arla har för avsikt att av invägningsmängden 250 000 ton mjölk och mjölkbiprodukter per år, tillverka uteslutande 18000 ton ost per år. Processen är i dagsläget förberedd för en 25 % processökning. Vid en eventuell processökning räcker inte befintligt ostlager till, varav en tillbyggnad är erforderlig. Totalt har Arla 120 anställda varav ett 10-tal personer jobbar nattetid. Driftpersonal jobbar i tvåskift. Produktion bedrivs under hela dygnet, 7 dagar i veckan. 2.3 Processbeskrivning Mjölken och mjölkbiprodukterna levereras till mejeriet i tankbilar. Vid mjölkmottagningen mäts och kyls mjölken innan den förs till helmjölkslagret. Från helmjölkslagret överförs mjölken till mjölkbehandlingen där mjölkråvaran renas, pastöriseras samt fettstandardiseras. Den behandlade råvaran överförs från mjölkbehandlingen till respektive förädlingsgren.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 25(97) 2.3.1 Osttillverkning I Kalmar finns utrustning för tillverkning av stor rund ost. Osten tillverkas satsvis i ystningstankar. Varje sats mjölk tempereras och tillsätts bakteriekultur och löpe, varefter mjölken koaguleras. Koaglet skärs i tärningar varefter omrörning, värmning och vassleavtappning sker. Den avtappade vasslen samlas upp i härför avsedda tankar. Efter formning och pressning, kyls och saltas ostarna. Slutligen lagras ostarna i lager, vars temperatur och luftfuktighet regleras. Ostarna ytbehandlas i flera omgångar. 2.3.2 Vasslehantering Vasslen från ystningsprocessen avleds till tanklager för obehandlad vassle, härifrån pumpas den via en sil, där större ostkorn silas bort, till separatorn för avskiljning av fettet. Vasslegrädden utnyttjas för reglering av fetthalten i ystmjölken. Viss del vassle vidareförädlas, övrigt försäljs som foder. 2.3.3 Centraldisk All processutrustning diskas minst en gång per dygn. Det finns två centraldiskanläggningar, en för obehandlad och en för behandlad mjölk. Disklösningarna återuppsamlas efter disk, en viss utspädning och förlust sker hela tiden vid disk, varför nytt koncentrat tillförs disklösningen. Detta styrs genom konduktivitetskontroll. Disklösningen cirkuleras över objektet innan den samlas upp för att senare avledas via neutralisationstanken till spillvattennätet. Vid mejeriet finns anläggning för förvaring av lut- och syrakoncentrat som består av 2 x 17 m 3 invallade tankar. 2.3.4 Vatten Vatten för produktion och rengöring erhålls från kommunens kommunala vattenledningsnät. Anläggningen är utrustad med skilda ledningssystem för spillrespektive dagvatten vilka är anslutna till kommunens ledningssystem. Allt processavloppsvatten från mejeriets samtliga diskstationer avleds till neutralisationstank där neutralisering sker, innan det släpps till det kommunala nätet. Produktkondensat och permeat från mejeriets RO-filter används till diskvatten genom att detta vatten renas över en filtreringsanläggning (RO-filter). Avloppsvattnet skall, före avledning till det kommunala reningsverket, undergå minst utjämning och vid behov PH-justering. PH skall som riktvärde ligga inom intervallet 6,5 9,5. Neutralisering av spillvattnet enligt ovan sker med hjälp av salpetersyra (53 %) och natronlut (46 %). 2005 år förbrukades cirka 120 000 liter salpetersyra och 12 000 liter natronlut. De senaste åren har salpetersyraåtgången minskat med 75 % på grund av övergång till neutralisering med koldioxid.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 26(97) Bild 2.2: Översiktsbild av neutraliserings- Bild 2.3: Förvaring av salpetersyra. anläggning. 2.3.5 Ammoniakanläggning (kylsystem) För att hålla rätt temperatur i ostlager under de varmaste sommarmånaderna används effektiva kylsystem med ammoniak. Ammoniaken finns till största delen inomhus men även i rörledningarna utomhus till kondensor och i tank. Det finns fyra olika ammoniaksystem, det största är på ca 2 000 kg, ett är på ca 700 kg och övriga två är på ca 150 kg vardera. Det största systemet används bara under årets två varmaste sommarmånader. Det mindre kylsystemet, med 700 kg ammoniak, används ca 4 månader om året (juni-september). Systemen är dels direkta, dels indirekta. Ett direkt kylsystem innebär att köldmediet distribueras till den kylda lokalen och är i direkt kontakt med det medium som ska kylas. Indirekt kyla innebär att köldmediet inte är i kontakt med den kylda lokalen. Ett mellanmedium används, exempelvis vatten eller saltlösning. Kortfattat kan det direkta systemet beskrivas enligt följande: Ammoniak som är i vätskefas leds via rör ner till isvattenbadet. Ammoniaken expanderar och omvandlas till gas varav omgivande vatten kyls. Ammoniaken som nu är i gasfas leds via kompressorer ut till kondensorn. Kondensorn som är placerad utomhus omvandlar ammoniaken till vätska varav processen börjar om. Vid ett eventuellt läckage i kylmaskinrum finns en nödevakueringsfläkt som har en kapacitet på ca 4 m 3 /s. Vätske- och ångavskiljare (kondensor) är placerade på byggnadens tak. Från nämnda kylmaskinrum går det en kraftig stam som löper längs yttertaket på byggnaden. Det skall förtydligas att ute i processen förekommer ingen ammoniak. Som kylmedel används där en blandning av 20 % glykol och 80 % vatten.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 27(97) Bild 2.4: Översiktsbild av isvattenbad. Bild 2.5: Nödevakueringsfläkt. Bild 2.6: Kompressor. Bild 2.7: Kondensor på tak. Bild 2.8: Ammoniaktank på tak (recipient).

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 28(97) Ammoniaklarm finns i kylmaskinrummen. Vid larmaktivering ges en lokal signal i rummet, larmet startar inte utrymning av hela byggnaden. Larmet är kopplat till driftpersonalens mobiltelefoner.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 29(97) 3 Riskhanteringsprocessen Med begreppet risk menas i denna rapport en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens för en händelse som leder till negativa konsekvenser. Riskhantering innebär således hantering av händelser som kan ge negativa konsekvenser. Det kontinuerliga arbetet som bedrivs för att hantera risker kallas riskhanteringsprocessen. Nedan beskrivs kortfattat denna process som också illustreras i figur 3.1. Därefter beskrivs de ingående delarna, med tyngdpunkt på riskanalysdelen. Riskanalys Bestäm omfattning Identifiera risker Uppskatta risker Riskbedömning Riskhantering Riskvärdering Acceptabel risk Analys av alternativ Riskreduktion/kontroll Beslutsfattande Genomförande Övervakning Figur 3.1 Figuren visar riskhanteringsprocessens olika delar IEC (1995). 3.1 Riskanalys En riskanalys innebär en systematisk identifiering av olycksrisker och bedömning av risknivåer. Analysen genomförs genom beräkningar eller uppskattningar av konsekvenser och sannolikheter för identifierade risker, Davidsson (2003). Sammanvägning av sannolikhet och konsekvens kan utföras på en mängd olika sätt i en riskanalys. Exempel på faktorer som påverkar vilken metod för beräkning av risk som är lämplig är följande: syftet med analysen, analysens omfattning, tillgång till information och tillgänglig tid för analysen. En riskanalys kan antingen genomföras kvalitativt, kvantitativt eller genom en kombination av de båda metoderna. Att en analys är kvalitativ innebär att riskerna endast rangordnas, genom att ange om de är stora eller små. Kvantitativ analys innebär att riskerna beräknas. 3.1.1 Konsekvens Beräkning eller bedömning av konsekvens innebär att försöka förutsäga vilka effekter som kan uppstå om en viss olycka inträffar, exempelvis vilka gaskoncentrationer som uppstår på ett givet avstånd från en utsläppskälla. I anslutning till detta görs en bedömning av vilka skador som kan uppstå i omgivningen, exempelvis skada på människa till följd av denna koncentration.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 30(97) 3.1.2 Sannolikhet Det finns olika metoder för att beräkna eller bedöma sannolikheten för att en händelse ska inträffa. Följande metoder är användbara, Davidsson (2003): Empiriska skattningar. Baseras på statistik över frekvenser för inträffade skadehändelser. Denna metod är främst användbar för frekventa olyckskategorier, exempelvis bilkrockar och bränder. Logiska system. När denna metod används kartläggs de orsaker som tillsammans eller var för sig kan leda till den händelse som analyseras. Sannolikheten för händelsen beräknas genom att kombinera sannolikhetsdata för varje ingående delhändelse. Expertbedömningar. Expertbedömningar är ofta den enda möjliga metoden på grund av brist på tillförlitlig data. Bedömningarna grundas på erfarenheter och kompetensen hos bedömaren är därför av stor betydelse. 3.1.3 Osäkerheter Risker är alltid förenade med osäkerheter. Därför är det i en riskanalys viktigt att, förutom beräkna eller bedöma konsekvens och sannolikhet, även beakta de osäkerheter som finns i analysen. Osäkerheter vid bestämning av sannolikhet beror bland annat på tillförlitlighet på och mängd av felfrekvenser. Osäkerheter vid konsekvensberäkning beror till stor del på att verkligheten måste förenklas för att passa in i en beräkningsmodell. En förenkling innebär att information utelämnas för att göra en beräkning möjlig. Det är viktigt att i största möjliga utsträckning genomföra förenklingar så att konservativa resultat erhålls. Eftersom riskanalysen ofta är en del i ett beslutsunderlag är det viktigt att redovisa hur de osäkerheter som finns påverkar beslutssituationen. 3.2 Riskvärdering En riskvärdering sker när en risk har identifierats och analyserats och beslut ska fattas beträffande om risken kan anses vara acceptabel eller inte. Begreppet acceptabel risk leder till svåra avvägningar. Exempel på problem kan exempelvis vara vem som avgör vad som är acceptabelt och vilken nytta som krävs av ett risktagande för att det ska anses acceptabelt. I Räddningsverkets rapport Värdering av risk, Davidsson (2002) beskrivs följande fyra principer som kan användas som underlag för värdering av risk: Rimlighetsprincipen. Det bör inte i en organisation finnas risker som med rimliga medel kan undvikas. Principen leder till att risker som med ekonomiskt och tekniskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras ska åtgärdas, oavsett hur stor risken är. Proportionalitetsprincipen. Det totala antalet risker som en organisation medför bör vara proportionerliga med de fördelar som organisationen skapar. Fördelningsprincipen. Riskerna bör vara fördelade så att vissa personer eller grupper inte utsätts för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar risken innebär för samma person eller grupp. Principen om undvikande av katastrofer. Risker bör hellre realiseras i olyckor med begränsade konsekvenser, som kan hanteras av de beredskapsresurser som finns tillgängliga, än i katastrofer.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 31(97) 3.3 Riskreduktion/kontroll Denna del av riskhanteringsprocessen innebär genomförande av riskreducerande åtgärder och kontroll av att risken minskat. Beslutsfattande är en viktig del av detta moment i riskhanteringsprocessen. Det finns flera olika beslutskriterier som kan användas, enligt Mattsson (2000) kan beslutskriterierna delas in i fyra huvudkategorier: Teknologibaserade kriterier. Kriteriet innebär att bästa möjliga teknik som finns för att minska risker ska användas. Rättighetsbaserade kriterier. Detta kriterie innebär att alla personer har rätt att inte utsättas för en risk överstigande ett visst värde. Nyttobaserade kriterier. Beslutskriteriet innebär att en åtgärd väljs efter en avvägning mellan dess kostnad och nytta. Hybridkriterier. Detta innebär en kombination av flera av de ovanstående kriterierna. Exempelvis kan en maximal risknivå sättas (rättighetsbaserad) varefter de åtgärder som leder till en risknivå under den maximala utvärderas med nyttobaserade kriterier.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 32(97) 4 Acceptabel risk Det finns inga nationella krav på vilken samhällsrisknivå som maximalt ska accepteras. Därför är det upp till beslutsfattaren att avgöra vilka risker som ska anses som acceptabla. DNV (Det Norske Veritas) har gett förslag på risknivåer som kan användas för att avgöra om en risk är acceptabel eller inte (Davidsson 2002). Kriterierna baseras på att samhällsrisken redovisas i form av en F/Nkurva, och individrisken redovisas som risken för dödsfall per år på ett visst avstånd från riskkällan. Dimensionering utifrån risknivå redovisad i form av samhälls- och individrisk är en allmänt accepterad metod. Kriterierna utifrån DNV ger ett mer relevant beslutsunderlag än att endast använda sig av dimensionering enligt deterministisk värdering med worst case scenario. Att utgå från värsta tänkbara skadehändelse medför i många fall att orimligt stora resurser satsas på att förhindra olyckor som är mycket osannolika, Davidsson (2002). Detta synsätt är i praktiken endast tillämpligt i undantagsfall. För att kunna relatera ett riskmått till vad det innebär i praktiken kan en jämförelse med andra risker göras. Nedan följer en jämförelse med den normala risken att dö för personer i Sverige. Risk att dö per år varierar under en persons livstid. Enligt IPS (2001) är risken att dö som lägst i åldern sju till åtta år. Då är dödsrisken cirka 10-4 per år. För yngre och äldre personer är risken högre. Dödlighet genom olyckshändelser är cirka 10-4 per år (en gång på 10 000 år). Som exempel kan nämnas att risk att träffas av blixten och omkomma är 10-7 per år (1 på 10 000 000 år). Risk att omkomma i trafiken 10-5 per år (1 på 100 000 år), (SRV 1997). 4.1 Samhällsrisk Samhällsrisken redovisas ofta i form av ett F/N-diagram. I ett sådant diagram visas sambandet mellan den ackumulerade frekvensen av händelser och antal omkomna. Det innebär att frekvensen för N eller fler omkomna redovisas. Oacceptabla risker ALARP Riskerna kan anses som små Figur 4.1: Figuren visar ett F/N-diagram där frekvensen per år för ett visst antal omkomna redovisas. Den röda linjen ligger på frekvensen (F) 10-5 för 10 omkomna (N). Det ska tolkas så att frekvensen för 10 eller fler omkomna är 10-5. Frekvensen 10-5 innebär att det sker en gång på 100000 år. I detta fallet innebär det således 10 eller fler dödsfall på 100000 år.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 33(97) Ovanför den röda linjen är riskerna oacceptabelt stora. Det innebär exempelvis att frekvensen för 10 eller fler omkomna inte får vara större än 10-5. Mellan den gröna och röda linjen är det så kallade ALARP-området. ALARP står för As Low As Reasonably Practicable vilket ska tolkas som att om riskerna ligger inom detta område bör skäliga åtgärder vidtas för att sänka de befintliga riskerna. Om riskerna befinner sig under den gröna linjen kan de anses vara små. 4.2 Individrisk Individrisk definieras som risken att dö för en person som står på en plats under ett år. Individrisken minskar med avståndet från riskkällan. I Davidsson (2002) föreslås följande kriterier för individrisk: övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras är 10-5 per år. Övre gräns för område där risker kan anses små är 10-7. Risker mellan dessa två frekvenser per år ligger inom ALARP-området (se ovan).

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 34(97) 5 Grovanalys Grovanalysen har genomförts för att klargöra dels vilka brandfarliga och toxiska ämnen som finns på Arla foods, dels vilka ämnen som ska studeras mer i detalj i riskscenarier. Grovanalysen börjar med en undersökning av samtliga kemikalier som används. Först studeras en kemikalieförteckning där information finns om ämnenas användningsområde, risk- och skyddsfraser, egenskaper och förbrukningsmängd. Denna redovisas i Bilaga 9. Utifrån den informationen gallras ämnen som är toxiska eller brandfarliga och hanteras i stora mängder. Egenskaper hos de utvalda ämnena undersöks genom studier av produktblad, farligtgodsblad, information från leverantör och i Räddningsverkets informationsbank (RIB 2009). De ämnen enligt tabell som redovisar samtliga hanterade ämnen som bedöms relevanta att hantera i grovanalys är följande: ammoniak, eldningsolja, etanol, myrsyra 85 %, natronlut och salpetersyra. 5.1 Ammoniak Information om ammoniakens egenskaper redovisas i kapitel 6. Ammoniak finns i fyra olika system. Två mindre system med 150 kg ammoniak i varje, ett system med 700 kg och ett system med 2 ton ammoniak. Följande säkerhetsförbättringar har genomförts sedan 2006: Omfattning av ammoniakdetektorer har ökat vilket medför en tidigare detektion av ett läckage Flödesscheman har upprättats och ventiler m.m. har märkts upp för enklare avstängning och sektionering av systemet. Alla avstängningsventiler är dock manuella så att en person måste in i aktuell lokal för att manövrera ventilerna. Dokumenterade veckoronderingar sker på samtliga kylsystem Vindriktningsvisare har monterats Förbättringarna bedöms minska frekvensen för ammoniakläckage vilket beaktas i beräkningarna. Ammoniaksystemen utreds kvantitativt i kapitel 8. 5.2 Etanol En cistern med 15 m 3 etanol är placerad i en tillbyggnation i den sydöstra delen av byggnaden. Lokalen är försedd med brandlarm, ex-klassad utrustning och tryckavlastning. Risker med etanolen bedöms vara hanterade i erforderlig omfattning under förutsättning att förvaring och hantering sker enligt SÄIFS 2000:2 och SÄIFS 1997:9. I enlighet med SÄIFS 2000:2 krävs ett skyddsavstånd på 50 meter mellan cistern för 15 m 3 etanol och byggnad för allmänhet. Detta skyddsavstånd måste beaktas vid placering av byggnader i Arlas närhet. Utöver detta och den bedömning av följdeffekter som utförs tillsammans med räddningstjänst och redovisas i Bilaga 7 bedöms ej vidare analys nödvändig.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 35(97) 5.3 Eldningsolja Förvaring och hantering av eldningsolja förutsätts vara utförd i enlighet med SÄIFS 2000:2 och 1997:9. Eldningsolja förvaras i två cisterner á 75 m 3 vardera. Cisternerna är placerade cirka 15 meter från huvudbyggnad och 12 meter från lokal där IBC-behållare med salpetersyra förvaras för neutralisering av spillvatten. När oljepanna används för uppvärmning sker påfyllning av cisternerna cirka varannan vecka. Hantering och förvaring av eldningsolja bedöms ej medföra betydande riskpåverkan på omgivningen. Ämnet beaktas i utredning av följdeffekter som utförs tillsammans med räddningstjänst och redovisas i Bilaga 7. Därmed anses riskbidraget vara hanterat. 5.4 Myrsyra Myrsyra förvaras i en invallad cistern med volymen 15 m 3 utomhus. Därifrån går ledning in till en 100-litersbehållare. Denna behållare fylls 2-3 gånger per dag. Från behållare går ledningar till ett rum där syran tillsätts vassle. Cisternen fylls cirka 10 gånger per år. Fyllning sker av två personer, en från Arla samt tankbilschaufför. Nödstopp finns vid fyllningen som kan användas för att stoppa flödet om en slang brister etc. Vid fyllningsplatsen är det kraftig lutning mot en brunn där syra kan samlas upp vid ett utläckage. Myrsyra är en brandfarlig och frätande sur vätska. Vid ett utsläpp rekommenderas ett avspärrningsområde på 50 meter generellt och 100 meter vid risk för häftig reaktion enligt RIB 2009. Häftiga kemiska reaktioner kan uppstå med andra ämnen vilket ger värmeutveckling och lättantändligt material kan börja brinna. Ämnets brandfarliga egenskaper hanteras enligt SÄIFS 2000:2 och 1997:9. De frätande egenskaperna bedöms främst kunna orsaka skador för personer som kommer i direkt kontakt med vätskan. Därmed har det en begränsad påverkan på personer på planområdet. Hantering skall ske enligt gällande regelverk och lämpliga instruktioner. Ämnet beaktas i utredning av följdeffekter som utförs tillsammans med räddningstjänst och redovisas i Bilaga 7. Därmed anses riskbidraget vara hanterat. 5.5 Natronlut Cisternen med volymen 17 m 3 fylls cirka en gång i månaden. Fyllning sker av två personer, en från Arla samt tankbilschaufför. Nödstopp finns vid fyllningen som kan användas för att stoppa flödet om en slang brister etc. Vid fyllningsplatsen är det kraftig lutning mot en brunn där lut kan samlas upp vid ett utläckage. Natronlut (natriumhydroxid) är en frätande basisk vätska som kan ge hudskador vid kontakt. Vid kontakt med vissa metaller bildas vätgas som kan ge explosiv knallgas tillsammans med luft. Ämnet kan främst orsaka personskador vid direktkontakt varför det bedöms ha en begränsad riskpåverkan på personer utanför Arla. Ämnet beaktas i utredning

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 36(97) av följdeffekter som utförs tillsammans med räddningstjänst och redovisas i Bilaga 7. Därmed anses riskbidraget vara hanterat. 5.6 Salpetersyra Salpetersyra som används till diskning förvaras i Cistern. Cisternen med volymen 17 m 3 fylls cirka en gång i månaden. Fyllning sker av två personer, en från Arla samt tankbilschaufför. Nödstopp finns vid fyllningen som kan användas för att stoppa flödet om en slang brister etc. Vid fyllningsplatsen är det kraftig lutning mot en brunn där syra kan samlas upp vid ett utläckage. Information om salpetersyrans egenskaper redovisas i kapitel 6. Användning av salpetersyra har minskat eftersom en övergång till neutralisering av spillvatten med kolsyra har skett. Salpetersyran till neutraliseringen förvaras i IBC-behållare. Innan övergången användes cirka tre kubikmeter per vecka. Detta har minskat till två till tre kubikmeter salpetersyra per månad, d.v.s. en minskning med cirka 75 %. Salpetersyrehanteringen i IBC-behållare utreds kvantitativt i kapitel 7. 5.7 Transporter Transporter av de farliga ämnena till Arla har inte beaktats i den tidigare utförda riskanalysen (daterad 2006-01-17) eftersom det ligger utanför analysens syfte. Ammoniak finns inne i slutna system och förbrukas således inte. Därmed är ammoniaktransporterna till anläggningen begränsade. Etanol förbrukades cirka 146 000 kg år 2008. Eldningsolja förbrukades 2034 m 3 år 2008. Myrsyra förbrukades 132 800 kg år 2008. Natronlut förbrukades 283 000 kg år 2008. Salpetersyra förbrukades cirka 175 000 kg år 2008. Totalt transporteras 2 770 800 kg = ca 2770 m 3. Om det antas att varje transport innehåller 15 m 3 vätska innebär det 2770/15 = 185 transporter per år. Det är cirka en transport varannan dag under hela året. En jämförelse kan göras med farligtgodstransporten på Södra vägen, som är en rekommenderad led för farligt gods, där det körs cirka 30 transporter med farligt gods varje dygn. Det farliga ämne som dominerar transportmängden på vägen är brandfarlig vätska. De närmsta bostäderna placeras cirka 70 meter från vägen, vilket innebär att dessa inte påverkas av en olycka med brandfarlig vätska på vägen. Med bakgrund av detta och att aktuell väg inte är en transportled för farligt gods bedöms djupare analys av farligtgodstransporterna inte vara nödvändiga eftersom deras riskbidrag kan försummas. 5.8 Övriga riskobjekt i omgivningen I närheten av området finns två bensinstationer. Shell ligger väster om Arla och Preem är beläget söder om Arla. Avstånd mellan Preem, som är placerad närmast planområdet och närmsta planerade byggnation är cirka 70 meter. I

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 37(97) Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer: Handbok maj 2008, Björn Herlin, Räddningsverket, anges skyddsavstånd mellan bensinstationer och intilliggande bebyggelse med avseende på drivmedlets brandfarliga egenskaper. Där anges det längsta skyddsavståndet till 25 meter från lossningsplats till bostäder och liknande byggnader. Observera att längre avståndskrav kan finnas exempelvis på grund av hälsoskäl, arbetsmiljöskäl eller liknande vilket inte beaktas i denna analys.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 38(97) 6 Ämnesegenskaper I detta kapitel beskrivs de kemiska egenskaperna hos de toxiska ämnen som ska analyseras mer i detalj. 6.1 Ammoniak Ammoniak används i stora mängder för kylning. Avsnittet bygger på information hämtad från Haeffler (2000). 6.1.1 Fysikaliska data Ammoniak är vid normalt tryck och temperatur en färglös gas med starkt stickande lukt. Kokpunkten för vattenfri ammoniak vid atmosfärstryck (101,325 kpa) är -33 C. Gasen förvaras normalt som vätska, då antingen nedkyld eller under tryck. Ammoniak är mycket lättlösligt i vatten. Vid 20 C löser sig ca 700 liter ammoniakgas i en liter vatten. Vid kontakt med vatten utvecklas värme vilket leder till att flytande ammoniak snabbt förångas. Det är därför viktigt att undvika att ammoniak i vätskefas kommer i kontakt med vatten för att förhindra spridning av gasen. Kemisk beteckning NH 3 Kokpunkt (101,3kPa) -33 C Ångtryck (20 C) 857 kpa Brännbarhetsområde i luft 15-18 % (volym) Densitet vätska 617 kg/m 3 Densitet gas (20 C) 0,771 kg/m 3 Tabell 7.1: Fysikaliska data för ammoniak 6.1.2 Påverkan på människan Ammoniak är ett frätande och mycket toxiskt ämne. Redan vid mycket låga koncentrationer och kort exponeringstid kan ammoniak irritera luftvägar och ögon. Inandning i låga koncentrationer ger hosta och sveda i luftvägarna. Vid exponering av ammoniak i måttliga koncentrationer är den största risken svårigheten att hålla ögonen öppna, vilket medför orienteringssvårigheter. Höga koncentrationer kan ge frätskador på slemhinnor, ögon och hud vid långvarig exponering. Kramp i andningsorganen, medvetslöshet, lungödem och chock kan även inträffa vid inandning av höga koncentrationer. Hudkontakt med gasformig ammoniak ger sveda och kontakt med ammoniak i vätskeform ger frät- och kylskador. I tabell 7.2 anges några av de gränser som förekommer.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 39(97) Koncentration Effekter Varaktighet av exponering. (ppm) 5 Luktgräns. - 25 Tydlig lukt, inga skadliga effekter för normalperson. Maximalt tillåten koncentration för en 50 Tydlig lukt, inga skadliga effekter för normalperson. 100 Besvärande att vistas i utan andningsskydd, lindriga ögonirritationer 300 (300 ppm = 209 mg/m 3 ) 400-700 (500 ppm = 348 mg/m 3 ) 2000-3000 (2000 ppm = 1393 mg/m 3 ) 5000-7000 (5000 ppm = 3483 mg/m 3 ) Maximalt tolerabel utan allvarliga störningar. Irritation av näsa och hals, ögonirritation, tårbildning. Särskilt känsliga personer (t ex barn, astmatiker) kan omkomma Krampaktig hostning, svår ögonirritation. Krampaktig andning, snabbkvävning. arbetsdag. Maximal tillåten koncentration för vistelse i 15 minuter. - 1 timme. Sällsynt exponering upp till1 timme orsakar vanligen ingen allvarlig påverkan. Ej tillåten koncentration, personer kan omkomma efter längre exponering. Ej tillåten koncentration, personer kan omkomma efter kortvarig exponering. Tabell 7.2: Tabell över ammoniaks påverkan på människan (Haeffler 2000). Tidskoncentrationskurvor för ammoniak redovisas i bilaga 2. 6.1.3 Påverkan på miljön Utsläpp av ammoniak till mark och vatten har olika effekter beroende på exponeringstid och utsläppt mängd. På kort sikt är ammoniak mycket giftigt. Ammoniak är ett basiskt ämne varför det höjer ph-värdet i omgivningen om det skulle läcka ut. Det fungerar också som gödningsmedel, varför en stark övergödning av området kring utsläppskällan kan inträffa. I vattendrag kan detta i sin tur leda till syrebrist. För vattenlevande organismer är ämnet akuttoxiskt. Redan vid låga koncentrationer och kort exponeringstid så kan det orsaka död och förgiftning av vattenorganismer och flera fiskarter. Då ammoniak är mycket lättlösligt i vatten är det således väldigt viktigt att se till att ammoniak inte tillåts läcka till vattendrag eller grundvattentäkter. Utsläpp av ammoniak i luft respektive mark kan ge upphov till svedning av skog och allvarlig påverkan på djur och växter. 6.1.4 Ammoniak och brand Ammoniak är brännbart om koncentrationen av ämnet i luft är mellan 15 och 18 vol %. För antändning krävs dock att antändningsenergin är relativt stor. Denna kombination, snävt brännbarhetsområde och stor antändningsenergi, medför att ammoniaken har ansetts som obrännbar även om det har förekommit att ammoniak har brunnit. Utomhus kan inte ammoniak brinna utan stöd av annan låga. 6.2 Salpetersyra Salpetersyra används till diskmedel och ph-justering.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 40(97) 6.2.1 Fysikaliska egenskaper Det är en starkt frätande syra som är i vätskeform vid normalt tryck och temperatur. Syran som används på Arla har koncentrationsnivåerna 53 % och 62 %. Informationen i avsnittet kommer från RIB (2005) och säkerhetsdatablad för salpetersyra. Kemisk beteckning HNO 3 Kokpunkt (101,3kPa) 83 C Smältpunkt -42 C Densitet vätska 1510 kg/m 3 Löslighet i vatten Lätt löslig i vatten Färg Färglös-gulaktig Lukt Skarp stickande IDLH 25 ppm Molekylvikt 63 kg/kmol Tabell 6.3 Fysikaliska data för salpetersyra. 6.2.2 Påverkan på människan Inandning av ångan från syran orsakar irritationssymptom och risk för förgiftning. Hudkontakt med syran kan ge stark sveda och smärta, blåsbildning, frätsår och ärrbildning. Vid kontakt med ögonen uppstår intensiv smärta och frätsår, det är stor risk för bestående synskada. Ämnet är frätande vid förtäring, leder till brännande smärtor i mun, matstrupe och svalg. Risken för bestående skador är stor. 6.2.3 Salpetersyra och brand Salpetersyra är inte klassificerad som brandfarlig. Behållare i närheten av brand bör dock flyttas eller kylas med vatten. 6.2.4 Påverkan på miljön Salpetersyra har ett lågt ph-värde och leder till en akuttoxisk effekt på vattenlevande organismer. Syran är biologiskt lätt nedbrytbar och förväntas inte vara bioackumulerbar.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 41(97) 7 Scenarier I detta kapitel redovisas de scenarier som ska analyseras mer i detalj genom att bedöma sannolikhet och konsekvens. Scenarioval baseras på följande moment: förvaring, transport, användning, spridningsrisk, olyckor och tillbud. 7.1 Bakgrund till scenarioval I detta avsnitt beskrivs hur hanteringen av ammoniak och salpetersyra går till. Informationen har erhållits i samband med två platsbesök och räddningstjänstens insatsrapporter. 7.1.1 Ammoniak Förvaring Ammoniaken finns i kylsystemet vid normal användning, och i gasflaskor när delar av systemet ska tömmas. Transport Ammoniaken transporteras i gasflaskor, varje gasflaska rymmer ca 60 kg ammoniak. Det finns maximalt tre flaskor per pall, ibland transporteras flaskorna en och en, transporten sker med truck. Användning Ämnet finns i ett slutet system. Ammoniaken finns i kylmaskinrum, och rör med ammoniak går från kylmaskinrummet till delar av systemet som finns utomhus. Främst finns ammoniaken inomhus, men det finns även i kondensorn utomhus på taket och i rör som leder till densamma. Spridningsrisk Ammoniakrummen har separat till- och frånluftsventilation. Det finns dörrstängare på dörrarna till rummen. En frånluftsfläkt finns med ett flöde på 4 m 3 /s från det största ammoniakrummet. Luften släpps ut utomhus på en höjd av ca 5 meter över marknivå. Därmed leder ett läckage inomhus till att ammoniaken förs ut med frånluftsfläkten. Beroende på hur stort läckaget är kan det eventuellt även tryckas ut till övriga delar av byggnaden via genomföringar i väggar med mera. Ett läckage utomhus leder till att ammoniaken direkt sprids till omgivningen. Det finns avstängningsventiler till systemen, dessa sitter innan och efter kylningen. Ventilerna är inte utmärkta så att de är enkla att hitta för exempelvis räddningstjänsten. Kunnig personal måste vara med för att stänga av ammoniaksystemet. Om sektionering av systemet är nödvändigt är det bara 700 kgsystemet som kan sektioneras av från 2-tonssystemet. Det går inte att stänga av systemet utifrån utan det måste ske inne i kylmaskinrummet. Till de mindre systemen (150 kg) finns det larm och det går att stänga av systemet utifrån. Inträffade olyckor och tillbud År 2004 skar en av kompressorerna till 700 kg-systemet. All ammoniak läckte ut. Läckaget skedde under en tidsperiod av flera veckor och skapade därför ingen påverkan på personer i omgivningen. Några motorhaverier i kylanläggningen har inte inträffat.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 42(97) 7.1.2 Salpetersyra Förvaring En 17 m 3 invallad cistern finns som fylls på med tankbil. Förvaring sker även i 750 liters plastcontainrar. Containrarna förvaras inomhus i ett invallat kemförråd på markplan. Det finns ingen trucktrafik i de delar av byggnaden där det finns rör med syra i. Transport Salpetersyran transporteras i 750 liters plastcontainrar med truck. Cisternen fylls på med tankbil via en slang. Tankbilen kommer 18 gånger per år. Användning Salpetersyran används bland annat i diskcentralen, dit det förs via ett inmatningsrör. Röret är dubbelmantlat med ett skyddsrör (diameter 80 mm). Vid neutraliseringsanläggningen finns två plastcontainrar som hanteras manuellt och med truck. Spridningsrisk Den största risken för spridning finns i samband med hantering av salpetersyran. Ventilerna på containrarna är ofta dåliga och läcker, flera har reklamerats. Olyckor och tillbud I april 2004 inträffade en olycka där ca 500 liter salpetersyra läckte ut. Det skedde i samband med avlastning av plastcontainrar från lastbil. Händelsen gick till så att när truckföraren skulle ta den ena containern, hade den person som matar fram containrarna till kanten på lastbilen redan hunnit ställa nästa bakom den som skulle lyftas ner. Gafflarna på trucken drog därför med även den andra containern som föll ner, gick sönder och en stor del av innehållet läckte ut. 7.2 Identifierade brister i hanteringen I detta avsnitt beskrivs de brister som identifierats i hanteringen av ammoniak och salpetersyra. 7.2.1 Ammoniak Förvaring För ammoniaken är förvaringen starkt kopplad till användningen. Ammoniaken förvaras och används kontinuerligt i systemet. Mer information finns under rubriken användning. Transport Transporten som sker i 60 kg gasflaskor innebär vissa riskmoment. Där avlastningen sker är det en sluttning vilket försvårar hanteringen. Tung trafik finns på gårdsplan, en kollision skulle kunna leda till att en eller flera ammoniakflaskor tappas. Eftersom flaskorna rymmer en liten mängd ammoniak (60 kg) bedöms inte en mer omfattande analys av risken vara nödvändig. Användning De rör i anläggningen som innehåller ammoniak finns inte i något utrymme där truckar körs, det finns inte heller något i den normala processen som skulle kunna orsaka ett rörbrott. Det utförs årlig besiktning av rören och ventilerna för att upptäcka korrosionsskador och övrigt slitage. Trots dessa faktorer som leder till en minskad risk för ett ammoniakutsläpp bedöms användningen vara ett av de största riskmomenten. Det beror främst på att systemen innehåller en stor

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 43(97) mängd ammoniak och att det finns begränsade möjligheter att upptäcka ett läckage och sektionera systemet för att på så sätt minska den mängd ammoniak som släpps ut. 7.2.2 Salpetersyra Förvaring Det saknas gas- och brandlarm i det kemikalieförråd där salpetersyran förvaras. Detta leder till att det kan ta lång tid innan ett utläckage av syran upptäcks. Risken för att ett utsläpp inomhus skall påverka personer i områden som gränsar till Arla bedöms dock som liten. Därför analyseras inte något sådant scenario. Transport Det finns många riskmoment i samband med transport av salpetersyran. Dels är underlaget inte plant där avlastning av plastcontainrarna sker, dels sker transporten med truck. En olycka har redan inträffat där ca 500 liter salpetersyra läckte ut. En olycka kan även ske i samband med påfyllningen av cisternen med salpetersyra, vilket sker från en tankbil. Det har förekommit problem när tankbilen ska ansluta till det elektriska överfyllningsskyddet vilket sker innan salpetersyran pumpas in i cisternen. Problemen berodde på att kopplingarna inte passade eftersom tankbilen kom från Danmark, detta har åtgärdats. Personalen är utbildad inom farligt gods och det finns en checklista som ska användas vid påfyllning av cisternen för att inga viktiga säkerhetsmoment ska missas. Om ett utläckage av salpetersyra sker finns det utrustning för att täcka över dagvattenbrunnar. Det går även att stänga av pumpen för dagvatten. Den största risken i samband med transporten av salpetersyran bedöms vara att en plastcontainer tappas varpå en stor mängd syra släpps ut. Användning Röret som för in salpetersyran från cisternen till diskcentralen är väl skyddat. Vid neutraliseringsstationen förekommer en manuell hantering av salpetersyran. Användningen av salpetersyran bedöms inte som något större riskmoment för personer på områden som ligger intill Arla. Den manuella hanteringen bedöms främst kunna orsaka mindre läckage. 7.3 Scenariobeskrivning I detta kapitel redovisas de scenarier som valts. Scenario A - Ammoniak Ett flertal olika scenarier är möjliga som kan ge utsläpp av ammoniak. De risker som kylsystemet med ammoniak medför beräknas kvantitativt i kapitel 8. Scenario B - Salpetersyra Scenario B 1 innebär ett utsläpp av salpetersyra vid avlastning eller transport av plastcontainer innehållande 700 liter salpetersyra. Sannolikheten för ett utsläpp av salpetersyran kan anses vara stor eftersom en olycka har inträffat. Ett utsläpp av ca 700 liter salpetersyra (en full plastcontainer) kan därför anses vara dimensionerande. För utsläpp av salpetersyra rekommenderas ett initialt riskavstånd på 50 meter (RIB 2005). Om risk finns för reaktion eller kraftig avångning är det initiala riskavståndet 100 meter. Vid den olycka som inträffade med salpetersyra 2004-04-05 beordrades en avspärrning på 200 meter från utsläppskällan, i vindriktningen, Kalmar brandkår (2004). Vid det tillfället släpptes 500 liter syra ut.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 44(97) Användning av salpetersyra har minskat eftersom en övergång till neutralisering av spillvatten med kolsyra har skett. Salpetersyran till neutraliseringen förvaras i IBC-behållare. Innan övergången användes cirka tre kubikmeter per vecka. Detta har minskat till två till tre kubikmeter salpetersyra per månad, d.v.s. en minskning med cirka 75 %. Med bakgrund av inträffad olycka med salpetersyra, samt de förändringar som utförts som innebär minskad användning av syran för neutralisering bedöms en olycka med salpetersyra i lös behållare som ger ett stort utsläpp kunna inträffa en gång på 40 år. Om salpetersyran reagerar med organiskt material eller vissa metaller (exempelvis järn och zink) bildas nitrösa gaser som är en blandning av kväveoxider (NO, NO 2 m.fl.). NO 2, kvävedioxid syns tydligt eftersom den är gulaktig. Kvävedioxid är mycket giftig, och denna används som dimensionerande ämne i beräkningarna. Ämnet är dödligt vid 100 ppm. Beräkningar redovisas i Bilaga 6. Antagandet att kvävedioxid bildas och används som dimensionerande ämne för olycka med salpetersyra är ett konservativt antagande. Ett utsläpp sprids utanför Arlas fastighet om väderförhållanden är gynnsamma för gasspridning. Vindhastighet måste vara under 3 m/s. Denna låga vindhastighet antas råda cirka 30 % av tiden. Frekvens för händelse blir därmed 1/40 x 0,3 = 0,0075 per år, d.v.s. en olycka på 133 år. Vid ett utsläpp som sträcker sig utanför Arlas fastighet förväntas en person omkomma enligt beräkningar på persontäthet i Bilaga 4. Det värsta som kan inträffa med salpetersyran är ett cisternhaveri med cistern med volymen 17 m 3. Detta är ett mycket sällsynt scenario. Scenariot betecknas B2 och frekvens för händelsen kan grovt uppskattas till 3 x 10-6 enligt OGP (2010). Vid ett sådant utsläpp kan spridning av giftig kvävedioxid ske 127 meter (beräkning i Bilaga 6). Detta innebär 1 död person vid spridning till zon 2 dagtid och 2 döda vid spridning till zon 4 dagtid (se Bilaga 4 för zonindelning). I övriga fall medför det ej dödsfall. Dessa två scenarier förs in i samhälls- och individriskkurvorna i kapitel 9.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 45(97) 8 Riskanalys av ammoniakanläggningarna Eftersom ammoniakanläggningarna är komplexa och ett stort antal skadescenarier är möjliga har en kvantitativ riskanalys genomförts av de två största kylsystemen med ammoniak. Frekvenser för händelser har beräknats genom grundfrekvenser för rör, ventiler och flänsar med olika dimensioner i systemet. Konsekvenserna har beräknats genom att med hjälp av datorsimuleringar avgöra hur långt från utsläppskällan som dödliga koncentrationer når. Med hjälp av en befolkningstäthet (personer/km 2 ) för olika zoner enligt Bilaga 4 kan konsekvensen bestämmas (d.v.s. antal döda). Personer som befinner sig utomhus drabbas värst av ett gasmoln. 90 % av personerna antas befinna sig inomhus, och 10 % antas befinna sig utomhus, Mett (1997). Simuleringarna visar att personer som befinner sig inomhus inte utsätts för dödliga koncentrationer, även om det råder dödliga koncentrationer utomhus. Som gränsvärde för när dödsfall inträffar används LC 50 -värde. Detta är den koncentration där hälften av den utsatta populationen dör (Lethal Concentration 50 %). Det innebär således att även personer på längre avstånd än avstånd för LC 50 -värde kan omkomma. Det kan tolkas som det avstånd då en medelkänslig person omkommer. Hur långt ett giftigt gasmoln sprids med vinden beror på ett flertal parametrar såsom vindhastighet och stabilitetsklass. Avgörande för vilket område som drabbas är vindriktningen. Väderstatistik, Bilaga 3, visar att den vanligaste vindhastigheten är 3 m/s och den vanligaste stabilitetsklassen är D (råder 85 % av tiden). Förutom dessa väderförhållanden utförs även beräkningar för 2 m/s och stabilitetsklass E (14 % av tiden) och för stabilitetsklass F med vindhastighet 1 m/s (1 % av tiden). Ytterligare förhållanden som påverkar vilka konsekvenser ett utsläpp får har att göra med respektive system. Systemen är till största delen placerade inomhus, men finns även till viss del utomhus. Om ett utsläpp sker inomhus finns det en frånluftsfläkt som för ut gasen. Vid ett utsläpp inomhus har kapaciteten för denna fläkt satts som begränsande faktor för hur mycket som kan komma ut till omgivningen, 4 m 3 /s för det stora systemet (2 ton), respektive 1,5 m 3 /s för det mindre systemet (700 kg). Hur mycket ammoniak dessa frånluftsfläktar kan släppa ut redovisas i Bilaga 5. Rör, ventiler och flänsar i ammoniaksystemet har olika dimension, och det kan uppstå olika stora läckage från respektive komponent. Tre olika läckagestorlekar har beaktats (stort, medel och litet). Felfrekvenser för de olika komponenterna är hämtade från Cox (1990) och redovisas i Bilaga 1. Felfrekvenserna per år är beroende av dimensionen på komponenterna. För ventiler och flänsar ges de per komponent. För rörledningar ges de per meter rör. En uppskattning av längder på rör och antal ventiler och flänsar har utförts på respektive system. Denna uppskattning redovisas i Bilaga 1. Den stora mängd olika faktorer som måste beaktas leder till ett stort antal scenarier. Dessa redovisas nedan. Förbättringarna som utförts (mellan åren 2006-2010) för att öka säkerhetsnivån (se Kapitel 5) på ammoniaksystemen bedöms minska frekvensen för ammoniakläckage med 20 % vilket beaktas i beräkningarna.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 46(97) I tabell nedan redovisas väderförhållanden, riskavstånd, frekvens och utsläppstid för de analyserade scenarierna. För detaljer avseende beräkningarna hänvisas till Bilaga 1. Scenario Stab Avstånd Mängd Storlek Grundfrekvens P stab klass Frekvens Tid (min) 1D D 38 2,4kg/s SML 2,25E-02 0,85 1,92E-02 5 1E E 79 2,4kg/s SML 2,25E-02 0,14 3,16E-03 5 1F F 130 2,4kg/s SML 2,25E-02 0,01 2,25E-04 5 2D D 71,5 700 kg S 2,18E-05 0,85 1,85E-05 1 2E E 133,5 700 kg S 2,18E-05 0,14 3,05E-06 1 2F F 151 700 kg S 2,18E-05 0,01 2,18E-07 1 3D D 49 700 kg M 2,38E-04 0,85 2,02E-04 2 3E E 103 700 kg M 2,38E-04 0,14 3,33E-05 2 3F F 141 700 kg M 2,38E-04 0,01 2,38E-06 2 4D D 71,5 700 kg S 4,16E-05 0,85 3,53E-05 1 4E E 133,5 700 kg S 4,16E-05 0,14 5,82E-06 1 4F F 151 700 kg S 4,16E-05 0,01 4,16E-07 1 5D D 49 700 kg M 4,36E-04 0,85 3,70E-04 2 5E E 103 700 kg M 4,36E-04 0,14 6,10E-05 2 5F F 141 700 kg M 4,36E-04 0,01 4,36E-06 2 6D D 71,5 700 kg S 1,98E-06 0,85 1,68E-06 1 6E E 133,5 700 kg S 1,98E-06 0,14 2,77E-07 1 6F F 151 700 kg S 1,98E-06 0,01 1,98E-08 1 7D D 49 700 kg M 3,96E-05 0,85 3,37E-05 2 7E E 103 700 kg M 3,96E-05 0,14 5,54E-06 2 7F F 141 700 kg M 3,96E-05 0,01 3,96E-07 2 8D D 71,5 700 kg S 2,58E-05 0,85 2,19E-05 1 8E E 133,5 700 kg S 2,58E-05 0,14 3,61E-06 1 8F F 151 700 kg S 2,58E-05 0,01 2,58E-07 1 9D D 49 700 kg M 2,78E-04 0,85 2,36E-04 2 9E E 103 700 kg M 2,78E-04 0,14 3,89E-05 2 9F F 141 700 kg M 2,78E-04 0,01 2,78E-06 2 Tabell 8.1: Tabellen visar de scenarier som simulerats. Första kolumnen redovisar scenariets beteckning. Andra kolumnen visar stabilitetsklass. Tredje kolumnen visar avstånd till LC50-värde (koncentration 20 000 ppm för exponering i 2 minuter respektive 12600 ppm för 5 minuters exponering ). Mängd avser hur mycket ammoniak som släpps ut. Tre olika storlekar beaktas, stort/mede/litet. Grundfrekvens är frekvens för händelsen. Denna frekvens multipliceras med sannolikheten för respektive stabilitetsklass enligt näst sista kolumnen. Resulterad frekvens visas i den sista kolumnen. Beräkningar är utförda med datorprogrammen Aloha och Spridning i luft. Dessa ger i vissa fall olika resultat beträffande riskavstånd. Ett medelvärde av riskavstånd i modellerna har använts. För att belysa dessa osäkerheter har även en känslighetsanalys utförts i Bilaga 9. I den redovisas risknivån vid beräkningar med det program som ger de längsta riskavstånden. Exponeringstid antas vara densamma som utsläppstid.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 47(97) 9 Resultat I detta kapitel redovisas resultaten av analysen. 9.1 Konservativa antaganden i analysen För att göra en analys möjlig är vissa antaganden nödvändiga. När resultatet studeras bör följande konservativa antaganden, som ligger till grund för beräkningarna, beaktas: Inga skadebegränsande åtgärder antas utföras. Det innebär exempelvis att ett utsläpp antas pågå utan att stoppas manuellt. Normalt sett begränsas ett utsläpp när det upptäcks. Inga varningssignaler antas ges till personerna i omgivningen. Inga avspärrningar av det drabbade området antas ske. Insats av räddningstjänst för att begränsa ett utsläpp eller evakuera personer beaktas inte Persontäthet är vald med ett konservativt angreppssätt för att inte underskatta risknivån Personer förutsätts ej sätta sig i säkerhet om de befinner sig utomhus och utsätts för ett gasmoln De konservativa antaganden som utförts medför att risknivån inte underskattas. 9.2 Samhällsrisk Samhällsrisken som uppstår visas i figur 9.1. Samhällsrisken visar förhållandet mellan den ackumulerade frekvensen för respektive utsläppsscenario och antalet omkomna personer. 1,E-02 Samhällsrisk Ammoniak och Salpetersyra Frekvens av N eller fler dödsfall per år (F) 1,E-03 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 Nuläge Övre gräns Undre gräns 1,E-08 1 10 100 Antal dödsfall (N) Figur 9.1: Figuren visar samhällsrisk till följd av ammoniaksystem och salpetersyra om inga åtgärder vidtas. Till stor del ligger riskkurvan över ALARP-områdets övre gräns (den röda linjen) vilket innebär att åtgärder krävs för att minska risken till en acceptabel nivå. Åtgärder krävs för såväl salpetersyrehantering som ammoniaksystemen.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 48(97) 9.3 Individrisk Individrisken definieras som risken att omkomma per år för en person som befinner sig på ett visst avstånd från riskkällan. Individrisken runt Arla redovisas i figur 9.2. Figur 9.2: Figuren visar individrisken runt Arla. Det röda området indikerar hög risk, som råder 130 meter från Arlas ammoniaksystem. Det blå området symboliserar ALARP-området. Det gröna området visar var risknivån är låg. Den röda cirkeln som indikerar risknivån 10-5 är placerad 130 meter från ammoniaksystemen på Arla. 150 meter från ammoniaksystemens placering är risknivån 10-7. Området mellan 130 och 150 meter är ALARP-området. Längre än 150 meter från Arla är det således en låg risknivå.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 49(97) 9.4 Kompletterande beslutsunderlag I tabell nedan redovisas riskavstånd och koncentrationsnivåer för dimensionerande utsläppsscenarier och worst case - scenario. Utsläpp av 50-100 kg är utifrån erfarenhet av möjliga troliga utsläppsmängder ett lämpligt dimensionerande värde för realistiska bedömningar. Därför har 100 kg utsläppt mängd använts som dimensionerande. Den tid som detta kan tänkas ske på är 10 respektive 45 minuter. Efter cirka 45 minuter kan räddningstjänsts kempersonal förväntas vara på plats och stoppa ett utsläpp (om det inte stoppats tidigare av personal från Arla eller Ace). Som worst case scenario används utläckage av 700 kg på en minut. Detta motsvarar cirka 30 % av det största ammoniaksystemet eller hela det mellanstora systemet. Större mängd än så kan inte förväntas strömma ut från systemet vid ett läckage. Detta beror på att det finns en inbyggd sektionering i systemet samt att ammoniakens höga ångbildningsvärme innebär att energi måste tillföras för att avångning skall kunna ske. Följande koncentrationsnivåer för ammoniak redovisas: 50 ppm. Arbetsmiljöverkets takgränsvärde för exponering under 5 minuter. 140 ppm Ofarlig koncentration. Vid exponering i 80 minuter är risk för skada 5 %. 300 ppm IDLH = Immediatly Dangerous to Life and Health. Denna koncentration är den maximalt tolerabla utan allvarliga störningar. 1400 ppm 5 % risk för skada för unga/friska personer vid exponering i 10 minuter. 5 % risk för skada för genomsnittsbefolkning vid exponering i 1 minut. 8400 ppm LC50-värde vid exponering i 10 minuter. 20 000 ppm LC50-värde vid exponering i 2 minuter. Koncentration på avståndet 150 meter, där häktet placeras, redovisas i tabell nedan. Vid utvärdering av koncentrationsnivåer och effekter på människor nyttjas bifogad tids-koncentrationskurva i Bilaga 2. Personer inomhus är betydligt säkrare än personer som befinner sig utomhus. Enligt beräkningsprogrammet är inomhuskoncentrationen maximalt 10 % av utomhuskoncentrationen. Beräkningar enligt nedan är utförda med Aloha.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 50(97) Dimensionerande väderförhållanden. Stabilitetsklass D, Vindhastighet 3 m/s. Mängd (kg) Tid (min) 50 ppm 140 ppm 8400 ppm 20 000 ppm 150 meter (ppm) 1400 ppm 300 ppm 100 10 18 150 <10 0 0 50 0 0 100 45 18 <10 <10 0 0 8 0 0 100 10 5 247 145 0 0 140 36 96 700 1 18 1300 887 0 0 3500 289 644 700 1 5 1300 934 155 98 8400 382 709 Stabilitetsklass E, Vindhastighet 2 m/s. Mängd (kg) Tid (min) Utsläppshöjd Utsläppshöjd 50 ppm 140 ppm 8400 ppm 20 000 ppm 1400 ppm 300 ppm 100 10 18 316 0 0 0 75 0 0 100 10 5 543 302 0 0 500 74 197 700 1 18 2000 1300 0 0 5000 491 959 700 1 5 2000 1300 273 187 30000 552 997 Stabilitetsklass F, Vindhastighet 1 m/s. Mängd (kg) Tid (min) 150 meter (ppm) Utsläppshöjd 50 ppm 140 ppm 8400 ppm 20 000 ppm 150 meter (ppm) 1400 ppm 300 ppm 100 10 18 631 303 0 0 200 0 0 100 10 5 997 594 0 0 1600 163 388 700 1 18 2400 1600 264 0 13000 615 1100 700 1 5 2400 1600 335 242 60000 652 1200 Tabell 9.1: Resultat av spridningsberäkningar. Detta är en sammanställning med ett utdrag av de scenarier som är med i utförd kvantitativ analys. Vid häktet, placerat cirka 150 meter från ammoniakanläggningarna, blir koncentrationen 50 ppm utomhus vid dimensionerande utsläpp 18 meter ovan intilliggande marknivå vid normala väderförhållanden. Inomhus är koncentrationen maximalt 10 % av utomhuskoncentrationen. Detta är en ofarlig koncentration. Lukt av ammoniak vid denna koncentration inomhus kan uppfattas av vissa personer. Arbetsmiljöverkets takgränsvärde för ammoniakkoncentration är 50 ppm. Inomhus underskrids koncentrationen med mycket god marginal. Vid ett mycket stort utsläpp under mycket kort tid (700 kg på 1 minut) är koncentrationen 5000 ppm utomhus 150 meter från utsläppskällan vid ett utsläpp på höjden 18 meter vid stabilitetsklass E och vindhastighet 2 m/s. Denna koncentration är dödlig för 50 % vid exponering i cirka 30 minuter. Vid exponering i ett fåtal minuter, vilket är fallet om utsläppet sker så snabbt som i beräkningen, är det mindre än 5 % risk för dödsfall. Inomhus är koncentrationen max 500 ppm. Detta innebär att det är 5 % sannolikhet för skada på personer som utsätts för denna koncentration i 6 minuter. Detta scenario är med som en jämförelse. Scenariot är inte lämpligt att använda som dimensionerande för åtgärder eftersom frekvensen för denna typ av mycket sällsynta händelse måste vägas in vid beslutsfattande. Om utsläppet enligt ovan sker i marknivå blir koncentrationen 30 000 ppm utomhus 150 meter från utsläppskällan. Denna koncentration är dödlig för 50 % av utsatta personer vid exponering i 1 minut. Inomhus är koncentrationen max 3000 ppm. Detta innebär att det är 5 % sannolikhet för dödsfall för personer

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 51(97) inomhus som utsätts för denna koncentration i 10 minuter. Vid exponering under kortare tid är risk för dödsfall lägre. Frekvens och konsekvens av denna händelse redovisas i samhälls- och individriskkurvorna. Genom att använda definitionen för individrisk kan frekvens på dödfall på aktuellt avstånd från riskkällan tolkas enligt följande: Frekvensen att omkomma på avståndet 140 meter från riskkällan är en gång på 3 miljoner år. Frekvensen att omkomma på avståndet 150 meter från riskkälla är en gång på 33 miljoner år. Detta är ett teoretiskt resonemang. Individrisken kan jämföras med andra olycksrisker enligt kapitel 4. Risken att dö till följd av olycka på Arla för en person som befinner sig 150 meter från utsläppskällan är mindre än risken att dö till följd av ett blixtnedslag (en gång på 10 miljoner år). Vid jämförelse med olycksrisker generellt är riskbidraget till följd av placering i Arlas närhet mycket mindre eftersom risk att dö av andra olyckshändelser är cirka en gång på 10 tusen år. Den låga frekvensen för händelsen medför att åtgärder ej bör utföras utifrån detta scenario. Vid ett stort utsläpp (700 kg på 1 minut) som sker på höjden 18 meter och mycket ogynnsamma väderförhållanden (stabilitetsklass F och vindhastighet 1 m/s) blir koncentrationen utomhus 13 000 ppm 150 meter från utsläppspunkten. Denna koncentration innebär 50 % risk för dödsfall om personer utsätts i fyra minuter. Sker utsläppet på 5 meters höjd blir koncentrationen 60 000 ppm, vilket innebär att i stort sett alla som utsätts för koncentrationen kommer att omkomma. Denna händelse, med ett mycket stort utsläpp, under en mycket kort tidsrymd och med mycket ogynnsamma väderförhållanden är ett scenario med mycket låg frekvens. Riskområde för allvarlig skada I tabell nedan redovisas riskområde med koncentration som ger allvarlig skada utsatta personer. Det värde som används är ett EC50-värde, d.v.s. den koncentration som ger följande symptom på 50 % av utsatta personer: Kraftig påverkan av ögon med uttalade synsvårigheter. Svåra andningsbesvär andnöd. Risk för permanenta lung- och ögonskador. Personer som utsätts för denna koncentration kräver akuta sjukvårdsinsatser. EC50-värde för 2 respektive 10 minuters exponering beräknas i Bilaga 2 och blir enligt följande: EC50-värde 2 minuters exponering: 6580 ppm EC50-värde 10 minuters exponering: 2949 ppm

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 52(97) Stabilitetsklass D, Vindhastighet 3 m/s. Mängd (kg) Tid (min) Utsläppshöjd Avstånd till 2940 ppm Avstånd till 6580 ppm 100 10 5 0 100 10 18 0 700 1 5 176 700 1 18 0 Stabilitetsklass E, Vindhastighet 2 m/s. Mängd (kg) Tid (min) Utsläppshöjd Avstånd till 2940 ppm Avstånd till 6580 ppm 100 10 5 0 100 10 18 0 700 1 5 301 700 1 18 0 Stabilitetsklass F, Vindhastighet 1 m/s. Mängd (kg) Tid (min) Utsläppshöjd Avstånd till 2940 ppm Avstånd till 6580 ppm 100 10 5 103 100 10 18 0 700 1 5 366 700 1 18 305 Beräkningar, som redovisas i tabell ovan, ger som resultat att EC-50 koncentration kan påverka personer utanför Arla endast vid stort utsläpp (700 kg) som går mycket snabbt (utsläppets varaktighet 1 minut). Personer kan komma att utsättas för denna koncentration på avstånd upp till 176 meter vid normala väderförhållanden och 366 meter vid väderförhållanden som är gynnsamma för gasspridning. Riskavstånd för nuläge, åtgärd 2 och åtgärd 2 illustreras i figur 9.3. Frekvensen skiljer sig enligt nedan för respektive åtgärdsalternativ. Frekvens för ett så stort utsläpp som ger påverkan utanför Arlas fastighet är utan åtgärder enligt utförda beräkningar 6,2 x 10-5 för normala väderförhållanden (176 meter, stabilitetsklass D) respektive 1,09 x 10-5 för ogynnsamma väderförhållanden (upp till 366 meter, stabilitetsklass E eller F). Detta motsvarar en motsvarande individrisk för allvarlig skada på 3 x 10-6 för avstånd 176 meter och 4,6 x 10-7 för avståndet 366 meter från utsläppskälla. Detta kan tolkas som att frekvens för att utsättas för allvarlig skada 176 meter från utsläppspunkten är en gång på 300 000 år, respektive en gång på 2 000 000 år 366 meter från utsläppspunkt. Vid utförande av åtgärdsförslag 2 för ammoniak är motsvarande individrisk för allvarlig skada 2,43 x 10-6 (176 m) (en gång på 400 000 år) respektive 3,64 x 10-7 (366 m) (en gång på 2 700 000 år). Vid utförande av åtgärdsförslag 3 är motsvarande individrisk för allvarlig skada 2 x 10-6 (176 m) (en gång på 500 000 år) respektive 3 x 10-8 (366 m) (en gång på 33 000 000 år).

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 53(97) Figur 9.3: Riskavstånd för allvarliga skador på 50 % av antalet exponerade personer som befinner sig utomhus vid ett stort momentant utsläpp av ammoniak. Den rosa färgen (inre cirkel) visar område inom 176 meter från utsläppspunkt, vilket är gränsen för aktuell koncentration vid dimensionerande väderförhållanden. Den ljusblå färgen, yttre cirkel visar motsvarande värde vid väderförhållanden som är gynnsamma för gasspridning. Avstånd enligt figur visar riskavstånd. Frekvensen för när respektive avstånd nås varierar mellan nuläge och de olika åtgärdsförslagen enligt text ovan. För åtgärdsförslag 1 avseende ammoniaksystem kan inte det scenario som används för att studera jämförelseavstånd för EC50-värde möjligt, d.v.s. ett utsläpp av 700 kg ammoniak under en minut). Istället utförs en beräkning av hur långt EC50-koncentration når om hela systemets mängd släpps ut under 1 minut (d.v.s. 150 kg). Vid dimensionerande väderförhållanden (stabilitetsklass D, 3 m/s) ger det ett riskavstånd till allvarlig skada på 60 meter från utsläppskälla. Vid mer ogynnsamma väderförhållanden (stabilitetsklass F och 1 m/s) ger det spridning av EC50-koncentration till ett avstånd av 193 meter från utsläppskällan. Riskavstånd för åtgärd 1 illustreras i figur 9.4.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 54(97) Figur 9.4: Riskavstånd för allvarliga skador på 50 % av antalet exponerade personer som befinner sig utomhus vid ett stort momentant utsläpp av ammoniak vid utförande av åtgärd 1 på ammoniaksystemen. Den rosa färgen (inre cirkel) visar område inom 60 meter från utsläppspunkt. vilket är gränsen för aktuell koncentration vid dimensionerande väderförhållanden. Den ljusblå färgen, yttre cirkel visar motsvarande värde vid väderförhållanden som är gynnsamma för gasspridning (193 m). Avstånd enligt figur visar riskavstånd. Frekvens för denna händelse med åtgärdsförslag 1 är ej beräknad.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 55(97) Riskavstånd 300 ppm I tabell 9.2 nedan redovisas de riskavstånd som är aktuella till koncentrationen 300 ppm vid olika åtgärdsalternativ för ammoniaksystemen. Nuläge/åtgärd Utsläppshöjd Utsläppt mängd (kg) Avstånd till 300 ppm (dimensionerande väderförhållanden) 3 m/s stabilitetsklass D Nuläge 5 100 96 197 700 709 997 18 100 Ej aktuellt Ej aktuellt 700 Ej aktuellt Ej aktuellt Åtgärdsalternativ 1 5 150 382 551 ammoniak 18 150 289 491 Åtgärdsalternativ 2 5 100 96 197 ammoniak 700 709 997 18 100 0 18 700 644 959 Åtgärdsalternativ 3 5 100 96 197 ammoniak 700 709 997 18 100 0 18 700 644 959 Tabell 9.2. Riskavstånd till koncentration 300 ppm. Avstånd till 300 ppm (ogynnsamma väderförhållanden) 2 m/s stabilitetsklass E I tabell 9.2 redovisas riskavstånd 300 ppm vid de olika scenarierna som kan uppkomma vid nuläge samt vid respektive åtgärdsalternativ enligt kapitel 10. I nuläget kan inte utsläppet ske 18 meter ovan mark. Därav redovisas inte avstånd för detta i tabellen. I åtgärdsalternativ 2 och 3 är ingen skillnad i tabellen. Detta beror på att samtliga utsläppsfall kan ske. Det som skiljer åtgärdsalternativen är frekvensen för respektive scenario.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 56(97) 10 Åtgärdsförslag Åtgärderna är uppdelade i generella åtgärder, åtgärder som minskar risken med ammoniak och åtgärder som minskar riskerna med salpetersyran. Det bör beaktas att räddningstjänstens insatstid kommer att minska med den nya placeringen av brandstationen. Denna placeras cirka 500 meter från Arla. 10.1 Generella åtgärder Vid nybyggnation av häkte, handelslokaler, kontorslokaler, verksamhetslokaler och samlingslokaler skall ventilationsintag placeras i riktning från Arla och ventilationssystem skall kunna stängas av med nödavstängningsknapp för att förhindra gasspridning in i byggnader. Denna åtgärd är särskilt viktig för häktet. Information skall ges till närliggande verksamheter så att de kan arbeta in aktuella risker i sitt systematiska brandskyddsarbete. Utrymningsvägar skall i möjligaste mån placeras i riktning från arla i stor utsträckning. Vid placering av utrymningsvägar i riktning mot Arla skall aktuella risker beaktas. I enlighet med SÄIFS 2000:2 krävs ett skyddsavstånd på 50 meter mellan cistern för 15 m 3 etanol och byggnad för allmänhet. Salpetersyrecisternens invallning skall kontrolleras och vid behov förstärkas för att kunna fungera som ett påkörningsskydd. Förvaringslokal för salpetersyra skall förses med detektor till brandlarm. Möjlighet att detektera och ge larm vid läckage skall undersökas. Det skall undersökas om det i uppsamlingsbrunnen finns metaller som kan reagera med salpetersyran och bilda giftiga (nitrösa) och brandfarliga gaser (vätgas). Om så är fallet skall åtgärder vidtas. Åtgärder redovisade i Mötesprotokoll angående följdeffekter vid en olycka på Arla, daterat 2010-03-31, bifogat i Bilaga 7 till riskanalys upprättad 2010-05-19 skall utföras. Detta dokument bifogas även denna handling. 10.2 Ammoniak 10.2.1 Åtgärdsförslag 1 (tidigare redovisat i riskanalys 2010-05-19) De åtgärder som utarbetats av Ingemar Andersson, WSP Systems, Falköping innebär att systemen byts ut mot tre separata system, vardera med 150 kg ammoniak. Systemen kommer att vara utformade som enhetsaggregat med kompressor, förångare och kondensor i samma enhet. Därmed kan mängden ammoniak som krävs minimeras. Ammoniak kommer endast att finnas i respektive kylmaskinrum. Därmed kommer inga komponenter med ammoniak finnas i byggnadens övriga delar eller utomhus. Om ett utläckage av ammoniak inträffar aktiveras ammoniaklarmet. Nödventilation (5 m 3 /s) startar. Innan ammoniaken släpps ut passerar den genom en scrubber som tvättar ner ammoniaken. Det är således en mycket liten mängd av ammoniaken som kan komma ut från lokalen.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 57(97) Lokalen är försedd med kraftig frånluft som förhindrar att gasen sprids från lokalen till intilliggande rum. Det är således en mycket liten sannolikhet att ett stort ammoniakutsläpp skall inträffa. Teoretiskt kan den maximala mängden i respektive system släppas ut (150 kg). Det kräver dock att all ammoniak släpps ut i rummet och att scrubbern inte fungerar. 10.2.2 Åtgärdsförslag 2 Åtgärder enligt detta förslag är framtagna i samråd med Anders Lindborg, Ammonia Partnership. Följande åtgärder rekommenderas och utgör förutsättning för resultat som presenteras nedan: 1. I maskinrum och rum med isvattenslingor sitter inte detektorer placerade på lämpligaste sätt. De skall flyttas närmare evakueringsfläkt. Detektorerna skall kalibreras en gång per år av kompetent installatör. 2. Alla säkerhetsventiler och ventilation från lokaler med ammoniak skall samlas till en utblåsningsledning som mynnar över tak. Mynning skall placeras 18 meter ovanför omkringliggande marknivå. Detta medför lägre ammoniakkoncentration i marknivå vid ett utsläpp. 3. Oljedräneringar skall förses med självstängande ventiler enligt EN 378:2008 Säkerhetsföreskrifter för kyl och värmepumpanläggningar 4. Periodisk besiktning av rör och utrustning utomhus kring evaporativa kondensorer bör utföras av sakkunnig person 5. Förändringar och ingrepp i kylsystemet skall utföras i samråd med Kalmar Brandkår 6. Ventilation på häktet skall kunna stängas av 10.2.3 Åtgärdsförslag 3 Detta åtgärdsförslag innebär att samtliga åtgärder enligt Åtgärdsförslag 2 ovan utförs samt att ammoniakledningar och ammoniakrecipient till systemet med 700 kg ammoniak placerade utomhus byggs in. Evakuering från detta utrymme leds med kanal upp ovan tak enligt punkt 2 ovan. 10.3 Salpetersyra I dagsläget finns salpetersyra dels på bulk, dels i lösa behållare. De lösa behållarna hanteras manuellt med truck. För att minska den manuella hanteringen och därmed även riskerna ändras hanteringen så att det som tidigare hanterats manuellt kommer att hanteras genom rörledningar från cistern. Därmed undviks den manuella hanteringen. Eftersom salpetersyran i cisternen har en högre koncentration minskar även den totala förbrukningen av salpetersyra under förutsättning att det är möjligt att använda syra med högre koncentration. Ett läckage kan uppstå vid fyllning av cistern. Eftersom fyllningsplats är utformad med kraftig lutning mot uppsamlingsbrunn minskas arean på utspilld vätska. Därmed begränsas den mängd ångor som kan avges och spridas med vinden om ett utsläpp inträffar.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 58(97) Från cistern kommer ledning att gå till en dagtank som kan fyllas några gånger per vecka. Det går åt 2-3 m 3 salpetersyra per månad. Antag 3 m 3 per månad. D.v.s. 3000 liter / 30 dagar = 100 liter per dag. Ibland går det åt mer syra. 150 liter per dag antas. Om tanken antas fyllas varannan dag innebär det en tank på 300 liter. Vid beräkning av effekter av åtgärdsförslag antas ett utläckage av 300 liter syra vara dimensionerande om något fel uppstår.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 59(97) 11 Risknivå efter föreslagna åtgärder I detta kapitel redovisas den risknivå som erhålls om föreslagna riskreducerande åtgärder vidtas. 11.1 Sammanställning av hur åtgärdsförslagen påverkar risksitutationen 11.1.1 Ammoniak: Åtgärdsförslag 1 Genom att minska mängden ammoniak till 150 kg i varje system är den maximala mängden som kan komma ut 150 kg. Det förs ut med frånluftsfläkten med flödet 5 m 3 /s. Det ger ett flöde på 3 kg/s under cirka en minut. Utsläppet sprider sig 50 meter med dödlig koncentration. 100 meter från utsläppet råder koncentrationen 1400 mg/m 3 vilket innebär krampaktig hosta och svår ögonirritation samt att personer kan omkomma efter en längre tids exponering. 160 meter från utsläppet råder koncentrationen 350 mg/m 3 vilket innebär irritation av näsa och hals, ögonirritation och tårbildning. Ovanstående gäller för vindhastighet 3 m/s och stabilitetsklass D. Vid vindhastighet 2 m/s och stabilitetsklass E sprids utsläppet 76 meter med dödlig koncentration (LC 50 -värde vid 2 minuters exponering). Därmed sträcker sig inte detta utanför Arlas fastighet. Beräkning redovisas i Bilaga 6. Koncentrationen 1400 ppm sträcker sig 302 meter från utsläppskällan. Denna koncentration innebär 5 % sannolikhet för skada vid exponering i en minut. Eftersom dödlig koncentration inte sprider sig utanför Arlas fastighet erhålls inget riskbidrag till samhälls- och individriskkurvorna utanför Arla. Därmed blir ammoniaksystemens riskpåverkan på intilliggande område låg. 11.1.2 Ammoniak: Åtgärdsförslag 2 Åtgärderna minskar frekvens för olycksscenarierna, samt reduceras riskavstånden eftersom ammoniaken i vissa scenarier släpps ut högt upp ovan tak. Frekvens för scenarierna antas minska med 20 % i beräkningarna. 11.1.3 Ammoniak: Åtgärdsförslag 3 Vid ett läckage på rör eller annan del som i nuläget befinner sig utomhus kommer detta att samlas upp och evakueras via utblåsningsledning placerad över tak. Därmed kommer riskavståndet att minska för dessa scenarier där utsläpp sker i delsystem utomhus. 11.1.4 Salpetersyra Salpetersyra finns kvar i dagtank inomhus. Tanken står stilla och hanteras inte på samma sätt som behållarna hanteras i nuläget. Dagtanken antas ha en volym på 300 liter. Ett läckage av denna behållare bedöms ha en frekvens på 1/100 av frekvensen vid den tidigare hanteringen av lösa behållare, d.v.s. 0,00525 x 0,01 = 5,25x10-5. Den utspillda vätskan avger ångor som sprider dödliga koncentrationer cirka 35 meter från utsläppspunkten. Detta förs in i samhälls- och individriskkurvorna. Även scenario med stort cisternhaveri kan förekomma efter åtgärd. Därmed är frekvens och konsekvens av detta scenario med i samhälls- och individriskkurvorna efter åtgärd.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 60(97) 11.2 Samhällsrisk Nedan redovisas samhällsrisken för åtgärdsalternativ 1, 2 och 3 på ammoniaksystemen. I samtliga fall antas generella åtgärder enligt avsnitt 10.1 samt åtgärd vidtas på salpetersyrehanteringen enligt avsnitt 10.3. Samhällsrisk Ammoniak och Salpetersyra Frekvens av N eller fler dödsfall per år (F) 1,E-02 1,E-03 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 Nuläge Åtgärd 2 Åtgärd 3 Övre gräns Undre gräns Åtgärd 1 1,E-08 1 10 100 Antal dödsfall (N) Figur 11.1: Figuren visar samhällsrisken för de tre olika åtgärdsalternativen för ammoniak samt åtgärd på salpetersyrehanteringen. Figuren visar även risknivå i nuläget. Samhällsrisken är placerad ALARP-området för åtgärd 2 och 3 på ammoniak. För åtgärd 1 blir samhällsrisken låg. 11.3 Individrisk Nedan redovisas risknivån efter utförande av föreslagna åtgärder. I samtliga fall förutsätts åtgärder enligt avsnitt 10.1 (generella åtgärder) samt 10.3 (salpetersyreåtgärder).

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 61(97) 11.3.1 Åtgärdsalternativ 1 Figur 11.2 Vid utförande av åtgärder för ammoniak enligt alternativ 1 samt åtgärder på salpetersyrahanteringen sträcker sig inte området med hög risk utanför Arlas fastighet. Därmed blir risknivån mycket låg på planområdet. 11.3.2 Ammoniak: Åtgärdsförslag 2 eller 3 Nedan redovisas risknivån efter utförande av föreslagna åtgärder. De åtgärder som antas utföras är ammoniakåtgärder enligt alternativ 2 eller 3 i avsnitt 10.2.2 respektive 10.2.3, åtgärder enligt avsnitt 10.1 (generella åtgärder) samt 10.3 (salpetersyreåtgärder).

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 62(97) Figur 11.3 Risknivå vid utförande av generella åtgärder, åtgärder för salpetersyrehantering och åtgärdsalternativ 2 för ammoniaksystemen.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 63(97) Figur 11.4 Risknivå vid utförande av generella åtgärder, åtgärder för salpetersyrehantering och åtgärdsalternativ 3 för ammoniaksystemen. Det är endast en marginell skillnad i risknivå i jämförelse med åtgärdsalternativ 2 för ammoniak. En begränsad del av planområdet är placerat inom ALARP-området. 11.3.3 Riskavstånd etanolcistern Nedan redovisas erforderligt skyddsavstånd för etanolcistern. Figur 11.5: Den röda cirkeln i figuren visar skyddsavståndet 50 meter som krävs mellan etanolcistern och byggnad utanför Arlas fastighet.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 64(97) 12 Osäkerheter En riskanalys innehåller alltid osäkerheter. Hur stora osäkerheterna i analysen är beror på ett antal faktorer. I en kvantitativ riskanalys där frekvenser beräknas utifrån statistik över felfunktion för olika komponenter skapas osäkerheter eftersom det inte är säkert att de system som felfrekvenserna kommer ifrån är representativ med det system som studeras. Även om det eftersträvas att felfrekvenserna ska komma från verksamheter som liknar den som ska analyseras finns det många faktorer som är svåra att ta hänsyn till. Det handlar exempelvis om hur underhåll av anläggningen sker och hur säkerhetsmedveten personalen är. I konsekvensberäkningarna skapas osäkerheter eftersom verkligheten förenklas för att passa in i en simuleringsmodell. Det leder främst till att avstånd med dödliga koncentrationer ska ses som ungefärliga värden, och inte exakta riskavstånd. Dessa osäkerheter visas tydligt i känslighetsanalys som utförs i Bilaga 9. När det gäller att värdera hur mycket vissa åtgärder en viss åtgärd minskar risken är osäkerheterna också i det fallet mycket stora. I denna analys visas detta främst i åtgärderna som föreslås för hanteringen av salpetersyra. I en riskanalys är det viktigt att beakta hur osäkerheterna påverkar beslutsfattande med riskanalysen som en del av ett beslutsunderlag. I detta fall hanteras osäkerheterna genom att antaganden utförs konservativt. Det innebär att parametrar med osäkert värde ges ett värde som innebär en högre risknivå än ett dimensionerande värde. Dimensionerande värde är ett mer troligt värde än ett konservativt värde. Därmed underskattas ej risknivån. Om åtgärder vidtas innebär det minskade riskavstånd.

13 Slutsats Riskanalys Upprättad 2012-02-29 65(97) Denna riskanalys har påvisat att riskerna i områden, som gränsar till Arla Foods, är stora. Med den riskbild som finns på området i dagsläget bör det inte användas till något mer personintensivt än industriell verksamhet. Åtgärder krävs för att riskerna skall anses vara acceptabla för planerat planförslag. Vid utvärdering av analysens resultat och beslutsfattande är det viktigt att beakta de konservativa antaganden som analysen grundas på. Dessa redovisas i kapitel 9.1. Om inga åtgärder vidtas blir riskavståndet till gräns med oacceptabelt hög risk 130 meter från ammoniaksystemen på Arla. Mellan 130 och 150 meter från ammoniaksystemen är ALARP-området. På längre avstånd än 150 meter är risknivån låg. Vid den tidigare riskanalys som utförts 2006-01-17 var detta avstånd 125 meter. Med hänsyn till osäkerheter i analysen, eventuella följdeffekter samt att ALARP-området innebär att skäliga åtgärder skall vidtas, lades en säkerhetsmarginal på så att omfattande åtgärder krävdes vid byggnation 185 meter från Arla. Detta utfördes i samband med ett möte med Kalmar brandkår 2006-03-27. Mötesprotokoll bifogas i Bilaga 8. Även vid byggnation utanför 130 meter plus en eventuell säkerhetsmarginal skall åtgärder redovisade i Generella åtgärder, Avsnitt 10.1, utföras. Känslighetsanalys som redovisas i Bilaga 9 resulterar i att risknivån påverkas mycket av vilket beräkningsprogram som används. Huvudsakligen visar känslighetsanalysen ett utökat ALARP-område, som sträcker sig över stor del av planområdet. 13.1 Sammanställning av påverkan på personer vid olika utsläpp Beräkningar för att undersöka omgivningspåverkan vid ett dimensionerande utsläpp på 100 kg under 10 minuter, via säkerhetsventil/nödevakuering 18 meter ovanför marknivå innebär att arbetsmiljöverkets takgränsvärde (50 ppm) inte överskrids 150 meter från utsläppskällan. Vid ett mycket stort utsläpp under mycket kort tid (700 kg på 1 minut) är koncentrationen 5000 ppm utomhus 150 meter från utsläppskällan vid ett utsläpp på höjden 18 meter. Detta vid stabilitetsklass E, 2 m/s. Denna koncentration är dödlig för 50 % vid exponering i cirka 30 minuter. Vid exponering i ett fåtal minuter, vilket är fallet om utsläppet sker så snabbt som i beräkningen, är det mindre än 5 % risk för dödsfall. Inomhus är koncentrationen max 500 ppm. Detta innebär att det är 5 % sannolikhet för skada på personer som utsätts för denna koncentration i 6 minuter. Detta scenario är med som en jämförelse. Scenariot är inte lämpligt att använda som dimensionerande för åtgärder eftersom frekvensen för denna typ av händelse mycket sällsynta händelse måste vägas in vid beslutsfattande. Frekvens och konsekvens av denna händelse redovisas i samhälls- och individriskkurvorna. Om utsläppet enligt ovan sker i marknivå blir koncentrationen 30 000 ppm utomhus 150 meter från utsläppskällan. Denna koncentration är dödlig för 50 % av utsatta personer vid exponering i 1 minut. Inomhus är koncentrationen max 3000 ppm. Detta innebär att det är 5 % sannolikhet för dödsfall för personer inomhus som utsätts för denna koncentration i 10 minuter. Vid exponering under kortare tid är risk för dödsfall lägre. Frekvens och konsekvens av denna

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 66(97) händelse redovisas i samhälls- och individriskkurvorna. Genom att använda definitionen för individrisk kan frekvens på dödfall på aktuellt avstånd från riskkällan tolkas enligt följande: Frekvensen att omkomma på avståndet 140 meter från riskkällan är en gång på 3 miljoner år. Frekvensen att omkomma på avståndet 150 meter från riskkälla är en gång på 33 miljoner år. Detta är ett teoretiskt resonemang som är viktigt att beakta vid åtgärdsbeslut. Den låga frekvensen för händelsen medför att åtgärder ej bör utföras utifrån detta scenario. 13.2 Slutsats för respektive åtgärdsförslag för ammoniak Nedan ges slutsatser för respektive åtgärdsförslag. I samtliga förslag gäller att de åtgärder som redovisas i avsnitt 10.1 (generella åtgärder) samt i avsnitt 10.3 (åtgärder som avser salpetersyra) utförs. 13.2.1 Åtgärdsförslag 1 ammoniak Dessa åtgärder ger en stor riskreducerande effekt. Åtgärderna är dock kostsamma eftersom ammoniaksystemen måste bytas ut till nya system. Den höga kostnaden bör vägas in i bedömningen om en acceptabel risknivå kan erhållas med andra åtgärder. 13.2.2 Åtgärdsförslag 2 ammoniak För att minska ammoniakkoncentration i anläggningens omgivning skall eventuella utsläpp från anläggningen ske så högt upp som möjligt. Beräkningarna resulterar i att om utblåsmynning från säkerhetsventiler och nödevakueringsfläktar samlas och evakueras 18 meter ovan marknivån kommer koncentrationen vid marknivå att vara mycket låg vid dimensionerande scenario. Vid häktet, placerat 150 meter från ammoniakanläggningarna, blir koncentrationen 50 ppm utomhus vid dimensionerande utsläpp 18 meter ovan intilliggande marknivå. Inomhus är koncentrationen maximalt 10 % av utomhuskoncentrationen. Detta är en helt ofarlig koncentration. Lukt av ammoniak vid denna koncentration inomhus kan uppfattas av vissa personer. Arbetsmiljöverkets takgränsvärde för ammoniakkoncentration är 50 ppm. Inomhus underskrids koncentrationen med mycket god marginal. Vid ett mycket stort utsläpp under mycket kort tid (700 kg på 1 minut) är koncentrationen 5000 ppm utomhus 150 meter från utsläppskällan vid ett utsläpp på höjden 18 meter. Denna koncentration är dödlig för 5 % vid exponering i cirka 5 minuter. Inomhus är koncentrationen max 500 ppm. Detta innebär att det är 5 % sannolikhet för skada på friska personer som utsätts för denna koncentration i 6 minuter. Detta scenario är med som en jämförelse. Scenariot är inte lämpligt att använda som dimensionerande för åtgärder eftersom frekvensen för denna typ av mycket sällsynta händelse måste vägas in vid beslutsfattande. Frekvens och konsekvens av denna händelse redovisas i samhälls- och individriskkurvorna. Om utsläppet i scenario enligt ovan sker i marknivå blir koncentrationen 30 000 ppm utomhus 150 meter från utsläppskällan. Denna koncentration är dödlig för 50% av utsatta personer vid exponering i 1 minut. Inomhus är koncentrationen max 3000 ppm. Detta innebär att det är 5 % sannolikhet för dödsfall för personer inomhus som utsätts för denna koncentration i 10 minuter. Vid exponering under kortare tid är risk för dödsfall lägre.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 67(97) Samhällsrisken är efter åtgärder enligt åtgärdsalternativ 2 inom ALARPområdet. Individrisken är inom ALARP-området i en mindre del av planområdet. Detta område sträcker sig 150 meter från ammoniaksystemen, d.v.s. cirka 50 meter från Arlas fastighetsgräns. Gränsen för hög individrisk sträcker sig inte inom planområdet. 13.2.3 Bedömning åtgärdsförslag 3 Åtgärdsalternativ enligt förslag 3 ger ingen betydande riskreducerande effekt (samhällsrisk respektive individrisk) vid jämförelse med alternativ 2. Åtgärden att bygga in delar av systemet som är placerat utomhus påverkar frekvensen för ett scenario med utläckage av ammoniak cirka 5 meter ovan marknivå. De scenarier som kan medföra ett sådant utsläpp är läckage på rör eller tank. Detta är händelser med mycket liten frekvens (storleksordning en gång på 10 000 1000 000 år). En åtgärd med inbyggnation av delar av systemet medför att frekvensen för dessa scenarier minskar. Eftersom frekvensen för händelser av denna typ redan är väldigt låg är effekten av det svår att se i individrisk- respektive samhällsriskresultatet. Åtgärden ger främst en reducering av frekvensen för ett worstcasescenario eftersom sannolikheten för ett större utsläpp i närheten av marknivå minskar. Åtgärden är därför lämplig om en ökad säkerhetsnivå önskas på planområdet med hänsyn till möjligt worst case scenario. Åtgärden försvårar ett eventuellt sabotageförsök på ammoniaksystemet eftersom åtkomlighet till dessa delar minskar för allmänheten. 13.3 Sammanfattande bedömning De åtgärder som Brand & Riskanalys i samråd med Anders Lindborg, Ammonia Partnership, rekommenderar är generella åtgärder enligt avsnitt 10.1, ammoniakåtgärder enligt alternativ 2 (avsnitt 10.2.2) och salpetersyreåtgärder enligt avsnitt 10.3. Rekommenderade åtgärder innebär säkerhetshöjande förbättringar på befintliga anläggningar. Risknivån bedöms acceptabel för planerade byggnationer utifrån en bedömning enligt Riskhanteringsmodell för nybyggnationer och etableringar i Kalmar kommun, upprättad av Kalmar brandkår 2006-03-31, Dnr 2006-102. Åtgärderna ger bra förutsättningar att undvika irritation, panik och oro för personer på häktet eftersom risk att de utsätts för koncentrationer som kan uppfattas som farliga är mycket låg. Del av planområde närmast Arla har en individrisk mellan 10-5 och 10-7 (till 150 meter från ammoniaksystem på Arla). Detta riskbidrag kan jämföras med den generella risken att dö till följd av en olyckshändelse i Sverige som är 10-4, d.v.s. betydligt lägre än riskbidraget från Arla (se kapitel 4). I känslighetsanalys (Bilaga 9) visas hur beräkningarna påverkas av osäkerheter i beräknat spridningsavstånd. Resultatet blir att samhällsrisk placeras högre upp i ALARP-område samt att individrisken blir inom ALARP-området för en större del av planområdet. Gräns för hög individrisk sträcker sig dock inte inom planområdet. Rekommenderade åtgärder grundas på bedömningar utifrån samhälls- och individriskkriterier. Konsekvens av ett worst case scenario är ej lämpligt att dimensionera åtgärder utifrån. Detta motiveras utförligare i kapitel 4. För att reducera frekvens för ett worst case scenario kan åtgärdsalternativ 3 väljas. Detta efter att en bedömning av kostnad/nytta utförts.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 68(97) 14 Källförteckning Centers for Disease Control and Prevention, http://www.cdc.gov/niosh/idlh/7697372.html, 2005-12-16. Cox, Andrew. Classification of hazardous locations, Institution of Chemical Engineers, 1990. Davidsson, Göran. Handbok för riskanalys, Räddningsverket, 2003. Davidsson, Göran m.fl. Värdering av risk, Räddningsverket, 2002. Fischer, Stellan. Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, försvarets forskningsanstalt, 1998. Haeffler L, Vägledning för riskbedömning av frys- och kylanläggningar med ammoniak, Räddningsverket, Karlstad, 2000. International Electrotechnical Commission, IEC. International standard 60300-3-9, Genéve 1995. Kalmar brandkår, Insatsrapport, 2004/00160, 2004. Kalmar kommun. Information om befolkningstäthet. Mattsson, Bengt. Riskhantering vid skydd mot olyckor problemlösning och beslutsfattande, Räddningsverket, 2000. Mett, L, et. al. Kvantitativ riskanalys av ammoniakterminal vid Akzo Nobel i Stenungsund. DNV, projekt nr. 76371, 1997. OGP 2010, Storage incident frequencies, International Association of Oil & Gas Producers, Report 434-3, Mars 2010. RIB, Räddningsverkets iformationsbank, 2005. Sanglén, Håkan. Riskanalys av farligtgodsled i Kalmar, Brandteknik, Lunds tekniska högskola, 2005. SMHI, Vädermätningar Kalmar Flygplats perioden 960201-040930, 2004. Tolerabel risk inom kemikaliehanterande verksamheter, en vägledning från IPS, 2001. Värdering av risk, Statens räddningsverk 1997.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 69(97) Bilaga 1 Kvantitativ analys I denna bilaga redovisas hur den kvantitativa riskanalysen av ammoniakanläggningarna har utförts. Kylsystemen I detta avsnitt redogörs för de delar av de två stora kylsystemen som innehåller ammoniak och felfrekvenser för dessa komponenter. 2-tonssystemet Högtrycksdel (15 bar) Komponent Diameter (mm) Längd respektive antal (st) Andel utomhus Andel inomhus Rör 100 20 0,33 0,66 Ventiler 100 6 0,33 0,66 Flänsar 100 4 0 1 Lågtrycksdel (3 bar) Rör 32 20 0,33 0,66 Ventiler 32 12 0,33 0,66 700 kg systemet Högtrycksdel (15 bar) Komponent Diameter (mm) Längd respektive antal (st) Andel utomhus Andel inomhus Rör 80 20 0,33 0,66 Ventiler 80 4 0,33 0,66 Flänsar 100 4 1 Lågtrycksdel (3 bar) Rör 50 20 0,33 0,66 Rör (vattenbad) 50 200 0 1 Ventiler 50 12 0,17 0,83 Ventiler 25* 2 1 0 Fläns 50 1 0 1 *Två stycken 25 mm säkerhetsventiler sitter på rör som är ca 1 meter långa, och går från en ammoniaktank. Rörlängderna (endast 2 meter) har försummats.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 70(97) I tabellen nedan redovisas felfrekvenser för rör och komponenter, Cox (1990). Rör Läckefrekvens per meter och år Rördiameter 0,025 0,05 0,1 Stort läckage 10^-6 10^-6 3*10^-7 Medelläckage 10^-5 10^-5 6*10^-6 Litet läckage 10^-4 10^-4 3*10^-5 Fläns Rördiameter Sektionsläckage 10^-4 10^-4 10^-4 Litet läckage 10^-3 10^-3 10^-3 Ventil Stort läckage 10^-5 10^-5 10^-5 Medelläckage 10^-4 10^-4 10^-4 Litet läckage 10^-3 10^-3 10^-3 Definitioner för rör och ventilläckage: stort läckage A, medelläckage 0,1A, litet läckage 0,01A. Där A är rörets tvärsnittsarea. Definitioner för flänsläckage: Sektionsläckage fläns A, litet läckage fläns 0,1A. Där A är den area som bildas om packningen mellan två av flänsens bultar försvinner. Kondensorerna som finns på taket modelleras genom 1000 meter rör för varje (2 st). Diametern antas vara 25 mm, och medel och litet rörbrott beaktas. Anledningen till att stort rörbrott inte beaktas är att rören är skyddade inne i kondensorn, och ett stort rörbrott anses därför väldigt osannolikt. Frekvenserna för läckage av olika storlekar i systemen beräknas med hjälp av ovanstående data. Därmed erhålls frekvensen för ett visst utsläpp.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 71(97) Scenario / Storlek Systemdel Komponent Längd/ antal Andel ute frekvens händelse Frekvens Rör 20 0,66 3E-07 0,00000396 ventiler 12 0,66 0,00001 0,0000792 2 ton lågtryck inne fläns 0 1 0,0001 0 Stort 0,00008316 1 Rör 20 0,66 0,000006 0,0000792 ventiler 12 0,66 0,0001 0,000792 2 ton lågtryck inne fläns 0 1 0,001 0 Medel 0,0008712 Rör 20 0,66 0,00003 0,000396 ventiler 12 0,66 0,001 0,00792 2 ton lågtryck inne fläns 0 1 0,001 0 Litet 0,008316 Rör 20 0,66 3E-07 0,00000396 ventiler 6 0,66 0,00001 0,0000396 2 ton högtryck inne fläns 4 1 0,0001 0,0004 Stort 0,00044356 Rör 20 0,66 0,000006 0,00000396 ventiler 6 0,66 0,0001 0,0000396 2 ton högtryck inne fläns 4 1 0,001 0,0004 Medel 0,0044752 Rör 20 0,66 0,00003 0,000396 ventiler 6 0,66 0,001 0,00396 2 ton högtryck inne fläns 4 1 0,001 0,004 Litet 0,008356 Summafrekvens scenario 1 0,02254512 2 Stort 3 Medel 2 ton högtryck ute rör 20 0,33 3E-07 0,00000198 ventiler 6 0,33 0,00001 0,0000198 fläns 4 0 0,0001 0 2,18E-05 Rör 20 0,33 0,000006 3,96E-05 ventiler 6 0,33 0,0001 1,98E-04 fläns 4 0 0,001 0,00E+00 2,38E-04 4 Stort 5 Medel 2 ton högtryck ute rör 20 0,33 3E-07 0,00000198 ventiler 12 0,33 0,00001 0,0000396 fläns 0 0 0,0001 0 4,16E-05 rör 20 0,33 0,000006 0,0000396 ventiler 12 0,33 0,0001 0,000396 fläns 0 0 0,001 0

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 72(97) 4,36E-04 6 Stort 700 kg högtryck ute rör 20 0,33 3E-07 0,00000198 ventiler 0 0,33 0,00001 0 fläns 4 0 0,0001 0 1,98E-06 7 Medel 700 kg högtryck ute 20 0,33 0,000006 0,0000396 0 0,33 0,0001 0 4 0 0,001 0 3,96E-05 8 Stort 700 kg lågtryck rör 20 0,33 3E-07 0,00000198 ventiler 14 0,17 0,00001 0,0000238 fläns 4 0 0,0001 0 2,58E-05 9 Medel 700 kg lågtryck rör 20 0,33 0,000006 0,0000396 ventiler 14 0,17 0,0001 0,000238 fläns 4 0 0,001 0 2,78E-04 I tabellen ovan består scenario 1 av ett flertal olika utsläppsscenarier som alla innebär att utsläppet sker inomhus och leds ut med evakueringsfläkten från maskinrum. Delfrekvens och summafrekvens för scenario 1 redovisas. Vid ett stort läckage (exempelvis stort rörbrott) är maximal utsläppsmängd 700 kg som släpps ut under en minut. Detta motsvarar cirka 30 % av det största ammoniaksystemet eller hela det mellanstora systemet. Större mängd än så kan inte förväntas strömma ut från systemet vid ett läckage. Detta beror på att det finns en inbyggd sektionering i systemet samt att ammoniakens höga ångbildningsvärme innebär att energi måste tillföras för att avångning skall kunna ske. Även vid medelstort läckage antas utsläppsmängden vara 700 kg. Denna mängd släpps dock ut under två minuter i detta fall. Dag eller natt Befolkningstätheten för intilliggande fastigheter är beroende på om det är dag eller natt. Därför varierar konsekvenserna av ett utsläpp med tiden på dygnet. Vindriktning Alla vindriktningar har antagits vara lika sannolika (Bilaga 3). Konsekvenserna blir dock olika beroende på vindriktning eftersom persontätheten varierar inom olika områden (Bilaga 4).

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 73(97) Sammanställning Scenario Stab Avstånd Mängd Storlek Grundfrekvens P stab klass Frekvens Tid (min) 1D D 38 2,4kg/s SML 2,25E-02 0,85 1,92E-02 5 1E E 79 2,4kg/s SML 2,25E-02 0,14 3,16E-03 5 1F F 130 2,4kg/s SML 2,25E-02 0,01 2,25E-04 5 2D D 71,5 700 kg S 2,18E-05 0,85 1,85E-05 1 2E E 133,5 700 kg S 2,18E-05 0,14 3,05E-06 1 2F F 151 700 kg S 2,18E-05 0,01 2,18E-07 1 3D D 49 700 kg M 2,38E-04 0,85 2,02E-04 2 3E E 103 700 kg M 2,38E-04 0,14 3,33E-05 2 3F F 141 700 kg M 2,38E-04 0,01 2,38E-06 2 4D D 71,5 700 kg S 4,16E-05 0,85 3,53E-05 1 4E E 133,5 700 kg S 4,16E-05 0,14 5,82E-06 1 4F F 151 700 kg S 4,16E-05 0,01 4,16E-07 1 5D D 49 700 kg M 4,36E-04 0,85 3,70E-04 2 5E E 103 700 kg M 4,36E-04 0,14 6,10E-05 2 5F F 141 700 kg M 4,36E-04 0,01 4,36E-06 2 6D D 71,5 700 kg S 1,98E-06 0,85 1,68E-06 1 6E E 133,5 700 kg S 1,98E-06 0,14 2,77E-07 1 6F F 151 700 kg S 1,98E-06 0,01 1,98E-08 1 7D D 49 700 kg M 3,96E-05 0,85 3,37E-05 2 7E E 103 700 kg M 3,96E-05 0,14 5,54E-06 2 7F F 141 700 kg M 3,96E-05 0,01 3,96E-07 2 8D D 71,5 700 kg S 2,58E-05 0,85 2,19E-05 1 8E E 133,5 700 kg S 2,58E-05 0,14 3,61E-06 1 8F F 151 700 kg S 2,58E-05 0,01 2,58E-07 1 9D D 49 700 kg M 2,78E-04 0,85 2,36E-04 2 9E E 103 700 kg M 2,78E-04 0,14 3,89E-05 2 9F F 141 700 kg M 2,78E-04 0,01 2,78E-06 2 I beräkningarna justeras frekvenserna med 0,5 för dag/natt samt 0,25 för vindriktning. Antal drabbade personer En spridning av ett gasmoln sker med en viss spridningsvinkel, ca 15º. Antalet personer som drabbas av ett utsläpp beror på inom hur stor area som en viss koncentration uppstår inom. Antalet drabbade personer beräknas på följande sätt: n r 2 15 N 180 n = antalet omkomna individer (st) r = riskavståndet N = befolkningstätheten (Bilaga 4) utomhus (inv/km 2 ) 10 % av personerna antas befinna sig utomhus, 90 % inomhus dagtid. Nattetid antas 5% befinna sig utomhus. Denna beräkning leder fram till samhällsrisken. Individrisken erhålls genom att summera frekvenserna för att ett utsläpp når till ett visst avstånd. Individrisken beräknas enligt: IR = f * 15/360 där f = frekvensen för enskilt scenario (frekvens/år)

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 74(97) IR = Individrisken vid riskavståndet för enskilt scenario (dödsrisk/år)

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 75(97) Bilaga 2 Exponering av ammoniak Figuren ovan redovisar hur personer påverkas av olika ammoniakkoncentrationer. LC 50-värde för 2 minuters exponering är 20 000 ppm. Detta används som gränsvärde för utsläpp som pågår 1 eller 2 minuter. För utsläpp som pågår 5 minuter är motsvarande gränsvärde 12600 ppm. Beräkning av EC50-värde utförs enligt Fischer (1998). Probitfunktionen som används för att redovisa effekt då person utsätts för en viss koncentration under en viss tid är enligt följande: Pr 2 ln( C n t) För ammoniak och med definition av EC-koncentration som Svåra skador, risk för bestående men används följande konstanter: α = -17,6 β 2 = 1 n = 2 C = Sökt koncentration (mg/m 3 ) t = tid som person utsätts för ämnet Koncentrationen som innebär att 50 % påverkas blir 2100 mg/m3 (2940 ppm) vid exponering i 10 minuter respektive 4700 mg/m3 (6580 ppm) vid exponering i 2 minuter.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 76(97) Bilaga 3 - Väderstatistik I denna bilaga redovisas den väderstatistik som används i beräkningarna. Vindriktning Vindriktning Kalmar Perioden 960201-040930 35% 30% 25% N S V 20% 15% Ö 10% 5% 0% Väderstreck varifrån vinden blåser Diagram B3.1: Procentuell fördelning över vindriktning i Kalmar (SMHI, 2004). Diagrammet visar att sydlig och västlig vind är de vanligaste vindriktningarna. Det skiljer dock inte så mycket mellan de olika vindriktningarna, därför antas de vara lika sannolika. Vindhastighet Vindhastighet i Kalmar Perioden 960201-040930 25% 20% 2 3 4 15% 10% 5% <1 1 5 6 7 8 9 10 11 12 0% Vindhastigheter (m/s) Diagram B3.2: Procentuell fördelning över vindhastigheter i Kalmar (SMHI, 2004). Diagrammet visar att den vanligaste vindhastigheten är 3 m/s.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 77(97) Stabilitetsklass Vid spridningsberäkningar av utsläpp är atmosfärens stabilitet en viktig parameter. Som nämnts ovan inverkar vindhastigheten på vilken stabilitetsklass som atmosfären får, men också mängden solinstrålning har betydelse Fischer (1998). Det finns många olika sätt att klassificera atmosfärens stabilitet. Den metod som ligger till grund för sammanställningen i diagram nedan baseras på Pasquills stabilitetsklasser Fischer (1998). Klasserna definieras enligt följande: A B C D E Extremt instabil Måttligt instabil Svagt instabil Neutral Svagt stabil De vädertyper som tidigare identifierats har i den fortsatta analysen antagits motsvara följande värden i tabell 8.7 Fischer (1998). Solinstrålning i Kalmar Tab 8.7 Fischer (1998). Stark sol Måttlig solinstrålning Lätt molnighet Svag solinstrålning Molnigt Tunna moln Med hjälp av detta antagande om den procentuella fördelningen av solinstrålningen samt fördelningen över vindhastigheterna har tabell 8.7 använts för att beräkna den procentuella fördelningen av förekommande stabilitetsklasser i Kalmar.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 78(97) Stabilitetsklasser Kalmar Perioden 960201-040930 60% 50% D 40% 30% 20% 10% A-B B C B-C C-D E 0% Stabilitetsklasser Diagram B3.3: Procentuell fördelning av stabilitetsklasser i Kalmar. Diagrammet visar att den dominerande stabilitetsklassen i Kalmar är D. Sammanfattning av väderförhållanden i analysen Med bakgrund av ovanstående utförs spridningsberäkningar för stabilitetsklass D, E och F. F väljs på grund av att den kan bidra till långa riskavstånd i jämförelse med andra väderförhållanden trots att det är en mycket ovanlig stabilitetsklass. Följaned procentuella fördelning på respektive stabilitetsklass/vindhastighet utförs: Stabilietsklass Vindhastighet (m/s) D 3 85 E 2 14 F 1 1 Procentuell fördelning

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 79(97) Bilaga 4 - Befolkningstäthet Figur B4.1: Figuren visar hur området runt arla delats upp i olika zoner, med olika befolkningstäthet i respektive zon. Persontäthet per km 2 för de olika zonerna kring Arla. Zon 1 Oxhagen (siffror enligt tidigare upprättad analys) Dagtid: 3030 pers/km 2 Nattetid: 1543 pers/km 2 Zon 2 Getingen + tilltänkt planområde (medelvärde) Antaganden: 1. 0,083 personer per handelskvadratmeter antas. 2. Tre personer per lägenhet antas Dagtid 2/3 av nybyggnation handel 0,083 x 10 000 x 2/3 = 553 2/3 av nybyggnation bostäder 500 x 3 x 2/3 = 1000 Nattetid 2/3 av nybyggnation bostäder 1000 personer Sammanställning Zon 2 Dag 15530 personer/km 2 Natt 10000 personer/km 2 1553/0,1 =15530 personer/km 2 1000/0,1 = 10000 personer/km 2

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 80(97) Zon 3 (siffror enligt tidigare upprättad analys) Dagtid: 4984 personer/km 2 Nattetid: 1550 personer/km 2 Zon 4 (siffror delvis från tidigare upprättad analys) Dagtid 1/3 av nybyggnation handel 0,083 x 10000 x 1/3 = 277 1/3 av nya bostäder 3 x 500 x 1/3 =500 Häktet 140 Polishus 250 Giraffen 1700 Summa 2867 st 0,1 km 2 2867/0,1 = 28670 personer /km 2 Natt Häkte 140 Polishus 30 Bostäder (1/3 av nybyggnaiton) 500 Summa 670 st 0,1 km 2 670/0,1 = 6700 personer/km 2 Sammanställning Zon 4 Dag 28670 personer/km 2 Natt 6700 personer/km 2 Persontätheten grundar sig dels på information från Kalmar kommun, dels på beräkningar av förväntat antal personer som kan befinna sig i det planerade planområdet.

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 81(97) Bilaga 5 Källstyrka vid utsläpp inomhus I denna bilaga redovisas en beräkning av hur stor mängd som kan släppas ut till omgivningen om ett utsläpp av ammoniak sker inomhus. Om ett utsläpp sker inomhus begränsas den utsläppta mängden av den fläkt som finns i kylmaskinrummen (4 m 3 /s i det stora maskinrummet, och 1,5 m 3 /s i det lilla kylmaskinrummet). Stora kylmaskinsrummet Flöde: 4m 3 /s Källstyrka: söks Densitet ammoniak: 0,6 kg/m 3 Källstyrkan från fläkten om det antas vara 100 % ammoniak i rummet. 4 m 3 /s *0,6kg/m 3 =2,4 kg/s Lilla kylmaskinsrummet Motsvarande beräkning för det lilla kylmaskinrummet ger en källstyrka på 0,9 kg/s. Detta innebär att om ett utsläpp av ammoniak som sker inomhus begränsas till en källstyrka på 2,4 respektive 0,9 kg/s. Efter åtgärd 1 på ammoniaksystemen Flöde: 5m 3 /s Källstyrka: söks Densitet ammoniak: 0,6 kg/m 3 Källstyrkan från fläkten om det antas vara 100 % ammoniak i rummet. 5 m 3 /s *0,6kg/m 3 =3 kg/s

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 82(97) Bilaga 6 - Beräkningar i Spridning i luft och Aloha I denna bilaga redovisas vissa av beräkningarna i beräkningsprogrammet Spridning i luft och Aloha STORT UTSLÄPP 700 Kg under 1 minut Stabilitetsklass D Vindhastighet 3 m/s INDATA Kemikalie Ammoniak, vattenfri UN-nummer 1005 CAS-nummer 7664-41-7 Läckage Spridningen har beräknats för egendefinierat väder. Stabilitetsklass D - Neutral och 300 W/m² solinstrål- Omgivning Konc inomhus Väder ning. 3,0 m/s Tät skog / stad (ytråhet 1 m). Ventilationsintagen är på 3 m höjd. Byggnaderna har 0,5 luftväxlingar per timme. Temperaturen är 10,0 C, vindstyrkan på 10 m höjd är och vinden blåser mot 0 grader från utsläppsplatsen. Scenariot är skapat för 2011-11-15 14:08. Begränsningar Koncentrationen beräknas för höjden 1,5 m. Den yttre beräkningsgränsen går vid 300 m. SCENARIORESULTAT Antagande Utströmning av tryckkondenserad gas i vätskefas. Ingen pöl bildas. Den luftburna källstyrkan kommer från vätskeutströmningen från tank. Beräkningar Utsläppets källstyrka 12 kg/s (egendefinierad) Utsläppets varaktighet 1 minuter (egendefinierad)

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 83(97) STORT UTSLÄPP 700 Kg under 1 minut Stabilitetsklass E Vindhastighet 2 m/s INDATA Kemikalie Ammoniak, vattenfri UN-nummer 1005 CAS-nummer 7664-41-7 Läckage Spridningen har beräknats för egendefinierat väder. Stabilitetsklass E - Svagt stabil och 300 W/m² solin- Omgivning Konc inomhus Väder strålning. 2,0 m/s Tät skog / stad (ytråhet 1 m). Ventilationsintagen är på 3 m höjd. Byggnaderna har 0,5 luftväxlingar per timme. Temperaturen är 10,0 C, vindstyrkan på 10 m höjd är och vinden blåser mot 0 grader från utsläppsplatsen. Scenariot är skapat för 2011-11-15 14:08. Begränsningar Koncentrationen beräknas för höjden 1,5 m. Den yttre beräkningsgränsen går vid 300 m. SCENARIORESULTAT Antagande Utströmning av tryckkondenserad gas i vätskefas. Ingen pöl bildas. Den luftburna källstyrkan kommer från vätskeutströmningen från tank. Beräkningar Utsläppets källstyrka 12 kg/s (egendefinierad) Utsläppets varaktighet 1 minuter (egendefinierad)

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 84(97) ALOHA 700 kg läcker ut under 1 minut Stabilitetsklass D Vindhastighet 3 m/s Utsläppshöjd 18 meter SITE DATA: Location: AMESBURY, MASSACHUSETTS Building Air Exchanges Per Hour: 0.46 (unsheltered single storied) Time: November 15, 2011 2330 hours EST (user specified) CHEMICAL DATA: Chemical Name: AMMONIA Molecular Weight: 17.03 g/mol AEGL-1(60 min): 30 ppm AEGL-2(60 min): 160 ppm AEGL-3(60 min): 1100 ppm IDLH: 300 ppm LEL: 160000 ppm UEL: 250000 ppm Ambient Boiling Point: -33.4 C Vapor Pressure at Ambient Temperature: greater than 1 atm Ambient Saturation Concentration: 1,000,000 ppm or 100.0% ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 3 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 5 tenths Air Temperature: 10 C Stability Class: D No Inversion Height Relative Humidity: 50% SOURCE STRENGTH: Direct Source: 11.7 kilograms/sec Source Height: 18 meters Release Duration: 1 minute Release Rate: 11.7 kilograms/sec Total Amount Released: 702 kilograms Note: This chemical may flash boil and/or result in two phase flow. Use both dispersion modules to investigate its potential behavior. THREAT ZONE: Model Run: Gaussian Red : LOC is not exceeded --- (20000 ppm) Note: Threat zone was not drawn because the ground level concentrations never exceed the LOC. Orange: 161 meters --- (3500 ppm) Yellow: 1.3 kilometers --- (50 ppm)

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 85(97) 700 kg läcker ut under 1 minut Stabilitetsklass D Vindhastighet 3 m/s Utsläppshöjd 5 meter SITE DATA: Location: AMESBURY, MASSACHUSETTS Building Air Exchanges Per Hour: 0.46 (unsheltered single storied) Time: November 15, 2011 2330 hours EST (user specified) CHEMICAL DATA: Chemical Name: AMMONIA Molecular Weight: 17.03 g/mol AEGL-1(60 min): 30 ppm AEGL-2(60 min): 160 ppm AEGL-3(60 min): 1100 ppm IDLH: 300 ppm LEL: 160000 ppm UEL: 250000 ppm Ambient Boiling Point: -33.4 C Vapor Pressure at Ambient Temperature: greater than 1 atm Ambient Saturation Concentration: 1,000,000 ppm or 100.0% ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 3 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 5 tenths Air Temperature: 10 C Stability Class: D No Inversion Height Relative Humidity: 50% SOURCE STRENGTH: Direct Source: 11.7 kilograms/sec Source Height: 5 meters Release Duration: 1 minute Release Rate: 11.7 kilograms/sec Total Amount Released: 702 kilograms Note: This chemical may flash boil and/or result in two phase flow. Use both dispersion modules to investigate its potential behavior. THREAT ZONE: Model Run: Gaussian Red : 155 meters --- (8400 ppm) Orange: 382 meters --- (1400 ppm) Yellow: 1.3 kilometers --- (50 ppm)

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 86(97) 700 kg läcker ut under 1 minut Stabilitetsklass E Vindhastighet 2 m/s Utsläppshöjd 5 meter SITE DATA: Location: AMESBURY, MASSACHUSETTS Building Air Exchanges Per Hour: 0.38 (unsheltered single storied) Time: November 15, 2011 2330 hours EST (user specified) CHEMICAL DATA: Chemical Name: AMMONIA Molecular Weight: 17.03 g/mol AEGL-1(60 min): 30 ppm AEGL-2(60 min): 160 ppm AEGL-3(60 min): 1100 ppm IDLH: 300 ppm LEL: 160000 ppm UEL: 250000 ppm Ambient Boiling Point: -33.4 C Vapor Pressure at Ambient Temperature: greater than 1 atm Ambient Saturation Concentration: 1,000,000 ppm or 100.0% ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 2 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 5 tenths Air Temperature: 10 C Stability Class: E No Inversion Height Relative Humidity: 50% SOURCE STRENGTH: Direct Source: 11.7 kilograms/sec Source Height: 5 meters Release Duration: 1 minute Release Rate: 11.7 kilograms/sec Total Amount Released: 702 kilograms Note: This chemical may flash boil and/or result in two phase flow. Use both dispersion modules to investigate its potential behavior. THREAT ZONE: Model Run: Gaussian Red : 153 meters --- (30000 ppm) Orange: 213 meters --- (15000 ppm) Yellow: 273 meters --- (8400 ppm)

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 87(97) 150 kg läcker ut under 1 minut Stabilitetsklass E Vindhastighet 2 m/s Utsläppshöjd 5 meter SITE DATA: Location: AMESBURY, MASSACHUSETTS Building Air Exchanges Per Hour: 0.38 (unsheltered single storied) Time: November 16, 2011 2328 hours EST (user specified) CHEMICAL DATA: Chemical Name: AMMONIA Molecular Weight: 17.03 g/mol AEGL-1(60 min): 30 ppm AEGL-2(60 min): 160 ppm AEGL-3(60 min): 1100 ppm IDLH: 300 ppm LEL: 160000 ppm UEL: 250000 ppm Ambient Boiling Point: -33.4 C Vapor Pressure at Ambient Temperature: greater than 1 atm Ambient Saturation Concentration: 1,000,000 ppm or 100.0% ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 2 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 5 tenths Air Temperature: 10 C Stability Class: E No Inversion Height Relative Humidity: 50% SOURCE STRENGTH: Direct Source: 2.5 kilograms/sec Source Height: 5 meters Release Duration: 1 minute Release Rate: 2.5 kilograms/sec Total Amount Released: 150 kilograms Note: This chemical may flash boil and/or result in two phase flow. Use both dispersion modules to investigate its potential behavior. THREAT ZONE: Model Run: Gaussian 76 meters --- (20000 ppm) 133 meters --- (8400 ppm) 302 meters --- (1400 ppm) 702 meters --- (160 ppm ) 1.3 kilometers --- (30 ppm ) Utsläpp salpetersyra med spridning av kvävedioxid Utsläpp av 700 liter ger en källstyrka på 161 g/minut gas som sprids med vinden. Detta antas reagera och bilda kvävedioxid, vilket ger spridning med dödlig koncentration 1 (100 ppm) i cirka 40 meter. Vid utsläpp 300 liter salpetersyra, vilket är dimensionerande utsläpp efter åtgärd blir källstyrkan 117 g/minut. Spridning med dödlig koncentration blir 33 meter från utsläppskällan. Ett stort cisternbrott som innebär att hela den lagrade mängden (17 m 3 salpetersyra läcker ut ger en källstyrka på 564 g/minut. Det innebär spridning 127 meter från utsläppskällan. 1 http://www.cdc.gov/niosh/idlh/10102440.html

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 88(97) Spridningsberäkning utsläpp cisternbrott salpetersyra (kvävedioxid) i Aloha SITE DATA: Location: AMESBURY, MASSACHUSETTS Building Air Exchanges Per Hour: 0.38 (unsheltered single storied) Time: February 14, 2012 2333 hours EST (user specified) CHEMICAL DATA: Chemical Name: NITROGEN DIOXIDE Molecular Weight: 46.01 g/mol ERPG-1: 1 ppm ERPG-2: 15 ppm ERPG-3: 30 ppm IDLH: 20 ppm Ambient Boiling Point: 21.0 C Vapor Pressure at Ambient Temperature: 0.58 atm Ambient Saturation Concentration: 583,588 ppm or 58.4% ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 2 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 7 tenths Air Temperature: 10 C Stability Class: E No Inversion Height Relative Humidity: 50% SOURCE STRENGTH: Direct Source: 2 kilograms/min Source Height: 0 Release Duration: 60 minutes Release Rate: 2 kilograms/min Total Amount Released: 120 kilograms THREAT ZONE: Model Run: Heavy Gas Red : 127 meters --- (100 ppm) Orange: 400 meters --- (15 ppm = ERPG-2) Yellow: 1.8 kilometers --- (1 ppm = ERPG-1)

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 89(97) Spridningsberäkning utsläpp 700 liter salpetersyra (kvävedioxid) i Aloha SITE DATA: Location: AMESBURY, MASSACHUSETTS Building Air Exchanges Per Hour: 0.38 (unsheltered single storied) Time: February 14, 2012 2333 hours EST (user specified) CHEMICAL DATA: Chemical Name: NITROGEN DIOXIDE Molecular Weight: 46.01 g/mol ERPG-1: 1 ppm ERPG-2: 15 ppm ERPG-3: 30 ppm IDLH: 20 ppm Ambient Boiling Point: 21.0 C Vapor Pressure at Ambient Temperature: 0.58 atm Ambient Saturation Concentration: 583,588 ppm or 58.4% ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 2 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 7 tenths Air Temperature: 10 C Stability Class: E No Inversion Height Relative Humidity: 50% SOURCE STRENGTH: Direct Source: 0.161 kilograms/min Source Height: 0 Release Duration: 60 minutes Release Rate: 161 grams/min Total Amount Released: 9.66 kilograms THREAT ZONE: Model Run: Heavy Gas Red : 40 meters --- (100 ppm) Note: Threat zone was not drawn because effects of near-field patchiness make dispersion predictions less reliable for short distances. Orange: 108 meters --- (15 ppm = ERPG-2) Yellow: 467 meters --- (1 ppm = ERPG-1)

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 90(97) Bilaga 7 Mötesprotokoll följdeffekter

Riskanalys Upprättad 2012-02-29 91(97)