Riskanalys Arla Foods

Transkript

1 Riskanalys Arla Foods Kalmar kommun Upprättad av Brand & Riskanalys AB Reviderad av Process Safety Group Sweden AB Uppdragsgivare: Kalmar kommun Kontaktperson: Eva-Lena Larsdotter Uppdragsnummer: Datum: Handläggare: Lars Magnusson Kvalitetsgranskare: Jan Nählinder

2 Dokumentinformation Informationen i dokumentet är ursprungligen från riskanalys upprättad av Brand & Riskanalys. Denna versinon är uppdaterad och justerad för att belysa nuläget avseende farliga ämnen på Arla samt förutsättningar för detaljplan på Kv. Flodhästen 5 m.fl. daterad Ändrade delar är markerade med streck i högermarginal. Revideringar Rev Rev avser Utförd av Datum 0 Första riskanalysen Brand & Riskanalys Förändringar i ammoniaksystem Brand & Riskanalys och planer för Kv. Flodhästen 5. 2 Uppdatering med nya Brand & Riskanalys åtgärdsförslag för kylsystemen. 3 Säkerhetshöjande åtgärder är vidtagna på Arla. Nytt detaljplaneförslag för Kv. Flodhästen 5 m.fl Process Safety Groups Sweden

3 Frekvens Sammanfattning Inledning PS Group har på uppdrag av Kalmar kommun utfört en uppdatering av riskanalys för Arla Foods med hänsyn till detaljplan för Kv. Flodhästen 5 m.fl. Syfte med riskanalysen är att klargöra vilken risknivå som erhålls på planområdet till följd av Arlas verksamhet. Det skall även undersökas hur riskreducerande åtgärder påverkar risksituationen på området. Vidare skall hänsyn tas till Arlas planer på framtida expansion. Målet är att fastställa vilka åtgärder som krävs för byggnationer enligt Planutkast för Flodhästen 4 m.fl., Kalmar kommun, upprättad av Vatten och Samhällsteknik AB. Riskanalys utgör beslutsunderlag för kommun för att avgöra vilka åtgärder som krävs för planerade nybyggnationer. Förutsättningar De ämnen som undersöks i analysen är följande: ammoniak, eldningsolja, etanol, myrsyra, natronlut och salpetersyra. Resultat Samhällsrisken som uppstår visas i figur S.1. Samhällsrisken visar förhållandet mellan den ackumulerade frekvensen för respektive utsläppsscenario och antalet omkomna personer. 1.E-03 1.E-04 1.E-05 1.E-06 1.E-07 1.E-08 1.E-09 Samhällsrisk Antal omkomna Låg risk Gräns för hög risk Samhällsrisk Figur S.1: Figuren visar samhällsrisk till följd av ammoniaksystem och salpetersyra om inga åtgärder vidtas.

4 Samhällsrisken runt Arla är låg. Kurvan är placerad nere till vänster. Individrisk Individrisken definieras som risken att omkomma per år för en person som befinner sig på ett visst avstånd från riskkällan. Individrisken runt Arla redovisas i figur S.2. Figur S.2: Figuren visar individrisken runt Arla. Den blå cirkeln visar var gräns går för låg individrisk. Individrisken runt Arla är mycket låg (lägre än 10-7 ). Åtgärdsförslag Vid nybyggnation av avsedda för personer som kan ha svårt att sätta sig i säkerhet eller där en utrymning är problematisk bör ventilationsintag placeras i riktning från Arla och ventilationssystem bör kunna stängas av med nödavstängningsknapp för att förhindra gasspridning in i byggnad. Exempel på sådana lokaler som avses är vårdboende och häkte. Lämplig gräns för åtgärden är om nämnda lokaler placeras inom 120 meter från Arlas fastighetsgräns. Avståndet är valt så att AEGL-2 värde för 30 minuters exponering utomhus ska underskridas även vid mycket osannolika väderförhållanden. Rekommendationen innebär att avstånd mellan skyddsobjektet och ammoniaksystem på arla blir minst 200 meter.

5 Information skall ges till närliggande verksamheter så att de kan arbeta in aktuella risker i sitt systematiska brandskyddsarbete. I enlighet med SÄIFS 2000:2 krävs ett skyddsavstånd på 50 meter mellan cistern för 15 m 3 etanol och byggnad för allmänhet. Slutsats Denna riskanalys har resulterat i att risknivån på aktuellt planområde, Kv. Flodhästen 5 m.fl. är mycket låg. Detta beror på att flera åtgärder har utförts för att förbättra säkerheten avseende farliga kemikalier på Arla Foods. Samhällsrisknivån är inom det område som kan betraktas som låg risk. Individrisknivån är inom det område som kan betraktas som låg risk. I utförd känslighetsanalys kan konstateras att riskavstånd för spridning av farliga ämnen som kan orsaka skador på personer inte når in på det studerade detaljplaneområdet vid dimensionerande förhållanden. Risknivån bedöms acceptabel för planerade byggnationer utifrån en bedömning enligt Riskhanteringsmodell för nybyggnationer och etableringar i Kalmar kommun, upprättad av Kalmar brandkår , Dnr

6 Icke teknisk sammanfattning En riskanalys har utförts för att undersöka hur hantering av kemikalier på Arla kan påverka personer på Kv. Flodhästen 5 m.fl. i Kalmar. I riskanalysen har beräkningar och bedömningar av olika scenarirer som skulle kunna inträffa om det exempelvis sker ett utspill av en vätska eller ett utsläpp av gas på området. Många industrier hanterar olika ämnen i varierande omfattning. Industrier som hanterar farliga kemikalier ska göra det på ett säkert sätt enligt ett flertal olika lagstiftningar som reglerar hur hantering får ske. För att minimera olycksrisker finns tekniska säkerhetssystem, interna rutiner, utbildad personal, byggnadstekniska åtgärder m.m. Arla har de senaste åren vidtagit ett flertal åtgärder för att minimera risknivån för personer i omgivningen. I en riskanalys undersöks normalt risk för dödsfall av personer i närheten av en riskkälla (i detta fall Arla). Med risk menas en kombination av sannolikhet och konsekvens. Det innebär att även händelser som är mycket osannolika tas med och beräknas. Risknivån jämförs med en risknivå som kan anses vara tolerabel. Här undersöks scenarier som sker mycket snabbt så att personer inte hinner flytta sig från ett utsläpp. Det är även möjligt att undersöka konsekvenser i form av skador på personer som utsätts för utsläppet. Detta utgör ett bra komplement till att undersöka risken för dödsfall. Den risknivån som beräknas jämförs med en nivå som anses vara en tolerabel risk. Vid en första anblick kan det vara intuitivt svårt att tänka sig att risker ska tolereras. Vi utsätts dock dagligen för olika risker (naturkatastrofer, sjukdomar, trafik etc.) och risknivån är inte obefintlig även utan industrier med farliga kemikalier. Denna riskanalys har resulterat i att risknivån är mycket låg för personer inom det studerade detaljplaneområdet. Anledning till detta är främst att det har vidtagits ett flertal åtgärder som både minskar konsekvensen av ett utsläpp och sannolikheten för att ett utsläpp av farliga kemikalier inträffar på Arla.

7 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Icke teknisk sammanfattning 6 Innehållsförteckning 7 1 Inledning Problembeskrivning Syfte och mål Avgränsningar Metod Datorprogrammet Aloha 11 2 Objekt och processbeskrivning av Arla Byggnadsbeskrivning Verksamhet Processbeskrivning Osttillverkning 14 Vasslehantering 14 Centraldisk 14 Vatten 14 Ammoniakanläggningar (kylsystem) 15 3 Riskhanteringsprocessen Riskanalys Konsekvens Sannolikhet 18 Osäkerheter 18 Riskvärdering 18 Riskreduktion/kontroll 19 4 Acceptabel risk Samhällsrisk Individrisk 21 5 Grovanalys Ammoniak Etanol Eldningsolja Myrsyra Natronlut Salpetersyra Transporter MIP SP Gasflaskor Övriga riskobjekt i omgivningen 25 6 Ämnesegenskaper Ammoniak Fysikaliska data 26

8 Påverkan på människan 26 Påverkan på miljön 27 Ammoniak och brand 28 Salpetersyra 28 Fysikaliska egenskaper 28 Påverkan på människan 28 Salpetersyra och brand 28 Påverkan på miljön 29 7 Scenarier Bakgrund till scenarioval Ammoniak Salpetersyra 31 Identifierade brister i hanteringen 31 Ammoniak 31 Salpetersyra 32 Scenariobeskrivning 33 Scenario A - Ammoniak 33 Scenario B - Salpetersyra 34 8 Resultat Konservativa antaganden i analysen Samhällsrisk Individrisk Kompletterande beslutsunderlag 38 9 Åtgärder Utförda åtgärder Åtgärdsförslag Osäkerheter Slutsats Källförteckning 44 Bilaga 1 Kvantitativ analys 45 Bilaga 2 Exponering av ammoniak 46 Bilaga 3 - Väderstatistik 47 Bilaga 4 - Befolkningstäthet 50 Bilaga 5 Källstyrka vid utsläpp från kylmaskinrum 51 Bilaga 6 - Beräkningar i Aloha Bilaga 7 Mötesprotokoll följdeffekt 77 Bilaga 8 Mötesprotokoll med information om skyddsavstånd i enlighet med Riskanalys upprättad Bilaga 9 Känslighetsanalys 80 Ammoniak 80

9 1 Inledning PS Group har på uppdrag av Kalmar kommun utfört en uppdatering av riskanalysen för Arla Foods med hänsyn till detaljplan för Kv. Flodhästen 5 m.fl. Riskanalys för området har utförts i flera omgångar och olika åtgärdsförslag har redovisats i olika skeden. En riskanalys utfördes för samma område Analysen uppdaterades med hänsyn till förändringar i ammoniaksystem samt planerna för intilliggande område. Riskanalysen uppdaterades även Riskanalysen följer Riskhanteringsmodell för nybyggnationer och etableringar i Kalmar kommun, upprättad av Kalmar brandkår , Dnr Tillstånd enligt miljöbalken till nuvarande och utökad verksamhet vid Arla Foods AB:s mejeri och ostlager i Kalmar finns och är daterat , Diarienummer: 2008: Extern granskning och utförda justeringar/kompletteringar Den analys som först upprättades över Arla tredjepartsgranskades av Johan Lundin, Brandingenjör och Teknologie doktor, WSP Brand & Risk. Inkomna synpunkter från denna granskning beaktades vid upprättande av riskanalysen En fråga som aktualiserades i samband med detta var riskbidraget från övriga farliga ämnen på Arla samt eventuella följdeffekter (dominoeffekter). Detta är utrett vid ett möte med Kalmar Brandkår. Mötesprotokoll redovisas i Bilaga 7. Ett frågeformulär daterat med frågor/ kompletteringsönskemål avseende granskningshandling upprättad är upprättat av Kalmar Brandkår. Kompletterande beräkningar enligt detta formulär är i denna handling utförda för att tydliggöra riskavstånd till IDLH-värde för ammoniak (300 ppm). 1.1 Problembeskrivning Omvandling av ett industriområde till användning för nya, mer sårbara, användningsområden såsom häkte, handel, vårdboende, kontor och bostäder leder till att de risker som finns måste beaktas. På Arla Foods AB hanteras stora mängder giftiga och brandfarliga ämnen. De farliga ämnena leder till att vissa risker finns för personer i industrins närhet. Därav bör en riskanalys genomföras för att underlätta beslut angående vad området kan nyttjas till. I skriften Bättre plats för arbete, Boverkets allmänna råd 1995:5, anges rekommenderat skyddsavstånd för mejeri till 400 meter. Om risker förknippade med verksamheten utreds i en riskanalys finns möjlighet till en mer nyanserad bedömning av erforderligt skyddsavstånd. Denna riskanalys syftar till att bidra med en sådan mer nyanserad bedömning. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 9(82)

10 1.2 Syfte och mål Syfte med riskanalysen är att klargöra vilken risknivå som erhålls på planområdet till följd av Arlas verksamhet. Det skall även undersökas hur riskreducerande åtgärder påverkar risksituationen på området. Vidare skall hänsyn tas till Arlas planer på framtida expansion. Målet är att fastställa vilka åtgärder som krävs för byggnationer enligt: Planutkast för Flodhästen 4 m.fl., Kalmar kommun, upprättad av Vatten och Samhällsteknik AB. Riskanalys utgör beslutsunderlag för kommun för att avgöra vilka åtgärder som krävs för planerad nybyggnation. 1.3 Avgränsningar Analysen beaktar främst de ämnen som har toxiska egenskaper och som kan innebära fara för människors hälsa (såsom ammoniak och salpetersyra). Risker för brand och explosion beaktas endast i begränsad omfattning. Följdeffekter av en brand behandlas separat. Enbart risk för tredje man har beaktats vilket innebär att ingen hänsyn tas till skada på personer på Arlas tomt, egendom och miljö. De skadeverkningar som drabbar personer inom riskområdet antas uppkomma direkt av ämnets toxicitet. 1.4 Metod Analysarbetet utförs genom möte och platsbesök med Arla, Kalmar kommun och räddningstjänst. En riskanalys är en systematisk identifiering av olycksrisker och bedömning av risknivåer, Davidsson (2003) Den riskanalysmetodik som används innebär följande moment: Definiera och avgränsa systemet: Detta moment definierar vad som innefattas i det system som ska analyseras. Inledningsvis ges en beskrivning av anläggningen med geografiskt läge och omgivningar m.m. Identifiering av risker: Identifiering av riskkällor sker genom intervjuer och platsbesök mm. Intervjuerna klargör organisatoriska och verksamhetsrelaterade brister. Viktig information om riskkällor erhålls även genom att undersöka teknisk utrustning och hur hanteringen sker med de giftiga ämnena. Grovanalys: En grovanalys genomförs genom att studera de kemikalier som hanteras på Arla. Utifrån grovanalysen väljs ett antal ämnen ut som studeras med den scenariometodik i en kvantitativ analys där sannolikhet och konsekvens bedöms/beräknas för de identifierade scenarierna. Kvantitativ analys: I denna analys beräknas konsekvenser och frekvenser för att olika scenarier ska ske. Frekvenserna beräknas genom felfrekvensdata för komponenter. För att kunna bedöma de konsekvenser som ett utsläpp ger upphov till i form av riskavstånd m.m. används en spridningsmodell. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 10(82)

11 Riskberäkningen kombinerar felfrekvens och konsekvens till ett riskmått. Risken presenteras i form av samhällsrisk och individrisk. Efter att riskerna bedömts eller beräknats utarbetas åtgärdsförslag för att minska riskerna. I individ- och samhällsriskberäkningar beaktas endast dödsfall. För att även ta hänsyn till riskavstånd för skada har beräkningar utförts även med detta kriterie. Utifrån dessa moment skapas en bra grund för beslutsfattande där riskanalysen fungerar som en del av beslutsunderlag Datorprogrammet Aloha Spridningsberäkningar av gas har genomförts med datorprogrammet Aloha Programmet är utvecklat av Office of Emergency Management, EPA and Emergency Response Division, NOAA. Mer information om programmet kan erhållas från United States Environmental Protection Agency, Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 11(82)

12 2 Objekt och processbeskrivning av Arla Kalmar mejeri är beläget i en blandad stadsmiljö nordväst om Kalmars centrum (Kv. Flodhästen 3). Inom ett område med en radie på 500 m från mejeriet finns följande anläggningar: Söder om Erik Dahlbergs väg i kvarteret Giraffen finns ett varierat utbud av service såsom köpcentrum, butiker, restaurang och bensinstation I norr finns närmast ett affärskvarter och därefter bostadsfastigheter. I väster återfinns en bensinmack och bilförsäljning samt bilverkstäder. I öster ligger före detta Evox Rifas industriområde. Det är detta område som den nya detaljplanen gäller för. I Planutkast möjliggörs byggnation av bostäder, handel, vård, kontor, kultur, skola och idrott respektive handel, kontor och tekniska anläggningar. I områdets södra del är polishuset beläget. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 12(82)

13 Figur 2.1: Översiktbild över aktuellt område som illustrerar hur byggnation planeras. Arla är placerat till vänster i figuren. Figur 2.2: Planerad användning av planområdet. Parkeringshuset i områdets västra del kommer att fungera som en barriär mellan Arla och området. Ovan dagligvaruhandel ska även finnas möjlighet till byggnation av bostäder. 2.1 Byggnadsbeskrivning Arlas anläggning består av sammanbyggda huskroppar med varierande typ av bärverk, som i huvudsak utgörs av betong och stål. Det förekommer även en del inslag av murverk. Takkonstruktionen består till stor del av profilerad stålplåt med ovanförliggande obrännbar isolering samt papp- eller plåtbeläggning. Papp är i brandteknisk klass T. Bjälklag är av prefabricerade betongelement. Fasadbeklädnaden består av dels puts/tegel, dels plåt. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 13(82)

14 Huvudanläggningen är i huvudsak i två plan. Nuvarande mejeri togs i drift Vissa om- och tillbyggnader har gjorts bl.a då förändringar gjordes med anledning av utökad verksamhet. 2.2 Verksamhet Arla har för avsikt att av invägningsmängden ton mjölk och mjölkbiprodukter per år, tillverka uteslutande ton ost per år. Processen är i dagsläget förberedd för en 25 % processökning. Vid en eventuell processökning räcker inte befintligt ostlager till, varav en tillbyggnad är erforderlig. Totalt har Arla 120 anställda varav ett 10-tal personer jobbar nattetid. Driftpersonal jobbar i tvåskift. Produktion bedrivs under hela dygnet, 7 dagar i veckan. 2.3 Processbeskrivning Mjölken och mjölkbiprodukterna levereras till mejeriet i tankbilar. Vid mjölkmottagningen mäts och kyls mjölken innan den förs till helmjölkslagret. Från helmjölkslagret överförs mjölken till mjölkbehandlingen där mjölkråvaran renas, pastöriseras samt fettstandardiseras. Den behandlade råvaran överförs från mjölkbehandlingen till respektive förädlingsgren Osttillverkning I Kalmar finns utrustning för tillverkning av stor rund ost. Osten tillverkas satsvis i ystningstankar. Varje sats mjölk tempereras och tillsätts bakteriekultur och löpe, varefter mjölken koaguleras. Koaglet skärs i tärningar varefter omrörning, värmning och vassleavtappning sker. Den avtappade vasslen samlas upp i härför avsedda tankar. Efter formning och pressning, kyls och saltas ostarna. Slutligen lagras ostarna i lager, vars temperatur och luftfuktighet regleras. Ostarna ytbehandlas i flera omgångar Vasslehantering Vasslen från ystningsprocessen avleds till tanklager för obehandlad vassle, härifrån pumpas den via en sil, där större ostkorn silas bort, till separatorn för avskiljning av fettet. Vasslegrädden utnyttjas för reglering av fetthalten i ystmjölken. Viss del vassle vidareförädlas, övrigt försäljs som foder Centraldisk All processutrustning diskas minst en gång per dygn. Det finns två centraldiskanläggningar, en för obehandlad och en för behandlad mjölk. Disklösningarna återuppsamlas efter disk, en viss utspädning och förlust sker hela tiden vid disk, varför nytt koncentrat tillförs disklösningen. Detta styrs genom konduktivitetskontroll. Disklösningen cirkuleras över objektet innan den samlas upp för att senare avledas via neutralisationstanken till spillvattennätet. Vid mejeriet finns anläggning för förvaring av lut- och syrakoncentrat som består av 2 x 17 m 3 invallade tankar Vatten Vatten för produktion och rengöring erhålls från kommunens kommunala vattenledningsnät. Anläggningen är utrustad med skilda ledningssystem för spillrespektive dagvatten vilka är anslutna till kommunens ledningssystem. Allt Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 14(82)

15 processavloppsvatten från mejeriets samtliga diskstationer avleds till neutralisationstank där neutralisering sker, innan det släpps till det kommunala nätet. Produktkondensat och permeat från mejeriets RO-filter används till diskvatten genom att detta vatten renas över en filtreringsanläggning (RO-filter). Avloppsvattnet skall, före avledning till det kommunala reningsverket, undergå minst utjämning och vid behov PH-justering. PH skall som riktvärde ligga inom intervallet 6,5 9,5. Neutralisering av spillvattnet enligt ovan sker med hjälp av salpetersyra (62 %) och natronlut (46 %). Bild 2.2: Översiktsbild av neutraliserings- anläggning Ammoniakanläggningar (kylsystem) Ammoniak finns i tre kylsystem på anläggningen. Samtliga är indirekta system d.v.s. ammoniak finns endast i kylmaskinrummen. Kylan distribueras med en köldbärare. Vid utsläpp av ammoniak i kylmaskinrum finns möjlighet till omhändertagande av gasen så att utsläpp kan begränsas. Äldre system Gram och Borgholm innehåller 105 respektive 120 kg ammoniak. Nytt kylsystem KVP 2 innehåller 150 kg ammoniak. Utblåsledning från säkerhetsventiler från de tre rummen med ammoniaksystem är samlade ovanpå taket i ett cirkulärt kärl (scrubber). Där finns två givare som aktiverar en magnetventil så att ammoniaken besprutas med vatten. Därmed uppstår inget utsläpp av ammoniak till luften via säkerhetsventiler. Vid låg larmnivå (150 ppm) i kylmaskinrum aktiveras nödventilationen. Vid hög larmnivå (300 ppm) stoppas nödventilationen, spjäll stängs och ström bryts till rummet. Möjlighet till komplettering med en hög-hög larmnivå finns. Räddningstjänst Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 15(82)

16 larmas manuellt av personal på plats. Vid ventilering av rummet via nödventilationen leds inte ammoniaken via ett scrubbersystem (med nedtvättning med vatten). När nödventilationen stängs av hålls ammoniaken kvar i kylmaskinrummet. Gasen kan sedan vädras ut manuellt under övervakning och i lämplig omfattning beroende på väderförhållanden, omgivning m.m. Den enda gång då ammoniak kan komma ut, förutom under kontrollerade former, är när nödventilationen startar och vädrar ut gasen vid ett låg-larm. Om läckaget fortsätter kan det ske ända tills koncentrationen i rummet uppgår till 300 ppm. Detta utsläpp kommer snabbt att spädas ut i omgivningen. Därmed kommer inte personer utanför Arlas fastighet att påverkas av ammoniaken. Ammoniaklarm finns i kylmaskinrummen. Vid larmaktivering startar sirener vid kylrummet och personal i mjölkcentralen larmas. Mjölkcentralen är alltid bemannad. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 16(82)

17 3 Riskhanteringsprocessen Med begreppet risk menas i denna rapport en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens för en händelse som leder till negativa konsekvenser. Riskhantering innebär således hantering av händelser som kan ge negativa konsekvenser. Det kontinuerliga arbetet som bedrivs för att hantera risker kallas riskhanteringsprocessen. Nedan beskrivs kortfattat denna process som också illustreras i figur 3.1. Därefter beskrivs de ingående delarna, med tyngdpunkt på riskanalysdelen. Riskanalys Bestäm omfattning Riskbedömning Riskhantering Riskvärdering Acceptabel risk Analys av Riskreduktion/kontroll Beslutsfattande Genomförande Övervakning Figur 3.1 Figuren visar riskhanteringsprocessens olika delar IEC (1995). 3.1 Riskanalys En riskanalys innebär en systematisk identifiering av olycksrisker och bedömning av risknivåer. Analysen genomförs genom beräkningar eller uppskattningar av konsekvenser och sannolikheter för identifierade risker, Davidsson (2003). Sammanvägning av sannolikhet och konsekvens kan utföras på en mängd olika sätt i en riskanalys. Exempel på faktorer som påverkar vilken metod för beräkning av risk som är lämplig är följande: syftet med analysen, analysens omfattning, tillgång till information och tillgänglig tid för analysen. En riskanalys kan antingen genomföras kvalitativt, kvantitativt eller genom en kombination av de båda metoderna. Att en analys är kvalitativ innebär att riskerna endast rangordnas, genom att ange om de är stora eller små. Kvantitativ analys innebär att riskerna beräknas. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 17(82)

18 3.1.1 Konsekvens Beräkning eller bedömning av konsekvens innebär att försöka förutsäga vilka effekter som kan uppstå om en viss olycka inträffar, exempelvis vilka gaskoncentrationer som uppstår på ett givet avstånd från en utsläppskälla. I anslutning till detta görs en bedömning av vilka skador som kan uppstå i omgivningen, exempelvis skada på människa till följd av denna koncentration Sannolikhet Det finns olika metoder för att beräkna eller bedöma sannolikheten för att en händelse ska inträffa. Följande metoder är användbara, Davidsson (2003): Empiriska skattningar. Baseras på statistik över frekvenser för inträffade skadehändelser. Denna metod är främst användbar för frekventa olyckskategorier, exempelvis bilkrockar och bränder. Logiska system. När denna metod används kartläggs de orsaker som tillsammans eller var för sig kan leda till den händelse som analyseras. Sannolikheten för händelsen beräknas genom att kombinera sannolikhetsdata för varje ingående delhändelse. Expertbedömningar. Expertbedömningar är ofta den enda möjliga metoden på grund av brist på tillförlitlig data. Bedömningarna grundas på erfarenheter och kompetensen hos bedömaren är därför av stor betydelse Osäkerheter Risker är alltid förenade med osäkerheter. Därför är det i en riskanalys viktigt att, förutom beräkna eller bedöma konsekvens och sannolikhet, även beakta de osäkerheter som finns i analysen. Osäkerheter vid bestämning av sannolikhet beror bland annat på tillförlitlighet på och mängd av felfrekvenser. Osäkerheter vid konsekvensberäkning beror till stor del på att verkligheten måste förenklas för att passa in i en beräkningsmodell. En förenkling innebär att information utelämnas för att göra en beräkning möjlig. Det är viktigt att i största möjliga utsträckning genomföra förenklingar så att konservativa resultat erhålls. Eftersom riskanalysen ofta är en del i ett beslutsunderlag är det viktigt att redovisa hur de osäkerheter som finns påverkar beslutssituationen. 3.2 Riskvärdering En riskvärdering sker när en risk har identifierats och analyserats och beslut ska fattas beträffande om risken kan anses vara acceptabel eller inte. Begreppet acceptabel risk leder till svåra avvägningar. Exempel på problem kan exempelvis vara vem som avgör vad som är acceptabelt och vilken nytta som krävs av ett risktagande för att det ska anses acceptabelt. I Räddningsverkets rapport Värdering av risk, Davidsson (2002) beskrivs följande fyra principer som kan användas som underlag för värdering av risk: Rimlighetsprincipen. Det bör inte i en organisation finnas risker som med rimliga medel kan undvikas. Principen leder till att risker som med ekonomiskt och tekniskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras ska åtgärdas, oavsett hur stor risken är. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 18(82)

19 Proportionalitetsprincipen. Det totala antalet risker som en organisation medför bör vara proportionerliga med de fördelar som organisationen skapar. Fördelningsprincipen. Riskerna bör vara fördelade så att vissa personer eller grupper inte utsätts för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar risken innebär för samma person eller grupp. Principen om undvikande av katastrofer. Risker bör hellre realiseras i olyckor med begränsade konsekvenser, som kan hanteras av de beredskapsresurser som finns tillgängliga, än i katastrofer. 3.3 Riskreduktion/kontroll Denna del av riskhanteringsprocessen innebär genomförande av riskreducerande åtgärder och kontroll av att risken minskat. Beslutsfattande är en viktig del av detta moment i riskhanteringsprocessen. Det finns flera olika beslutskriterier som kan användas, enligt Mattsson (2000) kan beslutskriterierna delas in i fyra huvudkategorier: Teknologibaserade kriterier. Kriteriet innebär att bästa möjliga teknik som finns för att minska risker ska användas. Rättighetsbaserade kriterier. Detta kriterie innebär att alla personer har rätt att inte utsättas för en risk överstigande ett visst värde. Nyttobaserade kriterier. Beslutskriteriet innebär att en åtgärd väljs efter en avvägning mellan dess kostnad och nytta. Hybridkriterier. Detta innebär en kombination av flera av de ovanstående kriterierna. Exempelvis kan en maximal risknivå sättas (rättighetsbaserad) varefter de åtgärder som leder till en risknivå under den maximala utvärderas med nyttobaserade kriterier. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 19(82)

20 4 Acceptabel risk Det finns inga nationella krav på vilken samhällsrisknivå som maximalt ska accepteras. Därför är det upp till beslutsfattaren att avgöra vilka risker som ska anses som acceptabla. DNV (Det Norske Veritas) har gett förslag på risknivåer som kan användas för att avgöra om en risk är acceptabel eller inte (Davidsson 2002). Kriterierna baseras på att samhällsrisken redovisas i form av en F/N-kurva, och individrisken redovisas som risken för dödsfall per år på ett visst avstånd från riskkällan. Dimensionering utifrån risknivå redovisad i form av samhälls- och individrisk är en allmänt accepterad metod. Kriterierna utifrån DNV ger ett mer relevant beslutsunderlag än att endast använda sig av dimensionering enligt deterministisk värdering med worst case scenario. Att utgå från värsta tänkbara skadehändelse medför i många fall att orimligt stora resurser satsas på att förhindra olyckor som är mycket osannolika, Davidsson (2002). Detta synsätt är i praktiken endast tillämpligt i undantagsfall. För att kunna relatera ett riskmått till vad det innebär i praktiken kan en jämförelse med andra risker göras. Nedan följer en jämförelse med den normala risken att dö för personer i Sverige. Risk att dö per år varierar under en persons livstid. Enligt IPS (2001) är risken att dö som lägst i åldern sju till åtta år. Då är dödsrisken cirka 10-4 per år. För yngre och äldre personer är risken högre. Dödlighet genom olyckshändelser är cirka 10-4 per år (en gång på år). Som exempel kan nämnas att risk att träffas av blixten och omkomma är 10-7 per år (1 på år). Risk att omkomma i trafiken 10-5 per år (1 på år), (SRV 1997). 4.1 Samhällsrisk Samhällsrisken redovisas ofta i form av ett F/N-diagram. I ett sådant diagram visas sambandet mellan den ackumulerade frekvensen av händelser och antal omkomna. Det innebär att frekvensen för N eller fler omkomna redovisas. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 20(82)

21 Oacceptabla risker ALARP Riskerna kan anses som små Figur 4.1: Figuren visar ett F/N-diagram där frekvensen per år för ett visst antal omkomna redovisas. Den röda linjen ligger på frekvensen (F) 10-5 för 10 omkomna (N). Det ska tolkas så att frekvensen för 10 eller fler omkomna är Frekvensen 10-5 innebär att det sker en gång på år. I detta fallet innebär det således 10 eller fler dödsfall på år. Ovanför den röda linjen är riskerna oacceptabelt stora. Det innebär exempelvis att frekvensen för 10 eller fler omkomna inte får vara större än Mellan den gröna och röda linjen är det så kallade ALARP-området. ALARP står för As Low As Reasonably Practicable vilket ska tolkas som att om riskerna ligger inom detta område bör skäliga åtgärder vidtas för att sänka de befintliga riskerna. Om riskerna befinner sig under den gröna linjen kan de anses vara små. 4.2 Individrisk Individrisk definieras som risken att dö för en person som står på en plats under ett år. Individrisken minskar med avståndet från riskkällan. I Davidsson (2002) föreslås följande kriterier för individrisk: övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras är 10-5 per år. Övre gräns för område där risker kan anses små är Risker mellan dessa två frekvenser per år ligger inom ALARP-området (se ovan). Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 21(82)

22 5 Grovanalys Grovanalysen har genomförts för att klargöra dels vilka brandfarliga och toxiska ämnen som finns på Arla foods, dels vilka ämnen som ska studeras mer i detalj i riskscenarier. Grovanalysen börjar med en undersökning av samtliga kemikalier som används. Först studeras en kemikalieförteckning där information finns om ämnenas användningsområde, risk- och skyddsfraser, egenskaper och förbrukningsmängd. Utifrån den informationen gallras ämnen som är toxiska eller brandfarliga och hanteras i stora mängder. Egenskaper hos de utvalda ämnena undersöks genom studier av produktblad, farligt gods blad, information från leverantör och i Räddningsverkets informationsbank (RIB 2009). De ämnen enligt tabell som redovisar samtliga hanterade ämnen som bedöms relevanta att hantera i grovanalys är följande: ammoniak, eldningsolja, etanol, myrsyra 85 %, natronlut, salpetersyra, MIP SP och gasflaskor. 5.1 Ammoniak Information om ammoniakens egenskaper redovisas i kapitel 6. Ammoniak finns i tre olika system. Följande säkerhetsförbättringar har genomförts sedan 2006: Flödesscheman har upprättats och ventiler m.m. har märkts upp för enklare avstängning och sektionering av systemet. Alla avstängningsventiler är manuella. Dokumenterade veckoronderingar sker på samtliga kylsystem. Vindriktningsvisare har monterats. Två äldre ammoniaksystem har ersatts med ett nytt system med betydligt mindre mängd ammoniak. Systemen är beskrivna ovan. Ammoniaksystemen utreds mer detaljerat i kapitel Etanol En cistern med 15 m 3 etanol är placerad i en tillbyggnation i den sydöstra delen av byggnaden. Lokalen är försedd med brandlarm, EX-klassad utrustning och tryckavlastning. Risker med etanolen bedöms vara hanterade i erforderlig omfattning under förutsättning att förvaring och hantering sker enligt SÄIFS 2000:2 och MSBFS 2014:5. I enlighet med SÄIFS 2000:2 krävs ett skyddsavstånd på 50 meter mellan cistern för 15 m 3 etanol och byggnad för allmänhet. Detta skyddsavstånd måste beaktas vid placering av byggnader i Arlas närhet. Utöver detta och den bedömning av följdeffekter som utförs tillsammans med räddningstjänst och redovisas i Bilaga 7 bedöms ej vidare analys nödvändig. 5.3 Eldningsolja Förvaring och hantering av eldningsolja förutsätts vara utförd i enlighet med SÄIFS 2000:2 och MSBFS 2014:5. Eldningsolja förvaras i två cisterner á 75 m 3 vardera. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 22(82)

23 Cisternerna är placerade cirka 15 meter från huvudbyggnad och 12 meter från lokal där IBC-behållare med salpetersyra förvaras för neutralisering av spillvatten. När oljepanna används för uppvärmning sker påfyllning av cisternerna cirka varannan vecka. Hantering och förvaring av eldningsolja bedöms ej medföra betydande riskpåverkan på omgivningen. Ämnet beaktas i utredning av följdeffekter som utförs tillsammans med räddningstjänst och redovisas i Bilaga 7. Därmed anses riskbidraget vara hanterat. 5.4 Myrsyra Myrsyra förvaras i en invallad cistern med volymen 15 m 3 utomhus. Från cisternen går ledningar till ett rum där syran tillsätts vassle. Cisternen fylls cirka var 6:e vecka. Ämnets brandfarliga egenskaper hanteras enligt SÄIFS 2000:2 och MSBFS 2014:5. De frätande egenskaperna kan främst orsaka skador för personer som kommer i direkt kontakt med vätskan. Därmed har det en begränsad påverkan på personer på planområdet. Fyllning sker av två personer, en från Arla samt tankbilschaufför. Nödstopp finns vid fyllningen som kan användas för att stoppa flödet om en slang brister etc. Vid fyllningsplatsen är det kraftig lutning mot en brunn där syra kan samlas upp vid ett utläckage. Myrsyra är en brandfarlig och frätande sur vätska. Vid ett utsläpp rekommenderas ett avspärrningsområde på 50 meter generellt och 100 meter vid risk för häftig reaktion enligt RIB Häftiga kemiska reaktioner kan uppstå med andra ämnen vilket ger värmeutveckling och lättantändligt material kan börja brinna. Hantering skall ske enligt gällande regelverk och lämpliga instruktioner. Ämnet beaktas i utredning av följdeffekter som utförs tillsammans med räddningstjänst och redovisas i Bilaga 7. Därmed anses riskbidraget vara hanterat. 5.5 Natronlut Cisternen med volymen 17 m 3 fylls cirka en gång i månaden. Fyllning sker av två personer, en från Arla samt tankbilschaufför. Nödstopp finns vid fyllningen som kan användas för att stoppa flödet om en slang brister etc. Vid fyllningsplatsen är det kraftig lutning mot en brunn där lut kan samlas upp vid ett utläckage. Natronlut 50 % (natriumhydroxid) är en frätande basisk vätska som kan ge hudskador vid kontakt. Vid kontakt med vissa metaller bildas vätgas som kan ge explosiv knallgas tillsammans med luft. Ämnet kan främst orsaka personskador vid direktkontakt varför det bedöms ha en begränsad riskpåverkan på personer utanför Arla. Ämnet beaktas i utredning av följdeffekter som utförs tillsammans med räddningstjänst och redovisas i Bilaga 7. Därmed anses riskbidraget vara hanterat. För att minimera risk för förväxling vid fyllning av cistern är det olika kopplingar till lutcistern och syra-cistern. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 23(82)

24 5.6 Salpetersyra Salpetersyra (62 %) som används till diskning och neutralisering av spillvatten förvaras i Cistern med volym 17 m 3. Information om salpetersyrans egenskaper redovisas i kapitel 6. Användning av salpetersyra har minskat eftersom en övergång till neutralisering av spillvatten med kolsyra har skett. Cisternen fylls ungefär var 8:e vecka. Fyllning sker av två personer, en från Arla samt en tankbilschaufför. Nödstopp finns vid fyllningen för att stoppa flödet vid spill. Vid fyllningsplatsen är det kraftig lutning mot en brunn där syra kan samlas upp vid ett utläckage. Från cisternen går fasta rörledningar in till lokalerna där syran används. Om det uppstår läckage på ledningen finns en begränsning så att maximalt 70 liter kan strömma ut från cisternen. Därefter stängs en ventil. Dessa scenarier är undersökta med detaljerat. Detta redovisas i kapitel Transporter Transporter av de farliga ämnena till Arla har inte beaktats i den tidigare utförda riskanalysen (daterad ) eftersom det ligger utanför analysens syfte. Ammoniak finns inne i slutna system och förbrukas således inte. Därmed är ammoniaktransporterna till anläggningen begränsade. Förbrukningsmängder år 2016 redovisas nedan: Etanol förbrukades 150 m 3 Eldningsolja förbrukades 228 m 3 Myrsyra förbrukades 66 m 3 Natronlut förbrukades 80 m 3 Salpetersyra förbrukades 46 m 3 MIP SP förbrukades 122 m 3 Totalt transporteras cirka 700 m 3. Om det antas att varje transport innehåller 15 m 3 vätska innebär det 700/15 = 47 transporter per år. Det betyder cirka en transport per vecka under hela året. Det är en begränsad mängd transporter. Med bakgrund av detta och att aktuell väg inte är en transportled för farligt gods bedöms djupare analys av farligt godstransporterna inte vara nödvändiga eftersom deras riskbidrag kan försummas. 5.8 MIP SP MIP SP är ett rengöringsmedel som består till cirka 25 % av natriumhydroxid. Se riskbedömning för natronlut ovan. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 24(82)

25 5.9 Gasflaskor Gasflaskor till svetsning finns i verkstad placerad i eget rum. Flaskor finns dels på svetsvagnar, dels fast monterade i skåp utanför fasad. De gaser som finns är formiergas, acetylen, syrgas och argon. Hantering och förvaring av gasbehållare för brandfarlig gas regleras i Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1998:7) om brandfarlig gas i lös behållare med ändringar i SÄIFS 2000:3. Erforderligt skyddsavstånd mellan gasflaskor och omgivande bebyggelse finns beskrivet. Arla planerar att flytta verkstaden och därmed även gashanteringen. I samband med ändrad verksamhet på grannfastigheten åligger det Arla att uppfylla gällande regler avseende hantering av brandfarliga gaser. I samband med brand i lokal där gasflaskor riskerar att utsättas för värmepåverkan används ibland ett riskområde på 300 meter. Vid befintlig placering av gasflaskor i verkstad bidrar verkstadens vägg i riktning mot planområdet med skydd vid explosion. Efter uppförande av nytt parkeringshus kommer även det att bidra med skydd mot explosion av gasflaskor. Det finns därmed barriärer som kan användas för att minska riskavståndet Övriga riskobjekt i omgivningen I närheten av området finns två bensinstationer. Shell ligger väster om Arla och Preem är beläget söder om Arla. Avstånd mellan Preem, som är placerad närmast planområdet och närmsta planerade byggnation är cirka 70 meter I Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer: Handbok, Mars 2015, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap anges erforderligt avstånd på 25 meter mellan lossningsplats och bostäder och liknande byggnader. Observera att längre avståndskrav kan finnas exempelvis på grund av hälsoskäl, arbetsmiljöskäl eller liknande vilket inte beaktas i denna analys. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 25(82)

26 6 Ämnesegenskaper I detta kapitel beskrivs de kemiska egenskaperna hos de toxiska ämnen som ska analyseras mer i detalj. 6.1 Ammoniak Ammoniak används i stora mängder för kylning. Avsnittet bygger på information hämtad från Haeffler (2000) Fysikaliska data Ammoniak är vid normalt tryck och temperatur en färglös gas med starkt stickande lukt. Kokpunkten för vattenfri ammoniak vid atmosfärstryck (101,325 kpa) är -33 C. Gasen förvaras normalt som vätska, då antingen nedkyld eller under tryck. Ammoniak är mycket lättlösligt i vatten. Vid 20 C löser sig ca 700 liter ammoniakgas i en liter vatten. Vid kontakt med vatten utvecklas värme vilket leder till att flytande ammoniak snabbt förångas. Det är därför viktigt att undvika att ammoniak i vätskefas kommer i kontakt med vatten för att förhindra spridning av gasen. Kemisk beteckning NH 3 Kokpunkt (101,3kPa) Ångtryck (20 C) -33 C 857 kpa Brännbarhetsområde i luft % (volym) Densitet vätska 617 kg/m 3 Densitet gas (20 C) 0,771 kg/m 3 Tabell 6.1: Fysikaliska data för ammoniak Påverkan på människan Ammoniak är ett frätande och mycket toxiskt ämne. Redan vid mycket låga koncentrationer och kort exponeringstid kan ammoniak irritera luftvägar och ögon. Inandning i låga koncentrationer ger hosta och sveda i luftvägarna. Vid exponering av ammoniak i måttliga koncentrationer är den största risken svårigheten att hålla ögonen öppna, vilket medför orienteringssvårigheter. Höga koncentrationer kan ge frätskador på slemhinnor, ögon och hud vid långvarig exponering. Kramp i andningsorganen, medvetslöshet, lungödem och chock kan även inträffa vid inandning av höga koncentrationer. Hudkontakt med gasformig ammoniak ger sveda och kontakt med ammoniak i vätskeform ger frät- och kylskador. I tabell 6.2 anges några av de gränser som förekommer. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 26(82)

27 Koncentration (ppm) Effekter Varaktighet av exponering. 5 Luktgräns Tydlig lukt, inga skadliga effekter för normalperson. Maximalt tillåten koncentration för en arbetsdag. 30 AEGL-1 Den luftburna koncentrationen av ett ämne över vilken man beräknat att den allmänna befolkningen, inklusive känsliga individer, kan uppleva besvär, irritation eller vissa effekter som inte ger symtom. Effekterna är dock övergående och påverkar inte personens förmåga att agera. 30 minuter 50 Tydlig lukt, inga skadliga effekter för normalperson. Maximal tillåten koncentration för vistelse i 15 minuter. 100 Besvärande att vistas i utan andningsskydd, lindriga ögonirritationer 220 AEGL-2 Den luftburna koncentrationen av ett ämne över vilken man beräknat att den allmänna befolkningen, inklusive känsliga individer, kan få irreversibla eller andra allvarliga och långvariga hälsoeffekter eller en nedsatt förmåga att fly från exponeringen. 300 IDLH (Immediately dangerous to life or health ) - 30 minuter 30 minuter Den maximala koncentration som vid upp till 30 minuters exponering varken orsakar irreversibla hälsoeffekter eller ger symtom som påverkar förmågan att sätta sig i säkerhet AEGL-3 Den luftburna koncentrationen av ett ämne över vilken man beräknat att den allmänna befolkningen, inklusive känsliga individer, kan drabbas av livshotande hälsoeffekter eller död. 30 minuter Tabell 6.2: Tabell över ammoniaks påverkan på människan (Haeffler 2000), RIB (2012), MSB (2016) samt EPA (2017). Tids-koncentrationskurvor för ammoniak redovisas i bilaga Påverkan på miljön Utsläpp av ammoniak till mark och vatten har olika effekter beroende på exponeringstid och utsläppt mängd. På kort sikt är ammoniak mycket giftigt. Ammoniak är ett basiskt ämne varför det höjer ph-värdet i omgivningen om det skulle läcka ut. Det fungerar också som gödningsmedel, varför en stark övergödning av området kring utsläppskällan kan inträffa. I vattendrag kan detta i sin tur leda till syrebrist. För vattenlevande organismer är ämnet akuttoxiskt. Redan vid låga koncentrationer och kort exponeringstid så kan det Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 27(82)

28 orsaka död och förgiftning av vattenorganismer och flera fiskarter. Då ammoniak är mycket lättlösligt i vatten är det således väldigt viktigt att se till att ammoniak inte tillåts läcka till vattendrag eller grundvattentäkter. Utsläpp av ammoniak i luft respektive mark kan ge upphov till svedning av skog och allvarlig påverkan på djur och växter Ammoniak och brand Ammoniak är brännbart om koncentrationen av ämnet i luft är mellan 15 och 18 vol %. För antändning krävs dock att antändningsenergin är relativt stor. Denna kombination, snävt brännbarhetsområde och stor antändningsenergi, medför att ammoniaken har ansetts som obrännbar även om det har förekommit att ammoniak har brunnit. Utomhus kan inte ammoniak brinna utan stöd av annan låga. 6.2 Salpetersyra Salpetersyra används till diskmedel och ph-justering Fysikaliska egenskaper Det är en starkt frätande syra som är i vätskeform vid normalt tryck och temperatur. Syran som används på Arla har koncentrationen 62 %. Informationen i avsnittet kommer från RIB (2005) och säkerhetsdatablad för salpetersyra. Kemisk beteckning HNO 3 Kokpunkt (101,3kPa) 83 C Smältpunkt -42 C Densitet vätska 1510 kg/m 3 Löslighet i vatten Färg Lukt IDLH Molekylvikt Lätt löslig i vatten Färglös-gulaktig Skarp stickande 25 ppm 63 kg/kmol Tabell 6.3 Fysikaliska data för salpetersyra Påverkan på människan Inandning av ångan från syran orsakar irritationssymptom och risk för förgiftning. Hudkontakt med syran kan ge stark sveda och smärta, blåsbildning, frätsår och ärrbildning. Vid kontakt med ögonen uppstår intensiv smärta och frätsår, det är stor risk för bestående synskada. Ämnet är frätande vid förtäring, leder till brännande smärtor i mun, matstrupe och svalg. Risken för bestående skador är stor Salpetersyra och brand Salpetersyra är inte klassificerad som brandfarlig. Behållare i närheten av brand bör dock flyttas eller kylas med vatten. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 28(82)

29 6.2.4 Påverkan på miljön Salpetersyra har ett lågt ph-värde och leder till en akuttoxisk effekt på vattenlevande organismer. Syran är biologiskt lätt nedbrytbar och förväntas inte vara bioackumulerbar. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 29(82)

30 7 Scenarier I detta kapitel redovisas de scenarier som ska analyseras mer i detalj genom att bedöma sannolikhet och konsekvens. Scenarioval baseras på följande moment: förvaring, transport, användning, spridningsrisk, olyckor och tillbud. 7.1 Bakgrund till scenarioval I detta avsnitt beskrivs hur hanteringen av ammoniak och salpetersyra går till. Informationen har erhållits i samband med två platsbesök och räddningstjänstens insatsrapporter Ammoniak Förvaring Ammoniaken finns i kylsystemet vid normal användning, och i gasflaskor när delar av systemet ska tömmas. Transport Ammoniaken transporteras i gasflaskor, varje gasflaska rymmer ca 60 kg ammoniak. Det finns maximalt tre flaskor per pall, ibland transporteras flaskorna en och en, transporten sker med truck. Användning Ämnet finns i ett slutet system. Ammoniaken finns endast i respektive kylmaskinrum (indirekt system). Spridningsrisk De utsläppsscenarier som skulle kunna inträffa är: - Via säkerhetsventil - Via nödventilation eller utläckage från otätheter i kylmaskinrummet Sker utsläpp via säkerhetsventilerna kommer det ledas till en behållare och scrubber som tvättar ner ammoniaken. Ingen ammoniak kommer att komma ut i omgivningen. Sker utsläppet via nödventilation kan det bara ske upp till koncentration 300 ppm. Därefter stängs nödventilationen. Kylmaskinrummen är helt täta och inget utsläpp till omgivningen kommer att ske. Inträffade olyckor och tillbud År 2004 skar en av kompressorerna till 700 kg-systemet. All ammoniak läckte ut. Läckaget skedde under en tidsperiod av flera veckor och skapade därför ingen påverkan på personer i omgivningen. Några motorhaverier i kylanläggningen har inte inträffat. Det nämnda kylsystemet med 700 kg ammoniak samt ett annat äldre system är nu ersatt med ett nytt system. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 30(82)

31 7.1.2 Salpetersyra Förvaring En 17 m 3 invallad cistern finns som fylls på med tankbil. Det finns ingen trucktrafik i de delar av byggnaden där det finns rör med syra i. Transport Cisternen fylls på med tankbil via en slang. Tankbilen kommer cirka var 8:e vecka. Fyllning tar cirka 30 minuter. Vid fyllning är Arla-personal närvarande hela tiden, d.v.s. övervakning sker alltid av både chaufför och en person från Arla. Användning Salpetersyran används bland annat i diskcentralen, dit det förs via ett inmatningsrör. Röret är dubbelmantlat med ett skyddsrör (diameter 80 mm). Syran används även i neutraliseringsanläggningen. Röret är rostfritt tjockväggigt med svetsade skarvar. Inomhus är det försett med plaströr som skyddsrör. Utomhus är det försett med värmekabel och isolering. Flödesmätare finns som mäter volym som pumpas ut i rör. Efter pump finns en ventil med lägesindikering som stänger vid spänningsbortfall. Varje månad förbrukas cirka 700 liter, d.v.s. ca 23 liter per dag. Röret efter ventil och pump i diskcentral rymmer max 70 liter. I styrutrustning finns säkerhetsfunktioner som begränsar läckaget till max 70 liter om något fel uppstår. Spridningsrisk Salpetersyra hanteras i cisterner med fasta rörledningar in till produktionslokaler. Detta är en betydligt säkrare hantering än den manuella hanteringen som förekom tidigare. Olyckor och tillbud I april 2004 inträffade en olycka där ca 500 liter salpetersyra läckte ut. Det skedde i samband med avlastning av plastcontainrar från lastbil. Händelsen gick till så att när truckföraren skulle ta den ena containern, hade den person som matar fram containrarna till kanten på lastbilen redan hunnit ställa nästa bakom den som skulle lyftas ner. Gafflarna på trucken drog därför med även den andra containern som föll ner, gick sönder och en stor del av innehållet läckte ut. Denna manuella hantering med plastcontainer förekommer inte längre på anläggningen. 7.2 Identifierade brister i hanteringen I detta avsnitt beskrivs de brister som identifierats i hanteringen av ammoniak och salpetersyra Ammoniak Förvaring För ammoniaken är förvaringen starkt kopplad till användningen. Ammoniaken förvaras och används kontinuerligt i systemet. Mer information finns under rubriken användning. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 31(82)

32 Transport Transporten som sker i 60 kg gasflaskor innebär vissa riskmoment. Där avlastningen sker är det en sluttning vilket försvårar hanteringen. Tung trafik finns på gårdsplan, en kollision skulle kunna leda till att en eller flera ammoniakflaskor tappas. Eftersom flaskorna rymmer en liten mängd ammoniak (60 kg) bedöms inte en mer omfattande analys av risken vara nödvändig. Användning De rör i anläggningen som innehåller ammoniak finns inte i något utrymme där truckar körs, det finns inte heller något i den normala processen som skulle kunna orsaka ett rörbrott. Påfyllning av ammoniak i respektive kylsystem sker i kylmaskinrum, d.v.s. med kortast möjliga slang. Eventuellt läckage i samband med påfyllning sker då i lokalen och ammoniaken kan tas omhand på samma sätt som övriga utsläpp i lokalen, d.v.s. utan spridning till omgivningen. Fyllning sker av utbildad personal som är vid fyllningen under hela förloppet. Fyllning utförs ungefär vartannat år Salpetersyra Förvaring Salpetersyran förvaras i en invallad cistern. Risk för utsläpp är därmed mycket låg. Transport En olycka kan ske i samband med påfyllningen av cisternen med salpetersyra, vilket sker från en tankbil. Det har förekommit problem när tankbilen ska ansluta till det elektriska överfyllningsskyddet vilket sker innan salpetersyran pumpas in i cisternen. Problemen berodde på att kopplingarna inte passade eftersom tankbilen kom från Danmark, detta har åtgärdats. Personalen är utbildad inom farligt gods och det finns en checklista som ska användas vid påfyllning av cisternen för att inga viktiga säkerhetsmoment ska missas. Vid lossningsplats finns brunn vid lågpunkt där utspilld vätska kan samlas upp. Det går även att stänga av pumpen för dagvatten för att förhindra vidare spridning av ämnet. Användning Röret som för in salpetersyran från cisternen till diskcentralen är väl skyddat. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 32(82)

33 7.3 Scenariobeskrivning I detta kapitel redovisas de scenarier som valts Scenario A - Ammoniak Ammoniaken förekommer endast i kylmaskinrummen. De utsläppsscenarier som skulle kunna inträffa är: - Via säkerhetsventil - Via nödventilation Utsläpp via säkerhetsventil Sker utsläpp via säkerhetsventilerna kommer det ledas till en behållare och scrubber som tvättar ner ammoniaken. Ingen ammoniak kommer att komma ut i omgivningen. För att förtydliga hur liten sannolikheten för spridning av ammoniak ut via säkerhetsventil är redovisas nedan de säkerhetsfunktioner som träder in för att sänka trycket i systemet och säkerställa att utsläpp inte sker. Sänkning av trycket sker i följande steg: 1. Systemet är programmerat så att det sker en automatisk avlastning för att sänka trycket om det stiger till en viss nivå. 2. Nästa automatiska trycksänkning sker via ett mjukvarumässigt stopp som sänker trycket i systemet 3. Högtryckspressostat som är helt fri från det övriga styrsystemet stänger av systemet så att trycket sänks. 4. Säkerhetsventilen löser ut, detektorer aktiverar vattenpåföring i srcubber. Om samtliga system enligt ovan fallerar kan ammoniaken i systemet komma ut till omgivningen. Detta innebär att händelsen är mycket osannolik. På grund av systemets utformning kan dock maximalt cirka 50 % av mängden ammoniak komma ut vid ett sådant scenario. Spridningsberäkning är utförd för detta scenario i en känslighetsanalys i Bilaga 9. Resultatet blir att bidrag till samhällsrisk och individrisk ej ges eftersom spridning inte sker in till planområdet med dödliga koncentrationer. Spridning av koncentrationer som kan ge skador redovisas i kapitel 8.4. Utsläpp via nödventilation Sker utsläppet via nödventilation kan det bara ske upp till koncentration 300 ppm. Därefter stängs nödventilationen automatiskt. Det finns även möjlighet att stänga nödventilationen manuellt. Rummet är helt tätt och inget utsläpp till omgivningen kommer att ske. Beräkning för utsläpp via nödventilation utförs för att undersöka omgivningspåverkan som kan ske innan nödventilationen stängs av. Detta redovisas i Bilaga 5 och 6. Beräkningarna resulterar i att ingen spridning av ammoniak i farlig mängd, d.v.s. som kan orsaka skador på personer, sker till omgivningen. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 33(82)

34 7.3.2 Scenario B - Salpetersyra För utsläpp av salpetersyra rekommenderas ett initialt riskavstånd på 50 meter (RIB 2012). Om risk finns för reaktion eller kraftig avångning är det initiala riskavståndet 100 meter. Vid den olycka som inträffade med salpetersyra beordrades en avspärrning på 200 meter i vindriktningen från utsläppskällan, Kalmar brandkår (2004). Vid det tillfället släpptes 500 liter syra ut. Om salpetersyran reagerar med organiskt material eller vissa metaller (exempelvis järn och zink) bildas nitrösa gaser som är en blandning av kväveoxider (NO, NO 2 m.fl.). NO 2, kvävedioxid syns tydligt eftersom den är gulaktig. Kvävedioxid är mycket giftig, och denna används som dimensionerande ämne i beräkningarna. Beräkningar redovisas i Bilaga 6. Antagandet att kvävedioxid bildas och används som dimensionerande ämne för olycka med salpetersyra är ett konservativt antagande. Värden för nitrösa gaser är hämtade från FOA rapport 1. Beräkningar resulterar i följande gränsvärden för kvävedioxid: Koncentration som ger 50 % akut vårdbehov: Koncentration som ger 50 % dödsfall: De scenarier som studeras är följande: 116 mg/m 3 = 62 ppm 263mg/m 3 = 140 ppm - Scenario B1 Utsläpp från ledning begränsat till dagsbehovet - Scenario B2 Utsläpp vid fyllning av cistern - Scenario B3 Cisternhaveri För varje scenario undersöks spridning av salpetersyra respektive spridning av kvävedioxid. Scenario B1 Vid exempelvis ett rörbrott på ledning begränsas mängden salpetersyra som kan komma ut av en inställning på att endast dagsförbrukningen kan rinna ut. Detta är 70 liter. Om detta bildar en pöl med djupet 2,5 cm blir pölens area 28 m 2. Spridning av salpetersyra: Det föreligger risk för dödsfall för personer som utsätts för 170 ppm i 10 minuter 2. Vid värsta väderförhållanden (2 m/s, Stabilitetsklass F) når denna koncentration kortare än 10 meter från utsläppskällan. På avstånd längre än 15 meter från utsläppet underskrids AEGL-2-värdet (24 ppm) Beräkningarna visar därmed att ett sådant utsläpp inte ger något bidrag till samhällsrisk eller individrisk utanför Arlas fastighet. Reaktion som ger spridning av kvävedioxid Vid värsta väderförhållanden (2 m/s, Stabilitetsklass F) underskrids koncentrationen 140 ppm på avstånd 20 meter från 1 FOA risk, Giftiga gasmoln, FOA rapport C , Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 34(82)

35 utsläppskällan. På avstånd längre än 75 meter från utsläppet underskrids AEGL-2- värdet (12 ppm). Scenariot ger ej bidrag till samhällsrisk och individrisk i planområdet. Scenario B2 Utläckage vid cisternfyllning. På grund av läckage från ventil eller slangbrott etc. antas en pöl med area 100 m 2 bildas. Det ger spridning enligt följande: Spridning av salpetersyra Det föreligger risk för dödsfall för personer som utsätts för 170 ppm i 10 minuter. Vid värsta väderförhållanden (2 m/s, Stabilitetsklass F) når denna koncentration endast 10 meter från utsläppskällan. På avstånd längre än 28 meter från utsläppet underskrids AEGL-2-värdet (24 ppm) Beräkningarna visar att ett sådant utsläpp inte ger något bidrag till samhällsrisk eller individrisk utanför Arlas fastighet. Reaktion som ger spridning av kvävedioxid Vid värsta väderförhållanden (2 m/s, Stabilitetsklass F) underskrids koncentrationen 140 ppm på avstånd 34 meter från utsläppskällan. På avstånd längre än 144 meter från utsläppet underskrids AEGL-2- värdet (12 ppm). Eftersom avståndet är begränsat ger det inte något bidrag till samhällsrisk för området. Scenariot är med vid beräkning av individrisk. Vid väderförhållanden som är mer normala (3 m/s, Stabilitetsklass D) underskrids koncentrationen 140 ppm på avstånd 20 meter från utsläppskällan. På avstånd längre än 69 meter från utsläppet underskrids AEGL-2-värdet (12 ppm). Detta scenario ger inte bidrag till samhällsrisk eller individrisk i området eftersom spridningen av 140 ppm endast är 20 meter. Det når därmed inte utanför Arlas fastighetsgräns. Frekvens för brott av lossningsslang är 10-2 till 10-3 per meter slang och år enligt Haeffler (2000). Den högsta frekvensen väljs vid beräkningen. Antaganden: Slangen är 5 meter lång. Slangen är ansluten 0,5 timme vid varje lossning. Lossning sker 6 ggr per år. Frekvens för brott på lossningsslang: 5 x 10-2 x (0,5 x 6)/(365 x 24) = 1,7 x 10-5 Scenario B3 Cisternhaveri eller mycket stort utsläpp vid cisternfyllning. Ett stort utsläpp till omgivningen undersöks. Cisternen är invallad, så det är mycket liten risk för ett sådant scenario. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 35(82)

36 Spridning av salpetersyra Det föreligger risk för dödsfall för personer som utsätts för 170 ppm i 10 minuter. Denna koncentration når endast 21 meter från utsläppskällan. På avstånd längre än 59 meter från utsläppet underskrids AEGL-2-värdet (24 ppm) Reaktion som ger spridning av kvävedioxid Vid värsta väderförhållanden (2 m/s, Stabilitetsklass F) underskrids koncentrationen 140 ppm på avstånd 67 meter från utsläppskällan. På avstånd längre än 310 meter från utsläppet underskrids AEGL-2- värdet (12 ppm). Spridningen av koncentrationer över 140 ppm når inte in på det studerade detaljplaneområdet. Vid vind i riktning mot norr kan dock koncentrationen nå utanför Arlas fastighet. Avstånd mellan cistern och fastighetsgräns är cirka 25 meter. Med en persontäthet på 3030 personer per km 2 (se Bilaga 4) kan 2 personer antas omkomma dagtid och 1 person nattetid (1543 pers/km 2 nattetid) vid en sådan olycka. Frekvens för cisternhaveri kan grovt uppskattas till 3 x 10-6 enligt OGP (2010). Effekt av invallningen beaktas ej. Frekvens för denna händelse antas därmed till 3 x Beräknad frekvens är mycket konservativ eftersom hänsyn till invallningen ej är tagen. Det har inte heller gjorts någon justering för sannolikhet att syran reagerar och orsakar spridning av kvävedioxid. Vid mer normala väderförhållanden (3 m/s, Stabilitetsklass D) underskrids koncentrationen 140 ppm på avstånd 41 meter från utsläppskällan. På avstånd längre än 148 meter från utsläppet underskrids AEGL-2-värdet (12 ppm). Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 36(82)

37 Frekvens 8 Resultat I detta kapitel redovisas resultaten av analysen. 8.1 Konservativa antaganden i analysen För att göra en analys möjlig är vissa antaganden nödvändiga. När resultatet studeras bör följande konservativa antaganden, som ligger till grund för beräkningarna, beaktas: Inga skadebegränsande åtgärder antas utföras. Det innebär exempelvis att ett utsläpp antas pågå utan att stoppas manuellt. Normalt sett begränsas ett utsläpp när det upptäcks. Inga varningssignaler antas ges till personerna i omgivningen. Inga avspärrningar av det drabbade området antas ske. Insats av räddningstjänst för att begränsa ett utsläpp eller evakuera personer beaktas inte Persontäthet är vald med ett konservativt angreppssätt för att inte underskatta risknivån Beräkningar gäller för oskyddade personer utomhus. Personer förutsätts ej sätta sig i säkerhet om de befinner sig utomhus och utsätts för ett gasmoln De konservativa antaganden som utförts medför att risknivån inte underskattas. 8.2 Samhällsrisk Samhällsrisken som uppstår visas i figur 8.1. Samhällsrisken visar förhållandet mellan den ackumulerade frekvensen för respektive utsläppsscenario och antalet omkomna personer. 1.E-03 1.E-04 1.E-05 1.E-06 1.E-07 1.E-08 Samhällsrisk Låg risk Gräns för hög risk Samhällsrisk 1.E Antal omkomna Figur 8.1: Figuren visar samhällsrisk för området. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 37(82)

38 Samhällsrisken runt Arla är mycket låg. 8.3 Individrisk Individrisken definieras som risken att omkomma per år för en person som befinner sig på ett visst avstånd från riskkällan. Individrisken runt Arla redovisas i figur 8.2. Figur 8.2: Figuren visar individrisken runt Arla. Den blå cirkeln visar var gräns går för låg individrisk. Individrisken runt Arla är låg. Inom planområdet är individrisken mycket låg (lägre än 10-7 ). 8.4 Kompletterande beslutsunderlag Som komplement till att undersöka risk för dödsfall har ett kompletterande beslutsunderlag i form av studie av riskavstånd till koncentrationsnivåer som kan ge skador på utsatta personer utförts. Detta redovisas i en känslighetsanalys i Bilaga 9. Nedan redovisas resultatet från beräkningarna. Spridning av ammoniak ger längst gränsvärden, därav redovisas endast detta i Figur 9.1 för att på ett enkelt sätt ge en bild av risken att utsättas för skadliga koncentrationer till följd av utsläpp av farliga ämnen på Arla. Det väderförhållande som redovisas är stabilitetsklass E, vindhastighet 2 m/s. Det är väderförhållanden som inte ger absolut längst riskavstånd. Förhållandena ger dock Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 38(82)

39 längre riskavstånd än vad som kan betraktas som normalt väder. Eftersom de scenarier som studeras är mycket osannolika bedöms det inte meningsfullt att kombinera händelserna med extrema väderförhållanden. Figur 9.1 visar att dimensionerande riskområden inte sträcker sig in i planområdet. Figur 8.3 Bilden visar spridningsområde till AEGL-2-värde och IDLH-värde vid spridning av ammoniak. Halvcirklarna visar hur långt spridningen kan nå. Spridningen kommer att ske i vindens riktning. Den blå cirkelsektorn (triangeln) visar hur spridningen blir om det blåser från väst, d.v.s. vind i riktning mot planområdet. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 39(82)

40 9 Åtgärder 9.1 Utförda åtgärder Omfattande åtgärder har utförts för verksamhetens hantering av ammoniak och salpetersyra. Kylsystem med stor mängd ammoniak är utbytta till system med betydligt mindre mängd ammoniak i enlighet med åtgärdsförslag i riskanalys upprättad Manuell hantering av salpetersyra i IBC (1000 liters plastbehållare) har tagits bort och ersatts med förvaring i cistern med fasta rörledningar. Utöver de mer omfattande åtgärderna som är utförda på ammoniaksystemen och salpetersyrahanteringen är även ett antal andra åtgärder vidtagna på anläggningen. Åtgärder som finns beskrivna i tidigare versioner av riskanalysen är kontrollerade i samband med ett platsbesök. Platsbesök utfördes av av Lars Magnusson, PS Group, Mattias Andersson, Kalmar Brandkår och Karl-Johan Daleen, Kalmar Brandkår. Nedan redovisas de punkter som kontrollerades. - Salpetersyracisternens invallning är skyddad mot påkörning med ett påkörningsskydd. - Komplettering av brandcellsindelning finns i verksamhetens planering för framtida förändringar. Att åtgärder vidtas kontrolleras i samband med Brandkårens tillsyner enligt Lag om skydd mot olyckor på anläggningen. - Rörledningar är placerade på 5,8 meters höjd. Detta ska beaktas i samband med att eventuella höga fordon tillfälligt ska köra inom området. - Insatsplan finns för anläggningen. Denna kommer även att uppdateras. Risk för att syra reagerar med metaller i brunn vid ett utsläpp skulle kontrolleras och vid behov åtgärdas. Alternativ lösning som varit uppe för diskussion är att täta brunnar innan fyllning av syra sker. Detta innebär dock att syran istället ansamlas på markytan i en större pöl. Mängden syra som avångar och sprids till omgivningen är direkt beroende av pölens yta. Det finns därmed fördelar med att syran tillåts rinna ner i avloppsbrunnen, även om det medför risk för reaktion med metall. De riskberäkningarna som är gjorda i denna riskanalys baseras på att en reaktion sker och därmed ger spridning av kvävedioxid till omgivningen. Även med detta antagande har risknivån visat sig vara acceptabel (inom de riktlinjer som används i samband med samhällsplanering). Åtgärder i brunn eller täckning av brunn vid lossning av syra är därmed inte avgörande för giltigheten i riskanalysens resultat. 9.2 Åtgärdsförslag Vid nybyggnation av avsedda för personer som kan ha svårt att sätta sig i säkerhet eller där en utrymning är problematisk bör ventilationsintag placeras i riktning från Arla och ventilationssystem bör kunna stängas av med nödavstängningsknapp för att förhindra gasspridning in i byggnad. Exempel på sådana lokaler som avses är vårdboende och häkte. Lämplig gräns för åtgärden är om nämnda lokaler placeras inom 120 meter från Arlas fastighetsgräns. Avståndet är valt så att AEGL-2 värde för 30 minuters exponering utomhus ska underskridas även vid mycket osannolika väderförhållanden. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 40(82)

41 Rekommendationen innebär att avstånd mellan skyddsobjektet och ammoniaksystem på arla blir minst 200 meter. Information skall ges till närliggande verksamheter så att de kan arbeta in aktuella risker i sitt systematiska brandskyddsarbete. I enlighet med SÄIFS 2000:2 krävs ett skyddsavstånd på 50 meter mellan cistern för 15 m 3 etanol och byggnad för allmänhet. Figur 9.1: Den röda cirkeln i figuren visar skyddsavståndet 50 meter som krävs mellan etanolcistern och byggnad utanför Arlas fastighet. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 41(82)

42 10 Osäkerheter En riskanalys innehåller alltid osäkerheter. Hur stora osäkerheterna i analysen är beror på ett antal faktorer. I en kvantitativ riskanalys där frekvenser beräknas utifrån statistik över felfunktion för olika komponenter skapas osäkerheter eftersom det inte är säkert att de system som felfrekvenserna kommer ifrån är representativ med det system som studeras. Även om det eftersträvas att felfrekvenserna ska komma från verksamheter som liknar den som ska analyseras finns det många faktorer som är svåra att ta hänsyn till. Det handlar exempelvis om hur underhåll av anläggningen sker och hur säkerhetsmedveten personalen är. I konsekvensberäkningarna skapas osäkerheter eftersom verkligheten förenklas för att passa in i en simuleringsmodell. Det leder främst till att avstånd med dödliga koncentrationer ska ses som ungefärliga värden, och inte exakta riskavstånd. I en riskanalys är det viktigt att beakta hur osäkerheterna påverkar beslutsfattande med riskanalysen som en del av ett beslutsunderlag. I detta fall hanteras osäkerheterna genom att antaganden utförs konservativt. Det innebär att parametrar med osäkert värde ges ett värde som innebär en högre risknivå än ett dimensionerande värde. Dimensionerande värde är ett mer troligt värde än ett konservativt värde. Därmed underskattas ej risknivån. Om åtgärder vidtas innebär det minskade riskavstånd. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 42(82)

43 11 Slutsats Denna riskanalys har resulterat i att risknivån på aktuellt planområde, Kv. Flodhästen 5 m.fl. är mycket låg. Detta beror på att flera åtgärder har utförts för att förbättra säkerheten avseende farliga kemikalier på Arla Foods. Samhällsrisknivån är inom det område som kan betraktas som låg risk. Individrisknivån är inom det område som kan betraktas som låg risk. I utförd känslighetsanalys kan konstateras att riskavstånd för spridning av farliga ämnen som kan orsaka skador på personer inte når in på det studerade detaljplaneområdet vid dimensionerande förhållanden. Risknivån bedöms acceptabel för planerade byggnationer utifrån en bedömning enligt Riskhanteringsmodell för nybyggnationer och etableringar i Kalmar kommun, upprättad av Kalmar brandkår , Dnr Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 43(82)

44 12 Källförteckning Centers for Disease Control and Prevention, Cox, Andrew. Classification of hazardous locations, Institution of Chemical Engineers, Davidsson, Göran. Handbok för riskanalys, Räddningsverket, Davidsson, Göran m.fl. Värdering av risk, Räddningsverket, EPA (2017) AEGL-värden för ammoniak och kvävedioxid Fischer, Stellan. Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, försvarets forskningsanstalt, Haeffler L, Vägledning för riskbedömning av frys- och kylanläggningar med ammoniak, Räddningsverket, Karlstad, International Electrotechnical Commission, IEC. International standard , Genéve Kalmar brandkår, Insatsrapport, 2004/00160, Kalmar kommun. Information om befolkningstäthet. Mattsson, Bengt. Riskhantering vid skydd mot olyckor problemlösning och beslutsfattande, Räddningsverket, Mett, L, et. al. Kvantitativ riskanalys av ammoniakterminal vid Akzo Nobel i Stenungsund. DNV, projekt nr , MSB 2016 Nya bedömningar av riskområden vid utsläpp av ammoniak, klor och svaveldioxid. OGP 2010, Storage incident frequencies, International Association of Oil & Gas Producers, Report 434-3, Mars RIB, Räddningsverkets iformationsbank, Sanglén, Håkan. Riskanalys av farligtgodsled i Kalmar, Brandteknik, Lunds tekniska högskola, SMHI, Vädermätningar Kalmar Flygplats perioden , Tolerabel risk inom kemikaliehanterande verksamheter, en vägledning från IPS, Värdering av risk, Statens räddningsverk Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 44(82)

45 Bilaga 1 Kvantitativ analys Nedan beskrivs förutsättningar och antaganden för den kvantitativa analysen. Dag eller natt Befolkningstätheten för intilliggande fastigheter är beroende på om det är dag eller natt. Därför varierar konsekvenserna av ett utsläpp med tiden på dygnet. Vindriktning Alla vindriktningar har antagits vara lika sannolika (Bilaga 3). Konsekvenserna blir dock olika beroende på vindriktning eftersom persontätheten varierar inom olika områden (Bilaga 4). Antal drabbade personer En spridning av ett gasmoln sker med en viss spridningsvinkel, ca 15º. Antalet personer som drabbas av ett utsläpp beror på inom hur stor area som en viss koncentration uppstår inom. Antalet drabbade personer beräknas på följande sätt: n r 2 15 N 180 n = antalet omkomna individer (st) r = riskavståndet (m) N = befolkningstätheten (Bilaga 4) utomhus (inv/km 2 ) 10 % av personerna antas befinna sig utomhus, 90 % inomhus dagtid. Nattetid antas 5% befinna sig utomhus. Denna beräkning leder fram till samhällsrisken. Individrisken erhålls genom att summera frekvenserna för att ett utsläpp når till ett visst avstånd. Individrisken beräknas enligt: IR = f * 15/360 där f = frekvensen för enskilt scenario (frekvens/år) IR = Individrisken vid riskavståndet för enskilt scenario (dödsrisk/år) Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 45(82)

46 Bilaga 2 Exponering av ammoniak Figuren ovan redovisar hur personer påverkas av olika ammoniakkoncentrationer. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 46(82)

47 Bilaga 3 - Väderstatistik I denna bilaga redovisas den väderstatistik som används i beräkningarna. Vindriktning Vindriktning Kalmar Perioden % 30% 25% N S V 20% 15% Ö 10% 5% 0% Väderstreck varifrån vinden blåser Diagram B3.1: Procentuell fördelning över vindriktning i Kalmar (SMHI, 2004). Diagrammet visar att sydlig och västlig vind är de vanligaste vindriktningarna. Det skiljer dock inte så mycket mellan de olika vindriktningarna, därför antas de vara lika sannolika. Vindhastighet Vindhastighet i Kalmar Perioden % 20% % 10% 5% 0% < Vindhastigheter (m/s) Diagram B3.2: Procentuell fördelning över vindhastigheter i Kalmar (SMHI, 2004). Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 47(82)

48 Diagrammet visar att den vanligaste vindhastigheten är 3 m/s. Stabilitetsklass Vid spridningsberäkningar av utsläpp är atmosfärens stabilitet en viktig parameter. Som nämnts ovan inverkar vindhastigheten på vilken stabilitetsklass som atmosfären får, men också mängden solinstrålning har betydelse Fischer (1998). Det finns många olika sätt att klassificera atmosfärens stabilitet. Den metod som ligger till grund för sammanställningen i diagram nedan baseras på Pasquills stabilitetsklasser Fischer (1998). Klasserna definieras enligt följande: A B C D E Extremt instabil Måttligt instabil Svagt instabil Neutral Svagt stabil De vädertyper som tidigare identifierats har i den fortsatta analysen antagits motsvara följande värden i tabell 8.7 Fischer (1998). Solinstrålning i Kalmar Tab 8.7 Fischer (1998). Stark sol Lätt molnighet Molnigt Måttlig solinstrålning Svag solinstrålning Tunna moln Med hjälp av detta antagande om den procentuella fördelningen av solinstrålningen samt fördelningen över vindhastigheterna har tabell 8.7 använts för att beräkna den procentuella fördelningen av förekommande stabilitetsklasser i Kalmar. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 48(82)

49 Stabilitetsklasser Kalmar Perioden % 50% 40% 30% 20% 10% 0% A-B B B-C C C-D Stabilitetsklasser D E Diagram B3.3: Procentuell fördelning av stabilitetsklasser i Kalmar. Diagrammet visar att den dominerande stabilitetsklassen i Kalmar är D. Sammanfattning av väderförhållanden i analysen Med bakgrund av ovanstående utförs spridningsberäkningar för stabilitetsklass D och E. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 49(82)

50 Bilaga 4 - Befolkningstäthet Spridning med dödliga koncentrationer utanför Arlas fastighet kan endast ske norr om Arla. Det påverkar därmed inte det studerade planområdet. Riskanalysen ger dock riskbilden i samtliga riktningar kring Arla, därför tas detta scenario med. Persontäthet för området det området, Oxhagen, är: Dagtid: 3030 pers/km 2 Nattetid: 1543 pers/km 2 Persontätheten grundar sig dels på information från Kalmar kommun, dels på beräkningar av förväntat antal personer som kan befinna sig i det planerade planområdet. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 50(82)

51 Bilaga 5 Källstyrka vid utsläpp från kylmaskinrum I denna bilaga redovisas en beräkning av hur stor mängd som kan släppas ut till omgivningen om ett utsläpp av ammoniak sker i kylmaskinrum. Om ett utsläpp sker inomhus begränsas den utsläppta mängden av den fläkt som finns i kylmaskinrummet. Ventilationen är 1450 m 3 /h. Densitet ammoniakgas är 209 mg/m 3 ammoniak släpps ut (300 ppm). Det ger källstyrka: 209 mg/m 3 x 1450 m 3 /h = mg/h = 0,3 kg/h Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 51(82)

52 Bilaga 6 - Beräkningar i Aloha I denna bilaga redovisas vissa av beräkningarna i beräkningsprogrammet Aloha Salpetersyra / kvävedioxid Scenario Salpetersyra, 28 m 2 area. 2 m/s. Stabilitetsklass F. Indata CHEMICAL DATA: Warning: NITRIC ACID can react with water and/or water vapor. This can affect the evaporation rate and downwind dispersion. ALOHA cannot accurately predict the air hazard if this substance comes in contact with water. Chemical Name: NITRIC ACID Solution Strength: 69% (by weight) Ambient Boiling Point: C Partial Pressure at Ambient Temperature: atm Ambient Saturation Concentration: 1,843 ppm or 0.18% Hazardous Component: NITRIC ACID, ANHYDROUS CAS Number: Molecular Weight: g/mol AEGL-1 (60 min): 0.16 ppm AEGL-2 (60 min): 24 ppm AEGL-3 (60 min): 92 ppm IDLH: 25 ppm ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 2 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 0 tenths Air Temperature: 10 C Stability Class: F No Inversion Height Relative Humidity: 50% SOURCE STRENGTH: Evaporating Puddle Puddle Area: 28 square meters Puddle Volume: 200 liters Ground Type: Concrete Ground Temperature: 10 C Initial Puddle Temperature: Ground temperature Release Duration: ALOHA limited the duration to 1 hour Max Average Sustained Release Rate: 36.7 grams/min (averaged over a minute or more) Total Amount Hazardous Component Released: 2.11 kilograms Resultat THREAT ZONE: Model Run: Gaussian Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 52(82)

53 Slutsats Red : less than 10 meters(10.9 yards) --- (170 ppm) Note: Threat zone was not drawn because effects of near-field patchiness make dispersion predictions less reliable for short distances. Orange: 14 meters --- (25 ppm = IDLH) Note: Threat zone was not drawn because effects of near-field patchiness make dispersion predictions less reliable for short distances. Yellow: 15 meters --- (24 ppm = AEGL-2 [60 min]) Vid mycket gynnsamma förhållanden för gasspridning kommer inte farliga koncentrationsnivåer att nå personer utanför Arlas område. Scenario Kvävedioxid. 28 m 2 area. 2 m/s. Stabilitetsklass F. Indata SITE DATA: Location: ALEXANDRIA, LOUISIANA Building Air Exchanges Per Hour: 0.36 (unsheltered single storied) Time: January 17, hours CST (user specified) CHEMICAL DATA: Chemical Name: NITROGEN DIOXIDE CAS Number: Molecular Weight: g/mol AEGL-1 (60 min): 0.5 ppm AEGL-2 (60 min): 12 ppm AEGL-3 (60 min): 20 ppm IDLH: 20 ppm Ambient Boiling Point: 21.0 C Vapor Pressure at Ambient Temperature: 0.58 atm Ambient Saturation Concentration: 583,715 ppm or 58.4% ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 2 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 0 tenths Air Temperature: 10 C Stability Class: F No Inversion Height Relative Humidity: 50% SOURCE STRENGTH: Direct Source: kilograms/min Source Height: 0 Release Duration: 60 minutes Release Rate: 37 grams/min Total Amount Released: 2.22 kilograms Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 53(82)

54 Resultat THREAT ZONE: Model Run: Heavy Gas Red : 20 meters --- (140 ppm) Note: Threat zone was not drawn because effects of near-field patchiness make dispersion predictions less reliable for short distances. Orange: 32 meters --- (62 ppm) Note: Threat zone was not drawn because effects of near-field patchiness make dispersion predictions less reliable for short distances. Yellow: 75 meters --- (12 ppm = AEGL-2 [60 min]) Slutsats Vid mycket gynnsamma förhållanden för gasspridning kommer inte farliga koncentrationsnivåer att nå personer utanför Arlas område. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 54(82)

55 Scenario Salpetersyra, 100 m 2 area. 2 m/s. Stabilitetsklass F. Indata CHEMICAL DATA: Warning: NITRIC ACID can react with water and/or water vapor. This can affect the evaporation rate and downwind dispersion. ALOHA cannot accurately predict the air hazard if this substance comes in contact with water. Chemical Name: NITRIC ACID Solution Strength: 69% (by weight) Ambient Boiling Point: C Partial Pressure at Ambient Temperature: atm Ambient Saturation Concentration: 1,843 ppm or 0.18% Hazardous Component: NITRIC ACID, ANHYDROUS CAS Number: Molecular Weight: g/mol AEGL-1 (60 min): 0.16 ppm AEGL-2 (60 min): 24 ppm AEGL-3 (60 min): 92 ppm IDLH: 25 ppm ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 2 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 0 tenths Air Temperature: 10 C Stability Class: F No Inversion Height Relative Humidity: 50% SOURCE STRENGTH: Evaporating Puddle Puddle Area: 100 square meters Puddle Volume: 17 cubic meters Ground Type: Concrete Ground Temperature: 10 C Initial Puddle Temperature: Ground temperature Release Duration: ALOHA limited the duration to 1 hour Max Average Sustained Release Rate: 125 grams/min (averaged over a minute or more) Total Amount Hazardous Component Released: 7.37 kilograms Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 55(82)

56 Resultat Slutsats Vid mycket gynnsamma förhållanden för gasspridning kommer inte farliga koncentrationsnivåer att nå personer utanför Arlas område. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 56(82)

57 Scenario Kvävedioxid. 100 m 2 area. 2 m/s, Stabilitetsklass E. Indata CHEMICAL DATA: Chemical Name: NITROGEN DIOXIDE CAS Number: Molecular Weight: g/mol AEGL-1 (60 min): 0.5 ppm AEGL-2 (60 min): 12 ppm AEGL-3 (60 min): 20 ppm IDLH: 20 ppm Ambient Boiling Point: 21.0 C Vapor Pressure at Ambient Temperature: 0.58 atm Ambient Saturation Concentration: 583,715 ppm or 58.4% ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 2 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 5 tenths Air Temperature: 10 C Stability Class: E No Inversion Height Relative Humidity: 50% SOURCE STRENGTH: Direct Source: kilograms/min Source Height: 0 Release Duration: 60 minutes Release Rate: 125 grams/min Total Amount Released: 7.50 kilograms Resultat THREAT ZONE: Model Run: Heavy Gas Red : 64 meters --- (30 ppm) Orange: 79 meters --- (20 ppm = IDLH) Yellow: 94 meters --- (15 ppm) Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 57(82)

58 Slutsats Koncentrationsnivå är låg inom det studerade planområdet. AEGL-2 värde underskrids på avstånd över 94 meter. Scenario Kvävedioxid. 100 m 2. 1 m/s, Stabilitetsklass F. Indata CHEMICAL DATA: Chemical Name: NITROGEN DIOXIDE CAS Number: Molecular Weight: g/mol AEGL-1 (60 min): 0.5 ppm AEGL-2 (60 min): 12 ppm AEGL-3 (60 min): 20 ppm IDLH: 20 ppm Ambient Boiling Point: 21.0 C Vapor Pressure at Ambient Temperature: 0.58 atm Ambient Saturation Concentration: 583,715 ppm or 58.4% ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 1 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 5 tenths Air Temperature: 10 C Stability Class: F No Inversion Height Relative Humidity: 50% SOURCE STRENGTH: Direct Source: kilograms/min Source Height: 0 Release Duration: 60 minutes Release Rate: 125 grams/min Total Amount Released: 7.50 kilograms THREAT ZONE: Model Run: Heavy Gas Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 58(82)

59 Red : 109 meters --- (25 ppm) Orange: 127 meters --- (20 ppm = IDLH) Yellow: 155 meters --- (15 ppm) Resultat Slutsats Koncentrationsnivå är låg inom det studerade planområdet. AEGL-2 värde underskrids på avstånd över 155 meter. Scenario Kvävedioxid. 100 m 2. 2 m/s, Stabilitetsklass E. Indata CHEMICAL DATA: Chemical Name: NITROGEN DIOXIDE CAS Number: Molecular Weight: g/mol AEGL-1 (60 min): 0.5 ppm AEGL-2 (60 min): 12 ppm AEGL-3 (60 min): 20 ppm IDLH: 20 ppm Ambient Boiling Point: 21.0 C Vapor Pressure at Ambient Temperature: 0.58 atm Ambient Saturation Concentration: 583,715 ppm or 58.4% ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 2 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 5 tenths Air Temperature: 10 C Stability Class: E Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 59(82)

60 No Inversion Height Relative Humidity: 50% SOURCE STRENGTH: Direct Source: kilograms/min Source Height: 0 Release Duration: 60 minutes Release Rate: 125 grams/min Total Amount Released: 7.50 kilograms Resultat THREAT ZONE: Model Run: Heavy Gas Red : 71 meters --- (25 ppm) Orange: 79 meters --- (20 ppm = IDLH) Yellow: 94 meters --- (15 ppm) Slutsats Koncentrationsnivå är låg inom det studerade planområdet. AEGL-2 värde underskrids på avstånd över 94 meter. Scenario Kvävedioxid. 100 m 2 area. 3 m/s. D. Indata CHEMICAL DATA: Chemical Name: NITROGEN DIOXIDE CAS Number: Molecular Weight: g/mol AEGL-1 (60 min): 0.5 ppm AEGL-2 (60 min): 12 ppm AEGL-3 (60 min): 20 ppm IDLH: 20 ppm Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 60(82)

61 Ambient Boiling Point: 21.0 C Vapor Pressure at Ambient Temperature: 0.58 atm Ambient Saturation Concentration: 583,715 ppm or 58.4% ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 3 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 10 tenths Air Temperature: 10 C Stability Class: D No Inversion Height Relative Humidity: 50% Resultat SOURCE STRENGTH: Direct Source: kilograms/min Source Height: 0 Release Duration: 60 minutes Release Rate: 125 grams/min Total Amount Released: 7.50 kilograms THREAT ZONE: Model Run: Heavy Gas Red : 43 meters --- (30 ppm) Note: Threat zone was not drawn because effects of near-field patchiness make dispersion predictions less reliable for short distances. Orange: 53 meters --- (20 ppm = IDLH) Yellow: 61 meters --- (15 ppm) Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 61(82)

62 Slutsats Koncentrationsnivå 140 ppm uppnås ej inom det studerade planområdet. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 62(82)

63 Scenario Salpetersyra 500 m 2 area. 2 m/s. F. Indata CHEMICAL DATA: Warning: NITRIC ACID can react with water and/or water vapor. This can affect the evaporation rate and downwind dispersion. ALOHA cannot accurately predict the air hazard if this substance comes in contact with water. Chemical Name: NITRIC ACID Solution Strength: 69% (by weight) Ambient Boiling Point: C Partial Pressure at Ambient Temperature: atm Ambient Saturation Concentration: 1,843 ppm or 0.18% Hazardous Component: NITRIC ACID, ANHYDROUS CAS Number: Molecular Weight: g/mol AEGL-1 (60 min): 0.16 ppm AEGL-2 (60 min): 24 ppm AEGL-3 (60 min): 92 ppm IDLH: 25 ppm ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 2 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 0 tenths Air Temperature: 10 C Stability Class: F No Inversion Height Relative Humidity: 50% Resultat SOURCE STRENGTH: Evaporating Puddle Puddle Area: 500 square meters Puddle Volume: 17 cubic meters Ground Type: Concrete Ground Temperature: 10 C Initial Puddle Temperature: Ground temperature Release Duration: ALOHA limited the duration to 1 hour Max Average Sustained Release Rate: 564 grams/min (averaged over a minute or more) Total Amount Hazardous Component Released: 32.8 kilograms THREAT ZONE: Model Run: Gaussian Red : 21 meters --- (170 ppm) Note: Threat zone was not drawn because effects of near-field patchiness Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 63(82)

64 make dispersion predictions less reliable for short distances. Orange: 57 meters --- (25 ppm = IDLH) Yellow: 59 meters --- (24 ppm = AEGL-2 [60 min]) Slutsats Vid mycket gynnsamma förhållanden för gasspridning kommer inte farliga koncentrationsnivåer att nå personer utanför Arlas område. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 64(82)

65 Scenario Kvävedioxid 500 m 2 area. 2 m/s. F. Indata CHEMICAL DATA: Chemical Name: NITROGEN DIOXIDE CAS Number: Molecular Weight: g/mol AEGL-1 (60 min): 0.5 ppm AEGL-2 (60 min): 12 ppm AEGL-3 (60 min): 20 ppm IDLH: 20 ppm Ambient Boiling Point: 21.0 C Vapor Pressure at Ambient Temperature: 0.58 atm Ambient Saturation Concentration: 583,715 ppm or 58.4% ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 2 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 0 tenths Air Temperature: 10 C Stability Class: F No Inversion Height Relative Humidity: 50% Resultat SOURCE STRENGTH: Direct Source: kilograms/min Source Height: 0 Release Duration: 60 minutes Release Rate: 564 grams/min Total Amount Released: 33.8 kilograms THREAT ZONE: Model Run: Heavy Gas Red: 67 meters --- (140 ppm) Orange: 118 meters --- (62 ppm) Yellow: 310 meters --- (12 ppm = AEGL-2 [60 min]) Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 65(82)

66 Slutsats Vid ett mycket stort utsläpp och vid bildande av kvävedioxid kan spridning ske utanför Arlas fastighet. Spridningen når dock inte in i det studerade planområdet. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 66(82)

67 Scenario Kvävedioxid 500 m 2 area. 3 m/s. Stabilitetsklass D. Indata SITE DATA: Location: ALEXANDRIA, LOUISIANA Building Air Exchanges Per Hour: 0.46 (unsheltered single storied) Time: January 17, hours CST (user specified) CHEMICAL DATA: Chemical Name: NITROGEN DIOXIDE CAS Number: Molecular Weight: g/mol AEGL-1 (60 min): 0.5 ppm AEGL-2 (60 min): 12 ppm AEGL-3 (60 min): 20 ppm IDLH: 20 ppm Ambient Boiling Point: 21.0 C Vapor Pressure at Ambient Temperature: 0.58 atm Ambient Saturation Concentration: 583,715 ppm or 58.4% ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 3 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 10 tenths Air Temperature: 10 C Stability Class: D No Inversion Height Relative Humidity: 50% Resultat SOURCE STRENGTH: Direct Source: kilograms/min Source Height: 0 Release Duration: 60 minutes Release Rate: 564 grams/min Total Amount Released: 33.8 kilograms THREAT ZONE: Model Run: Heavy Gas Red : 41 meters --- (140 ppm) Note: Threat zone was not drawn because effects of near-field patchiness make dispersion predictions less reliable for short distances. Orange: 62 meters --- (62 ppm) Yellow: 148 meters --- (12 ppm = AEGL-2 [60 min]) Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 67(82)

68 Slutsats Vid ett mycket stort utsläpp och vid bildande av kvävedioxid kan spridning ske utanför Arlas fastighet. Spridningen når dock inte in i det studerade planområdet. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 68(82)

69 Spridning ammoniak Scenario Indata Resultat Ammoniak 75 kg, 3 m/s, D CHEMICAL DATA: Chemical Name: AMMONIA CAS Number: Molecular Weight: g/mol AEGL-1 (60 min): 30 ppm AEGL-2 (60 min): 160 ppm AEGL-3 (60 min): 1100 ppm IDLH: 300 ppm LEL: ppm UEL: ppm Ambient Boiling Point: C Vapor Pressure at Ambient Temperature: greater than 1 atm Ambient Saturation Concentration: 1,000,000 ppm or 100.0% ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 3 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 5 tenths Air Temperature: 15 C Stability Class: D No Inversion Height Relative Humidity: 50% SOURCE STRENGTH: Direct Source: kilograms/sec Source Height: 5 meters Release Duration: 30 minutes Release Rate: 2.52 kilograms/min Total Amount Released: 75.6 kilograms Note: This chemical may flash boil and/or result in two phase flow. Use both dispersion modules to investigate its potential behavior. THREAT ZONE: Model Run: Gaussian Red : LOC is not exceeded --- (1600 ppm) Note: Threat zone was not drawn because the ground level concentrations never exceed the LOC. 41 meters --- (300 ppm) Orange: 52 meters --- (220 ppm) Yellow: 157 meters --- (30 ppm) Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 69(82)

70 Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 70(82)

71 Slutsats Vid normala väderförhållanden överskrider inte koncentrationen AEGL-2 värde i planområdet. Avstånd från utsläppet är 52 meter. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 71(82)

72 Scenario Ammoniak 75 kg, 2 m/s, Stabilitetsklass E. Indata Resultat CHEMICAL DATA: Chemical Name: AMMONIA CAS Number: Molecular Weight: g/mol AEGL-1 (60 min): 30 ppm AEGL-2 (60 min): 160 ppm AEGL-3 (60 min): 1100 ppm IDLH: 300 ppm LEL: ppm UEL: ppm Ambient Boiling Point: C Vapor Pressure at Ambient Temperature: greater than 1 atm Ambient Saturation Concentration: 1,000,000 ppm or 100.0% ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 2 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 5 tenths Air Temperature: 15 C Stability Class: E No Inversion Height Relative Humidity: 50% SOURCE STRENGTH: Direct Source: kilograms/sec Source Height: 5 meters Release Duration: 30 minutes Release Rate: 2.52 kilograms/min Total Amount Released: 75.6 kilograms Note: This chemical may flash boil and/or result in two phase flow. Use both dispersion modules to investigate its potential behavior. THREAT ZONE: Model Run: Gaussian Red : LOC is not exceeded --- (1600 ppm) Note: Threat zone was not drawn because the ground level concentrations never exceed the LOC. Orange: 104 meters --- (220 ppm) Yellow: 331 meters --- (30 ppm) 84 meter (300 ppm) Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 72(82)

73 Slutsats Spridning av koncentration 220 ppm (AEGL-2) når inte in på planområdet. Riskavståndet är 104 meter. Dock kan område norr om Arla påverkas vid sydlig vind. Se Bilaga 9 för illustration av spridningen på kartbild. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 73(82)

74 Scenario Indata Ammoniak 75 kg, 1 m/s, F SITE DATA: Location: ALEXANDRIA, LOUISIANA Building Air Exchanges Per Hour: 0.24 (unsheltered single storied) Time: January 16, hours CST (user specified) Resultat CHEMICAL DATA: Chemical Name: AMMONIA CAS Number: Molecular Weight: g/mol AEGL-1 (60 min): 30 ppm AEGL-2 (60 min): 160 ppm AEGL-3 (60 min): 1100 ppm IDLH: 300 ppm LEL: ppm UEL: ppm Ambient Boiling Point: C Vapor Pressure at Ambient Temperature: greater than 1 atm Ambient Saturation Concentration: 1,000,000 ppm or 100.0% ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 1 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Cloud Cover: 5 tenths Air Temperature: 15 C Stability Class: F No Inversion Height Relative Humidity: 50% SOURCE STRENGTH: Direct Source: kilograms/sec Source Height: 5 meters Release Duration: 30 minutes Release Rate: 2.52 kilograms/min Total Amount Released: 75.6 kilograms Note: This chemical may flash boil and/or result in two phase flow. Use both dispersion modules to investigate its potential behavior. THREAT ZONE: Model Run: Gaussian AEGL-3: 52 meter (1600 ppm) IDLH: 178 meters --- (300 ppm) AEGL-2: 212 meters --- (220 ppm) AEGL-1: 660 meters --- (30 ppm) Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 74(82)

75 Slutsats Vid väderförhållanden som är mycket gynnsamma för gasspridning kan koncentrationen överskrida AEGL-2 värde i planområdet. Avstånd från utsläppet är 212 meter. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 75(82)

76 Scenario Indata Resultat Slutsats Ammoniak utsläpp via nödventilation. Stabilitetsklass E, 2 m/s CHEMICAL DATA: Chemical Name: AMMONIA CAS Number: Molecular Weight: g/mol AEGL-1 (60 min): 30 ppm AEGL-2 (60 min): 160 ppm AEGL-3 (60 min): 1100 ppm IDLH: 300 ppm LEL: ppm UEL: ppm Ambient Boiling Point: C Vapor Pressure at Ambient Temperature: greater than 1 atm Ambient Saturation Concentration: 1,000,000 ppm or 100.0% ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 2 meters/second from e at 10 meters Ground Roughness: urban or forest Air Temperature: 15 C Cloud Cover: 5 tenths Stability Class: E No Inversion Height Relative Humidity: 50% SOURCE STRENGTH: Direct Source: 0.3 kilograms/hr Release Duration: 1 minute Release Rate: grams/sec Total Amount Released: 5.00 grams Source Height: 5 meters Note: This chemical may flash boil and/or result in two phase flow. Use both dispersion modules to investigate its potential behavior. THREAT ZONE: Model Run: Gaussian Red : LOC is not exceeded --- (20000 ppm) Note: Threat zone was not drawn because the ground level concentrations never exceed the LOC. Orange: LOC is not exceeded --- (25 ppm = ERPG-1) Note: Threat zone was not drawn because the ground level concentrations never exceed the LOC. Yellow: LOC is not exceeded --- (10 ppm) Note: Threat zone was not drawn because the ground level concentrations never exceed the LOC. Vid utsläpp av ammoniak via nödventilation kommer inte personer att utsättas för skadliga ammoniakkoncentrationer. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 76(82)

77 13 Bilaga 7 Mötesprotokoll följdeffekt Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 77(82)

78 Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 78(82)

79 Bilaga 8 Mötesprotokoll med information om skyddsavstånd i enlighet med Riskanalys upprättad MÖTESPROTOKOLL Ärende: Kv. Flodhästen (Riskanalys Arla) Närvarande: Plats: Rickard Hansén, Kalmar brandkår Lars Persson, Kalmar brandkår Magnus Widlind, Brand & riskanalys AB Ingemar Aspegren, Brand & riskanalys AB Lars Magnusson, Brand & riskanalys AB Kalmar brandkår Datum: Syftet med mötet var att diskutera/klargöra Arlas riskbild gentemot planerat planområde (Kv. Flodhästen). Målet var att fastställa och konkretisera vilka åtgärder som krävs för att risknivån skall anses acceptabel med avseende på hälsa och säkerhet utifrån gällande planförslag. Kalmar brandkår betonade vikten av att riskanalyser skall sättas i sitt rätta sammanhang och användas som underlag till beslutsfattaren. Följande dokument diskuterades och användes som underlag: - Riskanalys av Arla Foods AB, daterad Utställningsyttrande av Länsstyrelsen i Kalmar, daterad Arlas yttrande över kungörelse daterad och samrådsredogörelse daterad rörande detaljplan för fastigheten Flodhästen mm, Kalmar kommun, daterad Med hänsyn till gjord känslighetsanalys och de osäkerheter som råder i en kvantitativ riskanalys anser Kalmar brandkår att: - Vid nybyggnation inom 185 meter, från utsläppsområde enligt Figur B sid 4 i upprättad riskanalys, skall samtliga åtgärder enligt kapitel 10 (sid 41-42) i aktuell riskanalys vidtagas. Dessutom ska utrymningsvägar i så stor utsträckning som möjligt placeras i riktning från Arla. - Vid nybyggnation utanför 185 meter, från utsläppsområdet, skall åtgärder enligt nedan beaktas och presenteras för Kalmar Brandkår i samband med bygglovsansökan: o Ett gasmoln drabbar främst personer som befinner sig utomhus och därför skall det finnas ett larmsystem som leder till att personer i Arlas omgivning får reda på att ett gasutsläpp har skett och som uppmanar dem till att stanna inomhus. o Ventilationsintag skall placeras i riktning från Arla. o Utrymningsvägar skall i så stor utsträckning som möjligt placeras i riktning från Arla. Brand & riskanalys AB Magnus Widlind Brandingenjör Civilingenjör Riskhantering Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 79(82)

80 Bilaga 9 Känslighetsanalys Riskområde för skada vid utsläpp Ammoniak Spridning av ammoniak som kan ge skador i olika omfattning på utsatta personer har undersökts. De gränsvärden som redovisas är AEGL-2, AEGL-3 och IDLH. Avstånd till olika koncentrationsnivåer vid olika väderförhållanden redovisas nedan. Det utsläppsscenario som studeras är utsläpp av halva mängden ammoniak i ett av systemen under 30 minuter. Detta scenario är framtaget i samråd med Tommy Asplund, Opcon, som konstruerat ammoniaksystemet. Redovisade riskavstånd gäller oskyddade personer utomhus. Inomhus på samma avstånd är koncentrationen mycket lägre än vad som redovisas nedan. Vindstyrka/ Avstånd till respektive koncentration (m) stabilitetsklass AEGL-2 IDLH AEGL-3 (220 ppm) (300 ppm) (1600 ppm) 3 m/s, D (normalt väder) Uppstår ej 2 m/s, E (sällan förekommande väder, gynnsamt för gasspridning) 1 m/s, F (mycket onormalt väder, gynnsamt för gasspridning) Uppstår ej Tabell B9.1 Utsläpp av 75 kg ammoniak. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 80(82)

81 Salpetersyra Nedan redovisas riskavstånd för olika koncentrationsnivåer vid utsläpp av salpetersyra. Dimensionerande utsläpp har valts till 100 m 2 pölarea. I tabell B9.2 redovisas spridning av salpetersyra om det vid utsläppet inte sker någon kemisk reaktion. I tabell B9.3 redovisas motsvarande utsläpp om reaktion uppstår som ger spridning av kvävedioxid. Vindstyrka/ stabilitetsklass IDLH Avstånd till respektive koncentration (m) (25 ppm) AEGL-2 (30 min) (30 ppm) 3 m/s, D (normalt väder) m/s, E (sällan förekommande väder, gynnsamt för gasspridning) 1 m/s, F (mycket onormalt väder, gynnsamt för gasspridning) Tabell B9.2 Salpetersyra (pölarea 100 m 2 ) AEGL-3 (30 min) (120 ppm) Vindstyrka/ stabilitetsklass Avstånd till respektive koncentration (m) AEGL-2 (30 min) (15 ppm) IDLH (20 ppm) 3 m/s, D (normalt väder) m/s, E (sällan förekommande väder, gynnsamt för gasspridning) 1 m/s, F (mycket onormalt väder, gynnsamt för gasspridning) Tabell B9.3 Salpetersyra som reagerar och bildar kvävedioxid (pölarea 100 m 2 ). AEGL-3 (30 min) (25 ppm) Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 81(82)

82 Det finns ett flertal olika gränsvärden som kan användas vid insatsplanering. Detta för att kunna besluta om behov av inrymning eller utrymning av ett område. Värden som ofta används är IDLH respektive AEGL-2. I Figur B9.1 nedan redovisas dimensionerande riskområde vid de undersökta utsläppen. Spridning av ammoniak ger längst gränsvärden, därav redovisas endast detta för att på ett enkelt sätt ge en bild av risknivån för att utsättas för skadliga koncentrationer till följd av utsläpp av farliga ämnen på Arla. Det väderförhållande som redovisas i figuren är stabilitetsklass E, vindhastighet 2 m/s. Det är väderförhållanden som inte ger absolut längst riskavstånd. Förhållandena ger dock längre riskavstånd än vad som kan betraktas som normalt väder. I tabellerna ovan ges även riskavstånd för väder som ger längre spridning (stabilitetsklass F, 1 m/s). Eftersom de scenarier som studeras är mycket osannolika bedöms det inte meningsfullt att kombinera händelserna med extrema väderförhållanden. Figur B9.1 Bilden visar spridningsområde till AEGL-2-värde och IDLH-värde vid spridning av ammoniak. Halvcirklarna visar hur långt spridningen kan nå. Spridningen kommer att ske i vindens riktning. Den blå cirkelsektorn (triangeln) visar hur spridningen blir om det blåser från väst, d.v.s. vind i riktning mot planområdet. Kv. Flodhästen 5 m.fl.,kalmar Sidan 82(82)