Övningsverksamhet. Räddningstjänsten, Försvarsmakten och Fygplatser: Skumandvändning Tung Mellan Lätt. Fokus. Miljötänk. Reglering.

Transkript

1 Övningsverksamhet Då Räddningstjänsten, Försvarsmakten och Fygplatser: Skumandvändning Tung Mellan Lätt Fokus Miljötänk Reglering Styrning 1

2 Uppdragsbeskrivning gällande studier 2014 Risker för människa och miljö vid brandsläckning Bakgrund Kunskapen inom svensk räddningstjänst när det gäller risker för insatspersonal och för miljön är inte tillfredsställande. Detta framkommer tydligt i de studier som genomförts. Som exempel är det alarmerande att användningen av skumvätskor ökar inom räddningstjänsten i Sverige då forskning och vetenskapliga rön påvisar skummets negativa effekter Syftet med studien är att få mer kunskap om vilka kemikalier brandmän och miljön utsätts för vid användning av släckskum samt om alternativa släckmetoder orsakar mindre skadliga kemikalier. För att uppnå en säkrare arbetsmiljö och minska skadorna på miljö i form av skumvätskor, släckvatten mm. bör en nationell satsning göras. Skum som innehåller högfluorerade ämnen har i dokumenterade fall kontaminerat miljön och utgör ett hot mot dricksvattenkvaliteten. Det finns dessutom oro för att skumanvändningen är ett arbetsmiljöproblem och innebär en exponering för skadliga kemikalier som på sikt kan ge skadliga hälsoeffekter. Det finns i dagsläget ingen heltäckande kartläggning av vilka kemikalier som idag används i skumvätskor för brandsläckning. Övningsverksamhet IDAG 2

3 FÖRPLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV SÄKERHETSARBETET Besök på SANDÖ MSB räddningskola kontakter med instruktörer och serviceansvariga. Inhämtat instruktioner och underlag gällande byggnationer av övningsanordningar. Studie av ÅGESTA ÖVNINGSFÄLT Storstockholms brandförsvar. Instruktörer/brandcont Studiebesök OKVISTA ÖVNINGSFÄLT Storstockholms brandförsvar. Containerhus/rutiner Studiebesök REVINGE MSB skola övningshus KUBIX samt nytt radhus. Övningsunderlag. Inhämtat riskanalys Storstockholms brandförsvar försök RD insats Tistgruvan SALA. Erhållit Instruktioner och Miljöpolicy från MSB skolor Sandö och Revinge. Inventerat och skissat på Guttasjöns behov att revidera och skapa aktuella instruktioner. Planering och genomförande av säkerhetsarbetet har ej kunnat tidigareläggas pga avsaknad av instruktioner. I vissa fall har instruktioner funnits på olika ställen i serfnet och ej varit uppdaterade sedan lång tid tillbaka. Det är nödvändigt att gå igenom nuvarande status samt därefter bygga upp ett fungerande system från grunden. Genomförda studiebesök och kontakter med befintliga övningsanläggningar i Sverige har gett viktig information i det fortsatta arbetet. Konstruktion/ Byggnation/Riskbedömning/Ansvar/ Skötsel/Underhåll/ detta är några exempel på rubriker som tidvis används men som upplevs som oklara när det gäller hur detta arbete skall utföras. Arbetsmiljön kring räddningstjänstens insatser och räddningstjänstens uppdrag innefattas av att utbildning och övningsanläggningen Guttasjön fungerar som en plats för nyutbildning och fortbildning av räddningstjänstens personal. Taktik och metodval utvecklas och förändras vilket sätter krav på en väl fungerande övningsverksamhet och tillgång till övningsanläggningar byggda och anpassade för dessa ändamål. Övningsanordningar och brandövningar skall utformas så att följande kriterier ingår. Snabb insats för att begränsa skadeutbredning. Effektiv insats, vid bästa val av metod och taktik. Säker insats, påbörjas tidigt från utsidan. Säkerhetsarbete Guttasjöns övningsfält Allmänt Miljökrav och miljöhänsyn samverkan med Miljö/Hälsa Borås Kommun. Arbetsmiljölagstiftning. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Riskanalyser. Säkerhetsinstruktioner. Övningsplan/Genomförandeplan/Serviceplan. Övningsanordningar Byggnation av anläggningar/utvecklingsplan / Säkerhetsarbete/Riskanalyser. Översyn i samband med övningar/besiktning efter slutförda övningsomgångar. Årligt underhåll av övningsanordningar och övningsfält. Underhållsrutiner på släck och räddningsutrustning förlagd på övningsfältet. Krav på bränsleanvändning. Övningsanordningars användning och krav på behörighetsutbildning av instruktörer. Utvecklingsplan på övningsanordningar. Framtagna övnings PM med krav på riskbedömning. Ansvarsförtydligande vid genomförande av övningar. 3

4 Skumanvändning i Särf Under 2015 ska en ny skuminstruktion tas fram som ska beskriva vilka skumvätskor som ska användas inom Särf samt hur skum som släckmedel ska användas. Just nu pågår en inventering av skumvätskor inom Särf. De skumvätskor som inte kan identifieras samt de som med dagens kunskap anses som miljöfarliga ska skickas iväg för destruktion. Under våren kommer vi att få tillgång till en studie från Örebro Universitet där olika skumvätskor har analyserats och bedömts ur miljösynpunkt. Det som tills vidare gäller inom Särf är: Vid livräddande insats där skum bedöms behövas ska ansvarig räddningsledare stämma av skumanvändningen med stabschefen. Vid övriga insatser där skum bedöms behövas ska beslut om skumanvändning fattas i samråd med RCB. Vid all övningsverksamhet gäller det generellt förbud mot skumanvändning. Eventuella behov av övning med skum tas upp med områdeschef för insats och beredskap som kan besluta om avsteg från det generella förbudet. 4

5 5

6 En brandskumsleverantörs syn på utveckling och användning av brandskum Jan Erik Jönsson Dafo Fomtec AB Tidningsrubriker 1

7 Bakom rubrikerna PFOS PerFluoro Octane Sulphate 3M slutade tillverkning 2001 Toxisk Bioackumulerande Beståndsdel i 3M:s brandskum Lightwater Koncentraten innehöll upp till 20-25% PFOS! Brandskum innehållande PFOS förbjöds att användas 27 juni 2011 Moderna fluortensider Idag används fluortensider som är tillverkade med s.k. telomerisering Helt annan uppbyggnad jämfört med PFOS/PFOA baserade på s.k. Short-Chain C6 -teknologi Short Chain C6 teknologi Innehåller INTE PFOS & PFOA Bryts INTE ned till PFOS eller PFOA Bryts INTE ned till några ämnen listade som POP eller PBT Inte bioackumulerande Inte biopersistenta Låg toxicitet 2

8 Varför fluortensider? Används för att ge FILMBILDNING AFFF Aqueous FilmForming Foam Positiv spridningskoefficient Kräver låg ytspänning får man av fluortensider Filmbildningen bildar ett monomolekylärt skikt ovanpå den brinnande vätskan Ger mycket snabbare och effektivare släckning Ger effektivt återantändningsskydd Kan använda skum med låg expansion (Expansion < 4) FFF skum fungerar bara vid höga expansionstal (Expansion > 7) Totala mängden tensider kan hållas låg Filmformation 3

9 Brandskum Brandskum tillverkas som koncentrat Vattenburen vätska avsedd att spädas Spädning: 1%, 3% eller 6% Används i utspädd form Premix/ Brukslösning Särskild doserutrustning ser till att ge rätt inblandning vid olika vattenflöden Koncentratet späds c:a 100 ggr med vatten vid användning Vad är det för skumt i brandskum? Ett typiskt brandskum innehåller: Vatten lösningsmedel Tensider ger skummet struktur Fluorerade tensider ökad brandprestanda Boosters styr skumegenskaper (glykoler) Frysskydd glykoler, salter Fluorerade tensider är tillval i vissa typer av skum Brandfarliga vätskor Finns fluorfria skum även för brandfarliga vätskor Frysskydd vid behov 4

10 Vad är det för skumt i brandskum? Innehåll i Skumkoncentrat Utspätt till Premix / Brukslösning Totala mängden rena ämnen är < 1% 5

11 Jämförande brandtest Hur fungerar ett AFFF skum innehållande fluortensid jämfört med ett FFF skum utan fluortensid vid låga expansioner Test standard: UL 162 Topside AFFF skum (med fluortensid) Expansion = 3,8 Applikation: 7,6 liter/min Tid till släckning: 2:14 min Behov: 17,0 liter Premix FFF skum (utan fluortensid) Expansion = 4,4 Applikation: 11,4 liter/min Tid till släckning: 3:24 min Behov: 38,8 liter Premix Krävs 2,3 ggr mer Återantändningsskydd: Passerar utan problem Återantändningsskydd: Totalt misslyckat Tråget flammar upp direkt Vad innebär detta i realiteten? Worst Case Scenario Tankbil med liter bensin. Sprids över 500 m 2. AFFF skum (med fluortensid) Applikation: 5 liter/min m 2 Tid: 10 min Släcker snabbt Behov: liter Premix FFF skum (utan fluortensid) Applikation: 5 liter/min m 2 Tid: 20 min Tar c:a 2 ggr längre tid till släckning Behov: liter Premix Vatten: liter Skumkoncentrat: 750 liter Tensider: 22 kg Fluortensider: 9 kg Vatten: liter Skumkoncentrat: 1500 liter Tensider: 90 kg Akvatisk toxicitet: 1000 mg/liter Akvatisk toxicitet: 100 mg/liter 6

12 FFF skum istället för AFFF skum Dubbel mängd vatten Dubbelt så lång släcktid Betydligt större mängd brandgaser 20 ggr större akvatisk miljöpåverkan 10 ggr värre i akvatisk toxicitet 2 ggr mer premix När skall man använda brandskum? Brandfarliga vätskor Class B Skummet kväver elden och förhindrar evaporation Ger ett bra återantändningsskydd AFFF-skum med fördel Bränder i porösa/fibrösa material Class A Möbler, flisupplag, papper/kartong, skogsbränder mm Vätmedel hjälper vatten att penetrera ner till härden och kyla på rätt ställe Endast fluorfria-skum 3D bränder Skum med hög expansion Brand i stapellager, hangarer mm Bygger ett skumtäcke på höjden kväver elden Endast fluorfria-skum Övning Använd speciellt utvecklade övningsskum 7

13 Varför inte bara vatten? Övningsskum Övning med skum sker ofta utan riktig brand Övningsbanor med gasol Övningsledaren styr branden Tränar taktik och strategi Hantering av utrustning Skum som markerar Krävs inte skarpa skum för detta Speciella skum för träningsändamål har funnits sedan 80-talet 8

14 Varför använda övningsskum? Kostnadsskäl Skarpa skum är gjorda för att vara effektiva i skarpt läge Innehåller många komponenter Miljöskäl Behöver bara ett skum som markerar Fåtal komponenter Återgår till vätska snabbt lättare att ta hand om Filosofi Få substanser Naturligt ursprung Mimic Foam Testa fasta installationer Fasta skuminstallationer måste testas avseende dosering 1% koncentrat: 1,0% 1,3% 3% koncentrat: 3,0% - 3,9% Görs idag med skarpa skumkoncentrat Besvärligt att hantera Skapar mycket skum som skall tas om hand Liten anläggning: l/min brukslösning l/min skum (Expansion: 8) EnviroSenze Mimic Foam Icke-skummande skumkoncentrat för att kolla dosering Flödesegenskaper så nära ett skarpt skum som möjligt 9

15 Framtidsutsikt Miljöfokus Så få komponenter som möjligt Så bra miljöprofil som möjligt UTAN ATT KOMPROMISSA OM PRESTANDA Tendens för fluortensider FFF-koncentraten blir bättre och bättre Nya skumvätskor kräver mindre mängd fluortensider men mer av andra komponenter Behovet minskar Sammanfattning Skum med hög brandprestanda behövs Snabbt släck Minimerar utsläpp orsakade av branden Räddar liv, egendom och miljö AFFF skum har betydligt bättre brandprestanda idag Minst dubbelt så bra som FFF-skum Nya fluortensider har en bra miljöprofil Används i låga koncentrationer Betydligt bättre i akvatisk miljö än vanliga tensider Viktigt att fatta beslut på fakta 10

16 11

17 Hamre by Hudiksvalls kommun januari 2015 Bakgrund Norrhälsinge räddningstjänst larmades till en brand i en bygdegård i Hamre klockan 05:29 den 3:e januari Vid framkomst var byggnaden inte övertänd varför man bestämde sig för invändig släckning genom rökdykarinsats. Till en början lyckades detta bra men i samband med att man använde en fläkt i ryggen på rökdykarna tog branden fart och man fick inrikta sig på utvändig släckning för att skydda angränsande byggnader. Detta gjordes med hjälp av stora mängder vatten och även skumgivning med CAFS aggregat. Användning av skum som släckmedel vid brand i byggnad är förenat med stor risk för miljöpåverkan då stora miljöproblem kan uppstå på grund av de kemikalier som finns i skumvätskan (se MSB:s rapport publikationsnummer: MSB 618). Släckvatten i sig själv är starkt förorenat men skummet bidrar till urlakning, förhöjning av giftigheten samt bryter ytspänningen och underlättar spridningen till grundvatten nivån. Stora mängder släckmedel har använts (vatten +skum) vid insatsen och negativ påverkan på dricksvattenbrunnar upptäcktes efter ett dygn då vattnet hade stark kemikalielukt och det skummade kraftigt från kranar i en fastighet. Miljökontoret Norrhälsinge miljökontor besökte platsen och fastigheten Idenors Hamre 4:98 och konstaterade att skum forsade ur kranar när man öppnade dem. Slutsatsen miljökontoret drar är att dricksvattentäckten till fastigheten har blivit påverkad av släckvatten från branden och att kemikalielukten och skummet härstammar från släckmedlet som användes vid branden på grannfastigheten. 1

18 Vid utbildning i skumsystemet CAFS har frågan ställts till leverantören angående skummets miljöpåverkan. Svaret har varit att skummet är lätt nedbrytbart och ej miljöfarligt, detta gäller både skum typ A och B, Norrhälsinge räddningstjänst har även frågat kommunens miljöenhet, som efter granskning av säkerhetsdatablad fått svaret att det ej är miljöfarligt Enligt MSB618(8), skriver man på sida om skumvätskans miljöfarlighet och vilka släckmedel som bör undvikas. MSB sammanfattar sina synpunkter med att med bestämdhet avråda från användning av skum i bränder som inte är brand i brandfarlig vara. 2

19 Arbetsuppgifter och reflektioner Morgan Palmquist Brandmästare Räddningstjänsten Karlstadsregionen Miljörestvärdeledare Försäkringsbranschens Restvärderäddning M Palmquist Nätverksmöte kring högfluorerande ämnen Arbetsuppgifter Foto VF M Palmquist Nätverksmöte kring högfluorerande ämnen 1

20 Reflektioner LSO 1 Kap 2 hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö. Foto Polisen M Palmquist Nätverksmöte kring högfluorerande ämnen Försiktighetsprincipen Miljöbalken 2 Kap 3 Räddningstjänsten bör överväga nyttan med skum Beredskap att ta hand om restprodukten Tydligare nationella råd till räddningstjänsterna och tillsynsmyndigheterna Försäkringsbranschen Anmälningsplikt? M Palmquist Nätverksmöte kring högfluorerande ämnen 2

21 Tack för mig, frågor! M Palmquist Nätverksmöte kring högfluorerande ämnen 3