Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015



Relevanta dokument
Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Kumlasjöns förskola

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskoleområde 2. Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen. Utvecklingsplan läsåret 15/16

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Bakgrund och förutsättningar

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Arbetsplan för Molnet 2015/2016

Lokala arbetsplan

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Välkommen till vår förskola

ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GLÄNTAN

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

ARBETSPLAN FÖR KÄPPALA FÖRSKOLA

Arbetsplan för stora avdelningen, Förskolan Benjamin

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst

Munktorps landsbygdskooperativ i samarbete med Köpings kommun. Arbetsplan för. Läsår Inge Carlsson Senast ändrat

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Verksamhetsplan för förskolan och fritidshemmet

Lärande & utveckling.

Verksamhetsplan för förskolan

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN ULRIKEDAL

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Transkript:

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema 7 Måltiderna 7 Vilan 8 Samling 8 Läroplanen 9 Utveckling och lärande 9 Normer och värden 10 Barns inflytande 11 Förskola hem 11 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. 12 Uppföljning, utvärdering, utveckling 12 1

Detta dokument är ett levande dokument som ständigt revideras och är ett stöd för oss pedagoger på Äppelbo förskola i vår verksamhetsutövning. Vid planering, genomförande samt utvärdering. Dokumentet vänder sig även till Äppelbo styrelse, föräldrar, politiker samt övriga som är intresserade av hur vår verksamhet bedrivs på Äppelbo förskola. Inledning Detta dokument är fram arbetat för att vara ett stöd för oss på Äppelbo förskola i vårt arbete. Utgångspunkten är reflektioner över vårt uppdrag utifrån vårt styrdokument och hur vi ska omsätta det i praktiken. Målet har varit att gemensamt tolka vad detta innebär för oss i yrkesutövningen, hur vi ska kunna konkretisera och nå våra uppsatta mål. Vi tror på människans möjligheter och en stor respekt och övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. Verksamheten och pedagogernas förhållningssätt är det som utvärderas, aldrig barnet i enlighet med läroplanen. Äppelbo förskola Äppelbo förskola ligger i Bålsta och är Håbo kommuns första föräldrakooperativ. Kooperativet öppnade 1990 och är beläget i området Sågarbacken. Sågarbacken är ett lugnt och stilla villaområde med skogen och grönområden runt knuten samt närhet till skolor och gamla Bålsta centrum. På förskolan går det 36 barn. Ett nära samarbete mellan föräldrar och pedagoger är Äppelbos särmärke. Förskolan består av två avdelningar, Äpplet som är yngre barnavdelning 1-3 år och Äppelblom som är äldre barnsavdelning 4-5 år. Vi arbetar projekterande vilket innebär att barnen får en sommaruppgift som presenteras under hösten. Presentationerna ligger sedan till grund för vår fördjupning som sker under vårterminen. Barnen är uppdelade i fyra olika grupper gul, blå, grön och röd utifrån ålder och intressen. 2

Personal På förskolan arbetar: En Förskolechef/förskollärare En förskolärare Fyra Barnskötare Kontaktuppgifter Äppelbo förskola Hyvelvägen 1 74652 Bålsta Tel: 0171-559 00 Presentation Arbetsplanen bygger på: - FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen - Skollagen - Läroplan för förskolan Lpfö98/10 - Kommunala mål - Äppelbo förskolas likabehandlingsplan. Arbetsplanen talar om: - Vad vi ska göra, vad som är vårt uppdrag, - Hur vi ska göra det och i vissa fall - När vi ska göra det. Vi informerar om vår verksamhet även genom: - Äppelbos hemsida (www.appelbo.se) - Facebooksidan Äppelbo förskola - Muntlig och skriftlig information på förskolan 3

- Veckobrev - Föräldramöten - Utvecklingssamtal - Presentation av verksamheten vid intresse Vision Så ett frö och blomma för livet är Äppelbos vision. Pedagogernas förhållningsätt till barnen bygger på ett tillåtande förhållningssätt och en tillåtande miljö. Vi anser att barnen är kompetenta individer. Vision betyder för oss att vi bygger framtiden där vår arbetsinsats och nära samarbete med föräldrar kan förändra världen genom barnen. Vi lägger stor vikt vid att barnen ska tycka att det är roligt att vistas på förskolan. Verksamhet bygger på att omsorg, trygghet och lärande bildar en helhet i enlighet med Lpfö 98/10. Barnsyn och Förhållningssätt Fokus ligger på att vi ser barnen som kompetenta individer med en inneboende lust, nyfikenhet och vilja att lära. Vi anser att det är viktigt att ta tillvara varje barns inneboende resurser, nyfikenhet och lust. Genom att barnen möjlighet att prova på att göra saker själva utifrån barnens egna förmågor. Vi ser inga begränsningar i barns lärande, det är viktigt att inte hämma barnen genom att bestämma i förväg vad vi tror att barnen klarar av. Ex visar barnen intresse för musslor är vår uppgift att vara medforskare och lära oss tillsammans med barnen och vara nyfikna. Genom att få ingå i grupp anser vi att barnen kommer i kontakt med den högsta formen av individuellt lärande dvs. att barnen lär av varandra med hjälp av sina kompisar i ett samlärande. För oss betyder ett projekterande arbetsätt att barnen ges möjlighet att få komma i kontakt med olika utrycksformer och material. Barnen erbjuds att delta i olika aktiviteter men har rätt att göra sina egna val utifrån det som erbjuds. Alla behöver inte göra allting, men alla erbjuds att göra något. Miljön ska vara tillgänglig för barnen så att det har möjlighet att göra egna val. 4

Arbetssätt Vi har valt ett projekterande arbetsätt för att skapa ett sammanhang för barnen, där alla delarna utgör en helhet. Barnen har under sommaren fått en sommaruppgift som de under hösten får presentera för den övriga barngruppen. Under december månad gör vi ett uppehåll i projektarbetet och koncentrerar oss på att uppmärksamma traditionerna kring julfirandet. Traditioner som är specifikt för vår förskola är Nobell lunch för de äldsta barnen, Jul och lucia firande, barnenes vasalopp, påsk firande, förskolans dag tillsammans med Täppans förskola samt midsommarfirande tillsammans med Täppans förskola. Under vårterminen bygger vi vidare på sommaruppgiften och utformar ett tema utifrån barnens intressen. Vi samanställer och utvärderar vad barnen har visat intresse för under hösten med hjälp av våra reflektionsprotokoll för att på så vis kunna utgå från barnens intresse områden. Miljön är tillåtande och organiserad i olika hörnor. Vårt mål är att varje hörna ska tala om för barnen vad de kan göra samt att locka barnens nyfikenhet att lära och utforska. Det är viktigt för oss att hela vårt arbetssätt ska främja allas lika värde fri från diskriminering. Allt ifrån hur vi organiserar miljön till bemötande av föräldrar eller hur vi arrangerar det pedagogiska arbetet. Arbetsätet bygger på vår likabehnadlingsplan där vi framhåller allas lika värde. Vi arbetar medvetet med de olika nationaliteterna på förskolan genom att försöka använda oss av olika språk när vi ex räknar, sjunger osv. detta är ett utvecklingsområde för oss. Miljö Miljön är utformad på ett sådant sätt att den ska vara tillgänglig och tillåtande för barnen. Den är en viktig inspirationsskälla som ska locka till lärande och utveckling. Materialet är organiserat i barnens nivå för att det så självständigt som möjligt ska kunna välja vad de vill göra. Tanken är att miljön ska uppmuntra till möten i mindre grupper. Miljön ser vi som den tredje pedagogen 5

och är stödjande för barns utveckling och lärande. Utemiljön är en lika viktig del i verksamheten då vi varje dag har utevistelse på förskolan. Förskole-gårdens miljö är ett utvecklingsområde som vi vill göra barnen delaktiga i. 6

Rutiner Rutinsituationer hjälper till att skapa ett mönster som i sin tur möjliggör en viss förutsägbarhet och skapar trygghet för alla som vistas inom verksamhetens ramar. Dagsschema 6.45 förskolan öppnar 7.30-8.00 frukost Ca 9.00 är det frukt. Måndagar och fredagar är det gemensam aktivitet på förmiddagarna. Tisdag, onsdag och torsdag är det projektarbete ute eller inne i projektgrupperna. Det finns dock en grundstruktur som bygger på att vi har skapande, rörelse samt vistelse utan för gården oftast till skogen. 10.45 samling (på yngre barns avdelning byts blöjor före samlingen) 11.00 lunch Ca 11.30 är det vila Allt efter som barnen vaknar eller avslutar vilan så erbjuds olika aktiviteter för barnen att välja mellan. Ca 14.00 mellanmål (på yngre barnsavdelning byts blöjor före eller efter mellanmål) Efter mellanmål erbjuds aktiviteter inne eller ute och båda avdelningarna är oftast tillsammans. Senast till 16.00 har avdelningarna slagits ihop. 17.15 Förskolan stängs. Måltiderna Måltiderna är ett återkommande moment under dagen och utgör en viktig pedagogisk situation. Alla barnen har sina bestämda platser och pedagogerna roterar och byter bord en gång i månaden. Vi vill skapa en lustfylld matsituation där vi samtalar med varandra och pedagogerna uppmuntrar barnen att prova 7

själva. Lunchmaten får vi från restaurang Vina Deli. Frukost och mellanmål består av ett varierat utbud av mjölkprodukter, flingor, gröt, smörgås och frukt, bär & grönsaker. Vi prioriterar att hålla ett lågt sockerinnehåll enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Vilan Vi har vila varje dag på förskolan. En lugn stund för att barnen ska ges möjlighet att varva ner. Vilan ser olika ut och anpassas efter barnens behov. Samling Samlingen är ett återkommande moment i verksamheten. Innehållet är varierat och kan innehålla ex sånger, ramsor, lekar eller andra moment. Barnen har möjlighet att påverka innehållet i samlingen. Dock är detta ett utvecklingsområde hur barnen kan få större inflytande och delaktighet i samlingarna. Fokus i vårt arbetssätt är processen och inte på produkten. Vi vill erbjuda barnen rikligt med erfarenheter och upplevelser då barn lär med hela kroppen och alla sinnen. Utvecklingsområde för läsåret ht 2014- vt 2015 är att utveckla vårt projekterande arbetssätt. 8

Läroplanen Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. (Lpfö 98/10 s 9) - Genom att barnen får gör sin röst hörd där deras tankar tas på allvar. Inte fokus på rätt och fel. Det är barnen som äger sin presentation. Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. (Lpfö 98/10 s 10) - Genom att barnen ges möjlighet och uppmuntran till olika tänkande, ställa hypoteser utforska och undersökande arbetssätt. Barnen får bli lyssnade till när de presenterar sin sommaruppgift utifrån barnens egna erfarenheter och förutsättningar samtidigt som de får lyssna på när det är någon kamrat som presenterar sin sommaruppgift. Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. (Lpfö 98/10 s 10) - Vi använder oss av projektarbete när vi beskriver vårt arbetssätt. Vi använder oss av nya ord och begrepp med fokus utifrån aktuellet projekt. Ex insekter, däggdjur, kretslopp etc. Vi knyter ihop lekar, rim och ramsor med aktuellt projekt för att skapa en helhet. Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. (Lpfö 98/10 s.10) - Erbjuda en miljö och situationer som inbjuder till undersökande och utforskande. Där 100-språkligheten ligger till grund, olika estetiska utrycksformer som skapande, bild, musik, drama och rörelse. Kroppsliga och sinnerliga erfarenheter. 9

Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. (Lpfö 98/10 s 10) - Genom att vi undersöker och ställer hypoteser, jämför och använder oss av matematiska begrepp i meningsfulla sammanhang ex. Gillar sniglar att vara ute när det regnar? Hur många kan vi hitta? Hur många ben har hunden? Dubbelt så många ben som dig etc. Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. (Lpfö 98/10 s 10) - Genom att erbjuda olika material att bygga och konstruera med. Uppmuntra till att tänka och konstruera utifrån projektet ex bygga en nyckelpigsfälla osv. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98/10 s 8) - Genom att vi organiserar en verksamhet som erbjuder erfarenheter och upplevelser där barnen får lära genom att ingå i ett sammanhang. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (Lpfö 98/10 s 8) - Genom att få ingå i en grupp gör att de demokratiska principerna tränas och erfars. 10

Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98/10 s 12) Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. (Lpfö 98/10 s 12) - Genom att uppmuntra till olika tänkande och åsikter och inte rätt och fel. Låta barnen undersöka det som förundrar dem utan att pedagogerna intar en förmedlande roll utan en medforskare roll och utmana barnens tankar och hypoteser. Fokus ligger på själva görandet. Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. (Lpfö 98/10 s 12) - Genom att barnen får ingå i aktiviteter och utrycksformer där samarbete och turtagning är en naturlig del. Genom att erbjuda barnen möjlighet att få vara med i olika beslut och där de sociala spelreglerna är en förutsättning. Förskola hem Arbetslaget ska: visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. (Lpfö 98/10 s 13) - Genom göra föräldrar delaktiga i att knyta ihop barnens erfarenheter hemifrån med förskolan för att på så vis kunna utmana barnen efter intresse fokus och erfarenheter. Arbetslaget ska: beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. (Lpfö 98/10 s 13) 11

- Vi tar gärna emot infallsvinklar från föräldrar som är expert på just sitt/sina barn. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Arbetslaget ska: utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem. (Lpfö 98/10 s.14) Under vårterminen träffas personal från förskolan och fröskoleklassen samt de barn som ska börja på respektive skola. I vårt upptagningsområde är det totalt fem skolor som brukar vara aktuella. Gransäterskolan. Vibyskolan, Lärarskolan, Futurumskolan och Västerängsskolan. Vi från förskolan erbjuder överlämningssamtal till respektve lärare med förälders godkännande. Uppföljning, utvärdering, utveckling Arbetslaget ska: använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden. (Lpfö 98/10 s 15) Genom att vi dokumenterar varje projekttillfälle på olika sätt. Alltid en pedagog dokumentation som följs upp och reflekteras kring i arbetslaget för att fundera hur vi ska kunna utmana barnens intressen/tänkande/kunnande kring olika ting. Även barn/ barngruppen får tillbaka dokumentationen att reflektera kring vad de gjort, hur det var. 12