Plan- och beredskapsenheten

Rapport 2011:05 Klimatanpassningsstrategi 2020 Prioriterade sektorer i Dalarnas län Plan- och beredskapsenheten

Omslagsbild: Motiv. Foto: Borlänge Energi. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, februari 2011. ISSN: 1654-7691 Rapporten kan beställas från Länsstyrelsen Dalarna, infofunktionen E-post: dalarna@lansstyrelsen.se Rapporten kan också laddas ned från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna Ingår i serien Rapporter från Länsstyrelsen i Dalarnas län

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund, metod och arbetssätt... 6 2.1 Uppdrag... 7 2.2 Syfte och mål med klimatanpassningsarbetet... 9 2.3 Metod och arbetssätt... 9 2.3.1. Organisation, roller och ansvar inom kilmatanpassningsarbetet i Dalarnas län... 9 2.3.2 Huvudsektorer, delsektorer och ansvarsfördelning inom klimatanpassningsarbetet i Dalarnas län... 10 2.4 Koordinering med Dalarnas miljömål och klimat- och energistrategi... 11 2.5 Avgränsningar... 12 3. Prioritering, arbetsplan samt tänkbara åtgärdsförslag från tidigare utförda analyser... 13 3.1 Kommunikationer... 15 3.2 Tekniska försörjningssystem... 16 3.3 Befintlig bebyggelse och planerad bebyggelse... 18 3.4 Areella näringar och turism... 20 3.5 Natur- och kulturmiljön... 23 3.6 Människors hälsa... 23 4. Resurser... 25 5. Bilagor... 25 6. Referenser... 25 2

1. Sammanfattning Klimatanpassningsarbetet i Dalarna skall syfta till att få till stånd anpassningsåtgärder för hela samhället så att de negativa konsekvenserna av klimatförändringar minimeras och de positiva konsekvenserna tas till vara. Länsstyrelsens roll i klimatanpassningsarbetet är att främja länets utveckling och samordna olika samhällsintressen, samt verka för att nationella mål genomförs i förhållande till länets förutsättningar. Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga den statliga politiken för energiomställning och minskad klimatpåverkan. I sammanfattningen av SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringar hot och möjligheter summerar man de viktigaste slutsatserna och förslagen. Samtliga dessa slutsatser och förslag är aktuella för Dalarnas län och de summerar på ett bra sätt det arbete vi har framför oss i klimatanpassningsarbetet: 1. Det är nödvändigt att påbörja anpassningen till klimatförändringar i Sverige. Huvuddragen i klimatscenarierna är trots osäkerhet tillräckliga för att använda som underlag. 2. Risken för översvämning, ras, skred och erosion ökar på många håll så mycket att förstärkta insatser för förebyggande åtgärder är motiverade 3. Skogstillväxten ökar kraftigt, förutsättningarna för jordbruksproduktion förbättras. Det krävs dock anpassningsåtgärder för att minimera skadorna och bevara den biologiska mångfalden. 4. Östersjön riskerar dramatiska förändringar av ekosystemen. Klimatförändringar förvärrar dagens situation och arbetet med att minska utsläppen bör intensifieras. 5. Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag kommer att försämras, vilket kräver insatser för att upprätthålla en god dricksvattenkvalitet. 6. Fjällen förbuskas till stor del och rennäringen och fjällturismen kan drabbas 7. Det varmare klimatet påverkar hälsan och leder till fler dödsfall på grund av värmeböljor och ökad smittspridning. 8. Sveriges energibalans gynnas genom minskat värmebehov och ökad vattenkraftpotential. 9. Länsstyrelserna bör få en central roll i klimatanpassningsarbetet. En särskild klimatanpassningsdelegation bör inrättas vid varje länsstyrelse, som ett förstärkt stöd till framförallt kommunerna. 10. Vi föreslår att ett nytt institut för klimatforskning och anpassning inrättas. 1 Punkt fyra kan vid en första anblick anses vara ovidkommande för Dalarnas del, men är viktig ur ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv, dels då kvaliteten på det vatten som lämnar Dalarna via avrinnande vattendrag påverkar situationen, dels då åtta av Europas länder har kustlinje utmed Östersjön. Den globala temperaturen de senaste 100 åren har ökat med 0,7 grader på grund av ökade halter av växthusgaser i atmosfären. 2 Då det finns en tröghet i klimatsystemen kommer de 1 SOU 2007:60 Sverige inför Klimatförändringar hot och möjligheter, s 11. 2 SOU 2007:60, s. 12 3

historiska utsläppen att leda till ytterligare temperaturhöjningar i 30 till 40 år framöver. För Dalarnas län innebär detta bland annat: - En ökad medeltemperatur på 4-5 grader där den största temperaturökningen kommer att ske vintertid med 5-7 grader och en lägre höjning sommartid med 3-4 grader. - En ökad årsnederbörd med 10 till 20 procent. Även här är den största ökningen under vintertid - En ökad risk för skyfall och en ökning av extrem nederbörd 3 med 10 till 15 procent Sammanfattningsvis kommer Dalarna, liksom övriga delar av Sverige, att bli både blötare och varmare under de närmsta hundra åren. Detta är inte enbart negativt för vårt område utan kan komma att utveckla både vårt skogsbruk och jordbruk eftersom längre säsonger för odling och snabbare växande skog är att förvänta. Nackdelen är att med den ökande temperaturen kommer också sjukdomar och skadedjur som vi tidigare inte haft vare sig inom jordbruket eller skogsbruket i länet. I uppdraget slås det fast att klimatanpassningsarbetet bör ske inom sex huvudsektorer 4 : Kommunikationer Tekniska försörjningssystem Bebyggelse och byggnader Areella näringar och turism Naturmiljön och miljömålen Människors hälsa Inom dessa sex sektorer har Länsstyrelsen Dalarna gjort ett urval av de delsektorer som angivits i utredningen och ställt dessa i den prioriteringsordning av behov att klimatanpassa i länet. Prioriteringen är gjord utifrån relevans för Dalarnas län och utifrån klimatförändringarnas påverkan på delsektorerna. För varje prioriterad sektor ovan föreslår Länsstyrelsen i denna strategi att en organisation / enhet samt en ansvarig / kontaktperson gör en riskanalys, kontrollera åtgärdsbehov, göra en kostnadsuppskattning för nödvändiga åtgärder och besluta om prioriteringsordning för nödvändiga åtgärder samt indela dessa i tidsperspektiven, till 2020 och till 2100. De ansvariga organisationerna ska, inom respektive sektor, ansvara för att riskanalys och åtgärdsbeskrivning genomförs. Ansvarsfördelningen presenteras i tabellen nedan, ansvarsfördelning och kontaktperson återfinns i bilaga 2. Tabell 1: Ansvariga organisationer för samordning av klimatanpassningsarbetet inom respektive prioriterad delsektor Sektor Delsektor Samordnande aktör 1. Kommunikationer Järnvägar Trafikverket, Region mitt Vägar (statliga, samt enskilda) Trafikverket, Region mitt Vägar (kommunala) Gatudriftsgruppen/SWECO 3 Extrem nederbörd är enligt SMHI:s definition den sammanlagda nederbörden under sju sammanhängande dygn. www.smhi.se 4 SOU 2007:60 sida 193 453 4

2. Tekniska försörjningssystem Dricksvatten, avlopp och. dagvattensystem Dammar Elnät Dala Vatten & Avloppförening Länsstyrelsen/Miljö Gävle-Dala Elsamverkansgrupp 3. Bebyggelse och byggnader Länsstyrelsen Dalarna//Plan & beredskap 4. Areella näringar och turism Rennäringen Länsstyrelsen Jämtland Jordbruk Länsstyrelsen Dalarna/Lantbruk Turism och friluftsliv Länsstyrelsen Dalarna/Näringsliv Skogsbruk Skogsstyrelsen Region Mitt 5. Naturmiljön och miljömålen Landekosystem, biologisk mångfald Sötvattenmiljön Kultur Länsstyrelsen Dalarna//Natur Länsstyrelsen Dalarna/Miljö Länsstyrelsen Dalarna//Kulturmiljö 6. Människors hälsa Landstinget Dalarnas ledningskontor/hälso- och sjukvård 5

2. Bakgrund, metod och arbetssätt Klimatfrågan har varit aktuell såväl nationellt som internationellt sedan början av 1990-talet. År 1988 bildades FN:s klimatpanel, the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), av FN:s miljöorgan UNEP och World Meteorological Organization. IPCC fick i uppdrag att utvärdera den vetenskapliga informationen kring klimatförändringar. FN:s klimatpanel. IPCC kom med sin första rapport 1990 varpå risken för storskaliga förändringar över hela jorden drivna av de ökande utsläppen av växthusgaser blev uppmärksammad. Fokus för de politiska ansträngningarna internationellt såväl som nationellt har alltsedan dess legat på att begränsa utsläppen. FN:s klimatkonvention förhandlades fram 1992 och i Sverige infördes en koldioxidsskatt vid ungefär samma tidpunkt. 5 Utvecklingen har därefter gått snabbt framåt. Hösten 2005 lanserade EU-kommissionen det andra europeiska klimathandlingsprogrammet ECCP II. Inom ECCP II ska man förbereda och vidareutveckla existerande policys på klimatområdet, men även undersöka och utveckla nya policyområden. Åtgärder inom ECCP II är tänkta att komplettera medlemsstaternas egna åtgärdspaket. 6 Inom klimatforskningen har verktygen och kunskapen utvecklats och under år 2007 kom IPCC med sin fjärde utvärdering. Den övergripande bilden var i stort sett likadan som 15 år tidigare, men slutsatserna blev betydligt säkrare, och hotbilden förstärktes därmed. 7 Inom det politiska området har också mycket hänt, även om mycket återstår innan en global överenskommelse som är tillräckligt kraftfull kommer till stånd. Internationellt antogs Kyotoprotokollet 1997. Protokollet trädde ikraft 2005 och den första genomförandeperioden började 2008 där arbetet med att begränsa de ökande utsläppen har stått i centrum. 8 Det finns idag en ökad kunskap om trögheten i klimatsystemet, vilket bland annat innebär att klimatförändringarna de närmaste 30 40 åren beror till största delen på historiska utsläpp. Därför påverkar dagens utsläppsåtgärder temperaturökningen under innevarande period endast i mindre omfattning. Däremot är utsläppen idag och de kommande decennierna avgörande för hur stor klimatförändringen kommer att bli under andra halvan av detta århundrade. Detta innebär att Sverige liksom andra länder måste anpassa sig till den klimatförändring som redan pågår. 9 Vi kan nu se en global antropogen uppvärmning som pågått åtminstone sedan mitten av 1900- talet och som kommer att bli omfattande och sannolikt dramatisk under det kommande seklet. Det är därför naturligt att ansträngningarna för att minska utsläppen kompletteras med strategier för hur vi ska anpassa samhället och minska sårbarheten för klimatförändringar. 10 Samtidigt med den ovan beskrivna långsiktiga förändringen av klimatet så har sårbarheten för extrema väderhändelser uppmärksammats. Under senare år har ett antal översvämningar och stormar med stora konsekvenser drabbat Sverige. Stormen Gudrun, som hittills gett de svåraste konsekvenserna, drabbade landet natten mellan den 8 och 9 januari 2005. Stormen tog också sjutton människors liv bl.a. under uppröjningsarbete och återuppbyggnad av elnäten. Den kraftiga vinden under stormen Gudrun, fallande träd och kringflygande träddelar orsakade kraftiga störningar och skador på infrastrukturen för elförsörjning, elektronisk 5 Klimat- och sårbarhetsutredningen, s. 71 6 Klimat- och sårbarhetsutredningen, s. 82 7 Klimat- och sårbarhetsutredningen, s. 71 8 Klimat- och sårbarhetsutredningen, s. 71 9 Klimat- och sårbarhetsutredningen, s. 72 10 Klimat- och sårbarhetsutredningen, s. 72 6

kommunikation, vägar och järnvägar. På grund av samhällets stora beroende av el och tele blev de indirekta konsekvenserna stora. Olika funktioner drabbades, som vattenförsörjning, äldrevård, värmeförsörjning, transporter m.m. 11 Dessa väderhändelser är inte nödvändigtvis kopplade till en klimatförändring. Först i en framtid, då ett statistiskt material över en längre period finns tillgängligt, är det möjligt att fastställa sambandet. Klimatscenarierna visar dock på en ökning av bl.a. extrem nederbörd och höga temperaturer. En minskning av sårbarheten gentemot extrema väderhändelser är därför angelägen både utifrån dagens situation och utifrån pågående och kommande klimatförändringar. 12 2.1 Uppdrag Med klimatförändringarnas inverkan i beaktande beslutade regeringen den 30 juni 2005 att tillsätta en särskild utredare vars uppdrag blev att kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och långsiktiga klimatförändringar, samt bedöma behovet av anpassning till ett förändrat klimat för olika sektorer i samhället. Av särskilt intresse är klimatförändringarnas påverkan på infrastruktur, t.ex. vägar, järnvägar, telekommunikation, byggnadsbestånd, energiproduktion och elförsörjning, areella näringar, vattenförsörjning och avloppssystem och på människors hälsa samt på den biologiska mångfalden. 13 I utredningen har man analyserat hur Sveriges klimat kan utvecklas under de kommande 100 åren. De viktigaste slutsatserna och förslagen från utredningen är följande: 1. Det är nödvändigt att påbörja anpassningen till klimatförändringarna i Sverige. Huvuddragen i klimatscenarierna är trots osäkerheter tillräckligt robusta för att användas som underlag. 2. Risken för översvämningar, ras, skred och erosion ökar på många håll så mycket att förstärkta insatser för förebyggande åtgärder är motiverade. Ett statligt klimatanpassningsanslag bör inrättas som stöd för storskaliga kostnadskrävande insatser. 3. Skogstillväxten ökar kraftigt, förutsättningarna för jordbruksproduktion förbättras. Det krävs dock anpassningsåtgärder för att minimera skadorna och bevara den biologiska mångfalden. 4. Östersjön riskerar dramatiska förändringar av ekosystemen. Klimatförändringarna förvärrar dagens situation och arbetet med att minska utsläppen bör intensifieras. 5. Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag kommer att försämras, vilket kräver insatser för att upprätthålla en god dricksvattenkvalitet. 6. Fjällen förbuskas till stor del och rennäringen och fjällturismen kan drabbas. 11 Klimat- och sårbarhetsutredningen, s. 127 12 Klimat- och sårbarhetsutredningen, s. 72 13 Utredningen Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60 finns att läsa på: http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/08/93/34/05245f39.pdf 7

7. Det varmare klimatet påverkar hälsan och leder till fler dödsfall på grund av värmeböljor och ökad smittspridning. 8. Sveriges energibalans gynnas genom minskat värmebehov och ökad vattenkraftpotential. 9. Länsstyrelserna bör få en central roll i klimatanpassningsarbetet. En särskild klimatanpassningsdelegation bör inrättas vid varje länsstyrelse, som ett förstärkt stöd till framför allt kommunerna. 10. Vi föreslår att ett nytt institut för klimatforskning och anpassning inrättas. 14 Punkt 9 ovan kom att utforma länsstyrelsernas fortsatta uppdrag inom klimatanpassningsarbetet. Länsstyrelserna bör få en central roll i klimatanpassningen till klimatförändringar och samordna arbetet gentemot kommuner, näringsliv och regionala sektorsmyndigheter. Regionala analyser bör utföras i länen som underlag för planering, bland annat bör den långsiktiga vattenförsörjningen analyseras tillsammans med vattenmyndigheterna. En särskild klimatanpassningsdelegation bör inrättas i varje län med uppgift att stödja kommunernas insatser, bidra till kunskapsförsörjningen, sammanfatta, tillhandahålla, tolka och vidareförmedla information samt samordna, driva på och följa upp arbetet. Bland annat ingår att initiera bildandet av och stödja arbetet i älvgrupper. 15 Länsstyrelserna fick genom antagandet i juni 2009 av proposition 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat regeringens uppdrag att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga den statliga politiken för energiomställning och minskad klimatpåverkan. 16 Länsstyrelsens roll är att främja länets utveckling och samordna olika samhällsintressen samt verka för att nationella mål genomförs i förhållande till Dalarnas förutsättningar. Bild 1. Översvämmad maskinhall i Borlänge, juli 2009 foto: Borlänge Energi 14 Klimat- och sårbarhetsutredningen, s. 11 15 Klimat- och sårbarhetsutredningen, s. 29-30 16 Prop 2008/09:162, En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat, s. 165 8

2.2 Syfte och mål med klimatanpassningsarbetet Att ha en klimatanpassningsstrategi för Dalarnas län är ett sätt att försöka initiera och styra detta arbete, då man med utgångspunkt i denna kan bedriva långsiktigt och systematiskt arbete med anpassningsarbetet kopplat till de olika sektorerna. Klimatanpassningsstrategin ska dock kunna revideras för att även fortsatt ha möjlighet att vara ett aktuellt dokument för riktlinjer och arbetssätt i länet. För att kunna uppnå detta mål ska senast 2012 för varje delsektor presenteras: 1. Riskanalys 2. Åtgärdsbehov 3. Kostnadsuppskattning för nödvändiga åtgärder 4. En av den sektorsansvarige, beslutad prioriteringsordning för nödvändiga åtgärder samt indela dessa i tidsperspektiven, till år 2020 och till 2100. En åtgärd parallellt med detta uppdrag är EU:s översvämningsdirektiv som antogs formellt 2007. Översvämningsdirektivet innebär i stort ett krav på att översvämningsrisker ska kartläggas och planer för åtgärder utarbetas inom känsliga områden. Den valda skyddsnivån ska bestämmas av länderna själva. Enligt direktivet indelas arbetet i tre etapper: Första etappen innebär att medlemsländerna ska genomföra en översiktlig bedömning av översvämningsriskerna inom alla avrinningsområden till år 2011. Andra etappen innebär att känsliga områden ska har riskkarterats senast år 2013. Karteringen ska innefatta såväl sannolikheten för höga flöden och nivåer som de potentiella konsekvenserna för valda återkomsttider. Tredje etappen innebär att senast år 2015 ska åtgärdsprogram för vald skyddsnivå ha utarbetats. Åtgärdsprogrammen ska både minimera risken för översvämningar såväl som begränsa skadeverkan. 17 2.3 Metod och arbetssätt 2.3.1. Organisation, roller och ansvar inom kilmatanpassningsarbetet i Dalarnas län Länsstyrelsen Dalarnas roll Länsstyrelsens roll är att främja länets utveckling och samordna olika samhällsintressen samt verka för att nationella mål genomförs i förhållande till Dalarnas förutsättningar. Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga den statliga politiken för energiomställning och minskad klimatpåverkan. Klimatanpassningsarbetet styrs av en styrgrupp på Länsstyrelsen Dalarna bestående av enhetscheferna vid plan- och beredskapsenheten och miljöenheten. Det löpande arbetet koordineras av samordnaren för klimatanpassning som är placerad vid plan- och beredskapsenheten. Då klimatanpassningsarbetet spänner över många olika områden används hela länsstyrelsens samlade kompetens från olika enheter så som bland annat Natur-, Näringslivs-, Lantbruksoch Miljöenheten. 17 Klimat- och sårbarhetsutredningen, s. 85 9

Kommunernas roll Länets kommuner har en särställning i klimatanpassningsarbetet då de på många sätt berörs av merparten av de utpekade sektorerna ovan. Kommunerna har ett särskilt ansvar i klimatanpassningsarbetet vid fysisk planering på grund av det så kallade planmonopolet Kommunerna har även direkt eller indirekt via kommunala bolag en stor roll i många infrastrukturområden så som exempelvis gatunät, dricksvattenförsörjning och avloppshantering. Framtagandet av uppdaterade och nya underlagsmaterial kan därför användas inom flera sektorer. Region Dalarnas roll Region Dalarnas verksamhet har en tyngdpunkt inom näringslivsfrågor och infrastruktur. Inom delsektorerna vägar och järnvägar är det därför viktigt att Region Dalarna och Trafikverket inför ett klimatanpassningsperspektiv vid revidering och framtagande av nya länstransportplaner 18. Inom delsektorn turism är det av vikt att integrera klimatanpassning till exempel vid framtagandet av Interregprojekt 19 och övriga projekt inom delsektorn. Andra aktörer Andra aktörer som har en betydelsefull roll i klimatanpassningsarbetet är Landstinget Dalarna som främst arbetar med människors hälsa, Gävle-Dala elsamverksansgrupp, SWECO, och Dala Vatten & avloppsförening. Dessa aktörer har egna delsektorsområden som de är samordnade för. Utöver detta finns det även ett nätverk av klimatanpassningssamordnare vid de andra länsstyrelserna i landet, samt vid de andra centrala myndigheter som fått ett särskilt ansvar inom klimatanpassningsarbetet. Skogsvårdsstyrelsen, Trafikverket, SMHI är några av dessa statliga aktörer som har ett stort ansvar i dessa frågor. För rennäringen har Länsstyrelsen Dalarnas Län valt att samarbeta med Länsstyrelsen Jämtland att ansvara för denna delsektor. 2.3.2 Huvudsektorer, delsektorer och ansvarsfördelning inom klimatanpassningsarbetet i Dalarnas län I uppdraget slås det fast att klimatanpassningsarbetet bör ske inom sex huvudsektorer 20 : Kommunikationer Tekniska försörjningssystem Bebyggelse och byggnader Areella näringar och turism Naturmiljön och miljömålen Människors hälsa Inom dessa sex sektorer har Länsstyrelsen Dalarna gjort ett urval av de delsektorer som angivits i utredningen och ställt dessa i den prioriteringsordning av behov att klimatanpassa i länet. Prioriteringen är gjord utifrån relevans för Dalarnas län och utifrån klimatförändringarnas påverkan på delsektorerna. 18 http://www.regiondalarna.se/sv/verksamhet/verksamhetsomraden/infrastruktur-- kommunikation/lanstransportplan-2010-2021/ 19 EU-programmet Interreg Sverige-Norge ingår i det nya målet "Territoriellt samarbete" som ska stärka samarbete över gränser i EU och angränsande länder. http://www.interreg-sverige-norge.com/ 20 SOU 2007:60 sida 193 453 10

För varje prioriterad sektor ovan föreslår Länsstyrelsen i denna strategi att en organisation / enhet samt en ansvarig / kontaktperson gör en riskanalys, kontrollera åtgärdsbehov, göra en kostnadsuppskattning för nödvändiga åtgärder och besluta om prioriteringsordning för nödvändiga åtgärder samt indela dessa i tidsperspektiven, till 2020 och till 2100. De ansvariga organisationerna ska, inom respektive sektor, ansvara för att riskanalys och åtgärdsbeskrivning genomförs. Ansvarsfördelningen presenteras i tabellen nedan, ansvarsfördelning och kontaktperson återfinns i bilaga 2. Tabell 1: Ansvariga organisationer för samordning av klimatanpassningsarbetet inom respektive prioriterad delsektor Sektor Delsektor Samordnande aktör 1. Kommunikationer Järnvägar Trafikverket, Region mitt Vägar (statliga, samt enskilda) Trafikverket, Region mitt Vägar (kommunala) Gatudriftsgruppen/SWECO 2. Tekniska försörjningssystem Dricksvatten, avlopp och. dagvattensystem Dammar Elnät Dala Vatten & Avloppförening Länsstyrelsen/Miljö Gävle-Dala Elsamverkansgrupp 3. Bebyggelse och byggnader Länsstyrelsen Dalarna//Plan & beredskap 4. Areella näringar och turism Rennäringen Länsstyrelsen Jämtland Jordbruk Länsstyrelsen Dalarna/Lantbruk Turism och friluftsliv Länsstyrelsen Dalarna/Näringsliv Skogsbruk Skogsstyrelsen Region Mitt 5. Naturmiljön och miljömålen Landekosystem, biologisk mångfald Sötvattenmiljön Kultur Länsstyrelsen Dalarna//Natur Länsstyrelsen Dalarna/Miljö Länsstyrelsen Dalarna//Kulturmiljö 6. Människors hälsa Landstinget Dalarnas ledningskontor/hälso- och sjukvård 2.4 Koordinering med Dalarnas miljömål och klimat- och energistrategi Länsstyrelsens samordningsuppdrag kring regionala miljömål och klimat- och energistrategiskt arbete har beröringspunkter och kopplingar till klimatanpssningsuppdraget. Detta föranleder behov av koordinering. Miljömålsuppdraget, som länsstyrelserna fick 1999, innebär att Länsstyrelsen, i samverkan med andra aktörer och med hänsyn till andra samhällsmål, ska verka för att nå de miljömål som beslutats av regering eller riksdag. Skogsstyrelsen ansvarar för miljömålet Levande skogar. I uppdraget ingår att ta fram regionala miljömål (genom anpassning av de nationella)och initiera åtgärdsprogram. Dessutom att följa upp miljömålen och arbetet i länet och kommunicera och informera om miljömålen. Dalarnas miljömål, som funnits sedan 2003, 11

innehåller mål och åtgärder för länet. Under 2011-2012 revideras Dalarnas miljömål. Revideringen genomförs i bred dialog med olika sektorer i länet. Energiomställningen är en av samhällets största utmaningar för en hållbar utveckling och det behövs åtgärder på alla nivåer för att minska användningen av fossila bränslen, öka produktionen av förnybar energi och förbättra energihushållningen inom alla samhällssektorer. Länsstyrelsernas uppdrag att samordna regionalt energiomställningsarbete och hålla en regional energi- och klimatstrategi har tillkommit successivt sedan 2007. Dalarna har i många år prioriterat insatser för energiomställningen mot bakgrund av de miljömål som direkt eller indirekt är knutna till användningen av olika energislag och samhällets behov av långsiktig och trygg energiförsörjning. Länsstyrelsen fastställde 2006 ett regionalt energiprogram. Som en följd av det nya uppdraget färdigställdes 2008 en remissversion av en energi- och klimatstrategi för Dalarna. En slutlig version kommer att fastställas 2011. Länsstyrelsen koordinerar energiomställningsarbetet genom den regionala samverkan, Energiintelligent Dalarna (EID), vilken leds av en styrgrupp med landshövdingen som ordförande. Regeringen utsåg i augusti 2010 Dalarna tillsammans med Skåne och Norrbotten till Pilotlän för grön utveckling för att under en treårsperiod stödja övriga län i att utveckla det regionala energi- och klimatarbetet. I anslutning till miljö- och energiomställningsarbetet har flera fördjupade samverkansformer etablerats, t.ex. kring kommunal energiplanering och inom byggsektorn (Byggdialog Dalarna). Det regionala och lokala arbetet med klimatanpassning har fokus på risker och sårbarhet, men det finns ett stort antal beröringspunkter med miljömål som energiomställning. Dessutom kommer i många fall samma sektorer och aktörer att bli involverade. För att skapa en helhetsbild av åtgärder och deras effekter, nyttja samordningsvinster och effektivisera insatserna ska arbetet med klimatanpassning, så långt som möjligt, samordnas med de andra två uppdragen. I praktiken innebär detta t.ex. gemensamma träffar där både miljömål, klimatanpassning och energiomställning avhandlas. Genom att strategisk planering kring dessa tre länsstyrelseuppdrag nu sker samtidigt finns goda möjligheter till samordning. 2.5 Avgränsningar I denna klimatanpassningsstrategi för Dalarnas län behandlas alla de huvudsektorer som beskrivits i utredningen Sverige inför klimatförändringar hot och möjligheter. Vissa delsektorer kommer inte att behandlas beroende på att riskerna i dagsläget bedöms vara små och/eller där relevansen för länet är liten. 12

3. Prioritering, arbetsplan samt tänkbara åtgärdsförslag från tidigare utförda analyser Utredningen Sverige inför klimatförändringar hot och möjligheter konstaterar att det förändrade klimatet kommer att kräva anpassningsåtgärder som i många fall är kostsamma. Det faktum att många av dessa åtgärder kan vidtas successivt kommer att kunna hålla kostnaderna nere, samtidigt som kostnaden för att inte göra någonting alls ofta är mångdubbel. För exempelvis vägnätet i Sverige uppskattas skadekostnaderna fram till år 2100 att uppgå till mellan 5 14 miljarder kronor medan kostnaderna för att förebygga dessa skador ligger på mellan 2 3,5 miljarder kronor 21. Vidare skall det nämnas att utan åtgärder för att stävja utsläppen av växthusgaser kommer dessa att öka med mellan 25 och 90 procent fram till 2030. Ju större utsläppen är desto större blir konsekvenserna för klimatet och i förlängningen för samhället. Den allra effektivaste klimatanpassningen är därför att anpassa klimatet till samhället, istället för tvärt om. Minskar utsläppen av växthusgaser ökar chansen för att vi skall klara oss undan klimatförändringarnas värsta effekter, samtidigt som minskningen medför positiva effekter på ekonomi och lokal luftkvalitet 22. För att lyckas med utsläppsminskningar rekommenderar Naturvårdsverket privata och offentliga aktörer att kartlägga utsläppen i sin verksamhet. Karläggningen gör det enklare att formulera mål och att avgöra var man ska fokusera sina insatser. Genom att sedan kontinuerligt mäta utsläppen får man en uppfattning om huruvida utvecklingen går åt rätt håll och vilka åtgärder som hjälper mest. Alla verksamheter använder energi, och energieffektivisering sänker både kostnader och utsläpp. I vissa fall kräver den stora investeringar, som när industrier börjar tillvarata spillvärme som sedan används för el- och värmeproduktion. I många andra fall är energisatsningarna mycket enkla och billiga. Genom att under varma perioder ventilera med uteluft nattetid och sänka temperaturen i utrymmen som källare och förråd, kan man spara in mycket energi. Transporter är ett annat område där stora besparingar kan ske. Att välja transportslag med låg miljöbelastning bör alltid vara en utgångspunkt. Ökad samordning av transporter inom verksamheten ökar effektiviseringen ytterligare. 0 C 1 C 2 C 3 C 4 C Klimatanpassning Utsläppsminskning Framtida kostnad Figur 1. Hur klimatanpassning och utsläppsminskning tillsammans verkar för att minska den framtida kostnaden. Utan vare sig utsläppsminskning eller klimatanpassning blir den framtida kostnaden hela det färgade fältet, men de två åtgärderna kapar kostnaden på olika sätt. Om anpassningen inte når upp till den framtida förändringen så blir en del av den framtida kostnaden kvar (skuggat fält). 21 SOU 2007, sida 642-643 22 Naturvårdsverket 7 IPCC sida 5-6. 13

Även vid offentlig upphandling kan förändringar göra stor skillnad. Forskning har visat att 18 procent av EU:s åtagande från Kyotoavtalet skulle kunna uppfyllas om hela unionens offentliga sektor såg till att upphandla grön el. Välformulerade miljökrav och genomarbetade klimatstrategier är två sätt att lyckas nå detta mål. En klimatstrategi är ett sätt att bedriva långsiktigt och systematiskt arbete med att minska utsläppen och bör beröra områden såsom energiplanering, kollektivtrafik och information och rådgivning. 23 På ett nationellt plan har redan en rad potentiella effekter av klimatförändringar identifierats och i viss mån har förslag till klimatanpassning presenterats. Effekterna måste dock brytas ner på en regional nivå för att det skall vara möjligt att anpassa samhället till ett klimat i förändring. Många av förslagen nedan är hämtade från utredningen Sverige inför klimatförändringar hot och möjligheter. Vidare har en bedömning av relevansen för Dalarnas län gjorts där positiva och negativa konsekvenser sammanställts för varje verksamhetsområde och där tänkbara åtgärder och ansvariga aktörer presenterats. Klimatanpassningsstrategin för Dalarnas län behandlar alla de för Dalarna relevanta delsektorer som beskrivits i utredningen Sverige inför klimatförändringar hot och möjligheter. För de sektorer som är medtagna i strategin så görs prioritering 1-4 enligt nedanstående tabell. Sektor: delsektor Prioritering 1-4 Kommunikationer:Telekommunikationer 4 Kommunikationer:Järnvägar 1 Kommunikationer:Vägar (statliga 1 vägnätet samt enskilda vägar) Kommunikationer:Vägar (kommunala 1 vägnätet) Tekniska försörjningssystem: 1 Dricksvatten, avlopp och. dagvattensystem Tekniska försörjningssystem: Dammar 1 Tekniska försörjningssystem: 2 Elsystem och kraftpotentialert Befintlig bebyggelse och planering för 1 bebyggelse Areella näringar: Rennäringen 4 Areella näringar: Jordbruk 3 Areella näringar Turism och friluftsliv 3 Areella näringar: Skogsbruk 2 Naturmiljön och miljömålen: 3 Landekosystem, biologisk mångfald Naturmiljön och miljömålen: 3 sötvattenmiljön Kultur 4 Människors hälsa 3 23 Naturvårdsverket (2006) 14

För samtliga delsektorer ovan vilka är prioriterade så som tre eller lägre genomförs följande senast 2012: 1. Riskanalys 2. Åtgärdsbehov 3. Kostnadsuppskattning för nödvändiga åtgärder 4. Besutad prioriteringsordning för nödvändiga åtgärder samt indelning i tidsperspektiv till 2020 och till 2100. De delsektorsansvariga rapporterar till Länsstyrelsen som sammanställer underlaget. 3.1 Kommunikationer Väg- och järnvägssektorn I propositionen Framtidens resor och transporter - infrastruktur för hållbar tillväxt 24 konstateras att behovet ökar av insatser orsakade av den ökade risken för översvämningar, ras, skred och erosion. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen måste åtgärder som klimatrelaterade risker prioriteras av väg- och järnvägssektorn. Riskinventering av känsliga vägavsnitt, en översyn av dimensioneringskrav och inventering av broar med låg fri höjd över vattendrag är exempel på rekommenderade åtgärder. För att minska riskerna måste dessutom samarbetet mellan markägare och drift- och underhållsansvariga öka. 25 Före detta Vägverket har under senare år tagit fram en risk- och sårbarhetsmetodik, Vald vägsträcka, som är ett instrument för att identifiera risker för vägnätet. Metodiken har använts inom Trafikverket Region Mitt men resultaten är ännu inte tillgängliga. Möjligen kommer även järnvägsnätet att inventeras med samma metodik. 26. För en långsiktig riskanalys skulle en möjlig lösning för väg- och järnvägssektorn vara att men hjälp av mer detaljerade klimatprognoser från SMHI även inkorporera de pågående klimatförändringarna. Förutom kortare industrijärnvägar så är Trafikverket den enda ägaren och förvaltaren av järnvägsnätet. Även för vägsektorn är Trafikverket den dominerande aktören. Länets kommuner äger och förvaltar den kommunala vägnätet. Den aktör för klimatanpassning av det kommunala vägnätet i Dalarnas län är den s.k. Gatudriftsgruppen som fungerar som en intresseorganisation för kommunernas gatuansvariga. Övriga aktörer för vägsektorn är skogsbolag och samfällighetsföreningar. De viktigaste positiva konsekvenserna för väg- och järnvägssektorn: Minskat snöröjningsbehov Minde problem med tjälskador och rälsbrott. Minskat behov av halkbekämpning. Minskat underhåll av betongbroar. De viktigaste negativa konsekvenserna för väg- och järnvägssektorn: Ökad risk för förrädisk halka pga. pendling kring nollstrecket. Ökat slitage från dubbdäck pga. mer barmark. Ökad risk för erosion när diken och vägtrummor inte räcker till. 24 Framtidens resor och transporter - infrastruktur för hållbar tillväxt, prop 2008/09:35 25 SOU (2007) s. 203-204 26 Håkan Nordlander muntligen, Trafikverkets huvudkontor. 15

Ökad risk för bortspolning av väg- och järnvägsbankar. Ökad risk för att tunnlar och lågpunkter fylls med vatten. Ökad risk för strömavbrott i samband med stormfällning av skog. Möjliga åtgärder inom väg- och järnvägssektorn: Tillämpning av riskanalysinstrumentet Vald vägsträcka för Trafikverkets väg- och järnvägsnät där klimatförändringsprognoser beaktas. Även för det kommunala vägnätet bör metodiken Vald vägsträcka kunna användas, även här med klimatförändringsperspektivet. Etablering av samverkansgrupper för med de berörda aktörerna (se nedan). Aktörer: Trafikverket (huvudansvarig för väg- och järnvägssektorn) Kommunerna genom Gatudriftsgruppen Övriga: skogsbolag, samfällighetsföreningar (vägsektorn) 3.2 Tekniska försörjningssystem Dricksvatten, avlopp och dagvattensystem Sveriges geologiska undersökning (SGU) arbetar med klimatanpassning av denna sektor och har lämnat en rapport med olika rekommendationer på anpassningsåtgärder. 27 De menar att det är viktigt att kommuner och andra ansvariga tar fram vattenförsörjningsplaner som visar vilka lokala förändringar som måste ske. Översvämningar kan föra med sig föroreningar, och verksamheter som exempelvis genererar gifter bör inte placeras i närheten av vattentäkter. SGU talar även om att det är viktigt att se över och vid behov uppdatera vattenskyddsområden. Ras, skred och extremväder kan påverka både distributionssystem och vattentäkter och verk. Dubblering av ledningar och en generellt höjd beredskap för extremväder rekommenderas. Kommunerna bör även ha reservvattenförsörjning som fungerar vid extremväder. Vad gäller enskilda brunnar saknar de samma reningsteknik och kontroll som den kommunala vattenreningen, varför det är viktigt att informera ägare om risker och skyddsåtgärder 28. Flera nationella myndigheter har ett ansvar i dricksvattenförsörjningen; Förutom SGU:s ansvar för grundvattenförekomsterna så har Livsmedelsverket har en samordnande roll och Statens smittskyddsinstitut har en uppgift vad gäller smitta i vatten 29 Livsmedelsverket som samordnare för dricksvattenförsörjningen har ännu inte utarbetat några riktlinjer, styrdokument eller liknande för klimatanpassning av dricksvattenförsörjningen. Livsmedelsverket har dock inlett diskussioner i denna fråga med både SGU och ett antal länsstyrelser 30. I Dalarnas län är Dala VA-förening en intresseorganisation för de kommunala VA-bolagen. De viktigaste negativa konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen är troligen: Försämrad kvalitet på råvattnet pga. bl.a. häftigare regn, ökade temperaturer, översvämning av föreorenad mark m.m. Översvämning av (lågt liggande) dricksvattentäkter. 27 Under behandling för publicering 28 Naturvårdsverket (2008), SOU (2007) s. 281-283, 286 29 SOU (2007) 30 Inledande möte om dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat, Stockholm, oktober 2010. 16

Risk för ökad tillväxt av mikroorganismer i långa ledningar som värms upp mer under varmare somrar. Risk för ökade skador på vattenledningar pga. erosion och högt grundvatten. Möjliga åtgärder för dricksvattenförsörjningen är utarbetande av regionala vattenförsörjningsplaner med klimatperspektiv. En annan viktig åtgärd kan bli att ta fram förbättrade riskanalyser för vattentäkter, bland annat med hjälp av den nya höjddatabasen som är under färdigställande. För samfällda och enskilda vattentäkter kan rådgivning mm i samband med tillsyn (kommunerna) vara en enkel och kostnadseffektiv åtgärd. Avloppsvattenhanteringen måste säkerställas tidigt i kommunens planprocess. Dagvattenledningar är idag dimensionerade för att klara normala regn, varför de måste säkras för att kunna klara av de mer extrema regnen i framtiden. En rimlig strävan är dock att i möjligaste mån minska mängden dagvatten som behöver avledas i avledningssystemen. 31 På detta sätt minskar risken för översvämningar av bl.a. källare pga. underdimensionerade avloppssystem 32. Bild 2 Översvämning i Borlänge, juli 2009 Foto: Borlänge Energi Dammar Dammsäkerheten är ett område där en hel del anpassningsarbete redan sker. Svenska Kraftnät har inskrivet i sitt regleringsbrev att bevaka hur klimatförändringarna påverkar dammsäkerheten. Inom ramarna för en kommitté sammansatt av Svenska Kraftnät, Svensk Energi och SveMin (huvudmännen för riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar) samt SMHI, arbetar man bland annat med att uppdatera 31 Boverket, Låt staden Grönska Klimatanpassning genom grönstruktur sida 2 32 SOU (2007) sida 330. 17

sårbarhetsbedömningar. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för dammsäkerhet och ska även verka för att dammägarna genomför riskanalys och utför åtgärdsplaner med hänsyn taget till klimatförändringarna. I länet finns även Dalälvsprojektet. Projektets syfte är inte primärt att behandla klimatprojekts arbete relevant för länets klimatanpassning. Klimat- och sårbarhetsutredningen noterar att det förekommer dammar som saknar underhållsansvarig och uppmanar länsstyrelserna att inventera alla dammar inom länet och utreda ägarförhållandena. 33 Länsstyrelsen Dalarna har till över 95% kartlagt alla dammanläggningar (över 1200st) i länet. De viktigaste positiva konsekvenserna för dammsäkerheten är troligen en minskad risk för stora flöden under snösmältningen. Den ökade risken för dammanläggningar berör främst mindre dammanläggningar p.g.a. ökat risk för skyfall, framför allt sommartid. Möjliga åtgärder inom sektorn är inledningsvis en riskanalys med hänsyn till långsiktiga klimatprognoser från SMHI (genomfört av Svenska Kraft nät för de större dammarna). För de mindre och medelstora dammarna kan en enkel åtgärd inledningsvis vara att tillgängliggöra Länsstyrelsens inventering som nämns ovan. Elsystem och kraftpotentialer Vattenkraften bedöms kunna påverkas positivt av klimatförändringarna. Ökad tillrinning kan leda till i snitt 15-20 procent ökad kraftproduktion. För att ta tillvara på denna möjlighet måste dock kraftverkens kapacitet byggas ut. Ombyggnationer för att klara av höga vattenflöden har redan inletts. 34 Ökad kraftproduktion föranleder också en förstärkning av stamnätets överföringsförmåga. Själva elnätet måste också anpassas till förändrade klimatförhållanden. Här gör Svenska Kraftnät bedömningen att fokus ska ligga på att säkra driftcentralers funktion genom att exempelvis inrätta alternativa verksamhetsplatser. Klimat- och sårbarhetsutredningen talar om stormfällning som en stor risk och pekar på att markförläggning av kablar utgör en annan viktig anpassningsåtgärd. 35. En annan åtgärd som kommer att öka robustheten i elnäten är Styrelprojektet (prioriterad bortkoppling av el) där information och utbildning för närvarande sker i Dalarnas län. Den viktigaste samlande regionala aktören i regionen är Gävle-Dala elnätägare. 3.3 Befintlig bebyggelse och planerad bebyggelse På grund av de stora osäkerheterna kring översvämningsriskerna i Dalarna i framtiden, bör man se till att undvika att bygga nytt i de områden som riskerar att översvämmas. Flera kommuner i landet har redan höjt sina säkerhetsmarginaler i fråga om nybyggnation nära vatten. 36 Översvämningskarteringar som tar hänsyn till framtida förhållanden samt tillförlitliga data om nederbörd och flöden, är nödvändiga förutsättningar för en klimatanpassad samhällsplanering. Sådana karteringar sammanställs redan idag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. För att samarbeta kring flödeshantering med mera kommer älvgrupper att vara fortsatt viktiga. 37 Länsstyrelsernas ansvar för klimatanpassning i PBL Länsstyrelsens ansvar enligt PBL är att ta tillvara och samordna statens intressen. Länsstyrelserna kommer enligt nya plan- och bygglagen att fåett tydligare ansvar för att, varje mandatperiod, redovisa sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse 33 SOU (2007) s. 264-265 34 Naturvårdsverket (2008) 35 SOU (2007) s. 252-253 36 Naturvårdsverket (2008) 37 SOU (2007) s. 299-301 18

för en översiktsplans aktualitet (3 kap. 28 nya PBL). Länsstyrelsen ska inom ramen för sitt nya tillsynsansvar enligt 11 kap. (nya PBL) överpröva kommunens beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelse, bygglov eller förhandsbesked om beslutet kan antas innebära bland annat att bebyggelse blir olämplig med hänsyn tillmänniskors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Detta ansvar gäller även i den nuvarande PBL, men kallasstatlig kontroll (12 kap PBL). Ett antal centrala myndigheter bistår länsstyrelserna med kunskap och stöd. Till exempel stödjer SIG länsstyrelserna med granskning av översikts- och detaljplaner för geotekniska säkerhetsfrågor inklusive konsekvenser av förändrat klimat. 38 Kommunernas ansvar för klimatanpassning i PBL Enligt plan- och bygglagen har kommunen ansvar för planläggning av mark- och vatten. I den nya plan- och bygglag (2010:900) som träder ikraft den 2 maj 2011, finns ett förtydligande som innebär att planläggning ska ske med hänsyn till bland annat klimataspekter (2 kap. 3 nya PBL). Syftet med detta förtydligande är att planläggning ska främja goda miljöförhållanden dels genom anpassning till klimatförändringarna, dels genom en minskad klimatpåverkan. Dessutom ska kommunerna enligt PBL följa fastställda miljökvalitetsnormer i 5 kap. miljöbalken. Vid planläggning och i ärende om bygglov ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet och med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. Detta krav gäller i såväl den befintliga som den nya plan- och bygglagen. För befintlig bebyggd miljö, som är detaljplanelagd, är det i begränsad utsträckning möjligt att med stöd av PBL framtvinga en anpassning till ett förändrat klimat. För att hantera risker med översvämning inom en kommun är det viktigt att den nämnd som är ansvarig för plan- och bygglagstiftningen i ett tidigt skede har kontakt och får underlag från ansvariga nämnder och bolag om bland annat vatten-, väg- och parkfrågor. I underlaget bör finnas resonemang om hur planerna kan utformas för att minimera skador på grund av översvämning 39. De viktigaste negativa konsekvenserna för bebyggda område är med största sannolikhet en ökad risk för översvämningar. Det finns även en ökad risk för ras och skred. Tänkbara åtgärder måste främst föregås av grundläggande riskanalyser. För detta krävs ett förbättrat kunskapsunderlag, t.ex. stabilitetskarteringar (MSB), hydrologiska data (SMHI) och höjddata (Lantmäteriet). Viktiga åtgärder i tättbebyggda områden är rätt dimensionering av dagvattensystem (med t.ex dammar), integration av grönytor (för ökad infiltration) samt anläggande av dammar, tryckbankar mm. Befintlig bebyggelse och planerad bebyggelse Ändringar i temperaturnivå och solstrålningseffekt leder till att en byggnads energibehov ändras och att komforten påverkas. Ändringar i nederbörd, luftfuktighet och vindstyrkor förändrar fuktbelastningen på byggnader. Alla dessa klimatparametrar varierar dygns-, säsongs- och även årsvis, inget väderår är likt ett annat. En byggnad har så lång livslängd att den kommer att påverkas av förändringar i klimatet. De tekniska lösningarna bör inte enbart utformas för det klimat som varit, utan även grundas på prognoser om framtida klimat. Därigenom skapas en bra förutsättning för att byggnaden ska klara ett föränderligt klimat. Det förändrade klimatet kommer även att innebära ökad risk för mögelskador på bland annat kallvindar under den senare halvan av 2000 talet. För att motverka detta bör man utveckla 38 Boverket 2010, Klimatanpassning i byggande och planering analys, åtgärder och exempel, sida 18 39 Ibid sida 17-18 19

vindskonstruktioner, dels för det klimat som kan komma och dels för att lösa de mögelproblem som finns nu. 40 3.4 Areella näringar och turism Skogsbruket Propositionen En skogspolitik i takt med tiden 41 berör nödvändigheten till klimatanpassningar inom skogsbruket. Anpassningsåtgärder för skogsbruket avhandlas även i Skogsstyrelsens Klimatpolicy 42. Skogsbruket är en av de sektorer som kan gynnas av klimatförändringarna. Samtidigt ökar risken för vissa typer av skador och anpassningar är nödvändiga även här. Skogforsk, det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, har även satsat på förädling av träslag med syftet att göra dem tåligare mot framtida klimatförhållanden. 43 Mindre nederbörd under sommarmånaderna förväntas leda till en ökande frekvens av skogsbränder. Förebyggande insatser blir allt viktigare och det kan bli nödvändigt att avstå från vissa skogsbruksåtgärder under de torraste perioderna. 44 Skogsstyrelsen är den statliga myndighet som ansvarar för att klimatanpassning sker inom skogssektorn och har tagit fram en policy för anpassning av skogsbruket 45 samt en något mer utförlig rapport om klimatanpassning av skogsbruket 46. Anpassningen till ett varmare och fuktigare klimat kommer att kräva en ständig förädling av plantmaterialet men kanske främst handlar klimatanpassning av skogsbruket om att använda rätt metoder som t.ex. val av rätt trädslagsblandningar, gallring för stormfasta bestånd samt planering av åtgärder för att minimera markskador. Tillämpad forskning pågår inom sektorn, bl.a. vad gäller klimatanpassning av det mycket omfattande skogsbilsvägnätet 47. Även inom de stora skogsbolagen pågår en kontinuerlig metodutveckling för att möta de pågående klimatförändringarna 48. Den stora utmaningen för klimatanpassning av skogsbruket i Dalarnas län ligger dock i att nå ut till alla små enskilda markägare. En viss verksamhet har 49 inletts med informationskvällar i distriktet Norra Dalarna. Den mest effektiva och långsiktiga metoden för klimatanpassning av det enskilda skogsbruket torde dock vara att integrera rådgivning för klimatanpassning i den ordinarie rådgivningen. Skogsstyrelsens regioner har tilldelats medel för denna verksamhet under 2009-2011 50. Skogsstyrelsen har även tagit fram ett internt dokument i vilket beskrivs hur klimatanpassningsrådgivningen ska bedrivas i Skogsstyrelsens lokala organisation 51 40 Ibid sida 83-84 41 En skogspolitik i takt med tiden, prop 2007/08:108, http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=gv03108 42 Skogsstyrelsens Klimatpolicy, 091119, version 1.0 43 Naturvårdsverket (2008) 44 SOU (2007) s. 358-360 45 Skogsstyrelsens Klimatpolicy ver 1.0, 2009-11-19 46 Svenskt skogsbruk möter klimatförändringar, Rapport 8, 2007 47 Fredrik Staland, Skogforsk, vid seminarium Jord- och skogsbruk i ett förändrat klimat, Sandviken 101020 48 Daniel Hägglund, Holmen Skog, vid seminarium Jord- och skogsbruk i ett förändrat klimat, Sandviken 101020 49 Daniel Palm, Skogsstyrelsen Älvdalen, muntligen 50 Maria Strand Skogsstyrelsen Bräcke (muntligen) samt Hillevi Eriksson, klimatanpassningsansvarig, Skogsstyrelsens huvudkontor (muntligen). 51 Ökade kunskaper om klimatförändringarnas påverkan på skogsbruket, Skogsstyrelsen dnr: 2009/4638, augusti 2009 20

De viktigaste negativa konsekvenserna för skogsbruket är den ökade risken för växtsjukdomar och skadeinsekter. Det kommer även att bli ökade risker för markskador vid brukandet pga. kortare perioder med tjälad mark. De viktigaste åtgärderna inom sektorn är troligen kopplade till ändrade brukningsmetoder inklusive en anpassad planering vid avverkning gallring mm. Viktiga åtgärder finns även inom växtförädling och maskinutveckling. På lokal nivå ligger den största utmaningen i att föra ut ny kunskap till alla markägare: Integrering av klimatanpassningsrådgivning i den ordinarie rådgivningsverksamheten Anpassning av viltstammar för hög handlingsfrihet i trädslagsvalet vid föryngring, Anpassning av trädslagssammansättning i skogen, exempelvis genom Användning av blandskog för att minska sårbarheten vid skadeangrepp, Satsning på fler än två trädslag för att sprida riskerna, Användning av stormtåliga trädslag i utsatta vindlägen, Utveckling av skötsel för ökad stormfasthet i utsatta vindlägen, Ökad användning av biologisk behandling av stubbar mot rotröta, Utveckling av underhåll av skogsbilvägar, Utveckling av logistiksystem för drivning, med bättre planering och tekniker som förebygger körskador på mark och vatten, Utveckling av hänsyn och strategier för att bevara biologisk mångfald, sociala värden och kulturlämningar och skydda rennäringen. Jordbruket Precis som för skogsbruket öppnas möjligheter även för jordbruket, men även här måste anpassning ske. Nya grödor och förändrade metoder krävs för att dra den fulla nyttan av klimatförändringarna. En annorlunda vattentillgång med mer nederbörd vintertid och mindre sommartid ställer nya krav på både dränering och bevattning. Inte minst kommer den ökade nederbörden att medföra ökade krav på täthet av så kallade dräner i täckdikningssystem som redan idag har en för dålig kapacitet och dessutom är dåligt underhållna 52. För djurhållningen är risken för att nya djursjukdomar når Sverige påtaglig. Ökade temperaturer kommer att medföra en större egen foderproduktion men även risker med minskad tillväxt pga. värmestress. Större krav kommer därför att ställas på t.ex. stallmiljöer 53. Även inom växtodlingen kommer klimatförändringarna att medföra både ökade möjligheter (längre växtsäsong och därmed även större produktion). En påtaglig indirekt risk med klimatförändringarna är att ett ändrat växtval (t.ex ökade användning av höstsått vete) kommer att medföra en större bekäpningsmedelsanvändning 54. Många jordbruksföretag i Dalarna är små och har ofta begränsade möjligheter att inhämta information. Det är därför viktigt att prioritera att dessa får kunskap om de förändringar som det nya klimatet för med sig, särskilt viktig är rådgivning om långsiktiga investeringar 55. Den samordnande aktören inom rådgivning bör vara Länsstyrelsens lantbruksenhet. Viktiga 52 Per Lindmark, Jordbruksverkets vattenenhet, Linköping, vid seminarium Jord- och skogsbruk i ett förändrat klimat, Sandviken 101020 53 Ann Albihn, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, vid seminarium Jord- och skogsbruk i ett förändrat klimat, Sandviken 101020 54 Maria Wivstad, SLU,, vid seminarium Jord- och skogsbruk i ett förändrat klimat, Sandviken 101020 55 SOU (2007) s. 377-379 21