Protein från vallen hur gör man?

Relevanta dokument
Proteinkvalitet i vall

Proteinkvalitet i vall

Protein från vallen Hur gör man?

Lusern och protein från vallen Projekt inom Agroväst Mjölkprogram

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, Uppsala E-post:

Cikoria (Cichorium intybus L) till växande grisar

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Utlakning efter olika spridningstidpunkter av flytgödsel till vall. Sofia Delin, Gunnar Torstensson och Helena Aronsson

Slutrapport för anslag från Regional Jordbruksforskning för Norra Sverige, Dnr RJN 12/2007

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Lantmannens valltävling

= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

Uddevallakonferensen 2015

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Vallfoder som enda foder till får

15A - Grovfoderodling

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Slutrapport Jordbruksverket Dnr /10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Ensilagets proteinkvalitet och dess inverkan på mjölkkors konsumtion, avkastning och mjölksammansättning projekt nr 01006

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Utfodring av dikor under sintiden

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Inplastat vallfoder till hästar

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Vit eller svart plansiloplast?

Resurseffektiv utfodring av dikor

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Delrapport från projekt Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär, 2010.

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök

Månadsrapport september Individ- och familjeomsorg

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 F Ö R S Ö K S L E D:

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Slutrapport för projektet

Vallfröblandning för breddat skördefönster

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Borcilac, en vasslebaserad foderkomponent i smågrisfoder

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Bra vallfoder till mjölkkor

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Transkript:

Protein från vllen hur gör mn? Eliset Ndeu, Inst. för HMH, SLU Skr Jn Jnsson, Rådgivrn i Sjuhärd Björn Johnsson, Lntmännen Lntruk, Foderutveckling D&U konferensen, 27 28 ugusti 2013, Billingehus, Skövde

Bkgrund Vllen är den främst proteinkälln för mjölkkor. Frågeställningr: 1) Vilken vllfrölndning sk vi nvänd? 2) Sk vi ök ljväxtndelen eller sk vi ök kvävegödslingen för tt höj proteinhlten i vllen? 3) Hur påverks kvliteten i vllproteinet under förtorkning och ensilering? 4) Kn vi förättr ensilgets proteinkvlitet genom nvändnde v tillstsmedel? 5) Hur påverks foderstten smt korns produktion och häls?

Pågående odlingsförsök på Rådde Två försök under 3 vllår Ett försök nldes 2010 och ett försök 2011 4 skördr/år förutom förstårsvllen 2011 som skörddes 3 ggr

Vllfrölndningr Led Gräs Bljväxt N-nivå A 39 % timotej Rgnr 61 % rödklöver Nncy 40+30+20+20 B 39 % timotej Switch 61 % rödklöver Titus 40+30+20+20 C 58 % rörsvingel Swj 42 % lusern Nexus 40+30+20+20 D 17 % Switch, 24 % Swj 26 % Titus, 33 % Nexus 40+30+20+20 E SW 944 45 % timotej, 20 % eng. rjgräs, 20 % ängssvingel 10 % rödklöver, 5 % vitklöver + 4 kg Titus/h 40+30+20+20 F SW 944 45 % timotej, 20 % eng. rjgräs, 20 % ängssvingel 10 % rödklöver, 5 % vitklöver + 4 kg Titus/h 110+80+60+20

Resultt från 2011 och 2012 Förstårsvll Högst Rp-hlt i A-ledet (17-26 % v ts) följt v B-ledet (15-24 % v ts) Bljväxtndel: A-ledet 65 %, B-ledet 52 % I ndrårsvll större skillnder melln A och B Led F liknnde Rp-hlt som led B.

Resultt från 2011 och 2012 Ökd N-giv på 70 kg till först skörden Ökde Rp-hlten från 15 % i led E till 19 % i led F i först skörden trots tt ljväxtndelen minskde från 30 % till 20 %. Skillnder i proteinkvlitet undersöks i år

Resultt från 2011 och 2012 Totl mängden skördd Rp vr störst för led A och F (2 100-2 400 kg Rp/h)

Ensileringsförsök på Nötcenter Viken Förtorkd grönmss, först skörd 2010 77 % gräs/23 % ljväxter Ts, % 34 Råprotein, g/kg ts 148 NDF, g/kg ts 375 Socker, g/kg ts 215 VOS, % 92 OE, MJ/kg ts 11,7 D&U konferensen, 27 28 ugusti 2013, Billingehus, Skövde

Ensileringsförsök på Nötcenter Viken Exkthckd grönmss Cls jgurhck Tillstsmedel till grönmssn vid hckning: Homoferm. mjölksyrkterier KOFASIL LIFE 400 000 cfu/g g.m. Sltsert medel KOFASIL ULTRA K, 2 liter/ton g.m. OBEHANDLAT ENSILAGE

Ensileringsförsök på Nötcenter Viken Silorn öppndes efter 5, 10, 30 och 125 dgr och ensilget nlyserdes för proteinkvlitet D&U konferensen, 27 28 ugusti 2013, och hygienisk Billingehus, kvlitet. Skövde

Hygienisk kvlitet i ensilget WSC (g/kg DM) 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 Lctic cid (g/kg DM) 120 100 80 60 40 20 c c CONTROL KOFASIL LIFE KOFASIL ULTRA K ph 0 5,0 4,0 3,0 2,0 5 dys 10 dys 30 dys 125 dys c c NH 3 -N (g/kg totl N) 0 80 70 60 50 40 30 5 dys 10 dys 30 dys 125 dys 1,0 20 10 0,0 5 dys 10 dys 30 dys 125 dys 0 5 dys 10 dys 30 dys 125 dys

Kemisk frktionering v Råprotein (Licitr et l., 1996) ADF olösligt protein (C) NDF olösligt protein Buffertolösligt protein Råprotein Snt protein ADF lösligt protein (B3) NDF lösligt protein (B2) Buffertlösligt protein (B1) Icke protein N (A) Anlysert Beräknt Vomstilt råprotein kn eräkns utifrån dess proteinfrktioner

Proteinkvlitetsförändringr under förtorkning i 23 tim och ensilering i 125 dgr 120 100 % v Rp Vomstilt Rp, % v Rp (8% utflöde; n = 3) 29,2 35,0 21,0 c P < 0.0001 80 60 c c AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) 40 Icke protein N, NPN (A) 20 0 C FÄRSK GRÖNMASSA FÖRTORKAD GRÖNMASSA KONTROLL ENSILAGE

Proteinkvlitetsförändringr under ensilering 60 % v Rp 50 40 NPN (A) Buffertlösligt protein (B1) 30 20 ND lösligt protein (B2) AD lösligt protein (B3) ADIP ( C ) Vomstilt Rp (8% utflöde) 10 0 0 20 40 60 80 100 120 140 Dgr

Tillstsmedels effekt på ensilgets proteinkvlitet (125 dgrs lgring) % v Rp 120 100 Vomstilt Rp, % v Rp (8% utflöde; n = 3) 21,0 () 23,3 () 23,2 () P = 0.060 80 60 40 () () () AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) 20 0 KONTROLL ENSILAGE KOFASIL LIFE KOFASIL ULTRA K

Effekt v ensilgets vomstil Rp på en foderstt med 12 kgt ts ensilge och 9 kg ts krftfoder Ensilge utn tillsts, 21 % vomst. protein v Rp Fodersttens Rp, % v ts 17,3 17,3 Vomnedrytrt Rp, % v ts 11,2 11,0 Vomstilt Rp, % v ts 6,1 6,3 NDF, % v ts 34 34 Stärkelse, % v ts 14,4 14,4 Ensilge med KOFASIL LIFE eller KOFASIL ULTRA K, 23 % vomst. protein v Rp Ökningen i vomstilt protein i vllensilget med tillstsmedel motsvrr 0,5 kg ts krftfoder per ko och dg.

Utfodringsförsök med mjölkkor på Nötcenter Viken Kontroll Kofsil Life Kofsil Ultr K Signifikns Levnde vikt, kg 645 650 650 * Ts-intg, kg/dg 23,1 22,4 22,8 Ej sign. Mjölk, kg/dg 40,2 39,9 39,8 Ej sign. Mjölkprotein, % 3,24 3,28 3,25 ** Mjölkure, mg/l 240 248 230 c *** Ure i urin, mg/l 9 847 9 647, 8 990 * Cellhlt i mjölk, ntl celler/ml 92 046 58 787, 51 766 ** *P<0,05; **P<0,01; ***P<0,001

Slutstser Proteinvkstningen från vllen kn öks genom odling v klöver eller genom N-gödsling Förtorkning i gynnsmt väder upp till ett dygn är positivt för vllens proteinkvlitet Tillstsmedel förättrr proteinets kvlitet även då den hygienisk kvliteten i ensilget är god Förättrd proteinkvlitet i ensilget minskr ehovet v krftfoder i foderstten Proteinutnyttjndet och juverhälsn verkr förättrs hos mjölkkorn Minskde kostnder för lntrukren

Tck för visd uppmärksmhet! Wolfrm Richrdt, LKS mh, Schsen,Tysklnd Kirsten Weiss, Humoldt, Universitet, Berlin, Tysklnd Finnsiering från Agroväst Mjölkprogrm, ADDCON EUROPE GmH, Lntmännen, AIC, Hollnd, VL-Stiftelsen och SLU TACK! Foton: Annik Arnesson, SLU Skr Ol Hllin, Rådgivrn i Sjuhärd