Protein från vllen hur gör mn? Eliset Ndeu, Inst. för HMH, SLU Skr Jn Jnsson, Rådgivrn i Sjuhärd Björn Johnsson, Lntmännen Lntruk, Foderutveckling D&U konferensen, 27 28 ugusti 2013, Billingehus, Skövde
Bkgrund Vllen är den främst proteinkälln för mjölkkor. Frågeställningr: 1) Vilken vllfrölndning sk vi nvänd? 2) Sk vi ök ljväxtndelen eller sk vi ök kvävegödslingen för tt höj proteinhlten i vllen? 3) Hur påverks kvliteten i vllproteinet under förtorkning och ensilering? 4) Kn vi förättr ensilgets proteinkvlitet genom nvändnde v tillstsmedel? 5) Hur påverks foderstten smt korns produktion och häls?
Pågående odlingsförsök på Rådde Två försök under 3 vllår Ett försök nldes 2010 och ett försök 2011 4 skördr/år förutom förstårsvllen 2011 som skörddes 3 ggr
Vllfrölndningr Led Gräs Bljväxt N-nivå A 39 % timotej Rgnr 61 % rödklöver Nncy 40+30+20+20 B 39 % timotej Switch 61 % rödklöver Titus 40+30+20+20 C 58 % rörsvingel Swj 42 % lusern Nexus 40+30+20+20 D 17 % Switch, 24 % Swj 26 % Titus, 33 % Nexus 40+30+20+20 E SW 944 45 % timotej, 20 % eng. rjgräs, 20 % ängssvingel 10 % rödklöver, 5 % vitklöver + 4 kg Titus/h 40+30+20+20 F SW 944 45 % timotej, 20 % eng. rjgräs, 20 % ängssvingel 10 % rödklöver, 5 % vitklöver + 4 kg Titus/h 110+80+60+20
Resultt från 2011 och 2012 Förstårsvll Högst Rp-hlt i A-ledet (17-26 % v ts) följt v B-ledet (15-24 % v ts) Bljväxtndel: A-ledet 65 %, B-ledet 52 % I ndrårsvll större skillnder melln A och B Led F liknnde Rp-hlt som led B.
Resultt från 2011 och 2012 Ökd N-giv på 70 kg till först skörden Ökde Rp-hlten från 15 % i led E till 19 % i led F i först skörden trots tt ljväxtndelen minskde från 30 % till 20 %. Skillnder i proteinkvlitet undersöks i år
Resultt från 2011 och 2012 Totl mängden skördd Rp vr störst för led A och F (2 100-2 400 kg Rp/h)
Ensileringsförsök på Nötcenter Viken Förtorkd grönmss, först skörd 2010 77 % gräs/23 % ljväxter Ts, % 34 Råprotein, g/kg ts 148 NDF, g/kg ts 375 Socker, g/kg ts 215 VOS, % 92 OE, MJ/kg ts 11,7 D&U konferensen, 27 28 ugusti 2013, Billingehus, Skövde
Ensileringsförsök på Nötcenter Viken Exkthckd grönmss Cls jgurhck Tillstsmedel till grönmssn vid hckning: Homoferm. mjölksyrkterier KOFASIL LIFE 400 000 cfu/g g.m. Sltsert medel KOFASIL ULTRA K, 2 liter/ton g.m. OBEHANDLAT ENSILAGE
Ensileringsförsök på Nötcenter Viken Silorn öppndes efter 5, 10, 30 och 125 dgr och ensilget nlyserdes för proteinkvlitet D&U konferensen, 27 28 ugusti 2013, och hygienisk Billingehus, kvlitet. Skövde
Hygienisk kvlitet i ensilget WSC (g/kg DM) 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 Lctic cid (g/kg DM) 120 100 80 60 40 20 c c CONTROL KOFASIL LIFE KOFASIL ULTRA K ph 0 5,0 4,0 3,0 2,0 5 dys 10 dys 30 dys 125 dys c c NH 3 -N (g/kg totl N) 0 80 70 60 50 40 30 5 dys 10 dys 30 dys 125 dys 1,0 20 10 0,0 5 dys 10 dys 30 dys 125 dys 0 5 dys 10 dys 30 dys 125 dys
Kemisk frktionering v Råprotein (Licitr et l., 1996) ADF olösligt protein (C) NDF olösligt protein Buffertolösligt protein Råprotein Snt protein ADF lösligt protein (B3) NDF lösligt protein (B2) Buffertlösligt protein (B1) Icke protein N (A) Anlysert Beräknt Vomstilt råprotein kn eräkns utifrån dess proteinfrktioner
Proteinkvlitetsförändringr under förtorkning i 23 tim och ensilering i 125 dgr 120 100 % v Rp Vomstilt Rp, % v Rp (8% utflöde; n = 3) 29,2 35,0 21,0 c P < 0.0001 80 60 c c AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) 40 Icke protein N, NPN (A) 20 0 C FÄRSK GRÖNMASSA FÖRTORKAD GRÖNMASSA KONTROLL ENSILAGE
Proteinkvlitetsförändringr under ensilering 60 % v Rp 50 40 NPN (A) Buffertlösligt protein (B1) 30 20 ND lösligt protein (B2) AD lösligt protein (B3) ADIP ( C ) Vomstilt Rp (8% utflöde) 10 0 0 20 40 60 80 100 120 140 Dgr
Tillstsmedels effekt på ensilgets proteinkvlitet (125 dgrs lgring) % v Rp 120 100 Vomstilt Rp, % v Rp (8% utflöde; n = 3) 21,0 () 23,3 () 23,2 () P = 0.060 80 60 40 () () () AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) 20 0 KONTROLL ENSILAGE KOFASIL LIFE KOFASIL ULTRA K
Effekt v ensilgets vomstil Rp på en foderstt med 12 kgt ts ensilge och 9 kg ts krftfoder Ensilge utn tillsts, 21 % vomst. protein v Rp Fodersttens Rp, % v ts 17,3 17,3 Vomnedrytrt Rp, % v ts 11,2 11,0 Vomstilt Rp, % v ts 6,1 6,3 NDF, % v ts 34 34 Stärkelse, % v ts 14,4 14,4 Ensilge med KOFASIL LIFE eller KOFASIL ULTRA K, 23 % vomst. protein v Rp Ökningen i vomstilt protein i vllensilget med tillstsmedel motsvrr 0,5 kg ts krftfoder per ko och dg.
Utfodringsförsök med mjölkkor på Nötcenter Viken Kontroll Kofsil Life Kofsil Ultr K Signifikns Levnde vikt, kg 645 650 650 * Ts-intg, kg/dg 23,1 22,4 22,8 Ej sign. Mjölk, kg/dg 40,2 39,9 39,8 Ej sign. Mjölkprotein, % 3,24 3,28 3,25 ** Mjölkure, mg/l 240 248 230 c *** Ure i urin, mg/l 9 847 9 647, 8 990 * Cellhlt i mjölk, ntl celler/ml 92 046 58 787, 51 766 ** *P<0,05; **P<0,01; ***P<0,001
Slutstser Proteinvkstningen från vllen kn öks genom odling v klöver eller genom N-gödsling Förtorkning i gynnsmt väder upp till ett dygn är positivt för vllens proteinkvlitet Tillstsmedel förättrr proteinets kvlitet även då den hygienisk kvliteten i ensilget är god Förättrd proteinkvlitet i ensilget minskr ehovet v krftfoder i foderstten Proteinutnyttjndet och juverhälsn verkr förättrs hos mjölkkorn Minskde kostnder för lntrukren
Tck för visd uppmärksmhet! Wolfrm Richrdt, LKS mh, Schsen,Tysklnd Kirsten Weiss, Humoldt, Universitet, Berlin, Tysklnd Finnsiering från Agroväst Mjölkprogrm, ADDCON EUROPE GmH, Lntmännen, AIC, Hollnd, VL-Stiftelsen och SLU TACK! Foton: Annik Arnesson, SLU Skr Ol Hllin, Rådgivrn i Sjuhärd