Flerstämmig kulturskola redovisning av förstudie hösten 2012- våren 2013

Håkan Sandh Verksamhetschef Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Hornsgatan 103 S- 117 28 STOCKHOLM +46 708 317 498 hakan.sandh@smok.se www.smok.se 07-10-1707-10-17 Till Statens Musikverk Flerstämmig kulturskola redovisning av förstudie hösten 2012- våren 2013 I den ansökan om en förstudie som vi fick beviljad av Statens Musikverk i maj 2012 angav vi tre behov som finns inom musik- och kulturskoleområdet. Det finns behov av fler lärare med annan än västerländsk bakgrund inom kulturskolan. Det finns behov av att utveckla pedagogik och metodik för att arbeta mer mångkulturellt på en kulturskola. För detta krävs samverkan mellan olika lärargrupper. Det finns behov av att marknadsföra kulturskolan mot stora grupper i samhället som inte har någon kunskap om den. Den grundläggande frågan var om vi kunde hitta en form för alternativ lärar-/pedagogutbildning som skulle kunna prövas i ett framtida större projekt. Sammanfattning Under året har vi arbetat med att skapa kontakter och undersöka möjligheter till främst en alternativ pedagogutbildning. Arbetsförmedlingens struktur lever tyvärr inte riktigt upp till de förhoppningar vi hade vid vår ansökan. Högskolevärlden kan vara intresserad av att svara upp mot det behov vi framför men förändringstakten blir väldigt långsam om vi skall avvakta nyutbildade pedagoger från en utbildning som ännu inte startat. Vårt förslag bygger därför på att som ett första steg skapa några pedagogtjänster inom två regioner, förslagsvis Västra Götaland och Skåne. Parallellt med detta kan utveckling av nya pedagogutbildningar och metodikutveckling inom kulturskolorna startas. Vi avser att under 2013-2014 söka medel för ett större projekt i linje med denna förstudie. Organisation av förstudien SMoK hade i inledningsskedet kontakt med några högskolor, några föreningar och arbetsförmedlingen. En av kontaktpersonerna var Vanessa Labañino som företrädare för RFoD Riksförbundet för folkmusik och dans. SMoK beslöt att arvodera Vanessa för att svara för en merpart av de kontakter och faktainsamling som projektet krävde. Som projektansvarig och bollpank till Vanessa har jag, Håkan Sandh, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd bildades 1997 som en intresseorganisation vars medlemmar består av landets kommuner representerade av den lokala musik- eller kulturskolan. För närvarande är drygt 90 procent av landets kommuner medlemmar. sid 1

verksamhetschef på SMoK fungerat. Vanessa står bakom merparten av texten i denna rapport. Kompletteringar har gjorts av mig. Vi står båda som författare till den. Under våren 2013 genomförde vi en enkät till alla landets musik- och kulturskolor med några frågor kring både svensk folkmusik/ folkdans samt undervisning i musik och dans från icke- västerländska kulturer. Det gav oss en tydligare bild över det aktuella läget på området. SMoKs styrelse har varit informerade om hur projektets genomförande utvecklats men inte varit operativa i arbetet. Bakgrundsbild av den svenska musik- och kulturskolan Majoriteten av svenska kulturskolornas utbud återspeglar inte den kulturella mångfalden Sverige har idag. Fortfarande undervisas mest på västerländska orkesterinstrument och i den västerländska tonbildningstraditionen. Pedagogerna på kulturskolorna är också rätt homogena utifrån utbildnings- och kulturbakgrund. Det har gjorts olika försök och genomförts olika projekt för att bryta detta mönster. De har inte har gett några uppenbara långsiktiga effekter. Det finns skolor som medvetet jobbar med mångfalden, andra gör det i projektform, vissa köper in lärartimmar men det finns inte ett övergripande och långsiktigt arbete för att öka mångfalden inom musikundervisningen. Förstudiets syfte var att utarbeta ett större nationellt projekt tillsammans med Arbetsförmedlingen, eller andra parter inom arbetsmarknadspolitiken, regioner/län för att elever inte skall vara låsta i sina kommuner, högskolor för utbildning, kommuner för anställningar och föreningar som RFoD för att hitta rätt personer att delta i försöksverksamheten. I mötet med de olika organisationerna upptäcktes snabbt att för att kunna göra ett flerårigt projekt som ska leda till långsiktigt utveckling måste man presentera idéer och möjligheter för att de berörda parterna ska kunna börja se möjligheter inom sin egen organisation. Det behövdes ett grundförslag som organisationerna ska kunna utgå ifrån i arbetet med att ta fram det nationella pilotprojektet. Förstudiet ändrade delvis sin inriktning till att lyfta fram de olika strukturerna som kulturskolorna ingår i, diskutera svårigheter och möjligheter. Och utifrån samtalen arbeta fram förslaget som kan vara underlaget i arbetet för skapandet av flerstämmiga kulturskolor. Förstudiet bygger på samtal med representanter från de olika organisationerna som ingår i strukturen runt kulturskolan. Andra informationskällor var den ovan nämnda enkäten till kulturskolorna, deltagande på ett seminarium om kulturskolors arbete med folkmusik under Folk- och världsmusikgalan i Gävle samt den kunskap om kulturskolor vi som organisation besitter. Alla citaten i förstudiet kommer från enkätundersökningen. En stor förändringsprocess pågår där många musikskolor har omorganiserat sig för att bli kulturskolor och har undervisning i andra konstformer än enbart musik. Men de flesta kulturskolors största verksamhet är fortfarande musiken. För att avgränsa ett väldigt stort område koncentrerar sig förstudiet på musikundervisningen. Förslagen för de strukturella förändringarna kan likväl appliceras på de andra konstnärliga ämnena i framtiden. Organisation Sveriges kulturskolor är inte lagstadgade eller på annat sätt styrda av gemensamma målsättningar. De är kommunala vilket innebär att olika kommuners kulturskolor har eller kan ha olika organisationsform, utbud, avgift och strukturer. Exempel: I Stockholms kommun har man valt att organisera hela kulturskolan under en organisation, i Göteborgs kommun har man delat upp den på stadsdelsnivå vilket innebär 10 kulturskolor med 10 chefer och var sin administration. Det finns också privata kulturskolor samt kommunala kulturskolor där en del av verksamheten drivs och bekostas av ett studieförbund. Exempel: Musikverksamheten Mammut i Göteborg, stadsdelen Majorna-Linné, är en del av stadsdelsnämndens organisation men personalen bekostas av Vuxenskolan. SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Hornsgatan 103, S- 117 28 STOCKHOLM Org nr 802402-2561, Pg 669660-3 sid 2

Bildningsförbundet Bilda jobbar mycket med musikverksamhet i samarbete med och/eller som en del i kulturskolan i Gävleborgslän, Dalarna. Avgift Avgiften är olika för de olika kommunerna. Det finns endast fyra kulturskolor i Sverige som är gratis. Alla andra tar ut avgift. Exempel: I Göteborgs kommun betalar man 200 kr per termin oberoende hur många ämnen man har och man betalar max 400 kr per termin per familj. I Uppsala kommun betalar man 1200 kr per termin per ämneskurs för enskild undervisning och 650 kr för gruppundervisning. Vill man enbart vara med i orkester betalar man 200 kr. Man betalar max 2100 kr per familj och termin. Rekrytering av lärare/pedagoger Det finns inga regler för vilken utbildning pedagogerna ska ha men i stort sett alla kulturskolor har som praxis att anställa pedagoger med högskolekompetens. Främst med svensk musikhögskolekompetens. Utbildningar Musikhögskolorna gör lärarutbildningar på uppdrag av staten. I den senaste reformen har denna utformats som två olika utbildningar; en treämnesutbildning för lärare i grundskolan och en gymnasielärarutbildning med musik + musik alternativt musik och ett annat skolämne. Någon utbildning direkt anpassad för kulturskolan finns inte på musikhögskolorna. På Stockholms musikpedagogiska institut (SMI) utbildas musikpedagoger som får en kandidatexamen. Denna utbildning är mer anpassad för musik- och kulturskolan. Däremot ger den inte lärarbehörighet. För det krävs kompletterande kurs på annan högskola. Kulturskolan behöver inte anställa behöriga lärare, däremot behövs sådana när kulturskolans lärare även arbetar inom grundskola och/eller gymnasiet med undervisning enligt kursplaner. Projektinriktat arbete, som inom skapande skola, har hittills inte berörts av krav på legitimation. Tidigare fanns inom musikhögskolorna en lärarutbildning, utan att detta var ett uppdrag från staten, som var mer inriktad på musik- och kulturskolorna. Kallades GG-, IE- och rytmiklärarutbildningar. Dessa får inte längre kallas lärarutbildningar, skulle inte ge behörighet, och försvann tyvärr i samband med den nya lärarutbildningen. Dans- och cirkushögskolan utbildar dels lärare till gymnasiet och har dessutom en kandidatutbildning i danspedagogik. Studenter från båda utbildningsinriktningar lär få arbete på kulturskolorna framöver. Musikhandledarlinjen i Härnösand ger kompetens i att leda musikskapande i grupp. Många får anställning inom förskolan, vården, äldreomsorgen, fritidssektorn, studieförbund men också inom kulturskolan. Musikhandledarlinjen pausas under läsåret 2013-2014. Situationen med den nya lärarutbildningen har skapat en osäkerhet inom kulturskolorna. I vilken utsträckning behöver kulturskolorna anställa lärare med legitimation? Vem utbildar lärare/pedagoger som har stor kunskap hur musikundervisning för de lägsta åldrarna, 0-8 år, skall bedrivas? Det finns också olika bedömningar av hur bra gymnasielärarutbildningen passar för lägre åldrar. Regelverken kring utbildningarna håller också på att förändras. Gymnasielärarna, som skulle få legitimation för årskurs 7 och uppåt föreslås nu få legitimation från årskurs 1. Treämnesutbildningen för grundskolan föreslås kunna omformas till en tvåämnesutbildning. Det är med bakgrund av denna turbulens och osäkerhet skapandet av en ny pedagogutbildning för den flerstämmiga kulturskolan måste ses. Instrumentförråd Förutom avgiften till kulturskolan får oftast eleven bekosta köp eller hyra av instrument. Vissa stora kommuner har ett eget stort fristående instrumentförråd, exempelvis Göteborg och Stockholm, och i övriga kommuner finns det i regel ett instrumentförråd på kulturskolan. I samtliga fall är det i första hand SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Hornsgatan 103, S- 117 28 STOCKHOLM Org nr 802402-2561, Pg 669660-3 sid 3

blås- och stråkinstrument som hyrs ut. Uthyrning av gitarr, slagverk och piano är exempelvis mycket sällsynt. Det innebär att man förväntar sig att familjen köper ett instrument direkt vid starten. Upptagningsområde/elevunderlag Hur många barn som bor i kulturskolans upptagningsområde som kan vara en hel kommun eller stadsdel påverkar kulturskolans storlek och utbud. När det gäller kulturskolor måste man vara mantalsskriven i den kommunen där kulturskolan är. Problem/lösning/möjlighet Organisation/Kommungränser Flera kulturskolor har angett både i enkäten och i samtalen att ett hinder för att bredda utbudet är att de är en liten kommun, begränsade till att verka inom sin kommun eller stadsdel, och därför inte kan ha ett särskilt brett utbud av kurser. Vi befinner oss i en liten kommun med begränsade resurser. Detta får följder när det gäller utbudet. För en liten Kulturskola i glesbygd är det svårt att täcka upp den här typen av önskemål. För kulturskolor i mindre kommuner, glesbygdskommuner, och kommuner som har delat upp sig i stadsdelar finns en ekonomisk gräns som begränsar utbudet, men viljan att hitta lösningar finns. Vi är en relativt liten kulturskola, men viljan finns! Vi har för närvarande en "drive" för att nå fler med utlandsbakgrund, och kommer de in blir det förhoppningsvis en naturlig uppblandning av andra kulturformer på sikt. Lösning: För att kunna utvecklas och bredda utbudet måste kulturskolorna samarbeta över kommun- eller stadsdelsgränser. Det finns exempel på projekt, verksamhet, stöd som görs över kommungränser. Exempel: Malå kommun samarbetar med Gävle kulturskola och kan på så sätt erbjuda saz-undervisning. Danspoolen Vänersborg/Fyrbodal: Fyrbodal kommunalförbund som består av 14 kommuner har tillsammans anställt 3 danspedagoger. Förutom dansundervisning i kulturskolor jobbar de också i projekt som till exempel Dans i skolan. Projektexempel: Hälsinge Låtverkstan är ett samarbete mellan kulturskolor och Bilda bildningsförbund. Genom Låtverkstan får alla kulturskolor i Hälsingland folkmusiken i kulturskolans utbud. De jobbar i projektform samt gör helgkurser. Alla kulturskolor är med och det finns ett antal platser per kommun till låtverkstan. Varje kommun betalar för sina platser. Musik i Gävleborg stödjer Låtverkstan ekonomiskt. Exempel på regionalstruktur: Arrangörsstöd för barn och ungdomskultur i Västra Götalandsregionen som består av 49 kommuner. Där finns en reserverad summa för varje kommun som kommunens kommunala barn- och ungdomssamordnare söker. Det regionala stödet beräknas på antal barn mellan 3-19 år per kommun som 2013 är 25kr/barn. När man bokar en föreställning eller ett kulturpedagogiskt projekt får kommunen 50 % av kostnaden tillbaka plus 100 % av omkostnader såsom resa, hotell och traktamente. Utbildning Idag finns som ovan beskrivits, volymmässigt få specifika kulturskolepedagogutbildningar. Det finns därför en oro hos kulturskolorna om kommande pedagogernas kunskapsnivå när det gäller instrument och musik. Är mycket orolig för att det inte kommer att finnas tillräckligt kompetenta instrumental- och ensemblepedagoger att anställa i musik och kulturskolorna i framtiden. Ang. rekrytering. I dagsläget är det svårt att hitta personal som har både konstnärlig spets och pedagogisk utbildning. Detta är mycket viktigt för att kulturskolan ska kunna utföra sitt uppdrag. Detta gäller alla ämnesområden. De flesta SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Hornsgatan 103, S- 117 28 STOCKHOLM Org nr 802402-2561, Pg 669660-3 sid 4

lärarutbildningarna som finns har för låg nivå och för kort studietid på det konstnärliga området. Det skulle behövas en lärarutbildning som påbyggnad för konstnärer som är riktad mot kulturskolan. Få musiker med utbildning från andra länder har möjlighet att kunna få anställning på kulturskolor så länge kulturskolorna anser att det är musiklärarutbildning från svensk musikhögskola som behövs för att få anställning. Möjlighet: På grund av att kulturskolorna inte är lagstadgade behöver de inte heller följa någon statlig läroplan. Därför kan man tänka utanför de vanliga lärarutbildningsstrukturerna. Alla högskolor har därför möjlighet att utforma en utbildning, kompletterande utbildning eller kurser till de konstnärliga utbildningarna med inriktning kulturskolepedagogik. En sådan finns exempelvis på KMH på 120 poäng. Antalet pedagoger som utbildas är lågt och oss veterligt finns ingen analys gjord av hur dessa musiker har lyckats få arbete på kulturskolorna. VFU/ praktikdelen kan vara en akilleshäl. Ett klarare ansvar från kulturskolornas sida att medverka i utbildningsinsatsen skulle behövas. Lösning: De konstnärliga utbildningarna har möjlighet att erbjuda sina studenter kurser i pedagogik och metodik med inriktning på kulturskolor. En sådan utbildning skulle också kunna vara kompletterande för musiker/konstnärer utbildade i andra länder för att kunna få kompetens i kulturskolepedagogik. Instrument/Instrumentförråd För att kunna erbjuda ett bredare utbud av instrumentundervisning måste instrumentförråden vara involverade. I samtalet med instrumentförrådet i Göteborg lyfte de några synpunkter. Man måste tänka igenom vad det innebär logistiskt att bredda instrumentförrådets utbud. Om man skulle köpa in till exempel oud till förrådet då måste man beakta att oud är ett känsligt instrument som kanske inte passar för de yngre eleverna. Kompetensen av att laga och ta hand om instrumenten måste också säkras. Ett nätverk över kommungränser för instrumentförrådet ser de som önskvärt, på så sätt skulle de kunna komplettera varandras instrumentlager och instrument som inte hyrs ut hos ett förråd skulle kunna användas av andra skolor. Rekrytering av pedagoger Genom en snabbsökning på Arbetsförmedlingens platsbank kan man hitta kulturskolor/musikskolor som söker efter lärare. Under kvalifikationer anges att man ska ha relevant utbildning, musiklärarkompetens, akademisk utbildning. Det finns konstnärer, musiker, musikpedagoger med utbildning utanför Sverige. För att de ska få möjlighet att komma in behöver man se över vilka kompetenser som är relevanta och nödvändiga för att jobba på kulturskolan. För att det ska bli någon förändring måste man jobba långsiktigt och medvetet. På samma sätt som när man jobbar med jämställdhet. Man måste se över hur man rekryterar, hur man kommunicerar, vilka dolda strukturer som finns i organisationen som kan utestänga och begränsa. Det är en tröskel att ta sig över, att komma igång med musiklärare från andra kulturer. Hur ska man på ett positivt sätt få in dem i vårt ganska fyrkantiga system utan att de uppfattar det alltför begränsat och styrt. Möjlighet: Ett arbete görs för att beskriva vad det är för kompetens som är relevant för att jobba inom kulturskolan förutom den konstnärliga nivån. Detta arbete kan också ligga till grund för att se över vad som anses relevant av gammal vana och kanske inte så relevant idag och vilka nya kompetenser som är relevanta för framtidens kulturskolor. Viktigt att det också finns möjlighet att validera sin utbildning/erfarenhet/kompetens och komplettera där det behövs för att kunna jobba inom kulturskolan. SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Hornsgatan 103, S- 117 28 STOCKHOLM Org nr 802402-2561, Pg 669660-3 sid 5

Ibland sägs det att det är svårt att hitta målgruppen men i ett samarbete med Arbetsförmedlingen och olika projekt som till exempel Riksförbundets Folkmusik och Dans projekt Katapult för mångfald är det möjligt att hitta målgruppen. Projektet är ett nationellt projekt som pågår under 2013. I projektet ingår professionella artister utbildade i andra länder som får kunskap om vägarna in i det svenska kulturlivet. Ett annat projekt är Utveckling Nordost i Göteborg som har kartlagt kulturföretagen, föreningar med inriktning kultur och artister inom Angered och Östra Göteborg. Det finns andra liknande projekt som kan ge kunskap om och vägar till målgruppen. Rekrytering av elever Mycket viktigt att sträva efter att kunna skapa en meningsfull fritidssysselsättning för nyanlända barn och ungdomar för att motverka utanförskap och dessutom tillföra deras traditioner och förmågor för ökad mångfald i vår verksamhet. Vilka barn som går på kulturskolan beror på kunskap och ekonomi. I vissa fall handlar det om ekonomisk barriär, till exempel 1700 kr i avgift per termin på Täby kulturskola sållar ut alla barn och ungdomar som inte har resursstarka föräldrar. Barn till föräldrar som kommer från länder med musikskoletradition såsom forna östblocket och länder som har haft influenser från östblocket hittar enklare till kulturskolan för deras föräldrar vet vad de ska fråga efter. Barn till föräldrar som kommer från länder där musikundervisning kostar mycket och bara vissa har råd med det känner inte till vad svenska kulturskolan innebär och att det inte måste vara dyrt (beroende på kommun de bor i). För att få in elever som vanligtvis inte går på kulturskolan måste man se över hur man kommunicerar. Vi har slumpmässigt tittat på 27 kulturskolors hemsidor. På de flesta finns inga bilder på instrumenten vilket innebär att det förväntas förkunskap om instrumenten innan man väljer. En av de bättre sidorna är Kalmars kulturskolas som har bilder på instrumenten och en liten förklaring. Skulle man också få lyssna på dem då skulle sidan ge ännu mer möjlighet för barn, ungdomar och för föräldrar att välja. De flesta kulturskolor bjuder in skolklasser på lågstadiet till instrumentprovning eller ger dem en föreställning som pedagogerna har gjort för att på så sätt visa instrumenten och de olika ämnen man kan studera på kulturskolan. Men det är föräldrarna som i slutändan bestämmer om ett barn blir inskrivet på kulturskolan och därför måste informationen komma fram till dem också. Exempel: El Sistema som nu startas upp på många kulturskolor har olika metoder i hur man involverar föräldrarna, äldre elever och på så sätt också når ut till barnen. Metoder finns som skulle kunna appliceras på kulturskolans andra verksamheter. För att skapa en bestående och långsiktig förändring behöver man göra en informationsplan för att se över vem man vill nå med informationen. På samma sätt som när man jobbar med jämställdhet, man måste se över språkbruket och bildspråket. När man informerar föräldrar, nyblivna föräldrar om skol- och vårdsystemet då skulle man också kunna ge information om kulturskolan. Diskussion: Vad är möjligt utifrån dagens strukturer? För en långsiktig förändring måste man jobba inom alla strukturer. Det måste finnas en vilja och önskan för en förändring och/eller ett tydligare politisk uppdrag. För att satsningarna inte ska bli tillfälliga insatser som dör ut så fort pengarna tar slut måste man från början planera hur satsningen ska bli en del av verksamheten och hur man ska finansiera det långsiktigt. Ett återkommande problem är hur kulturskolan ska ha möjlighet att anställa en musiker med annan kompetens än den västerländska orkester- och musiktraditionen så att den blir en del av kollegiet och inte bara timanställd. Många kulturskolor klarar sina ekonomiska begränsningar genom att ha pedagoger som också kan jobba inom skolan. För att jobba inom skolan behöver man idag lärarlegitimation. SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Hornsgatan 103, S- 117 28 STOCKHOLM Org nr 802402-2561, Pg 669660-3 sid 6

Man skulle kunna börja jobba för flerstämmiga kulturskolor genom att skapa en pedagogutbildning som kan ge exempelvis en oud-musiker kompetens till att också kunna jobba inom övriga delar av kulturskolans verksamhet. Idé: Kulturskolespåret När man går musikerutbildning (folkmusik, världsmusik, individuella programmet etc.) kan man välja kulturskolespåret, vilket innebär att studenten under sin utbildning får kurser i pedagogik, metodik samt praktik på kulturskolan. Kulturskolepedagogik- fördjupningskurs Ett till tvåårskurs efter fil.kand. inom sin inriktning. En gemensam kurs för olika konstnärliga inriktningar där vissa kurser är ämnesspecifika andra är gemensamma. Att kursen är tvärkonstnärlig ger också studenter möjligheter att planera projekt tillsammans och praktisera ihop på kulturskolan. För att kunna skapa en sådan påbyggnad kurs behöver man börja definiera vilken kompetens förutom det konstnärliga som krävs inom kulturskolan. Vad är kulturskolepergogik? Vilka kompetenser behövs i framtidens kulturskolor? Om man skapar en påbyggnadskurs som bygger på att man också gör praktik samt projekt tillsammans skapar man också förståelse för varandras konstnärliga inriktningar. Att påbyggnadskursen görs av olika institutioner kan vara både positivt och negativt. Kostnaden kan fördelas mellan olika institutioner, det kan ge nya forskningsområden. Men om det inte finns tradition av att samarbeta, om organisationsstrukturen inom universitetet/högskolan är väldigt strikt då kan det vara nästan omöjligt att få till ett samarbete. Det måste finnas institutioner som är intresserade av och vill driva ett projekt för en framtida påbyggnadskurs. Handledarutbildningen för konsthantverkare på Göteborgs Universitet har visat intresse för skapandet av en sådan kurs. En annan möjlighet är att utforma en arbetsmarknadsåtgärd tillsammans med Arbetsförmedlingen och Musikhögskolor så att artister kan göra en längre praktikperiod på kulturskolan och läsa kompletterade kurser på högskolan. För att mobilisera arbetsförmedlingen och musikhögskolan behövs en viss volym på arbetslösa artister som uppfyller de olika kriterierna för att kunna få praktik. Hur lång praktik man kan få är kopplat till hur länge man har varit arbetslös. Generellt blir dessa praktikperioder/utbildningar för korta för att de skall ge det önskade resultatet. Ett annat problem är att många artister inte är inskrivna hos Arbetsförmedlingen Kultur på grund av olika orsaker; de vet inte att det finns en AF-kultur, AF-kultur har inte kompetens att validera musiker utbildade i andra länder. AF-kulturs inriktning är inte pedagoger. AF- Pedagog har inte kompetens att validera pedagoger inom konstnärliga inriktningar som är utbildade i andra länder. Artister som är inskrivna hos vanliga arbetsförmedlingen har handläggare som inte har tillräcklig kunskap för att kunna uppmärksamma och se den konstnärliga kompetensen hos den inskrivna samt vet inte hur man validerar den. Ett pilotprojekt med Arbetsförmedlingen kräver kompetensutveckling hos arbetsförmedlare, att få arbetsförmedlingen beställa uppdragsutbildning hos högskolan, få kulturskolan ta emot praktikanten, frigöra tid från personal för handledning och få kommunen åta sig de åtaganden man måste ta för att ha en praktikant via arbetsmarknadsåtgärd. Med dagens regelverk blir åtgärderna bara kortvariga. Om sedan den ekonomiska och strukturella verkligheten är samma efter projektets avslut finns ingen garanti att artisten kommer få jobb på kulturskolan. Både när det gäller arbetsmarknadsåtgärd eller utbildning behöver man visa på att det finns jobb, att det finns en arbetsmarknad. Att det finns ekonomi att kunna anställa en lärare med till exempel inriktning oud mer än på timmar. Det är stor söktryck på kulturskolan på gitarr och piano. Så frågan kvarstår: Kommer kulturskolorna efter projektets slut minska timmar på de "populära, smidiga" ämnen för att kunna bredda utbudet? SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Hornsgatan 103, S- 117 28 STOCKHOLM Org nr 802402-2561, Pg 669660-3 sid 7

Var ska man börja, hur kan projektideerna leva vidare? Vår bedömning är att om man kan visa att det går att göra en strukturförändring som skapar möjligheter att anställa flera musiker/pedagoger utan att det sker på bekostnad av de "populära" ämnena då finns det möjligheter att få stöd från kulturskolechefer, högre kommunala chefer och politiker. Om man kan visa via pilotprojektet att det går spränga kommungränser och på så sätt skapa ekonomiska möjligheter för att anställa artister eller pedagoger med ämnen som är "smala" då skapas möjligheter till förändringar i alla andra delar av strukturen. Det är viktigt att inte fastna i hur det brukar vara utan utgå ifrån hur man vill ha det, hur skulle kunna fungera bäst i praktiken och utifrån det skapa de nya strukturerna. Istället för att passa in nya ämnen i gamla strukturer bör vi skapa nya strukturer som passar för de nya ämnena och den ekonomiska verkligheten. Tre lärdomar och tre svårigheter från projektets gång Vi har lärt oss en del om det komplexa system som utgör hinder för en förändring av kulturskolornas lärarkår även om alla involverade önskar en förändring. Lärdomarna är: - Kulturskolorna är generellt öppna för att det behövs en utveckling mot en mer flerstämmig kulturskola - Långsiktigt perspektiv nödvändigt - Arbetsförmedlingens struktur inte anpassat till det vi önskar av ett framtida projekt Svårigheterna är: - Det finns en stor kunskapsbrist kring kulturskolan hos musiker med annan kulturbakgrund och även hos barn och ungdom med annan kulturbakgrund. - Det saknas samsyn kring lärar- /pedagogutbildning mellan stat och kommun. - Den kommunala nivån kan inte ensamt svara för förändring av förutsättningen för anställande av pedagoger för den flerstämmiga kulturskolan Förslag: Den regionala kulturskolan För att klara utbildning i fler traditioner behöver vi samarbeta med andra kulturskolor i regionen. Regionala kulturskolan Den kommunala kulturskolan är grunden och över det läggs det regionala strukturen. Instrument, ämnen som behöver större upptagningsområde än den egna kommunens upptagningsområde lyfts upp till den regionala kulturskolan och barn och ungdomar från hela regionen kan söka. Musikerna/pedagogerna blir anställda på en av kulturskolorna som ingår i regionen men kostnaden fördelas mellan kommunerna samt bekostas av regionala medel. Det är viktigt att pedagogen ingår i kollegiet och inte är timanställd för att hennes eller hans kunskap, idéer ska kunna bli en del av kulturskolans verksamhet samt för pedagogens egen professionella utveckling. Undervisningen Det geografiska avståndet kan bli ett bekymmer men det kan man lösa genom distansundervisning. Idag finns olika plattformar för online eller distansundervisning. Det finns exempel där man använder sig av skype-rehearsals, distansundervisningsplattformar, online- undervisning. (Stockholm kulturskola erbjuder onlineundervisning). Mötet mellan barn och ungdomar och pedagoger är viktigt därför räcker det inte med distansundervisningen utan man behöver planera in fysiska träffar. Man skulle kunna lägga in tre fysiska träffar under en termin. Kursen startar genom att samla alla till en workshopsdag eller helg. En fysisk träff SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Hornsgatan 103, S- 117 28 STOCKHOLM Org nr 802402-2561, Pg 669660-3 sid 8

i mitten av terminen och man avrundar terminen med en tredje fysisk träff. Mellan de fysiska träffarna görs undervisningen digitalt. Eleven är inskriven på sin kulturskola och den digitala undervisningen sker också på kulturskolan så att eleven går till skolan för att få sin digitala undervisning på samma sätt som alla andra elever. Det är viktigt att man har sin hemkulturskola där man också kan vara med i ensemble, delta i projekt etc. El Sistemas arbetssätt där äldre elever hjälper, stödjer de yngre eleverna är en metod som man kan använda sig av. I den regionala strukturen finns också möjligheten att ta in de västerländska orkesterinstrumenten som får färre och färre elever. Få elever till ett instrument kan betyda att man slutar ha det instrumentet med i kulturskolans utbud. Men genom den regionala kulturskolan kan instrumentundervisning med få elever per kommun kunna ha ett större upptagningsområde. Instrumentförrådet De kommunala instrumentförråden är grunden och ingår i det regionala nätverket av instrumentförråd där förråden kan samordna och samarbeta kring instrument inköp, förvaring och lagning. Pedagoger För att kunna bredda utbudet behövs pedagoger. Idag utbildas musiker inom olika folktraditioner på vissa högskolor. Med kompletterade kurs i metodik och pedagogik samt praktik på kulturskolan kan man börja få in deras kompetens till kulturskolorna. Att skapa en helt ny utbildning kräver längre tid. Exempelvis världsmusiklinjen i Göteborg uppger att de skulle kunna ha möjlighet att lägga in en metodik- och pedagogikkurs inom sin kurs relativt snabbt. Elever För att också bredda elevunderlaget och att få in barn och ungdomar från varierad sociokulturell bakgrund måste man se över hur kulturskolorna kommunicerar och marknadsför sig mot föräldrar, barn och ungdomar. Man måste ta fram en kommunikations och marknadsföringsstrategi för att kunna nå de grupper man inte når idag. I det regionala kulturskoleprojektet måste ingå en genomtänkt kommunikationsplan och marknadsföringsarbete. Förutom att få ut rätt information till dem man vill nå måste man också ta ställning till den ekonomiska verkligheten; har man hög terminsavgift är det mindre möjligt för barn och ungdomar som inte har resursstarka föräldrar att kunna gå på kulturskolan. Det är en fråga som måste drivas på politisk nivå. Förslaget på en regionalstruktur gäller där det finns en fungerande region. Om det finns en tradition av ett fungerande samarbete inom kommunalförbundet då kan man utgå ifrån det. Förslaget är ett diskussionsförslag, en grundidé. Utifrån förslaget måste alla deltagande organisationer vara med i processen för att utifrån sin kompetens, organisation och intressen utforma pilotprojektet. Nästa steg Det finns många bra exempel, det finns vilja och idéer men för att kunna påbörja arbetet för en strukturförändring behövs en genomarbetad planering av pilotprojektet. Det grundläggande för att pilotprojektet ska kunna ge en långsiktig effekt är att organisationerna som ingår i pilotprojektet tycker att frågan är viktig. Under förundersökningen har vi fått in kunskap om organisationer och nyckelpersoner som tycker att det är mycket viktigt att jobba med mångfald. Det är de organisationerna som pilotprojektet ska göras med. Att projektet är välförankrat hos organisationen som ingår i projektet är ett måste för att säkra projektets långsiktighet och för att projektet ska kunna övergår till att vara en del av organisationens verksamhet. Del 1: Förprojektering hösten 2013, våren 2014 Steg 1. Ekonomiska medel söks till förprojekteringsarbetet. Personalbehov till förprojektering: SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Hornsgatan 103, S- 117 28 STOCKHOLM Org nr 802402-2561, Pg 669660-3 sid 9

Projektledare: Projektledarens roll är att ta hand om det praktiska inför arbetsmötet, hålla i det övergripande arbetet, vara med på skrivningen av det övergripande planen, budgeten och ansökan. Processledare: För att kunna skapa detaljerad och utarbetad projektplan med budget som också blir förankrad hos alla deltagande organisationer behöver man leda arbetet professionellt. Det finns olika metoder för att planera, förankra och skriva projektplan för ett samarbetsprojekt. Projektgrupper skapas av de olika organisationerna. I nuläget tänker vi oss regionerna Västra Götaland och Skåne och de kulturskolor som finns i regionerna som deltagare. Projektinnehållet definieras utifrån de organisationer som deltar. Projektplan och budget görs tillsammans med arbetsgruppen som förankrar projektet inom sina organisationer. Steg 2. Säkra finansiering. Ansökningar görs för projektets olika delar. Förslag på var vi kan söka nationellt stöd: Statens Musikverk Allmänna arvsfonden Kulturbryggan Kulturstiftelsen Postkodslotteriet Del 2: Pilotprojekt startas hösten 2014 alt våren 2015. Minst tre år. Del 3: 2018. Utvärdering och förmedlande av erfarenheter. Göteborg respektive Stockholm den 30 augusti 2013 Vanessa Labañino Konsult Håkan Sandh Verksamhetschef SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Hornsgatan 103, S- 117 28 STOCKHOLM Org nr 802402-2561, Pg 669660-3 sid 10

EKONOMI Intäkter Bidrag Statens Musikverk 100 000 Kostnader Arvode Vanessa Labanino 76 874 Projektledning SMoK 17 126 Andel av årskort SJ 6 000 Summa: 100 000 Håkan Sandh Verksamhetschef SMoK SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Hornsgatan 103, S- 117 28 STOCKHOLM Org nr 802402-2561, Pg 669660-3 sid 11