Kodningslathund för kuratorer/psykologer

Relevanta dokument
Användbara diagnos- och KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för kuratorer inom primärvården. - en översikt

Åtgärdskoder för psykosocial hälsa inom primärvård och Familjehälsa, Region Gävleborg

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning,

Kodningslathund för arbetsterapeuter

Kodningslathund för arbetsterapeuter

Koncernkontoret Avd Hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för Uppdragsstyrning Reviderad

Obligatoriska KVÅ-åtgärder

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Användbara Diagnos- och KVÅ-koder Rehabilitering

Områdesbeskrivning Norrköping

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Obligatoriska KVÅ-koder i psykiatrisk vård

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Validand och valideringshandledare

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

Helårsuppföljning BUP och VUP

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning


fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Habiliteringsteamet Danderyds sjukhus, Rapporteringsanvisningar

F40.8 Andra specificerade fobier

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Remissversion publicerad 8 december 2016

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Användbara Diagnos- och KVÅ- koder Rehabilitering

Stockholms läns landsting LOV Vårdval Läkarinsatser i särskild boende rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Underlag för psykiatrisk bedömning

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Registerpopulation i HabQ

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Uppdatering i praktisk psykiatri

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Självmordsriskbedömning

VgR:s text AA011 Datortomografi hjärna Radiologiska åtgärder rapporteras på den vårdkontakt de har samband med. S

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård

Minnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star

Användbara Diagnos- och KVÅ-koder Rehabilitering

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Psykoterapi för vuxna inom Primärvården, Region Gävleborg

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Hörselverksamheten, Västra Götaland

det psykologiska perspektivet

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Stina Lasu leg psykolog

Kurators psykosociala arbete inom strokevården vid SÄS

Socialstyrelsens patientregister för f

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Åtgärdskoder för primärvård, Region Gävleborg

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Barn som närstående/anhöriga

Spelberoende vad är det, och vem ska göra vad och för vilka? Göteborg, 1 februari 2018

Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade beskrivningstexter i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), gällande version 2017

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård

Borttagna koder ur Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) med KMÅ-struktur

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Projekt kvinnors hälsa- Utveckling inom Vårdval Rehab

Registerpopulationer och kvalitetsindikatorer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande. Karin Johannisson, Uppsala universitet

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

Stockholms läns landsting Avtal gällande Syncentral i Stockholms län rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning

Vem riskerar bli sjukpensionär?

Deplyftet. Våg 2-1:a journalkoll. 21 november 2018

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin

RIKSÄT Uppföljning version 1.0

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Diagnostik av förstämningssyndrom

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Transkript:

1(5) Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder. Översikten ska underlätta för kuratorer och psykologer att registrera och klassificera diagnoser och vårdåtgärder i samband med en vårdkontakt. Obligatoriskt krav i Region Halland gällande diagnos- och åtgärdskodning (KVÅkod) är att samtlig legitimerad personal inkl. kuratorer ska diagnoskoda alla ny- och återbesök enligt ICD 10 SE. Åtgärdskodning (KVÅ) är till för verksamhetsuppföljning. Ansvar för omfattning av åtgärdskodning (KVÅ) åligger verksamhetsledning/verksamhetschef att besluta om. Att ställa och/eller att klassificera diagnos Det är viktigt att skilja mellan att ställa en diagnos och att klassificera den. I det första fallet gör man en bedömning av vilken sjukdom patienten lider av och formulerar en diagnos. I det senare väljer man vilken eller vilka koder som bäst beskriver den ställda diagnosen med hjälp av ett statistiskt kodverk, ICD-10-SE. OBS att det är skillnad mellan diagnostext och klassifikationens (ICD-10-SE) kodtext. När man i VAS väljer en diagnoskod kommer per automatik kodtexten fram. Ibland behöver man redigera standardtexten/kodtexten.

2(5) DIAGNOS Anpassningsstörning Kulturchock Sorgereaktion Krisreaktion ICD-10-SE-KOD F43.2 Apati och förlust av självtillit R45.3 Depression, recidiverande F33.9 Depressiv episod Depression Psykogen depression Reaktiv depression F32.9 Fobi F40.9 Fobi, social F40.1 Generaliserat ångestsyndrom Ångestneuros F41.1 Hyperaktivitet R46.3 Hypokondri (hälsoångest) F45.2 Irritabilitet och vrede R45.4 Livssituationsproblem Z73.9 Oro för sjukdom Z71.1 Paniksyndrom Panikattack,Paniktillstånd F41.0 Posttraumatiskt stressyndrom F43.1 Problem i samband med arbete Z56.7 Problem som har samband med psykosociala förhållanden Z65.9 Oro för sjuk familjemedlem Z63.7 Problem som har samband med den primära stödgruppen Z63.9 Rådgivning UNS Z71.9 Alkoholbruk Z72.1 Drogbruk Z72.2 Smärta eller värk (Generaliserad smärta) R52.9 Stress/krisreaktion, akut F43.0 Anpassningsstörning (sorgereaktion) F43.2 Stressreaktion, maladaptiv F43.8 Utmattningssyndrom F43.8A Stressreaktion F43.9 Försvinnande och dödsfall av familjemedlem Z63.4 Sömnstörning, icke organisk F51.9 Tvångssyndrom (Tvångshandlingar, tvångstankar) F42.9 Ångesttillstånd (Ångest) F41.9 Ätstörning, ospecificerad F50.9

3(5) ÅTGÄRD Skattning av psykiska symtom Bedömning av bl.a. individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner, stämningsläge och förekomst av psykiska symtom etc. grundad på undersökning med hjälp av vedertagen skattningsskala, strukturerad intervju eller motsvarande. Undersökningen syftar till att kartlägga psykiska symtom avseende förekomst, frekvens och svårighetsgrad. T.ex. PANSS, CPRS, BPRS, BDI, MADRS, Y-BOCS Strukturerad suicidriskbedömning Strukturerad bedömning av risken för att patienten ska utföra självmordshandling. I åtgärden ingår systematisk inhämtning av relevanta anamnestiska data, bedömning av psykiskt status och en, med beaktande av anamnesuppgifter, statusfynd samt kända risk- och skyddsfaktorer, gjord värdering av risken för självmordshandling. I åtgärden ingår även dokumentation av en strukturerad formulering av bedömarens värdering av risken Bedömning av levnadsomständigheter Fördjupad kartläggning och analys av individens personliga förhållanden (innefattande t.ex. boende, ekonomi, arbete, fritidsintressen), nätverk (innefattande t.ex. familjeförhållanden, sociala kontakter, myndighetskontakter), beviljade insatser, ej tillgodosedda behov av insatser samt levnadsomständigheter i övrigt Stödjande samtal Strukturerat samtal i behandlande syfte som inte hänförs till systematisk psykologisk behandling, t.ex. krissamtal, motivationssamtal, samtal vid förlossningsrädsla (Aurorasamtal) Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk Psykologisk eller psykosocial behandling enligt specifik metod i enlighet med psykodynamisk teori Systematisk psykologisk behandling, annan Psykologisk eller psykosocial behandling med annan vedertagen specifik metod än de som avses med annan kod Systematisk psykologisk behandling, kognitivbeteendeterapeutisk (KBT)Psykologisk eller psykosocial behandling enligt specifik metod i enlighet med kognitivbeteendeterapeutisk teori KVÅ-kod AU011 AU118 AV115 DU007 DU008 DU009 DU011

4(5) Systematisk psykologisk behandling, interpersonell (IPT) Psykologisk eller psykosocial behandling enligt specifik metod i enlighet med interpersonell teori Psykopedagogisk behandling Samtal där pedagogiska metoder används för undervisning och rådgivning. Åtgärden syftar till att öka patientens kunskap om sina symtom och sin funktionsnedsättning samt utveckla patientens färdigheter i att hantera sin livssituation. Avser psykopedagogisk behandling som inte ingår som en integrerad del i en behandling som kodas på annat sätt, t.ex. DU011 DU022 DU023 Motiverande samtal, MI Manualbaserad samtalsbehandling med målet att tydliggöra och förstärka personens egen motivation till förändring. Används i första hand för att åstadkomma livsstilsförändringar Rådgivande samtal Rådgivning av väsentligt större omfattning än vad som förekommer vid ordinära besök Underlättande av sömn Underlättande av regelbunden sömn genom information, lugnande närvaro, avslappningshjälp, anpassning av omgivningen. Icke farmakologisk åtgärd. Stresshantering Information, undervisning och stöd samt träning i att genomföra enkla eller sammansatta och samordnade handlingar för att klara av de psykologiska krav som ställs för att genomföra uppgiften. Innefattar att hantera ansvarstagande, stress och kris. Krishantering Interaktiv hjälpande process fokuserad på behov, problem och känslor. Stöd vid sorgearbete Hjälp med att gå igenom en sorgeprocess i samband med förlust. Behandling administrerad via internet (tilläggskod) Samtal med vuxen patient om minderårigs behov och möjlighet till stöd Avstämningsmöte med försäkringskassan Användande av tolk Medverkan av företrädare för arbetsförmedlingen Medverkan av företrädare för försäkringskassan Medverkan av närstående DU118 DV063 QA004 QK005 QK007 QK008 ZV044 DU055 XS013 ZV020 ZV502 ZV503 ZV504

5(5) Medverkan av företrädare för socialtjänst Mindfulness ZV509 DU032 Denna översikt är uppdaterad 2019-06-26: Iréne Eriksson, Klassifikationskoordinator Region Halland Cecilia Littorin, Utvecklingsstrateg, Region Halland