Fyra (prel.) aktörsscenarier Fyra olika sätt för värmemarknadens aktörer att hantera de sammansatta och komplexa problem som en hållbar utveckling innebär. Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09
Hållbar utveckling av värmemarknaden: - aktörernas hantering av energi-, miljö- och klimatmålen och vilka konsekvenser det får. Komplexa och sammansatta problem Inga enkla lösningar Beror på hur man uppfattar och formulerar problemen. Aldrig slutgiltigt lösta Inga rätt eller fel, bara bättre eller sämre. Omöjligt att mäta framgång objektivt Problem och lösningar har ofta en stark moralisk eller politisk dimension - Då är vi överens!
Strategier för att hantera denna typ av frågor Auktoritärt (t ex regering, domstol, myndighet) Någon bestämmer! + Minskar komplexiteten - Alla perspektiv kommer inte till tals Konkurrens (t ex på marknader). Olika sidor ställs mot varandra. + Tydlighet i olika åsikter - Konfrontation, gemensamt lärande försvåras Samarbete, dialog, förhandlingar, kompromisser. Engagera alla intressenter för en gemensam lösning. + Helhet, legitimitet - Omständligare process, kostsam, risk för beroenden
Fyra aktörsscenarier: Ökad reglering Ökad konkurrens Ökad samverkan Business as usual
Vilket aktörsscenario är bäst för? Den hållbara utvecklingen Dig och din roll/uppgift Ökad reglering Ökad samverkan Ökad konkurrens
Ökad reglering, dvs. att en eller flera offentliga aktörer (t.ex. staten, kommunerna) ges en överordnad roll att relativt detaljerat styra utvecklingen på värmemarknaden så att den blir långsiktigt hållbar. Kanske ökat offentligt ägande, men inte självklart. Stat och kommun kan även åstadkomma regleringen genom styrmedel och annan regelutformning. Exempel på möjlig detaljstyrning: att man som i Danmark föreskriver att en viss typ av bebyggelse ska värmas med fjärrvärme, medan andra områden värms med värmepump eller biobränsle. Man kan också tänka sig att oljeeldning och/eller elvärme (som inte innebär värmepump) regleras, eller t.o.m. förbjuds, från ett visst årtal. Vad gäller byggregler kan man exempelvis tänka sig tydligare och mer övervakade ombyggnadsregler. Viktigt att regleraren har kostnadseffektivitet för ögonen och regelverket baseras på en genomtänkt systemanalys. Det finns länder vars värmemarknader är mer reglerade än vår, exempelvis den danska, och vi kan därmed hämta erfarenheter till vår analys från dessa länder.
Ökad konkurrens, dvs. att marknadens aktörer ges allt större utrymme att konkurrera med varandra på värmemarknaden, och att stat och kommun endast anger ramvillkor för denna konkurrens. Utnyttjar generella styrmedel och litar mindre på sådan detaljreglering som förutsätts i föregående scenario. Exempel är marknadsstyrmedel, som utsläppsrätter och elcertifikat, samt skatter av olika slag, exempelvis koldioxidskatt och energiskatt. Byggregler görs mindre strikta och man lämnar till marknaden att finna lagom energianvändning. Eventuellt incitament till effektivisering genom att införa vita certifikat. Fastighetsägarna kan fritt välja den uppvärmning och de energiprestanda som man bedömer vara optimala, utifrån de styrmedel som tillämpas. Scenariot innebär (kanske) ett minskat offentligt ägande. Det är dock långt ifrån självklart; dock att ägandet inte används som ett medel för att driva energi- eller klimatpolitik, utan motiveras av affärsmässiga överväganden. Våra intervjuer ger intrycket: Det är en utveckling enligt detta scenario som idag präglar de flesta aktörernas bild av värmemarknadens framtida utveckling. Konkurrens är ett honnörsord. När det gäller reglering är det bristerna i de nuvarande regelverken som lyfts fram. Man efterlyser inte mer av reglering.
Ökat samarbete, dvs. att aktörerna, genom dialog, förhandlingar och kompromisser, gemensamt bestämmer om hur den hållbara utvecklingen skall drivas. Många (alla) intressenter engageras för en gemensam strategi. En samsyn skapas genom dialog och kompromisser mellan ett stort antal aktörer på värmemarknaden. Inte (bara) stat/kommun tar initiativen. I den mån det främjar samverkan kan också inrättas någon form av arena eller forum för samverkan, centralt och/eller lokalt. Detta kan ses som en önskvärd utveckling eftersom en samsyn ger trygghet om vad som gäller och vad som är bäst för olika delmarknader. Det finns dock nackdelar och risker med en sådan utveckling. En sådan risk är att vissa lösningar aldrig får chansen, då är risken stor att etablerade aktörer väger tungt och stänger andra ute. Det finns också en risk att frågor avgörs i slutna rum utan insyn. Ökad samverkan är något som lyfts fram i Värmemarknadsprojektets intervjuer. Det kan vara dialog, men det kan lika gärna vara något som sker på marknadsmässiga villkor eller kanske till och med tvingas fram med hjälp av reglering.
Business as usual, dvs. att dagens utveckling fortsätter och möjligen accentueras. Varje aktör och/eller aktörsgrupp bibehåller eller förstärker sin/sina hållbarhetssträvanden och mål, och de konflikter kring mål och åtgärder som uppstår hanteras på bästa sätt från gång till gång. Här finns inslag från alla tre scenarierna ovan, dvs. reglering, konkurrens och samverkan, på samma sätt som det gör på dagens värmemarknad. Ingen av dessa tre delar är dock domerande i detta scenario, så som vi antar att de är i de renodlade scenarierna ovan. Citat från de 30 intervjuerna, som ligger i linje med scenariot: Det klart viktigaste för fastighetsägaren är att det är varmt när det behöver vara varmt, leveranssäkerhet helt enkelt. På andra plats kommer värmepriset. Därefter, men betydligt längre ned, kommer miljöprestanda.
Marknadsdesign för elmarknaden NEPP-projektet analyserar fyra scenarier. Ökad reglering (Viss) återreglering av elmarknaden. Ökad central planering. En prissättning som I högre grad baseras på medelpriset. Konkurrens - Energy only Nuvarande marknadsmodell i Norden. Införs nu succesivt i övriga EU Nodprissättning en lokal samverkan En form av decentralisering av elmarknaden. Tar större hänsyn till lokala förutsättningar för produktion, nätkapacitet, efterfrågan. Kapacitetsmarknader En separat marknad som garanterar att det alltid finns tillräcklig kapacitet i elsystemet Är ett komplement till Energy only
Både kvalitativ och kvantitativ scenarioanalys Ökad reglering Ökad konkurrens Ökad samverkan Business as usual
Hur förhåller sig Aktörsscenarierna till Energiscenarierna? Ökad reglering Ökad konkurrens Ökad samverkan Business as usual Energisnålare hus Långsam utveckling Mer individuellt Kombinerade lösningar
Nettoenergibehov TWh/år 1 Långsam utveckling TWh/år 1 Energisnålare hus 0 0 90 90 80 70 60 50 40 30 20 0 36,8 37,2 36,8 36,3 35,2 28,8 27,0 26,2 25,3 23,6 24,6 23,1 22,2 21,0 18,9 1995 2012 2020 2030 2050 Lokaler, nybyggt 2013-2050 Flerbostadshus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nuvarande stock Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock 80 70 60 50 40 30 20 0 36,8 37,2 31,5 27,6 28,8 27,0 24,5 21,0 17,4 15,1 24,6 23,1 15,7 12,8 11,3 1995 2012 2020 2030 2050 Lokaler, nybyggt 2013-2050 Flerbostadshus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nuvarande stock Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock TWh/år 1 0 Mer individuellt 90 80 70 36,8 37,2 60 34,2 32,1 50 29,3 40 28,8 27,0 30 23,8 20 21,7 19,0 24,6 23,1 19,1 17,0 14,9 0 1995 2012 2020 2030 2050 Lokaler, nybyggt 2013-2050 Flerbostadshus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nuvarande stock Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock TWh/år 1 0 Kombinerade lösningar 90 80 70 36,8 37,2 60 35,3 33,7 50 31,4 40 28,8 27,0 24,7 30 23,0 20,6 20 24,6 23,1 20,3 18,6 16,6 0 1995 2012 2020 2030 2050 Lokaler, nybyggt 2013-2050 Flerbostadshus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nuvarande stock Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock
Bostäder och lokaler värmeanvändning per uppvärmningsslag TWh/år 1 Långsam utveckling TWh/år 1 Energisnålare hus 0 0 90 80 70 60 50 40 19,0 22,8 8,5 8,4 8,4 11,4,1 8,6 18,7 19,9 21,3 8,4 5,6 24,7 Olja+gas Biobränsle El Värmepump Fjärrvärme 90 80 70 60 50 40 19,0 6,0 22,8 5,3 8,5 11,4 18,7 7,1 8,3 16,6 6,3 5,7 6,3 3,8 15,7 16,5 Olja+gas Biobränsle El Värmepump Fjärrvärme 30 20 37,1 46,6 47,9 48,7 50,4 30 20 37,1 46,6 37,3 33,2 31,8 0 1995 2012 2020 2030 2050 0 1995 2012 2020 2030 2050 TWh/år 1 Mer individuellt TWh/år 1 Kombinerade lösningar 0 0 90 90 80 70 60 50 40 30 20 19,0 6,0 22,8 5,3 37,1 8,5 11,4 18,7 46,6 8,4 9,2 21,3 38,6 8,8 7,5 24,5 33,0 9,5 4,7 28,8 26,6 Övrigt Olja+gas Biobränsle El Värmepump Fjärrvärme 80 70 60 50 40 30 20 19,0 6,0 22,8 5,3 37,1 8,5 11,4 18,7 46,6 8,7 9,1,0 9,6 7,9 5,0 20,2 21,9 24,3 42,4 39,6 36,5 Övrigt Olja+gas Biobränsle El Värmepump Fjärrvärme 0 1995 2012 2020 2030 2050 0 1995 2012 2020 2030 2050
www.varmemarknad.se