Hudiksvall 20131003
} Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.
} Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem
} Lindrar smärta och andra plågsamma symtom } Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process } Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden } Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård
} erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet } tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rödgivande samtal. } befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse.
} är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsamman med terapier som syftar till att förlänga livet, som cytostatika eller strålbehandling. Palliativ vård omfattar sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hans om plågsamma symtom och komplikationer.
} Jag har rätt att bli behandlad som en levande människa fram till min död. } Jag har rätt att få behålla mitt hopp, oavsett om målet för det ändrar sig. } Jag har rätt att få ge uttryck för mina känslor om min förestående död på mitt eget sätt. } Jag har rätt att delta i beslut ang min vård. } Jag har rätt att få ärliga svar på mina frågor. } Jag har rätt att få dö i frid och med värdighet.
Smärta >70 % Fatigue >70 % Matleda >50 % Oro, ångest 30 50 % Nedstämdhet 39 % Förstoppning 37 % Dyspne 35 % Illamående 31 %
Smärta 30 70 % Andnöd 40 50 % Aptitlöshet 55 % Trötthet 90 % Fått livsförlängande 11 % åtgärder, fast de inte ville
} Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse, som orsakas av manifest eller hotande vävnadsskada eller som av patienten tolkas i dessa termer. IASP (International Association for the Study of Pain)
Smärtbeteende Lidande Smärta Nociception
50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 18-44 45-64 65-84 Män Kvinnor
} Skadad vävnad } Ryggmärgen } Thalamus } Hjärnbarken
} Skadad vävnad } Ryggmärgen } Mediala thalamus } Limbiska systemet } Känslor (dödsångest mm)
} Nociceptiv } Neuropatisk } Psykogen
} Fria nervändslut } I all somatisk vävnad olika mycket. I hornhinnan hög täthet } I vissa viscera få nociceptorer, lever, njure, hjärna men i stället hög koncentration i omgivande kapsel eller hinnor
} Smärta framkallad av vävnadsskada, som aktiverar nociceptorer } Kan drabba somatiska eller viscerala strukturer
} Mekaniska stimuli } Vissa kemiska ämnen } Värme, kyla } Tänjning } Ischemi } inflammation
} Smärttillstånd, som uppkommer på grund av skada i det perifera eller centrala nervsystemet } Diskbråck, postherpetisk neuralgi, direkt nervpåverkan av t ex tumörväxt, diabetisk neuropati
} ta reda på om patienten har ont och vilken betydelse smärtan har } Analysera smärtans innehåll och bakgrund } Ta hänsyn till patientens individuella behov vid val av läkemedel och doser, doseringsintervall eller annan behandling } Kontinuerligt följa upp behandlingen } Ge känslomässigt stöd till patienten och de närstående } Utnyttja kompletterande smärtexpertis vb
} Äldre kvinnor utan socialt nätverk } Människor med kognitiva nedsättningar } Pat med hjärtsvikt- långdraget sjukdomsförlopp utan någon tydlig brytpunkt } Pat med KOL stort vårdbehov } Pat med stroke - > 50 % smärta, otillräcklig information till närstående
} Lokalisation } Karaktär } Intensitet } Tidsmässiga förhållanden } Påverkan av familjemässiga, sociala och arbetsmässiga relationer
} VAS-skattning } Verbala kategoriskalor ingen smärta, lätt smärta, måttlig smärta, svår smärta } Bedömning av smärtans konsekvenser
} Undanröja orsaken } Farmakologisk } Radioterapi
} Oklar mekanism, möjligen central? } Biverkningar: svettningar, stora tabletter } Vid överdosering : allvarlig leverskada. Kan förekomma redan vid relativt låg dos, 8 12 g
} Verkningsmekanism : Blockerar cyklooxygenas 1 och 2 } Biverkningar : dyspepsi, blodtrycksstegring, vätskeretention, hjärtinsuff, obstruktiva lungbesvär, ökad blödningsrisk mm mm
} Innebär frisättning av algogener, som t ex prostaglandiner, substans P, serotonin, cytokiner, leukotriener mm mm
} Kodein omvandlas till liten del till morfin } Dextropropoxifen - syntetisk opioid. Överdosering ger hjärtarytmier och andningsdepression. } Tramadol hämmar serotonin och noradrenalinåterupptag
} Morfin } Hydromorfon } OxyCodon } Fentanyl } Ketobemidon } Metadon
} Biotillgänglighet po 35 %. Halvera den po dosen vid övergång till sk tillförsel } Ställs in med kortverkande preparat. Vid lagom dos övergång till långverkande preparat. } Bör ges po i första hand, i andra hand sk } Behandla alltid förstoppning, vb illamående
} Andningsdepression } Förstoppning } Illamående } Trötthet } Kognitiv dysfunktion
} Använd alltid tarmstimulerande medel från första dagen } Dela gärna upp Laxoberaldosen x 2 (mindre knipsmärtor) } Om smörjande medel behövs: Paraffinemulsion 20 30 ml 2-3 } Relistor, 0,4 0,6 ml } Targiniq (oxycodon + naloxon)
} Vanligt vid insättande av opioider, mest för uppegående patienter (rörelseutlöst) } Klingar ofta av efter ca 2 veckor } Gärna profylax initialt, t ex Postafen eller Amosyt
} Allmänt obehag } Rastlöshet } Inre oro } Tremor } Ångest } Muskelspänningar } Hjärtklappning } Svettningar } Diarre } Vadkramp } Gäspningar } Nysningar } Frossa
} En övergående försämring av smärta som sker mot bakgrund av i övrigt kontrollerad, ihållande smärta } Kommer snabbt, varar relativt kort tid } Spontan eller händelserelaterad, t ex procedursmärta } Stor inverkan på livskvalitet immobiliserande, psykosocial påverkan
} Smärtan sätter in mot slutet av behandlingsintervallet } Den lindras av den nya dosen } Här bör dosen ökas alternativt intervallet minskas
} Uppkommer på grund av skada i det perifera eller centrala nervsystemet, nervinklämning eller direkt nervpåverkan (inflammation) } Diskbråck, postherpetisk smärta, direkt nervpåverkan av tumörväxt } Ofta utstrålning samt känselnedsättning eller annan nervpåverkan
} Ofta sämre effekt av opioider, prova ev Metadon } Kortison, Betapred 8 mg x 2 } Pröva antidepressiva, tex tricyklika (tryptizol) eller SSRI, gärna med noradrenerg effekt } Antiepileptika (Tegretol) } Gabapentin, pregabapentin ketamin } Ortopedisk kirurgi vid kotfrakturer } Palexia
} Skelettmetastaser smärtfrihet ca 60 70 % } Tidig effekt vid myelom, lymfom, leukemier } Fördröjd effekt vid prostata- och njurcancer
Smärttyp Ursprung Kliniska karaktäristiska Somatisk -ytlig Hud, slemhinna Vällokaliserad, intensiv, palp.öm, sekundär hyperalgesi, rörelserelation -djup Muskler, fascior, senor skelett Rel. vällokal, intensiv, dov, palp.öm, radierande, ev refererad, aktivitetsrelation
Smärttyp Ursprung Kliniska karaktäristika Visceral -kontinuerlig -intermittent Viss visceral vävnad, organkapslar, mesenterium Intestinal/urogenital obstruktion eller spasm Djup, ofta svårlokaliserad, autonoma och somatiska reflexer, refererad smärta Spontant intervallmönster, hög intensitet, referead smärta
Smärttyp Ursprung Kliniska karaktäristika Neuropatisk -kontinuerlig Perifer nerv, plexus, nervrot, CNS -intermittent Perifer nerv, plexus, nervrot, CNS Utstrålande med neuroanatomiskt korrelerbar utbredning, känselförändringar, övriga neurologiska bortfall Paroxysmal lancinerande smärta, ibland relaterat till rörelse eller kroppsläge
} Minskar inflammation } Minskar ödem } Minskar spontan nervpolarisering
} Mot smärta } Mot illamående } Mot andfåddhet } Mot dålig aptit } Mot trötthet } Mot klåda } Mmmm
Ett ord som en människa fäster sig vid Kan verka i oberäknelig tid Det kan framkalla glädje vid livets slut Det kan väcka obehag livet ut Ja, det påverkar livet på jorden Så slarva inte med orden!
} Respektera människans autonomi och integritet } Känna till den andra människans föreställningar, förhoppningar, farhågor och egna ställningstagande
} Lyssna } Var lyhörd } Öppenhet bortse i möjligaste mån av egna attityder och värderingar } Finn problemets kärna } Erkänn och ge utrymme för känslor } Bygg på de positiva resurser patienten har } Informera om det vi som vårdare vet och har kunskaper om
} Förberedelse } Förmedlande av information } Bemötande av reaktioner
} Svårt sjuka oroas inte av samtal som de själva kan styra } Hur långt har jag kvar att leva? } Kommer jag att dö av det här?
}.att på ett meningsfullt och personligt sätt återberätta minnen från gamla tider i en öppen och tillåtande atmosfär, helt enkelt tänka högt om gamla tider. (Gynnerstedt och Schartau) } En berättelse som bygger på personens eget liv där den som berättar presentera som berättelsens subjekt och själv definierar vad som ska och inte ska tas med i berättelsen.
Hopp } God coping } Förbättrar livskvalitet Hopplöshet } Associerat till depression } Självmordstankar } Negativa förändringar av hälsan
} Att bli frisk } Att leva så normalt som möjligt } Bra relationer till sig själv (även som sjuk) och till andra viktiga människor } Att försonas genom att förbereda döden och genom att summera sitt liv (Eva Benzein)
} Verklighetsförankring } Trygghet kunskap, närhet, respekt } Obehagslindring } Känslornas tillåtelse } språk
} Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera.
} Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill beundras av den andra istället för att hjälpa henne } All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa