Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog



Relevanta dokument
NILS ESS Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

VALKMAN Värde- och kunsskapsbaserade scenarier för hållbart brukande av skogslandskapet

NILS ESS. Rapport januari Matematisk modell kartlägger och mäter dagens och framtidens ekosystemtjänster

Skogliga grunddata Vägen framåt

Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog

NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet

Inventeringen har utförts av Erics BioJobtjänst Eric Andersson Tel , Vintermyrvägen 3, Umeå e-post:

Contortatallen i Sverige

Vad kan fjärranalystekniken bidra med?

Referens Jordbruksverket Lisa Karlsson, växt- och miljöavdelningen

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden a multi-scale approach. Historiska källmaterial

Distribution av skogliga grunddata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet

Sammanfattning av Konferensen i Renbruksplan VILHELMINA 8-9 OKTOBER

Skogliga skattningar från laserdata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Metodik för skattning av skogliga variabler

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Metodik för skattning av skogliga variabler

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2014

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje norra ÄFO 2014

Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska. CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU

Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå

Grön översiktsplan Vilhelmina kommun

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

SKRÄPJAKT I TROLLSKOGEN 18 APRIL -2011

Grönt kuvert. Skapad: Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2

PM: Metodik för övervakning av myrexploatering i LillNILS

Vilka fågelarter förekommer här?

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Metodik för skattning av skogliga variabler

Slutrapport. Utökad samordning av landskapsövervakning och uppföljning av Natura 2000 fortsättningsprojekt Sammanställd av arbetsgruppen:

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala

Kronviltprojektet i Kolmården

Älgförvaltningsområden i Jämtlands län

Eftersom vi människor tenderar att bosätta oss

PM: Gräsmarkernas gröna infrastruktur i jordbrukslandskapet

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN

Nationell skogliga skattningar från laserdata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Vegetationskartan över fjällen och Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) som underlag för Natura 2000.

Hur du laddar ner skogliga grunddata samt information om kartprodukterna

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

Spillningsinventering ett sätt att skatta tätheten av lokala klövviltstammar. G Glöersen, H Johansson

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning

Ett rikt växt- och djurliv

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Metodutveckling för datainsamling i NILS landskapsruta

Övervakning av biologisk mångfald och friluftsliv i tätorter en metodstudie

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Ny lagstiftning: Huvudsakliga

Bara naturlig försurning. Bilaga 2. Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken

Förord. Umeå i februari Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Viltvårdsnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten

Preliminär rapport om populationsutveckling och storlek av brunbjörn i Sverige, 2004

NATURINVENTERING SKUTHAMN

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturreservatet Rosfors bruk

Offertunderlag Webbportal NILS

Viltinventeringar och viltforskning

Platser för rovdjursturism?

NV (6) UTVÄRDERING AV NILS NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE JANUARI 2012

Analys och rapport. Undersökningen Hur mår djuren som ger oss vår mat? 8 februari 2010

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)

Policy Brief Nummer 2012:1

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge,

Planhandling Detaljplan för HÅKANSÖN 60:1 MFL Piteå kommun, Norrbottens län

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm

GIS och Realtids-GPS på renar Renens habitatanvändning i brukad skog - två vintersäsonger i Vilhelmina Norra Sameby

Naturen till din tjänst

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Födoval hos kronhjort. Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003

Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län

Naturvärdeskarta

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Kan vi återskapa naturvärden?

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA?

Skogsskador i Region Nord året 2013

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Transkript:

Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog Grzegorz Mikusiński & Johan Svensson, SLU Henrik Hedenås, Sven Adler, Per Sandström, Malgorzata Blicharska, Stefan Sandström, Marcus Hedblom, David Wardle, Anders Esselin Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog

Projektets huvudmål Att utvärdera terrestra ekosystemtjänster i fjällområdet och det boreala skogslandskapet med hjälp av data från NILS, annan miljöövervakningsdata och annan tillgänglig data Att i två fallstudier förmedla information om och skattningar av ekosystemtjänster till beslutsfattande Renskötsel som markanvändning och som bärare av ekosystemtjänster Ekosystemtjänster som indikatorer i miljömålet Storslagen fjällmiljö

Adaptiv övervakning Projektmodell NILS variabler (annan miljöövervakning) Expertgrupp: litteraturmodeller Socio-kulturell data Kompletterande data, etc. Ekosystemfunktioner Expertgrupp: look-up tabell Expertgrupp: Uppskalning Expertgrupp: Miljöövervakning Ekosystemtjänster Adaptiv förvaltning Stöd för beslutsfattande

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Provyta 25 km 2 ruta Flygbildstolkning 1 km 2 ruta - Polygoner - Linjer - Punkter 10 9 7 8 6 4 3 5 2 1 10 geografiska strata 631 provytor Fältinventering 1 km 2 ruta - Cirkelprovytor - Inventeringslinjer Cirkelprovytor - 20 m radie - 10 m radie - 3,5 m radie - 0,28 m radie

NILS 356 variabler i olika geografiska skalor

Utöver NILS variabler Kompletterande data Meteorologiska data Riksskogstaxeringen Terrester habitatuppföljning Kartskikt NILS fältfotografier Fornsök Renbruksplan Ren- och älgpositioner Data för att skala upp Satellitbilder Laserdata Svensk marktäckedata

Två fallstudier 1. Renskötsel som markanvändning och som bärare av ekosystemtjänster Renbruksplaner Landskapsplanering Renbruksplaner Samråd Sex samebyar 1. 2. 2. Ekosystemtjänster som indikatorer för miljömålet Storslagen fjällmiljö NILS data 2003 2012 Fyra fjällän 278 NILS-rutor 145 NILS-rutor

NILS-data, ekosystemtjänster och indikatorer Några exempel från look-up table CICES ESS kategorier Ekosystemtjänster Indikatorer Data i NILS Försörjande Livsmedel från renar Areal av lavrika habitat Sammanhängande landskap Täckning av marklav Fördelning av habitattyper Reglerande och upprätthållande Fluvial flödesreglering Mängd naturliga vattendrag Mängd påverkade vattendrag Förekomst och typ av strandvegetation Påverkan Kulturella Estetiska värden Landskapsdiversitet Storslagenhet i fjällmiljö Fördelning av habitattyper NILS fältfotografier

Storslagen fjällmiljö NILS data Total areal [milj. ha] Krontäckning [%] Utvärdering av NILS data i fjällen H. Hedenås, P. Christensen och J Svensson i samarbete med Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 Areal fjälltyp är konstant Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skoglig resurshushållning SE 901 83 UMEÅ Arbetsrapport 2014 1.5 1.0 0.5 0.0 Kalfjäll Fjällbjörk Fjällbarr Imp 60 Trädtäckning ökar på kalfjäll och minskar i fjällbarrskog 50 40 30 20 10 0 Kalfjäll Fjällbjörk Fjällbarr Imp

Number of articles Kulturella ekosystemtjänster - Litteratursammanställning 30 25 20 15 10 5 0 Other (examples): Symbolic Livelihood Cultural diversity Festivals Tradition Ceremony Contact with nature Bird-watching Photography Angler satisfaction Cultural fulfilment Psychological benefits Existence value Beach use Traditional use Social relations Access to resources for meaningful occupation Ecosystem as unifying element of cultures

NILS fältfotografier Ca 7 000 foton från ca 1 700 systematiska nedslag i fjällen

Storslagen fjällmiljö? 10,0 8,0 Vad tycker du karaktäriserar en storslagen fjällmiljö? Jag tycker "storslagen fjällmiljö" är helt ogripbart som begrepp. Storslagen för vem blir en huvudsak och på vilket sätt blir en annan. Om ett landskap blir mer storslaget om där ingår mycket/lite tall eller djur eller 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0

Storslagen fjällmiljö? I vilken utsträckning tycker du att fotot fångar begreppet storslagen fjällmiljö? 1. 2. 8 6 4 2 3. 4. 0 1 2 3 4 BILD 1 BILD 2 BILD 3 BILD 4

Renskötsel lavrik skogsmark i norra Sverige Sandström et al. in prep. Data från Riksskogstaxeringen. Sandström et al. In prep.

Renskötsel lavrik skogsmark i norra Sverige Sandström et al. in prep. Data från Riksskogstaxeringen. Sandström et al. In prep.

Modell för uppskalning lavrik skogsmark SMD klass 43: Barrskog på lavmark SMD43 täcker 400 NILS provytor, varav 269 med renlav registrerat Modellresultat Adler et al. in prep.

Modell för uppskalning lavrik skogsmark Adler et al. in prep.

Fälttest av modellen

Fälttest av modellen 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0

Test områden: Mjösjö - Vännäs

Alla dessa miljöövervakningsdata och andra tillgängliga data en möjlighet att konkretisera, och skatta, ekosystemtjänster! Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog