Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar

Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska förbättras och skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper ska minska. mål som tillkommer 2015 Segregationen ska brytas och samhörigheten i staden stärkas. 2

Göteborgs arbete tidsplan 2013 KS utsåg Social resursnämnd till processägare Styrgrupp och ledningsgrupp tillsattes 2014 Introduktionsmaterial publicerades Del och huvudrapport publicerades Mobiliseringskonferens Workshops - identifiera åtgärdsområden - prioritera bland de 30 förslagen 2015 Spridning av huvudrapport Arbetet med åtgärdsförslagen börjar inom förvaltningar och bolag Strategi för processägarskapet 2015 2020 tas fram Profilfrågor för Hela staden socialt hållbar tas fram 3

Huvudrapport 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa mellan göteborgare och mellan områden i Göteborg

Huvudrapporten 2014 Kombinerar dagens statistik med dagens kunskap ett verktyg bland många Är en fördjupande beskrivning av skillnaderna Lämnar 30 förslag och 130 exempel på hur staden kan arbeta för att minska skillnaderna Rapporten berör frågor som: Utbildning, ekonomiska förutsättningar, sociala relationer, sammanhållning, trygghet, delaktighet, levnadsvanor, boende, närmiljö, arbetsliv, det sociala trygghetssystemet 5

Vem vinner på minskade skillnader? Sammantaget säger forskningen att minskade skillnader bidrar till: Höjd livskvalitet och bättre hälsa för alla Mindre polarisering och segregation Människor kan lättare uppnå sin fulla potential Minskad oro, otrygghet och kriminalitet Ett mer sammanhållet samhälle Ökad framtidstro och känsla av tillhörighet Ökad tillit mellan människor och samhällsinstitutioner Större öppenhet i samhället Ökade förutsättningar för ekonomisk tillväxt 6

Alla vinner på en mer jämlik stad De gemensamma resurserna kan användas till annat än att motverka de negativa effekterna av stora skillnader!

Utgångspunkt sociala gradienten 8

30 2 3 1 Angered 1. Östra Angered 2. Norra Angered Askim-Frölunda-Högsbo 16. Nya Högsbo 17. Nya Frölunda 4 3. Centrala Angered 4. Södra Angered 18. Stora Askim Västra Göteborg 22 23 24 19 25 14 15 20 29 16 26 27 13 17 28 11 12 6 7 9 10 5 8 Östra Göteborg 5. Bergsjön 6. Kortedala 7. Gamlestaden/Utby Örgryte-Härlanda 8. Stora Delsjökroken 9. Stora Bagaren 10. Stora Sigfridsplan Centrum 11. Norra Centrum 19. Södra Västkusten 20. Centrala Tynnered 21. Södra Skärgården Västra Hisingen 22. Torslanda 23. Västra Biskopsgården 24. Östra Biskopsgården Lundby 25. Kärrdalen/Slättadamm 26. Centrala Lundby 21 18 12. Södra Centrum Majorna-Linné 13. Linnéplatsen 27. Norra Älvstranden Norra Hisingen 28. Litteraturstråket 14. Stigbergstorget 29. Tuve 15. Mariaplan 30. Övre Hisingen 9

Dubbelt utsatta grupper Personer med låg socioekonomisk position Personer som är arbetslösa Personer med kort utbildning Personer med långvarigt försörjningsstöd Personer som är långtidssjukskrivna Personer med funktionsnedsättning Personer som är födda utomlands eller med utländsk bakgrund Personer som tillhör de svenska minoriteterna Personer med HBTQ-identitet Ensamstående föräldrar med barn särskilt ensamstående kvinnor med barn Föräldrar med kort utbildning Föräldrar med utländsk bakgrund Barn som kommit till Sverige efter skolstartsåldern 10

Makt Kontroll Resurser

Förväntad medellivslängd Kortast för kvinnor i Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan. Längst i Stora Sigfridsplan. Kortast för män i Bergsjön, Mariaplan och Kortedala. Längst i Stora Askim. 12

Förväntad medellivslängd män 84,0 83,3 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 74,2 72,0 70,0 68,0 Bergsjön Mariaplan Kortedala Västra Biskopsgården Centrala Lundby Norra Angered Gamlestaden/Utby Östra Biskopsgården Centrala Angered Nya Frölunda Södra Angered Stigbergstorget Centrala Tynnered Nya Högsbo Litteraturstråket Södra Centrum Övre Hisingen Medellivslängd - män Kärrdalen/Slättadamm Linnéplatsen Stora Delsjökroken Östra Angered Stora Bagaren Norra Centrum Södra Skärgården Tuve Norra Älvstranden Torslanda Stora Sigfridsplan Södra Västkusten Stora Askim 13

Förväntad medellivslängd kvinnor 88,0 86,6 86,0 84,0 82,0 80,0 79,1 78,0 76,0 74,0 Stora Sigfridsplan Södra Skärgården Stora Askim Norra Älvstranden Östra Angered Södra Västkusten Norra Centrum Torslanda Kärrdalen/Slättadamm Södra Centrum Stora Delsjökroken Linnéplatsen Litteraturstråket Nya Högsbo Östra Biskopsgården Nya Frölunda Stora Bagaren Centrala Tynnered Stigbergstorget Tuve Gamlestaden/Utby Södra Angered Övre Hisingen Kortedala Centrala Angered Västra Biskopsgården Centrala Lundby Mariaplan Norra Angered Bergsjön Medellivslängd - kvinnor 14

Medelinkomst utifrån förvärvsinkomst 700 000 600 000 1992 2011 2011: Långedrag 639 000 kr 1992: Långedrag 325 200 kr 500 000 400 000 Hovås Stigberget 300 000 200 000 100 000 0 2011: Östra Bergsjön 128 200 kr 1992: Hjällbo 138 300 kr Primärområden I Hovås är kvinnornas medelinkomst 47 procent av männens medelinkomst. I Stigberget är kvinnornas medelinkomst 87 procent av männens medelinkomst. Det är stadens största respektive minsta skillnader mellan könen. Jämförelse av medelinkomsten baserad på förvärvsinkomst oavsett kön (25-64 år) för 1992 och 2011 uppdelat efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde. 15

Medelinkomst utifrån förvärvsinkomst 700 000 600 000 1992 2011 2011: Långedrag 639 000 kr 1992: Långedrag 325 200 kr 500 000 400 000 Hovås Stigberget 300 000 200 000 100 000 0 2011: Östra Bergsjön 128 200 kr 1992: Hjällbo 138 300 kr Primärområden I Hovås är kvinnornas medelinkomst 47 procent av männens medelinkomst. I Stigberget är kvinnornas medelinkomst 87 procent av männens medelinkomst. Det är stadens största respektive minsta skillnader mellan könen. Jämförelse av medelinkomsten baserad på förvärvsinkomst oavsett kön (25-64 år) för 1992 och 2011 uppdelat efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde. 16

Risk för fattigdom låg ekonomisk standard 70% Under 60% av medianen 60% Högst andel: Östra Bergsjön 60 % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lägst andel: Björlanda 2 % Primärområden Ett relativt fattigdomsmått. 60 procent av medianinkomsten motsvarar 111 300 kr eller lägre. Andel (%) barnhushåll med disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60 procent av medianinkomsten (per konsumtionsenhet) för samtliga hushåll i Göteborg, uppdelat efter primärområde 2011. 17

Andel barn i hushåll med långvarigt försörjningsstöd 25,0% Andel barn som ingår i ett hushåll med långvarigt försörjningsstöd 22,5% 20,0% 15,0% 10,0% Ett absolut fattigdomsmått. 5,0% 0,0% 0,0% 0,5% Långvarigt försörjningsstöd är att erhålla stödet i 10 månader eller längre. Södra Angered Nya Frölunda Norra Angered Västra Biskopsgården Centrala Tynnered Kortedala Centrala Angered Litteraturstråket Östra Biskopsgården Centrala Lundby Tuve Nya Högsbo Stora Delsjökroken Södra Centrum Stora Bagaren Kärrdalen/Slättadamm Mariaplan Stigbergstorget Norra Centrum Gamlestaden/Utby Övre Hisingen Norra Älvstranden Linnéplatsen Torslanda Södra Skärgården Södra Västkusten Stora Askim Stora Sigfridsplan Östra Angered Andel (%) barn som ingår i ett hushåll med långvarigt (> 10 månader) ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) uppdelat efter mellanområden, 2012. Uppgifterna är avrundande till närmaste halva procent. 18

Eftergymnasial utbildningsnivå 80 70 2011: Änggården 74 % 1992: Änggården 68 % 60 50 40 30 20 10 0 2011: Gårdstensberget 23 % 1992: Norra Biskopsgården 7 % Primärområden 1992 2012 Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde. Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden tagits bort. 19

Gymnasiebehörighet 100 99 100 90 90 93 80 70 80 70 80 60 61 60 50 50 49 40 40 30 30 20 20 10 10 0 Bergsjön Södra Angered Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården Norra Angered Centrala Lundby Kortedala Centrala Angered Nya Frölunda Centrala Tynnered Kärrdalen/Slättadamm Litteraturstråket Mariaplan Övre Hisingen Tuve Nya Högsbo Stora Delsjökroken Gamlestaden/Utby Stigbergstorget Norra Centrum Östra Angered Torslanda Södra Skärgården Norra Älvstranden Södra Centrum Stora Bagaren Stora Askim Linnéplatsen Södra Västkusten Stora Sigfridsplan 0 Föräldrarnas utbildningsnivå Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Gymnasiebehörighet utifrån boendeområde, oavsett kön 20

Långtidsarbetslöshet 8,0% 7,0% 7% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,5% 0,0% Bergsjön Södra Angered Västra Biskopsgården Norra Angered Kortedala Centrala Tynnered Nya Frölunda Östra Biskopsgården Centrala Angered Litteraturstråket Centrala Lundby Gamlestaden/Utby Nya Högsbo Mariaplan Stigbergstorget Tuve Stora Delsjökroken Kärrdalen/Slättadamm Södra Centrum Norra Centrum Stora Bagaren Linnéplatsen Östra Angered Stora Sigfridsplan Stora Askim Övre Hisingen Södra Västkusten Norra Älvstranden Torslanda Södra Skärgården Öppet långtidsarbetslösa 21

Mellanmänsklig tillit 60% 60% 50% 50% 50% 40% 30% 40% 30% 36% 30% 20% 10% 0% 11% Södra Västkusten Södra Skärgården Stora Sigfridsplan Torslanda Linnéplatsen Stora Askim Mariaplan Stigbergstorget Stora Bagaren Södra Centrum Östra Angered Norra Älvstranden Norra Centrum Stora Delsjökroken Övre Hisingen Kärrdalen/Slättadamm Nya Högsbo Tuve Gamlestaden/Utby Centrala Lundby Litteraturstråket Centrala Angered Östra Biskopsgården Centrala Tynnered Kortedala Nya Frölunda Västra Biskopsgården Bergsjön Södra Angered 20% 10% 0% -10% Norra Angered 17% 2010-2014 Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning Lågt tillit till andra människor (socialt kapital) Andel (%) vuxna (30 64 år) som upplever låg tillit till andra människor, uppdelat efter mellanområde (2006 2014). 22

Social isolering 30% 30% 25% 25% 25% 20% 20% 18% 15% 15% 10% 10% 7% 5% 1% 5% 2% 0% Bergsjön Norra Angered Västra Biskopsgården Kortedala Nya Frölunda Centrala Tynnered Östra Biskopsgården Centrala Angered Litteraturstråket Centrala Lundby Norra Älvstranden Kärrdalen/Slättadamm Tuve Stora Delsjökroken Övre Hisingen Gamlestaden/Utby Mariaplan Nya Högsbo Östra Angered Stora Bagaren Stigbergstorget Södra Skärgården Torslanda Södra Centrum Södra Västkusten Stora Askim Norra Centrum Stora Sigfridsplan Linnéplatsen 0% Södra Angered 2010-2014 Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning Social isolering 23

Social isolering tidstrend 20% 18% 18% 16% 15% 14% 12% 12% 10% 8% 7% 6% 5% 5% 4% 2% 0% 2% 2% 2004-2006 2007-2009 2010-2014 2% Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning Andel (%) vuxna (30 64 år) som bedöms vara socialt isolerade uppdelat efter utbildningsnivå (2004 2014) 24

Barn som vill flytta från sitt område 30% 25% 20% 15% 10% 5% % Skolgrupp 1 - låg socioekonomisk status Skolgrupp 2 - medellåg socioekonomisk status Skolgrupp 3 - medelhög socioekonomisk status Skolgrupp 4 - hög socioekonomisk status Vill flytta så fort som möjligt från mitt område 25

Självskattad god hälsa 90% 80% 84% 90% 80% 72% 81% 70% 70% 62% 60% 53% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 0% Stora Sigfridsplan Södra Västkusten Stora Askim Linnéplatsen Norra Centrum Torslanda Södra Skärgården Norra Älvstranden Stora Bagaren Södra Centrum Mariaplan Gamlestaden/Utby Stigbergstorget Övre Hisingen Nya Högsbo Stora Delsjökroken Kärrdalen/Slättadamm Östra Angered Tuve Litteraturstråket Centrala Lundby Centrala Tynnered Centrala Angered Östra Biskopsgården Kortedala Norra Angered Bergsjön Västra Biskopsgården Södra Angered Nya Frölunda Självskattad god hälsa 10% 0% 2010-2014 Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning 26

Kariesfria 6-åringar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Torslanda Nya Askim Södra Västkusten Norra Älvstranden Stora Bagaren Södra Skärgården Linnéplatsen Stora Sigfridsplan Stora Delsjökroken Övre Hisingen Kärrdalen/Slättadamm Östra Angered Stigbergstorget Norra Centrum Nya Högsbo Södra Centrum Mariaplan Gamlestaden/Utby Centrala Lundby Tuve Litteraturstråket Östra Biskopsgården Centrala Tynnered Kortedala Centrala Angered Nya Frölunda Västra Biskopsgården Norra Angered Södra Angered Bergsjön Kariesfria 6-åringar 2010-2013 27

Socioekonomi, livsvillkor och hälsa i Göteborg Södra Västkusten Medelinkomst 442 000 kr Bergsjön Medelinkomst 143 000 kr Lång eftergymnasial utbildning 45% Lång eftergymnasial utbildning 14% Valdeltagande 89% Valdeltagande 57% Förvärvsfrekvens 88% Förvärvsfrekvens 45% God Hälsa 80% God Hälsa 58% 12% Förgymnasial utbildningsnivå 35% Förgymnasial utbildningsnivå 14% Lågt socialt kapital 45% Lågt socialt kapital 3% Arbetslöshet 16% Arbetslöshet 13% Nedsatt psykiskt välbefinnande 28% Nedsatt psykiskt välbefinnande 28

Sämre livsvillkor och hälsa Att bara rikta in sig till de mest utsatta kommer inte att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. Bättre livsvillkor och hälsa Generella insatser som vänder sig till alla men som ges i större doser till dem med störst behov är ett effektiv arbetssätt Hög status Låg status 29

Vad rapporten visar Vi ser skillnader både mellan grupper av göteborgare och mellan geografiska områden. Göteborgarnas livsvillkor och hälsa har förbättrats de senaste decennierna men klyftorna har ökat. Eftersom skillnaderna följer den socioekonomiska statusen och staden är socioekonomiskt segregerad förstärks skillnaderna mellan grupper när geografi studeras. Problematiken med stora skillnader är inte reserverat till vissa områden. Alla stadsdelar har skillnader! Vi måste arbeta med hela Göteborg. 30

Möjliga vägar framåt Sammanställning av åtgärdsförslag för att minska skillnader i livsvillkor och hälsa

Att jobba effektiv och hållbart Gemensamma tidiga, generella och långsiktiga insatser.

Fyra fokusområden 1. Ge varje barn en god start i livet 2. Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren 3. Skapa förutsättningar för arbete 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen För ett framgångsrikt och genomförbart arbete behövs även: Strukturella och övergripande förutsättningar 33

30 förslag, 130 exempel Återkommande budskapet från forskningen är att det behövs många olika åtgärder på många olika områden för att uppnå en helhet som sammantaget minskar skillnaderna. Därför behövs breda, långsiktiga åtgärder på flera nivåer och med inblandning av många olika aktörer. Viktigt att utgå från vad som är beprövade erfarenheter. Fokus ligger vid att förbättra de dagliga livsvillkoren för göteborgarna genom att göra mer och göra bättre! 34

Vilka kommer få framtida problem? 35

Nå alla, några eller endast några få 36

Strukturella och övergripande förutsättningar Organisera för hållbar styrning och ledning Gör ekonomiska beräkningar och satsa på sociala investeringar Bedöm konsekvenser för skillnader i hälsa i samband med beslutsfattande Integrera uppföljning av skillnader i livsvillkor och hälsa i organisationens ordinarie system för uppföljning och analys Arbeta aktivt med kunskapsallianser Främja den sociala sammanhållningen i staden 37

Betrakta hälsan som en investering 38

Ge varje barn en god start i livet Se till att hälsofrämjande arenor för barn och föräldrar håller hög och likvärdig kvalitet Tillhandahålla likvärdig barnomsorg och förskolor av hög kvalitet till alla Vidta åtgärder för att minska antalet barn som lever ekonomiskt utsatt Motverka avhysningar och vräkningar av barnfamiljer 39

Tidiga insatser är mest lönsamma 40

Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren Vidta åtgärder som stärker skolans likvärdighet Förhindra elevers skolavhopp Utveckla skolans samarbete med föräldrarna Utföra ett hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan Främja en likvärdig elevhälsovård Organisera och planera för elevers delaktighet och inflytande Arbeta aktivt för att främja en blandad elevsammansättning Vidta åtgärder som främjar barns lärande Erbjud alla barn tillgängliga kultur- och fritidsaktiviteter 41

Skapa förutsättningar för arbete Underlätta inträdet på arbetsmarknaden Utveckla och erbjud stödjande och rådgivande insatser för unga Erbjud vuxenutbildning som är tillgänglig och ekonomiskt genomförbar för alla Inför sociala krav vid upphandling och stimulera utvecklingen av sociala företag Utarbeta och implementera strategier för goda arbetsförhållanden 42

Förstärk det positiva 43

Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Stärk invånarnas delaktighet, inflytande och trygghet Planera för en hälsofrämjande närmiljö Planera för en minskad boendesegregation Öka tillgången till bostäder Öka användningen av aktiva och kollektiva transportmedel Erbjuda och samordna hälsofrämjande insatser 44

Tack! Läs mer på: www.socialhallbarhet.se/helastaden