SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011
SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN OCH NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA I KORTHET I den stadshistoriska basutställningen Sälen, grisen och glaspärlorna ger vi en översiktlig presentation av Norrköpingstraktens förhistoria. 7000 år på 40 kvadratmeter innebär en snabbresa genom närområdets sten-, brons- och järnålder. Utställningen tar sin början i en trakt kring Bråviken som avtäcktes från is cirka 7000 före Kristus. En plats där den gryende befolkningen ägnade sig åt fiske, jakt och samlande av föda. Det var ett nomadiserat folk som rörde sig runt, allt beroende på årstid, och som levde förhållandevis gott. En central del av utställningen är det sälskelett som harpunerades på platsen där dagens rådhus ligger. Denna grönlandssäl dödades av en harpun, men lyckades komma undan för över 6000 år sedan. Stenåldersmänniskorna tillverkade sina redskap av olika stenarter såsom flinta, kvarts och grönsten. Så småningom blev de bosatta och började odla marken och hålla med kreatur. Cirka 1800 år före Kristus lärde man sig att framställa verktyg, smycken och andra föremål av brons, en legering av koppar och tenn. Tiden fram till cirka 500 före Kristus kallas därför för bronsåldern. Denna tid är också känd för sin rika bildrikedom i form av hällbilder som avbildar bland annat gudasagor, jaktscener och långskepp. Tusentals ristningar finns bevarade i Norrköpings omnejd, bland annat på Himmelstalund. I utställningen har hällbilderna fått liv genom en fantasieggande animation. 2
När järnet och dess fantastiska egenskaper upptäcktes övergick bronsåldern i järnåldern. Det var också en tid då tydligare samhällstrukturer framträdde med mäktiga hövdingar samtidigt som starka handelskontakter knöts med övriga Europa. Denna tid vittnar också om en märklig offerkult som representeras i det arkeologiska materialet från Borg, strax utanför Norrköping. Här offrade man ymnigt olika djur, liksom järnamuletter till de olika asagudarna. Borg var också en viktig handelsplats där ädelmetaller, spannmål, djurhudar, glas och vapen bytte ägare. Vid stormansgården i Borg uppfördes så småningom en kyrka, på samma plats som ett kulthus tidigare legat. Därigenom inleddes en ny epok i det som kom att kallas Sverige, den katolska medeltiden. 3
UTSTÄLLNINGEN SOM PEDAGOGISKT HJÄLPMEDEL Våren 2010 öppnade vår nya basutställning om Norrköpings forntid, en utställning som tidsmässigt sträcker sig från den äldre stenåldern ända fram till medeltiden. Det är en relativt liten och kompakt utställning med starkt visuellt material som på ett spännande vis öppnar upp för inspirerande lärande. Utställningen levandegör olika förhistoriska skeenden med dramatiska nedslag där den vanliga människans vardag skildras. Utställningen är starkt förankrad i lokalsamhället och den lokala historien. Den lämpar sig därför väl för skolans historieundervisning. I historieämnets kursplaner är Hemortens historia ett uttalat studieområde. Och inom detta område ges förslag på vad som kan och bör studeras: Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnor och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Vår förhoppning är att stadsmuseets utställning om Norrköpings textilhistoria ska fungera som ett pedagogiskt hjälpmedel som skapar intresse och nyfikenhet för den lokala historien, och samtidigt stärker elevernas lärandeprocess. Utställningen lämpar sig väl för grupper i skolans alla stadier. Den kan med fördel besökas på egen hand tillsammans med en lärare. Med hjälp av denna lärarhandledning kan du som lärare förbereda dig och klassen inför besöket. I lärarhandledningen ges också förslag på pedagogiska upplägg och uppgifter som kan användas och genomföras i samband med utställningsbesöket eller efter detta. Lärarhandledningen är tänkt som en pedagogisk hjälp till läraren så att besöket i utställningen ska bli så meningsfullt och givande som möjligt. Utgå gärna från dokumentet och anpassa övningar och fördjupningsuppgifter efter den egna gruppens förutsättningar och möjligheter samt den egna undervisningens upplägg. BESÖK UTSTÄLLNINGEN Vill du besöka utställningen tillsammans med din skolgrupp är det museets ordinarie öppettider som gäller: tisdag, onsdag och fredag kl 11-17, torsdag kl 11-20, lördag-söndag kl 12-17. Måndag stängt. Museet har fri entré. Detta innebär att skolgruppen eller enskilda elever kan besöka utställningen vid flera tillfällen och att de kan jobba successivt i den och med den. Om du hellre vill att din skolgrupp guidas i utställningen av en museipedagog kan du boka en visning. Dessa är kostnadsfria för skolgrupper från Norrköpings kommun, men är beroende på våra museipedagogers möjlighet att tidsmässigt ta emot. För skolgrupper från andra kommuner kostar visningarna 200 kr. INFÖR BESÖKET Förbered dina elever så att de kan få ut så mycket som möjligt av besöket. Läs gärna vårt dokument Inför ert museibesök. 4
FÖRSLAG PÅ UPPGIFTER De följande uppgifterna är tänkta att tjäna som stöd i undervisningen i samband med museibesöket. De kan användas som inspiration, ge idéer inför besöket eller användas i sin helhet. För att dina elever ska få ut så mycket som möjligt av utställningsbesöken är det viktigt att förbereda eleverna liksom att du som pedagog är väl förberedd. Använd dig av källorna för att friska upp dina kunskaper och för att kunna utnyttja utställningen maximalt i undervisningen. Genom att följa upp och knyta an till museets utställning förstärker du elevens möjlighet till kunskapsinhämtning. Kom ihåg att utställningens delar gärna spänner över många ämnesområden vilket öppnar upp för spännande ämnesöverskridande undersökningar. Lycka till! Museipedagogerna vid Norrköpings stadsmuseum 5
ÅRSKURS 3-6 GÖR EGNA HÄLLBILDER Denna uppgift övar elevernas historiemedvetande genom ett estetiskt uttryck. Med hjälp av enkla medel får eleverna sätta sig in bronsåldersmänniskornas vardag och på ett kreativt sätt återskapa deras sätt att förmedla kunskap, historia och dagligt liv. Låt barnen få inspireras av bronsålderns hällbilder! Låt dem få göra en egen utställning med egna bilder med motiv hämtade ur deras samtid. Vilka berättelser kan förmedlas med enkla bilder? Utmana eleverna genom att låta eleverna hemlighålla deras bilders innehåll och låt kamraterna tolka varandras bilder. Låt er inspireras av hällristningarnas på Himmelstalund och andra källor. Använd gärna stora papper och penslar liksom bara en färg för att eleverna verkligen ska få samma materiella förutsättningar som bronsåldersmänniskorna. 6
ÅRSKURS 4-6 GÖR EN EGEN UTSTÄLLNING OM NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA I denna övning får eleverna närma sig museets värld och skapa sig en förståelse för de materiella förutsättningar som rådde i vår förhistoria. Uppgiften ställer också frågor kring föremålens kontext och vilken social innebörd tingen kunde ha. Eleverna får själva välja ut och undersöka några föremål i utställningen. Låt dem rita av de utvalda föremålen och därefter skriva egna utställningstexter om dem. Texterna kan utgå från följande frågor: Vad berättar föremålen för oss? Vilken funktion har de haft? Har de haft en hög eller låg status? Vilket material är de tillverkade av? Hur tillverkades de? Finns det moderna motsvarigheter? Med hjälp av materialet de samlat in kan eleverna göra en egen utställning om Norrköpingstraktens förhistoria. 7
ÅRSKURS 4-6 RUNORNAS HEMLIGA INNEBÖRD Syftet med denna övning är att eleven ska få kunskap om innebörden av ett skriftspråk och vad det har haft för inverkan på vårt samhälle. Det tjänar som underlag för diskussioner om språkets varande i historien, men också i vår egen samtid. Runskriften innebar oerhörda möjligheter för järnålderns människor. De betraktades i det närmaste magiska och man kan förstå att det ansågs onaturligt att en person kunde lämna ett budskap till någon även fast han själv inte fanns vid platsen. Införandet av skriftspråk markerar en viktig milstolpe i vår historia. Just runorna användes som ett folkligt alfabet långt efter det att det latinska alfabetet slagit igenom. Undersök runornas värld och författa hemliga budskap och gör egna runstenar som berättar om korta nedslag i vår samtid. Använd förslagsvis det medeltida runalfabetet. LÄNKTIPS: http://sv.wikipedia.org/wiki/runor 8
ÅRSKURS 6-9 SKRIV EN NOVELL Syftet med denna uppgift är att eleven med egna ord ska få utrycka sin känsla för en tidsperiod och leva sig in i historiens vardag. Uppgiften kan med fördel göras tillsammans med svenskämnet. Med hjälp av utställningen och läromedel får eleven skriva en kort novell om en händelse som utspelar sig i en lämplig tidsperiod. Några stödfrågor till texten kan vara: Hur såg personen på sin omvärld? Religion, heder, ära, status med mera. Hur bodde personen? Vilka föremål omgav han sig med? Vad åt personen? Vilka sysslor utförde personen? Vem bestämde och vem lydde? 9
ÅRSKURS 7-9 SAMT GYMNASIET DISKUSSIONSÖVNING Syftet med övningen är att vara källkritisk och att öva sitt historiska medvetande. Genom att träna det historiska sinnet skaffar sig eleven verktyg at möta en värld där många åsikter, uppgifter och källor står i strid med varandra. Vem är jag i historien och vad leder oss fram till det samhälle vi lever i idag? Låt eleverna ställa basala frågor kring varför vi dokumenterar vår historia och vilken funktion det tjänar. Övningen är uppbyggd kring ett antal tankeväckande påståenden. Den ställer emellertid en del krav på läraren att få igång diskussionerna då tankebanorna kan kännas ovana. Här följer fyra påståenden som kan diskuteras var för sig eller i grupp: 1. Historia är onödigt, varför ska vi lära oss saker om det som hände förr när vi lever nu? 2. Genom att kontrollera historien kontrollerar vi nutiden. 3. Enda sanningen om historia är att vi aldrig lär oss något av den. 4. Segrarna skriver historien. 10
ÅRSKURS 7-9 SAMT GYMNASIET RELIGION FÖR 1000 ÅR SEDAN Denna uppgifts syfte är för att reflektera över religionens plats i det förhistoriska samhället, liksom hur religionen förändras och vilka motstridigheter det leder till i såväl vår tid som förr. Låt eleverna tänka sig tillbaka i ett Sverige som ännu inte sett sin födelse. Det är brytningstid mellan hedendom och kristendom. Låt eleverna fundera över religionsutövning vid denna tid och hur det skulle vara att byta religion och tankevärld. Jämför offerkulten i Borg med kristendomen. Följande frågor kan fungera som hjälp i diskussionen: Varför valde många att gå över till kristendomen? Hur skedde denna övergång? Fredligt? Våldsamt? Varför offrade man till gudarna? Har vi några religionsmotsättningar idag? Liknar de dem som rådde för 1000 år sedan? Idag anser många att Sverige avkristnas, vad innebär det? Utforskandet kan också ske i grupper skriftligt eller som muntlig redogörelse. Denna uppgift kan med fördel utföras med religionsämnet. 11
ÅRSKURS 7-9 SAMT GYMNASIET VAD BENÄMNER EN TIDSPERIOD? Denna uppgift stärker elevernas kritiska tänkande kring historieskrivning och hur forskare skildrat en tidsperiod. Vad är viktigt i vår historia och vad finns det för andra perspektiv att tillgå? Stenålder, bronsålder, järnålder och medeltid är de övergripande beteckningarna på utställningens tidsperioder. Vad är det som bestämmer vår tidsindelning av förhistorien? Kan det finnas något annat sätt att dela in tiden? Vad använder de i andra delar av världen? Vad skulle vi kalla vår tid vi lever i nu? Diskutera i grupper och redovisa sedan i helklass. 12