Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Relevanta dokument
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Kommunikation med arbetsgivare/af

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Stress och psykisk ohälsa på jobbet

REHABILITERINGSPOLICY

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Kognitiv ergonomi i arbetet

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

Tillgänglig arbetsmiljö

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Företagshälsovården behövs för jobbet

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Åter i arbete efter stress

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

REHABILITERINGSPOLICY

Att (in)se innan det går för långt

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning. Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin

Tillgänglig arbetsmiljö

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

I projektet som genomfördes under förra året inom psykisk ohälsa intervjuades den grupp som har störst risk att drabbas:

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång; planering, uppföljning och stöd

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

REHABILITERINGS- POLICY

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

HÄLSA-REHAB Jämställdhet, Arbetsgivaransvar, Breddad arbetsmarknad, Återhämtning/rehab, och Myndighetssamverkan.

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats. Skapa trygg återgång

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Strukturerad metod för hälso- och sjukvård som främjar dialog mellan arbetsgivare och patient för att förbättra återgång i arbete vid psykisk ohälsa

ARBETSPLATS- DIALOG AD-A

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Rehabiliteringspolicy

Organisatorisk och social arbetsmiljö Från teori till praktik!

REHABILITERING TILL ARBETE

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Stressrelaterad ohälsa

REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Systema(skt rehabiliteringsarbete

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Sven Lindblom 1

Rehabiliteringsutredning - plan för återgång i arbete

Arbetslivsinriktad rehabilitering

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30

Torsby kommun. -Säsong året om- torsby.se

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Transkript:

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare, Region Västerbotten AGENDA Arbetsplatsens betydelse och evidensbaserade åtgärder Genomförd forskning i hälso- och sjukvård (ADA + ) Hur går vi vidare? 1

BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN LEDA TILL SJUKDOM Psykisk ohälsa Smärta/värk i rygg, nacke, axlar Hjärt-kärlsjukdom och diabetes RISKFAKTORER I ARBETET FÖR PSYKISK OHÄLSA OCH SJUKSKRIVNING Psykiskt ansträngande arbete Höga krav Låg kontroll Obalans ansträngning-belöning Rollkonflikter Samma påfrestningar i arbetslivet för kvinnor och män ger samma påverkan på den psykiska hälsan! 2

INVOLVERING AV ARBETSPLATSEN Arbetsplatsen måste vara involverad för att medarbetaren ska komma tillbaka i arbete på ett bra sätt (FORTE 2015) Arbetsplatsnära insatser är avgörande för att förebygga och åtgärda arbetsoförmåga, och att tidigt påbörja samtal om förmåga i relation till nuvarande arbete (gärna problemläsningsbaserad samtalsmetodik ex ADA) (Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen 2015) Tidigt i processen involvera arbetsgivaren, behålla kontakten med arbetet och arbetsplatsanpassning (Riktlinjer vid ländryggsbesvär 2013) EVIDENSBASERADE ÅTGÄRDER VID OHÄLSA OCH SJUKSKRIVNING Organisationsnivå Rutiner för tidigt stöd och dialog med medarbetare Se och bekräfta medarbetare Stöd till att prioritera bland arbetsuppgifter Ge möjlighet till återhämtning Arbetsgivare/chef involverad i processen Variera och anpassa arbetsuppgifter Uppmuntra goda levnadsvanor Rutiner för att identifiera riskgrupper och riskfaktorer Samarbeta med FHV och hälso-och sjukvård Rutiner för hantering av sjukfrånvaro (ex dialogsamtal, koordinering, uppföljning) 3

Hur gör man då? Arena: hälso- och sjukvård ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) Patienter med arbetsrelaterad utmattning (n=74) (2003-2006) Matchad kontrollgrupp via FK (n=74) Personintervju Arbetsgivarintervju Konvergenssamtal Karlsson B et al. 2010; 2014 4

ADA + (Planering, uppföljning, stöd) Vad är vidareutvecklat från ADA? - skriftlig information till person och arbetsgivare - dialogmodellen - frågeguide - guide anpassning av arbete (belastnings- och kognitiv ergonomi) - ex skriftlig plan för anpassning av arbete www.fhvmetodik.se www.vardhandboken.se PROCESS ADA + Rehabiliteringskoordinator samordnar Personintervju Arbetsgivarintervju Dialogsamtal Uppföljning Intern samverkan (teamet) Extern samverkan (FK, AF, FHV) 51 personer med utmattningssyndrom som deltagit i multimodal rehabilitering vid Stressrehabilitering, NUS. 5

ENSKILD INTERVJU MED PERSON OCH ARBETSGIVARE Förväntningar/farhågor I vilken utsträckning anses sjukskrivningen orsakad av förhållanden på arbetet? eller utanför arbetet? Vad har arbetsgivaren gjort för att underlätta arbetssituationen före respektive under aktuell sjukskrivning? Har personen före aktuell sjukskrivning själv försökt få några förändringar till stånd? Motivation och tilltro Stöd från kollegor och arbetsgivare Parternas egna förslag för återgång i arbete SAM? Tillgång till företagshälsovård? DIALOGSAMTALET Dialog med stöd av modell Hälsofrämjande förhållningssätt Tydliggör arbetsinnehåll Anpassning av arbete (belastnings- och kognitiv ergonomi) Skriftlig plan med delat ansvar Person Arbetsuppgifter Arbetsmiljö Arbetsgivare 6

ANPASSNING AV ARBETE Belastningsergonomi Kognitiv ergonomi BELASTNINGSERGONOMI Anpassa arbetsstationen undvik böjd, vriden rygg, armar ovan axelhöjd Begränsa repetitivt arbete pauser, variation - växla mellan uppgifter Undvik tung manuell hantering lyfta, bära, skjuta eller dra Förekommer vibrationer (helkropp eller verktyg) gör en riskbedömning (gränsvärden) (AFS 2005:15) Se över organisatoriska förhållanden Tidspress, styrt arbete, brist på återhämtning Hög mental belastning, snabba beslut Undersök behov av ergonomisk riskbedömning (FHV) Skapa VARIATION i arbetsuppgifterna! 7

KOGNITIV ERGONOMI Kognitiva nedsättningar är vanliga - Exekutiv förmåga - Koncentration och uppmärksamhet - Minne Kompensation kan ge ökad trötthet (Malmberg Gavelin H et al 2017) Det som är nödvändigt för vissa är bra för alla! GUIDE TILL KOGNITIV ERGONOMI Kartlägg och planera Hitta balans mellan aktivitet och återhämtning Minimera kraven på delad uppmärksamhet Ta hjälp av yttre hjälpmedel och struktur Använd knep för att minnas bättre Skapa en god digital arbetsmiljö Ta hjälp av omgivningen 8

SKRIFTLIG PLAN DIALOGSAMTALET RESULTERAR I EN SKRIFTLIG PLAN Tidsperiod (för planen) Målsättning (omfattning och upplägg) Arbetsinnehåll Åtgärder medarbetare Åtgärder arbetsgivare Tidsbegränsande anpassningar? Uppföljning - Rimliga åtgärder (antal och omfattning) KONKRET OCH TYDLIGT! Lagkrav 1 juli 2018 Arbetsgivaren är skyldig att genomföra en skriftlig plan för återgång i arbete för den medarbetare som bedöms ha nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom under minst 60 dagar. 9

EXEMPEL PÅ TIDSBEGRÄNSADE ANPASSNINGAR Skola/barnomsorg: - Planera undervisning/aktivitet tillsammans med kollega - Ej mentorskap eller föräldrakontakt initialt - Stödundervisning för enskild elev Vården: - Arbeta utanför ordinarie schema - Arbeta dagtid (ej skiftarbete) - Ej handleda studenter, skola in ny personal Övrigt: - Behov av enskilt rum - Andra arbetsuppgifter RESULTAT ADA + 10

SLUTRAPPORT AFA ARBETSGIVARE 11

HANDLÄGGARE FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH REHABILITERINGSKOORDINATORER Skapa tydlighet Tajming Tillit trots olika perspektiv Överensstämmelse Främja samarbete REHABILITERING AV SJUKSKRIVNA - ETT GEMENSAMT ANSVAR Individen har ansvar för att medverka i sin rehabilitering men kan behöva insatser från sin arbetsgivare hälso- och sjukvården försäkringskassa arbetsförmedling socialtjänst 12

. MEN PERSPEKTIVEN KAN VARIERA ARBETSGIVAREN 13

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN FÖRETAGS- HÄLSA 14

2. - sjukpenning som lämnas vid sjukdom och nedsatt arbetsförmåga, - rehabiliteringsåtgärder vid sjukdom och nedsatt arbetsförmåga,.. Den sjukskrivne 15

SAMVERKANSPROBLEMET Om alla aktörer/organisationer utgår ifrån sina egna verksamheter riskerar aktörerna att bortse från andra systems påverkan på processen Olika krav, råd och rekommendationer från olika aktörer i en situation leder till förvirring för individen Individen behöver förutsägbarhet, tydlighet och en känsla av kontroll över processen Ref: Sturesson et al 2014, Andersen et al 2012, Ståhl et al 2014, 2009, Loisel et al 2005 TACK! therese.eskilsson@umu.se marine.sturesson@regionvasterbotten.se 16