MKB FÖR DETALJPLAN FÖR SNICKERIFABRIKEN VALLENTUNA-MÖRBY 1:103 & 1:112

MKB FÖR DETALJPLAN FÖR SNICKERIFABRIKEN VALLENTUNA-MÖRBY 1:103 & 1:112 SAMRÅDSHANDLING 2014-10-31

Uppdrag: 255511, MKB för Snickerifabriken, Vallentuna Titel på rapport: MKB för detaljplan för Snickerifabriken; Vallentuna-Mörby 1:103 & 1:112 Status: Datum: 2014-10-31 Medverkande: Kontaktperson: David Langseth, NAI Svefa Uppdragsansvarig, MKBsamordnare: Handläggare risk och säkerhet: Handläggare förorenad mark: Handläggare dagvatten: Handläggare buller: Kvalitetsgranskare: Johanna Öhman, Tyréns AB Emma Bengtsson, Tyréns AB Leo Mille, Tyréns AB Lars Marklund, Oskar Benderius och Johan Ekvall, Tyréns AB Clas Torehammar, Tyréns AB Åsa Norman, Tyréns AB Tyréns AB Box 325 581 03 Linköping Besök: Klostergatan 5 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986

Sammanfattning Vallentuna kommun bedömer att de behöver bygga 7000-8000 nya bostäder under 2010-2030 för att möta framtida efterfrågan (Vallentuna kommun, 2012). Därför planeras för nya bostäder på ett flertal områden. Centralt belägna platser är av stort intresse då de möjliggör nyttjande av kollektivtrafik och bidrar till att skapa ett levande centrum. Med bakgrund av detta planeras för cirka 160 nya lägenheter inom planområdet Snickerifabriken, fastighet Vallentuna-Mörby 1:103 och 1:112, i centrala Vallentuna. Den nya bebyggelsen planeras med stadskaraktär och uppförs i 3-6 våningar. Planområdet har tidigare hyst en snickerifabrik och nyttjas idag för kontorsbyggnad av avfallsbolaget SÖRAB och för några mindre skönhetsverksamheter. Vallentuna kommun och länsstyrelsen har bedömt att planens genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan till följd av närliggande kemisk industri, transport av farligt gods, förorenad mark, trafikbuller samt utsläpp av dagvatten. Miljökonsekvensbeskrivningen har därför avgränsats till att omfatta dessa områden. Planområdet ligger intill en kemisk industri, Aerosol Scandinavia AB. Då industrin hanterar en större mängd explosiva varor finns risk för olyckor som påverkar närområdet. Teknikvägen som passerar mellan industrin och planområdet utgör sekundär led för farligt gods, vilket också utgör en säkerhetsrisk för den planerade bebyggelsen. Detaljplanens utformning har anpassats och säkerhetsåtgärder införts för att risken för boende ska bli tillräckligt låg. Med vidtagna åtgärder bedöms konsekvenserna avseende risk och säkerhet vara små till måttliga. En miljöteknisk undersökning har vidtagits för att utreda om det finns förorenad mark i området, till följd av den snickeriverksamhet som funnits tidigare. Utredningen indikerade att ingen förorenad mark förekommer inom planområdet. Markföroreningar bedöms därmed inte medföra någon konsekvens för människa eller miljö vid genomförande av detaljplanen. Planområdet påverkas av höga bullernivåer från trafik på Roslagsbanan, Banvägen och Teknikvägen. Planområdet klarar inte de nationella riktvärden som finns utan man behöver använda principerna om avstegsfall där bostäderna har en tyst sida. De planerade bostäderna är utformade för att uppfylla kraven för avstegsfall så dessa delvis sammanfaller med åtgärderna för att minska risker. Med utnyttjande av avstegsfall ligger bullervärdena under aktuella gränsvärden och konsekvenserna för boende avseende buller bedöms vara små. Planområdet avrinner till Vallentunasjön. Mängden dagvatten och till viss del även föroreningar i dagvattnet beräknas öka med ökad andel hårdgjord yta vid genomförandet av planen. Då området är så litet är ökningen mycket liten i förhållande till hela Vallentunasjöns avrinningsområde. Vallentunasjön tillhör dock en av Stockholm läns mest övergödda sjöar och övergödningen måste minska kraftigt för att sjön ska uppnå den lagligt bindande miljökvalitetsnormen god ekologisk status till år 2021. Eftersom många områden i sjöns avrinningsområde planläggs för bebyggelse med risk för ökad dagvattenavrinning som följd bör även den kumulativa effekten av dessa vägas in i konsekvensbedömningen. De negativa konsekvenserna för Vallentunasjön bedöms därför vara måttliga vid genomförandet av planen, om inga åtgärder vidtas. 3(44)

Figur 1. Exempel på möjlig bebyggelsestruktur inom planområdet Snickerifabriken. Detaljplanen ställer dock krav på fördröjning av dagvatten. Åtgärder för fördröjning föreslås som medför både att flödet jämnas ut och medför viss rening. Beroende på val och omfattning av åtgärd kan mängden dagvatten och föroreningar som släpps ut till recipient minska eller öka något jämfört med dagens utsläpp. Konsekvenserna till följd av ökad dagvattenavrinning bedöms därför vara små positiva till små negativa med vidtagna åtgärder, beroende på genomförda åtgärders kapacitet och renande förmåga. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna vid genomförandet av planen vara små-måttliga med avseende på de aspekter som miljökonsekvensutredningen belyst. Däremot kommer genomförandet av planen att hjälpa till att minska den bostadsbrist som råder i kommunen, vilket är en positiv konsekvens för befolkningen. Lokaliseringen i centrala Vallentuna skapar också förutsättningar för nyttjande av lokaltrafik vilket i förlängningen är positivt för klimatet. När det gäller nollalternativet så är påverkan avseende buller och risk är lika stor som vid genomförandet av planen, men färre människor påverkas och under färre timmar per dygn. Nollalternativet innebär mindre hårdgjord yta än huvudalternativet vilket ger mindre utsläpp av dagvatten och eventuellt även mindre föroreningsmängd. Därför bedöms nollalternativet medföra små, negativa konsekvenser avseende buller, risk och dagvattenavrinning. Markföroreningar antas inte förekomma och bedöms därför inte ge någon konsekvens. 4(44)

Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Lagstiftning... 7 1.2.1 Miljökvalitetsnormer... 8 2 Metod och avgränsning... 9 2.1 Avgränsning av miljöaspekter... 9 2.2 Geografisk avgränsning... 9 2.3 Tidsmässig avgränsning... 9 2.4 Metod för åtgärder... 9 2.5 Metod för konsekvensbedömning... 9 3 Förutsättningar... 11 3.1 Planområdet idag... 11 3.2 Gällande planer... 11 4 Alternativ... 13 4.1 Planförslaget... 13 4.2 Alternativ lokalisering... 13 4.3 Alternativa utformningar... 14 5 Nollalternativet... 15 5.1 Förutsättningar för nollaternativet... 15 5.2 Konsekvenser av nollalternativet... 15 6 Risk och säkerhet... 16 6.1 Förutsättningar risk och säkerhet... 16 6.2 Bedömningsgrunder risk och säkerhet... 19 6.3 Åtgärder risk och säkerhet... 21 6.4 Påverkan och konsekvenser risk och säkerhet... 24 7 Förorenad mark... 25 7.1 Förutsättningar förorenad mark... 25 7.2 Bedömningsgrunder förorenad mark... 26 7.3 Åtgärder förorenad mark... 27 7.4 Påverkan och konsekvenser förorenad mark... 27 8 Vatten... 28 8.1 Förutsättningar vatten... 28 8.2 Bedömningsgrunder för vatten... 30 5(44)

8.3 Åtgärder för vatten... 31 8.4 Påverkan och konsekvenser vatten... 33 9 Buller... 35 9.1 Förutsättningar buller... 35 9.2 Bedömningsgrunder buller... 36 9.3 Åtgärder buller... 38 9.4 Påverkan och konsekvenser buller... 39 10 Samlad bedömning... 40 10.1 Samlad bedömning av huvudalternativet och nollalternativet... 40 10.2 Miljömål... 42 11 Fortsatt arbete... 43 12 Litteraturförteckning... 44 Bilagor Bilaga 1. Riskutredning, Snickerifabriken Vallentuna. Tyréns, 2014. Bilaga 2. Miljöteknisk markundersökning, Snickerifabriken Vallentuna. Tyréns, 2014. Bilaga 3. Dagvattenutredning, Snickerifabriken Vallentuna. Tyréns, 2014 Bilaga 4. Bullerberäkningar, Snickerifabriken Vallentuna. Tyréns, 2014. 6(44)

1 Inledning 1.1 Bakgrund Vallentuna är en av de snabbast växande kommunerna i landet (Vallentuna kommun, 2013), vilket skapar ett behov av nya bostäder på ett flertal platser. För att möte behovet planerar Vallentuna kommun för att uppföra bostadshus på fastigheterna Vallentuna-Mörby 1:103, 1:112 m.fl. Målet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för en utveckling av Vallentuna centrum med flerbostadshus och centrumverksamhet. Planen möjliggör cirka 160 lägenheter i varierande storlek samt centrumverksamhet. Planområdet rymmer idag ett grönområde (fastighet 1:103), en småindustriområde med kontorsbyggnad och några mindre skönhetsverksamheter (fastighet 1:112) samt delar av Svedjevägen och delar av fyra villatomter. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att bedöma vilka konsevenser genomförandet av planen kan få för människa eller miljö. MKB:n har avgränsats till de att omfatta de områden där planen kan ge betydande miljökonsekvenser. Figur 2. Planområdet ligger i sydvästra delen av Vallentuna kommun, nordost om Vallentuna centrum. 1.2 Lagstiftning När en kommun upprättar eller ändrar en detaljplan ska kommunen enligt miljöbalken göra en miljöbedömning av planen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Om detaljplanen bedöms kunna medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. 7(44)

Vallentuna kommun har gjort bedömningen att genomförandet av planen kan ge betydande miljöpåverkan (Vallentuna kommun, 2014), varför en miljökonsekvensbeskrivning enligt kraven i miljöbalken har upprättats. Syftet med MKB är att möjliggöra en samlad bedömning av projektets effekter på människors hälsa och på miljön. Arbetet med att ta fram en MKB utgör inte enbart det enskilda dokumentet utan även processen fram till den färdiga handlingen. Arbetet med miljökonsekvens-beskrivningen har löpt parallellt med upprättandet av detaljplaneförslaget. Allt som framkommer under MKB-processen påverkar innehållet i MKB och det som framkommer under MKB-arbetet påverkan utformningen av detaljplanen. En väl integrerad MKB-process skapar därmed förutsättningar för minskad miljöpåverkan. Detaljplaneprocesses olika faser redovisas i Figur 3. DETALJPLANEPROCESSEN Behovsbedömning Kommunen tar besked om betydande miljöpåverkan (BMP). Länsstyrelsen yttrar sig om bedömningen. Planskede Samråd Granskning Antagande Laga kraft Detaljplanen utformas. MKB tas fram om kommun eller länsstyrelse beslutat att planen medför BMP. Kommunen håller samråd med berörda myndigheter, organisationer, sakägare och andra som berörs av planförslaget. Kommunen presenterar det slutliga planförslaget och ger myndigheter, sakägare och andra som berörs av planen möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Kommunen beslutar att anta planen. Länsstyrelsen kan överpröva och upphäva detta beslut. Enskilda sakägare kan klaga på beslutet och få sina synpunkter prövade. Laga kraft innebär att kommunens beslut att anta detaljplanen inte längre kan överklagas. Genomförandet av planen kan påbörjas. Figur 3. Figuren redogör för planläggningsprocessen faser och detaljplanens status i varje fas. MKB tas fram i samband med detaljplanens samrådshandling (Boverket, 2012). 1.2.1 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) har fastställts av regeringen inom ett antal områden för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. De kan gälla hela landet eller för ett begränsat geografiskt område. Normerna är styrmedel för att på sikt uppnå miljömålen och de flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Miljökvalitetsnormerna finns reglerade i miljöbalkens 5:e kapitel. Enligt miljöbalkens 6 kap 7 2 punkten ska en miljökonsekvensbeskrivning beskriva hur det ska undvikas att verksamheten/åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap inte följs. Det finns idag miljökvalitetsnormer för buller, luft och vattenkvalitet (Naturvårdsverket, 2013). Enligt beräkningar från Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund överskrids inte MKN för luft i någon del av centrala Vallentuna varför planens genomförande inte bedöms påverka eller påverkas av MKN för luftkvalitet. Konsekvenser för MKN för buller behandlas i kapitel 9 och MKN för vatten i kapitel 4.2. 8(44)

2 Metod och avgränsning 2.1 Avgränsning av miljöaspekter En miljökonsekvensbeskrivning ska behandla den huvudsakliga inverkan på miljön som projektet väntas ge upphov till. Vallentuna kommun har genomfört en behovsprövning som länsstyrelsen granskat och haft synpunkter på, vilken tillsammans med länsstyrelsens yttrande avgränsar vilka aspekter som bedöms kunna ge upphov till betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivningen har därför avgränsats till att omfatta dessa aspekter: Hälsa och säkerhet, med avseende på förorenad mark Risk/farligt gods, med avseende på närhet till SEVESO-anläggning och transport av farligt gods på Teknikvägen Buller MKN för vattenförekomster, med avseende på Vallentunasjön 2.2 Geografisk avgränsning Planområdet redovisas i Figur 5 och omfattar ca 1,45 ha. MKB:n omfattar även planens influensområde, dvs det område som kan komma att påverkas av planens genomförande. I det här fallet gäller det den nedströms liggande vattenförekomsten Vallentunasjön. 2.3 Tidsmässig avgränsning Bedömningen av berörda värden samt utredningsalternativens och nollalternativets konsekvenser avser år 2020. 2.4 Metod för åtgärder MKB ska visa hur projektet kan miljöanpassas och genom ett integrerat arbetssätt och i samarbete med kommun och exploatör ta fram lösningar så att negativa effekter kan undvikas, begränsas eller i sista hand kompenseras. Det gäller både sådana effekter som är en följd av anläggandet och sådana som är en följd av driften. Redovisade åtgärder grundar sig på vilka bedömda effekter och konsekvenser som riskerar att uppstå till följd av genomförande av planen om åtgärder inte vidtas. Det framgår tydligt om åtgärder är sådana som med säkerhet ska genomföras i projektet och som tas upp i plankarta och/eller planbeskrivning, eller om åtgärder utgör rekommendation från konsulten. Konsekvensbedömningen baseras på att endast de åtgärder som säkert ska vidtas verkligen genomförs. 2.5 Metod för konsekvensbedömning För att bedöma konsekvenserna av planens genomförande bedöms först värdet av respektive aspekt. Värdet anges på en tregradig skala: litet - måttligt - högt. Utgångspunkten i bedömningen är delområdets värde i prognosåret. Därefter görs en bedömning av vilken påverkan/störning som projektet antas medföra för respektive delområde och hur stor omfattningen av denna påverkan blir. Bedömningen har gjorts i förhållande till nollalternativet som är en beskrivning av vad 9(44)

som händer om projektet inte genomförs. Påverkans omfattning anges på en skala: mycket negativ - måttligt negativ liten/ingen måttligt positiv mycket positiv. Storleken på konsekvensen är gjord genom en sammanvägning av värdet och omfattningen av påverkan i respektive delområde (se Figur 4). Figur 4. Konsekvensmatris. 10(44)

3 Förutsättningar 3.1 Planområdet idag Planområdet ligger i norra delen av centrala Vallentuna, avgränsat av Teknikvägen i norr, Banvägen i öster, ett mindre villaområde i söder och ett mindre verksamhetsområde i väster (Figur 5). Öster om Banvägen går Roslagsbanan. Norra delen av planområdet utgörs idag av öppen gräsmark och södra delen utgörs av ett före detta snickeri, men nyttjas idag som kontorslokal och för skönhetsverksamhet. Området längst i söder omfattar delar av fastigheterna Vallentuna-Mörby 1:66-1:69 och utgörs av villatomter. Området omfattar ca 1,45 ha. Figur 5. Planområdet Snickerifabriken. Planområdesgräns enligt det aktuella förslaget är markerad. 3.2 Gällande planer Översiktsplan Vallentunas översiktsplan 2010-2030 antogs av kommunfullmäktige den 17 maj 2010. Den kan sammanfattas med Vallentunas vision: "Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion." (Vallentuna kommun, 2014) Fram till år 2030 planeras för 7000 nya bostäder i Vallentuna kommun. Den övervägande delen nya bostäder ska koncentreras till Vallentuna tätort, Karby och 11(44)

Brottby, Lindholmen och Kårsta. Inriktningen är att bygga tätare och att ha en blandad struktur av bostäder, service, verksamheter, mötesplatser, kultur och fritid. Detaljplanen syftar till att möjliggöra uppförandet av nya bostäder i Vallentuna centrum och bidrar därmed till genomförandet av översiktsplanen. En annan viktig del av översiktsplanen är att bevara kommunens vackra natur- och kulturmiljöer samtidigt som Vallentuna växer. Planområdet omfattar inga sådana skyddsvärda områden. Detaljplan Planområdet utgör en del av byggplan för delar av fastigheterna Mörby och Rickeby mm från 1961. I byggplanen anges att det aktuella planområdet utgörs av område för småindustriändamål. Högsta byggnadshöjd anges till 6,0 m. Längs plangränsen anges prickmark, det vill säga mark som inte får bebyggas, för avstånd mellan industri och kringliggande vägar och fastigheter. I planbeskrivningen anges att området endast får användas till småindustri av sådan beskaffenhet att närboende ej vållas olägenheter. Norr om planområdet anges område för småindustriändamål, söder om för bostäder, väster om allmän plats - park och öster om allmän plats - gata. Figur 6. Gällande detaljplan med en äldre version av planområdet markerat med röd linje. Jb = småindustri, BÖ = friliggande enbostadshus. Bostadsbyggnadsprognos I Vallentunas bostadsbyggnadsprognos (BBP13A) anges att kommunen behöver öka sin utbyggnadstakt från 200 bostäder per år till 475 bostäder per år för att uppfylla målet om 7000-8000 nya bostäder under åren 2010-2030. I prognosen beskrivs kommunens kommande plan- och utbyggnadsprojekt. Planområdet ska enligt prognosen kunna rymma ca 160 lägenheter och ha planerad byggstart år 2016 (Vallentuna kommun, 2012). 12(44)

4 Alternativ 4.1 Planförslaget Planen möjliggör uppförandet av ca 160 lägenheter i upp till 6 våningar. De höga husen avser att tillföra mer stadskaraktär åt området. Högst bostäder planeras längs Teknikvägen medan husen närmare villaområdet blir lägre. Bostadshusen planeras i kvartersstruktur. På innergården planeras gemensamhetsytor, delar av husen och innergården kan komma att underbyggas med garage. Norr om husen planeras parkeringsytor, med tillfart från en ny lokalgata i väster. Runt hela kvarteret anläggs trottoar. På villatomterna längst i söder minskas ytan med prickmark, vilket möjliggör uppförandet av exempelvis garage och förrådsbyggnader. Figur 7. Plankarta enligt samrådshandlingen. 4.2 Alternativ lokalisering Enligt Vallentunas gällande bostadsbyggnadsprognos (Vallentuna kommun, 2012) behövs 7000-8000 nya bostäder i Vallentuna inom 20 år. För att bygga så många bostäder behöver ett flertal områden tas i anspråk. I synnerhet är centralt belägna områden aktuella för att underlätta nyttjandet av kollektivtrafik och därmed minska biltrafik och klimatpåverkan. Få möjliga områden har så central lokalisering som det aktuella planområdet. Det är därför inte aktuellt att jämföra konsekvenserna av en etablering mellan olika platser, utan alla lämpliga, centralt belägna områden behövs för att uppfylla Vallentuna stads bostadsbyggnadsprognos. 13(44)

4.3 Alternativa utformningar Planförslaget har utvecklats och anpassats efter de resultat som framkommit genom utredningarna kring risk och säkerhet och buller. Utredningen kring risker har lett till att en parkeringsplats och en mur planeras mot Teknikvägen, i syfte att skapa avstånd till och skydd mot riskkällorna kemisk industri och transport av farligt gods. Dessutom har ett flertal villkor vad gäller utformning tillförts planen för att säkerställa säkerheten för de boende. För att uppfylla de nationella riktlinjerna för buller vid bostäder tillämpas regler för avstegsfall i planen. Förslag på åtgärder för minskad påverkan genom utsläpp av dagvatten har arbetats fram, men metod fastställs i senare skede. Sammantaget medför dessa ändringar att planen anpassats till de förhållanden som råder på platsen. 14(44)

5 Nollalternativet 5.1 Förutsättningar för nollaternativet Nollalternativet innebär en rimlig framtida utveckling om planförslaget inte genomförs. Vid beskrivningen av ett nollalternativ och dess konsekvenser utgår man ifrån en framskrivning av dagens situation i området, samt det man i övrigt känner till om områdets utveckling. Vallentuna är i stort behov av nya bostäder, enligt BBP 2013A. Nollalternativet innebär i första hand att bostadsbristen inte motverkas då 160 lägenheter inte byggs. Vid nollaternativet antas i stället områdets nuvarande användning bestå, dvs norra delen av området utgörs av naturmark och södra delen av småskalig industri eller andra verksamheter. Längst i söder omfattar planområdet delar av villatomter. Nollalternativet innebär att dessa tomter inte kan anpassas till att uppfylla dagens behov med garage eller förråd. 5.2 Konsekvenser av nollalternativet Den närliggande SEVESO-anläggningen Aerosol Scandinavia AB, transporter av farligt gods på Teknikvägen samt i viss mån tågtrafik på Roslagsbanan utgör riskkällor för de människor som vistas på planområdet. Då antalet människor är litet och att dessa huvudsakligen vistas inom området under vaken tid bedöms riskerna vara små. Det relativt stora avståendet från fabriken och Teknikvägen till verksamheterna inom planområdet minskar också konsekvenserna vid en eventuell olycka. Att planområdets norra del utgörs av öppen gräsmark gör att områden längre bort kan påverkas mer vid en eventuell olycka vid nollalternativet än om huvudalternativet genomförs. En del av planområdet omfattas av hårdgjord yta. Från denna leds dagvattnet direkt till Ormstaån. Vid eventuell förorenande verksamhet så som läckage av drivmedel från uppställda fordon förorenas vattnet i Ormstaån och så småningom Vallentunasjön. Omfattningen bedöms idag vara liten. Om området i framtiden nyttjas för industri eller annan verksamhet som medför ökat utsläpp av förorenande ämnen kan utsläppen till dagvattnet komma att öka. Om 20 år, vid konsekvensanalysens målår, antas den planerade våtmarken vid åns utlopp till Vallentunasjön vara anlagd, vilken då bidrar till rening från framför allt övergödande ämnen i Ormstaåns vatten. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna till följd av dagvattenavrinning vara små vid nollalternativet. Planområdet hyser sannolikt inga markföroreningar idag vilket gör att inga konsekvenser bedöms finnas för människors hälsa eller miljö avseende förorenad mark. Närliggande vägar och järnväg orsakar idag höga bullernivåer inom planområdet, och dessa beräknas öka inom den närmsta 20-årsperioden till följd av ökad trafik. Då planområdet nyttjas av få människor och ej för sömn bedöms konsekvensera till följd av buller vara små. En eventuell fortsatt omställning från att nyttja området för industriverksamhet till verksamheter med kundbesök kan öka den upplevda störningen till följd av trafik. 15(44)

6 Risk och säkerhet 6.1 Förutsättningar risk och säkerhet I dagsläget bedöms risknivåerna inom planområdet vara acceptabla med avseende på den verksamhet som bedrivs (mindre industrier). Det beror bland annat på att det inte vistas så mycket människor på planområdet och att de som vistas där inte förväntas vara där dygnet runt. Den planerade omvandlingen till bostäder innebär dock att fler människor vistas i området, vilket gör att riskerna bedömts kunna öka och utgöra betydande miljöpåverkan vid genomförandet av detaljplanen (Vallentuna kommun, 2014). Aerosol Scandinavia, Teknikvägen, samt Roslagsbanan har identifierats som potentiella riskkällor. På Aerosol Scandinavia är det hantering av brandfarlig och explosiv vara som är den stora riskkällan, på Teknikvägen är det transporterna av farligt gods (framförallt till och från Aerosol Scandinavia) och på Roslagsbanan är det urspårning av tåg. Aerosol Scandinavia Aerosol Scandinavias fabrik i Vallentuna är en kemisk industri som huvudsakligen tillverkar produkter inom kosmetik och läkemedel. Fabriken omfattas av krav enligt SEVESO-lagstiftningen, vilket innebär krav på att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. De ämnen som hanteras i störst mängd är dimetyleter och gasol, vilka är brandfarliga gaser. Dessutom hanteras bland annat aceton, etylacetat, isopropanol, D40, heptan och etanol i mindre omfattning. Samtliga av dessa ämnen är brandfarliga vätskor. All förvaring av brandfarlig vara inom anläggningen sker i byggnader som uppfyller den brandtekniska säkerhetsklassen EI60. Drivgaser och lösningsmedel förvaras framförallt i slutna cisterner utomhus. Närmsta cistern är placerad cirka 66 meter från planområdet Snickerifabriken. Enligt uppgift hanteras inga giftiga ämnen på Aerosol Scandinavia. Däremot förekommer viss hantering av miljöfarliga ämnen (parfymer) (Björkstedt, 2014). En olycka under lastning, lossning eller under produktion på Aerosol Scandinavia skulle kunna leda till utsläpp av något av dessa ämnen. Tryckkondenserade gaser (ADR -klass 2) är lagrade under tryck i vätskeform. Vid utströmning kommer en del av vätskan att förångas direkt och övergå i gasform. Utströmningen kan ge upphov till gasmoln som driver i väg med vinden. Om gasen antänds direkt vid utsläppskällan uppstår en jetflamma. Om ett gasmoln däremot antänds på ett längre avstånd från utsläppskällan inträffar UVCE ( unconfined vapour cloud explosion ). För att en UVCE ska inträffa krävs ett omfattande utsläpp. Om i stället upphettad vätska (tryckkondenserad gas) släpps ut momentant från en bristande tank och exploderar med stor kraft inträffar BLEVE ( boiling liquid expanding vapor explosion ). Om en olycka leder till läckage av brandfarlig vätska på marken breder den ut sig och bildar vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Brand kan uppstå både direkt eller genom en fördröjning. Antänds en vätskepöl uppstår en pölbrand. 16(44)

Sannolikheten för ett stort utsläpp är mindre är för ett litet. Det är troligt att ett eventuellt läckage upptäcks och stoppas innan det blir så omfattande att det kan ge upphov till en mycket stor explosion, som UVCE innebär. Sannolikheten för en BLEVE är dessutom mindre än för en UVCE eftersom detta innebär att behållaren där gasen förvaras skall hettas upp. Eftersom cisternerna för lagring av de brandfarliga gaserna är placerade utomhus är sannolikheten för en sådan konsekvens liten. Sannolikheten för att ett utsläpp av brandfarlig vätska skall leda till en pölbrand är däremot större eftersom det då endast behövs en tändkälla för att antända vätskan. 17(44)

Farligt gods Teknikvägen som angränsar till planområdet är en sekundär transportled för farligt gods. De transporter som görs utgörs huvudsakligen av leveranser till eller från Aerosol Scandinavia. Merparten av transporterna utgörs av gasol och dimetyleter, vilket levereras i tankbil vid cirka 52 tillfällen per år. Vid en olycka så som avkörning kan liknande konsekvenser ske som vid aerosolfabriken. Hastighetsbegränsningen på Teknikvägen är dock låg (50 km/h) vilket gör att risken för en större skada på en tank bedöms vara liten. Övriga brandfarliga varor antas förvaras i mindre behållare vilket innebär att konsekvensen vid en olycka med en sådan transport kan förväntas bli mindre. Roslagsbanan Tågtrafik är generellt säkert och riskerna därmed små, både för passagerare och för omgivningen. I Vallentuna passerar Roslagsbanan planområdet vilket kan innebära stora konsekvenser för människors hälsa och säkerhet vid en eventuell urspårning. På Roslagsbanan förbi området transporteras dock inget farligt gods, vilket bedöms minska konsekvenserna vid en olycka. I de fall urspårningar sker i Sverige är det i huvudsak mindre urspårningar där tågen i de flesta fall hamnar mycket nära spåret. Enligt en studie av Fredén (2001) avviker 4 % av urspårade tåg mer än 5 m från spårmitt (Tabell 2). Avståndet mellan närmsta räl och de planerade bostäderna är cirka 12 meter. Den höga hastigheten och tågens stora vikt kan dock under vissa omständigheter skapa stora konsekvenser vid urspårning. Tabell 1. Statistik över hur långt urspårade resandetåg har avvikit från spårmitt. Viktad sannolikhet innebär att endast urspårningar där avståndet varit känt ingått i beräkningen (Fredén, 2001). 0-1 m 1-5 m 5-15 m 15-25 m > 25 m Okänt Andel inom avståndet (%) 69 16 2 2 0 12 Viktad sannolikhet (%) 78 18 2 2 0 - Även sammanstötning mellan tåg och andra föremål förekommer. Sannolikheten för att olyckor ska inträffa är liten på grund av de skydds- och styrsystem som finns inom järnvägstrafiken i Sverige och konsekvenserna vid en olycka blir oftast små. Med bakgrund i detta har risker kopplade till Roslagsbanan bedömts vara så små att närmare utredning eller beräkningar inte krävts. Utredningar För att bedöma risker av att bygga bostäder i närheten av Aerosol Scandinavia, Teknikvägen och Roslagsbanan och arbeta fram åtgärder som minskar dessa risker har två utredningar tagits fram: Riskbedömning Vallentuna-Mörby 2011-10-06, upprättad av Brandgruppen AB Riskutredning Snickerifabriken Vallentuna, upprättad av Tyréns AB, 2014-09-17 (bilaga 1) Den första utredningen syftade till att beräkna riskerna vid utveckling från industriverksamhet till bostäder på planområdet Snickerifabriken. Som ett resultat av 18(44)

utredningen har Aerosol Scandinavia flyttat hanteringen av brandfarlig vara utomhus längre norrut på fabriksområdet. Avståndet till Snickerifabriken har därmed ökat. Den andra utredningen syftade till att ta fram åtgärder för att minska riskerna och utreda om det kunde vara lämpligt att bygga bostäder på området efter vidtagna åtgärder. Under arbetet med den andra utredningen har planförslaget reviderats avseende utformning och regleringar för att anpassas till de resultat som framkommit. Den andra rapporten utgör därmed den huvudsakliga grunden till nedan presenterade konsekvensbedömningar avseende risk. Beräkningar Individrisken och samhällsrisken för genomförandet av planförslaget har beräknats för risker kopplade till Aerosol Scandinavia samt farligt gods på Teknikvägen. När det gäller individrisken visar beräkningarna att rimliga riskreducerande åtgärder behöver införas för att riskerna ska bli acceptabla. Samhällsrisken har beräknats för 1 km 2 stort område kring Aerosol Scandinavia. Beräkningarna visar att olycksriskerna på samhällsnivå är små. 6.2 Bedömningsgrunder risk och säkerhet Riskvärdering Värdering av risker har sin grund i hur riskerna upplevs. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande: Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta i form av exempelvis produkter och tjänster verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. Risker kan kategoriskt placeras i tre fack. De kan anses vara tolerabla, tolerabla med restriktioner eller oacceptabla. Figur 8 beskriver principen för riskvärdering (Davidsson m fl, 1997). Område med oaccptabla risker Risk tolereras ej Område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna Risk tolereras endast om riskreduktion ej praktiskt genomförbart eller om kostnader är helt oproportionerliga Tolerabel risk om kostnader för riskreduktion överstiger nyttan Område där risker kan anses små Nödvändigt visa att risker bibehålls på denna låga nivå Figur 8 Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Davidsson m fl, 1997) 19(44)

I Sverige finns i dagsläget inget nationellt beslut om vilka riskvärderingskriterier som ska användas. År 2003 publicerade Länsstyrelsen i Stockholms län en rapport (Slettenmark O., 2003) där riskvärderingskriterierna som togs fram av Det Norske Veritas DNV (Davidsson m fl, 1997) föreslås. I Stockholms läns senaste remiss av riktlinjer avseende riskhänsyn vid planläggning av ny bebyggelse anges inga nya riskvärderingskriterier utan man hänvisar till riskvärderingskriterierna i Värdering av risk (Stockholms länsstyrelse, 2012). Riskvärderingskriterierna omfattar två olika värderingsmått, dels individrisk och dels samhällsrisk. Individrisk är ett mått på risken för en person som befinner sig utomhus dygnet runt på en specifik plats, till exempel på ett visst avstånd från en transportled. Samhällsrisken är ett mått på risken för en population. Samhällsrisken inkluderar risker för alla personer som utsätts för en risk även om den bara sker vid enstaka tillfällen längs en 1 km lång sträcka. För individrisk föreslås följande kriterier av DNV (se även Figur 9): Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 10-5 /år Övre gräns för område där risker kan anses som små: 10-7 /år För samhällsrisk föreslås följande kriterier av DNV: Övre gräns där riskerna under vissa förutsättningar anses som acceptabla: F(Frekvens av N)=10-4 per år för N(Antal döda)=1 med lutningen på F/N-kurva - 1. Undre gräns där risker anses vara acceptabla: F=10-6 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1. Toleranskriterierna för samhällsrisk som DNV har föreslagit för Sverige redovisas i Figur 9. Figur 9 Av DNV föreslagna samhällsriskkriterier för Sverige. 20(44)

Området mellan den övre och undre gränsen kallas för ALARP-området. ALARP står för As Low As Reasonably Practicable och innebär att riskera kan tolereras om alla rimlig åtgärder är vidtagna. I analysen har de toleranskriterier för individ-och samhällsrisk som DNV har föreslagit använts. Riktlinjer transport av farligt gods Länsstyrelserna i storstadsregionerna (Stockholm, Skåne och Västra Götaland) har gemensamt tagit fram Riskhantering i detaljplaneprocessen - Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods (2006). Riskhanteringspolicyn rekommenderar att riskhanterings-processen beaktas inom 150 m avstånd från en farligt gods-led. Länsstyrelsen i Stockholm har även gett ut riktlinjer i form av rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. I rapporten redovisas följande: Vägar med transporter av farligt gods 25 m byggnadsfritt bör lämnas närmast transportleden. Sammanhållen bostadsbebyggelse närmare än 75 m från vägkant bör undvikas. Längs de sekundära transportlederna för farligt gods, så som Teknikvägen utgör, kan kortare avstånd tillämpas. Länsstyrelsen arbetar med en revidering av rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Samma avstånd som ovan för vägar kvarstår i det förslag som varit på remiss. Verksamhet med hantering av brandfarlig vara Enligt länsstyrelsens yttrande 2014-03-21 rekommenderas normalt 200-300 meter mellan bostäder och verksamheter som Aerosol Scandinavia. 6.3 Åtgärder risk och säkerhet Dimensionerande skadehändelser Vid utarbetande av åtgärder för risk mot olyckor är det avgörande vilken typ av olyckor som åtgärderna syftar till att skydda mot, dvs vilka åtgärder som är dimensionerande. De olycksrisker som utifrån beräkningarna bedöms vara dimensionerande för Snickerifabriken är framförallt mindre utsläpp av brandfarlig gas och vätska vilka kan leda till jetflamma, gasmolnsexplosion och pölbränder. Riskreducerande åtgärder bedöms därför främst behöva införas till skydd mot konsekvenser vid hantering av dimetyleter och butan/propan. Tänkbara konsekvenser är jetflamma, gasmolnsexplosion (UVCE) och BLEVE. UVCE och BLEVE är mindre sannolika scenarion och bedöms dimensionerande främst på längre avstånd. Sannolikheten för att en BLEVE ska inträffa på området är så pass liten att den inte bedöms som dimensionerande och åtgärder till följd av en sådan konsekvens bedöms inte föreligga. Riskreducerande åtgärder som införs bedöms dock kunna ge ett visst skydd även vid en BLEVE. Åtgärderna som presenteras i stycke 6.3 bedöms inte eliminera konsekvenserna av en olycka som leder till explosion eller BLEVE, men bedöms ur ett kostnads-nyttoperspektiv ge en rimlig riskreducerande effekt. På Aerosol Scandinavia finns det även risk för pölbränder då det hanteras brandfarliga vätskor i cisterner utomhus. De åtgärder som presenteras i stycke 6.3 bedöms förutom Aerosol 21(44)

Scandinavias egna åtgärder begränsa risken på planområdet även till följd av en sådan konsekvens. Liknande konsekvenser kan inträffa vid en olycka på Teknikvägen. Eftersom hastigheten på Teknikvägen är 50 km/h så är det mest troligt att en olycka med transport av farligt gods leder till en mindre skada på en tank, därmed mindre utsläpp/läckage och mindre konsekvens. Även i detta fall är det jetflamma eller pölbrand som bedöms vara dimensionerande skadehändelser. Mot jetflammor och pölbränder är det framförallt risken för strålning eller direkt kontakt med en flamma som skall undvikas. Åtgärder Nedanstående riskreducerande åtgärder har arbetats fram i den utredning som presenteras i bilaga 1 i syfte att minska riskerna. Åtgärderna utgör krav i plankartan och/eller planbeskrivningen. Åtgärdernas redovisas även som skisser i Figur 10. Mur med höjd 2,5-3 meter ska anordnas längs Teknikvägen i lägst brandteknisk klass EI 60. Balkonger och uteplatser får inte placeras mot Teknikvägen eller Banvägen. Sovrum placeras bort från gata/väg. Byggnader skall utföras med obrännbar fasad. Bostadshusen placeras på ett avstånd om minst 25 meter från Teknikvägen. Central avstängningsbar ventilation installeras i flerbostadshusen med styrning i markplan i respektive trapphus. Möjlighet att ta sig ut ur byggnaderna skall finnas i riktning bort från Aerosol Scandinavia. Utgångar får dock finnas åt alla håll. 22(44)

Figur 10. Skiss över fyra av de åtgärder som vidtas för att för att minska risker. 23(44)

6.4 Påverkan och konsekvenser risk och säkerhet Vid konsekvensbedömning av risk- och säkerhet utgörs parametern påverkan av risk, dvs en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens av en olycka. Därmed skiljs begreppen konsekvens av en olycka och konsekvens av genomförande av planförslaget. Genomförda beräkningar visar att det finns vissa individrisker med avseende på farligt gods samt närheten till Aerosol Scandinavia för de som vistas inom planområdet. Med vidtagna, riskreducerande åtgärder bedöms riskerna vara acceptabla. Den sammantagna samhällsrisken avseende samma riskfaktorer beräknats vara tillräckligt låg för att riskreducerande åtgärder inte ska krävas. Riskerna till följd av trafiken på Roslagsbanan bedöms vara acceptabla då risken för större urspårning bedöms som liten. Värdet som riskerar att påverkas utgörs av människans hälsa, varför värdet bedöms vara högt. Då värdet är högt och påverkan liten bedöms den sammantagna konsekvensen avseende olycksrisker kopplade till verksamheten på Aerosol Scandinavia, transporterna av farligt gods på Teknikvägen samt Roslagsbanan ge en liten till måttlig negativ konsekvens vid genomförandet av detaljplanen. Figur 11. De negativa konsekvenserna för människan avseende av risk och säkerhet bedöms vara små till måttliga vid genomförandet av planen. 24(44)

7 Förorenad mark 7.1 Förutsättningar förorenad mark Inom den södra delen av planområdet, fastighet, Mörby 1:103, har snickeri- och möbeltillverkning förekommit sedan 1950-talet. Under en kortare period monterades också telefonväxlar. Möbeltillverkningen har inkluderat ytbehandling/lackering av möbler. Med bakgrund av detta har länsstyrelsen pekat ut fastigheten som potentiellt förorenad. Norra delen av planområdet, fastigheten, Mörby 1:112, utgörs av icke exploaterad gräsyta. Det finns inga misstankar om föroreningar inom fastigheten. Så vitt känt har inga miljöundersökningar utförts sedan tidigare på de aktuella fastigheterna. Markteknisk undersökning För att utreda om föroreningar förekommer inom planområdet har en översiktlig markteknisk undersökning genomförts (Bilaga 2). Provtagningen fokuserade på potentiellt förorenande aktiviteter i tidigare byggnad, och planerades i övrigt för att på gott sätt täcka in hela det undersökta området. Metod Totalt sattes sju provtagningspunkter inom området. De inmätta provpunkterna redovisas i Figur 12. Från de 7 provtagningspunkterna analyserades totalt 10 jordprover med avseende på metaller (inkluderat kvicksilver) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Utöver detta gjordes analyser med avseende på fraktionerade alifatiska och aromatiska kolväten på fem av jordproverna, och en screeninganalys med avseende på flyktiga organiska ämnen (VOC) på tre. Screeninganalys innebär en bred analys som omfattar en mängd olika ämnen, i det här fallet VOC:er. Prover togs genom borrning med skruvborr monterad på borrbandvagn. Provtagning utfördes halvmetersvis ned minst 50 cm i naturligt jordlager (lera), vid behov med justeringar efter materialsammansättning i markprofilen. Jordlagerföljder och provtagningsdjup noterades tillsammans med färg, lukt samt eventuella andra iakttagelser. Installation av grundvattenrör var inplanerad för tre av provpunkterna, men utgick då grundvatten ej påträffades inom markprofilens översta fyra meter. Markprofilen är uppbyggd av lermaterial, vilket gör att risk för påverkan på djupare liggande grundvatten är mycket liten. En fältanalys av asfaltsprov utfördes med hjälp av indikatorspray för tjärasfalt. 25(44)

Figur 12. Provtagningsplan för markteknisk undersökning. Resultat Den marktekniska undersökningen indikerade inte i något fall att förorenad mark förekommer inom området. Varken lukt- och synintryck under provtagningsarbetet eller tjärasfaltprov indikerade att föroreningar kunde förekomma. Samtliga prov redovisade halter understigande riktvärden för KM (känslig markanvändning) för samtliga testade ämnen. Halterna av aromatiska kolväten, flyktiga organiska ämnen (VOC) samt summatermer för PAH-föroreningar (låg, mellan och hög) befanns för samtliga analyserade prover vara under använda analysmetoders detektionsgränser. 7.2 Bedömningsgrunder förorenad mark Som underlag för bedömningar av risker kopplade till förekommande föroreningshalter har Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade områden använts. Dessa riktvärden utgör hjälpmedel för utvärdering av förorenade områden och indikerar föroreningsnivåer som innebär acceptabla risker för människor och miljö. För markföroreningar har generella riktvärden framtagits för två typer av markanvändning, Känslig Markanvändning (KM) och Mindre Känslig Markanvändning (MKM), (Naturvårdsverket, 2009). Vid en omställning från dagens markanvändning till planerad bostadsändamål är riktvärdena för KM relevanta, varför dessa har därmed valts som primärt jämförelseunderlag i bedömningen av risker gällande det aktuella planområdet. 26(44)

7.3 Åtgärder förorenad mark Då inga föroreningar konstaterats krävs inga åtgärder. Beredskap för eventuella lokalt förekommande föroreningar ska dock finnas vid anläggningsarbetet då den marktekniska undersökningen varit av översiktlig karaktär och mindre områden med föroreningar kan förekomma mellan provtagningspunkterna. 7.4 Påverkan och konsekvenser förorenad mark Påverkan från den industriverksamhet som bedrivits på platsen har inte kunnat påvisas. Inte för något analysresultat överskrids de generella riktvärdesnivåerna för känslig markanvändning - KM. De påvisade föroreningshalterna i jord kan därmed konstateras vara låga. Marklagren domineras av lera, vilket gör att grundvattentransporten är starkt begränsad inom de undersökta fastigheterna. Under provtagningen visade det sig att grundvattenuttag var omöjligt de övre fyra metrarna. Frånvaro av grundvatten gör att risken för att markföroreningar sprids inom eller ut från de undersökta fastigheterna är liten. Fördjupande undersökningsmoment bedöms inte vara föranledda med grund i de resultat som framkommit i genomförd utredning. Vid framtida grävningar i fyllningsmaterialet på fastigheterna bör dock ändå beredskap finnas för att ta hand om förorenad jord. Genomförd undersökning har varit av stickprovskaraktär, vilket gör att föreningar kan förekomma lokalt, utan att fångas upp i den översiktliga typ av markundersökning som nu genomförts. Sammantaget bedöms genomförandet av planen inte medföra någon konsekvens för människa eller miljö till följd av förorenad mark. Figur 13. Inga konsekvenser till följd av förorenad mark bedöms uppstå vid genomförandet av planen. 27(44)

8 Vatten 8.1 Förutsättningar vatten Ormstaån passerar öster om planområdet och rinner vidare söderut genom Vallentuna centrum för att efter cirka 1,5 km mynna i norra delen av Vallentunasjön. Sjön är en av de mest övergödda sjöarna i Stockholms län (Naturvatten, 2013) och har klassificerats som otillfredsställande ekologisk status respektive god kemisk status (kvicksilver undantaget) enligt Vattendirektivet. Miljökvalitetsnormen är fastställd till god ekologisk status med undantag avseende övergödning till år 2021, vilket innebär att sjöns status måste förbättras kraftigt till år 2021 för att miljökonsekvensnormerna ska kunna uppfyllas. För att förbättra förhållandena i sjön planerar kommunen att anlägga en våtmark vid Ormstaåns utlopp till Vallentunasjön. Våtmarken syftar till att omhänderta dagvatten från Vallentuna och förorenat vatten från Ormstaån. Under 2013 lät Vallentuna kommun utföra en översvämningskartering (Bryngelsson et al, 2013) vilken visar att Ormstaån riskerar att svämma över vid ett hundraårsregn (ett regn med sådan intensitet att sannolikheten att det ska inträffa ett visst år är 1 %). Översvämningsrisken omfattar området både uppströms och nedströms planområdet och riskerar att påverka Roslagsbanan. Lokalt omhändertagande och utjämning av dagvattenflöden är viktiga åtgärder för att minska risken för allvarliga översvämningar. Planområdets förutsättningar Från norra delen av planområdet finns så vitt känt ingen dagvattenhantering idag, medan dagvattnet från den södra, bebyggda fastigheten leds via dagvattennätet till Ormstaån. Planområdet är flackt och sluttar svagt mot ån. Marken består av ett 0,3-1 m tjockt lager fyllnadsmassa, följt av tät lera. Ormstaån omfattas inte av något dikningsföretag sedan den vattenrättsliga samfällighet som funnits upphörde 2009 (Domslut, 2009). Beräkning av dagvattenavrinning För att göra en bedömning av hur genomförandet av planen kan påverka den ekologiska statusen i Vallentunasjön samt översvämningsrisken för Ormstaån har dagens avrinning samt vilken förändring genomförandet av planen kan medföra beräknats. Beräkningarna redovisas i sin helhet i bilaga 3. Avrinningsberäkningarna har gjorts för 2-, 5- och 10-årsregn med varaktighet på 10 minuter. Resultaten visar att om inga åtgärder vidtas bedöms flödena från området öka med cirka 50 % (65 l/s, vilket motsvarar 50 l/s*ha). 28(44)

Tabell 2. Flödesberäkningar för nuvarande bebyggelse i jämförelse med arkitektförslagets ritningar. Avrinningsberäkningarna har gjorts för 2-, 5- och 10-årsregn med varaktighet på 10 minuter Dimensionerande regn 2 år 5 år 10 år Återkomsttid (år) 2 5 10 Varaktighet (min) 10 10 10 Regnintensitet (l/s*ha) 130 170 225 Nederbörd (mm) 7,7 10,4 13,1 Flöde före exploatering (l/s) 75 98 129 Flöde efter exploatering (l/s) 113 147 195 Differens (%) 51 51 51 Differens (l/s) 38 49 65 Föroreningar i dagvatten Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på markytan eller på en konstruktion. Olika typer av föroreningar ansamlas på dessa hårdgjorda ytor, för att sedan spolas med dagvattnet till recipient, om ingen rening förekommer. Typer och mängder av föroreningar i dagvattnet beror på markanvändningen, hur lång tid som förflutit sedan föregående regn och nederbördens sammansättning. Trafiken är den enskilt största källan till dagvattnets innehåll av föroreningar. Detta gäller både för antalet ämnen och för koncentrationen av dessa i dagvattnet. Föroreningarnas förekomst på hårdgjorda ytor är starkt relaterade till trafikintensiteten och uppkommer främst genom avgaser, läckage av olja, korrosion och erosion av vägbanor och däck. De föroreningar som vanligtvis förekommer avseende trafikrelaterat dagvatten är: Suspenderat material (SS) Näringsämnen (kväve och fosfor) Olja Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Tungmetaller (koppar, zink, kadmium, bly, nickel och krom) Utsläppsmängden varierar med markslag som förekommer inom planområdet före respektive efter exploatering. Svedjevägen och villatomterna i söder som inte ingår i exploateringsplanerna ingår inte i redovisade ytor. Tabell 3. Ytor före och efter exploatering, enligt Bilaga 3. Typ av yta Före exploatering (ha) Efter exploatering (ha) Asfalterade ytor 0,30 0,31 Övriga hårdgjorda ytor 0,19 0,51 Grönytor 0,59 0,00 Tak 0,14 0,40 Totalt = Förändringen i markslag gör både att koncentrationerna av övergödande ämnen och mängden dagvatten som släpps ut förändras. Det markslag som förändras mest är grönyta. Dock kommer innergården att delvis utgöras av grönyta vilket gör att 29(44)

minskningen av grönyta blir något mindre än den översiktliga beräkning som redovisas i Tabell 3. I Tabell 4 redovisas schablonhalter av utsläpp olika markslag kan ge upphov till. Tabell 4. Schablonhalter för övergödande ämnen och tungmetaller i dagvatten (StormTac, v. 2014-01). P (mg/l) N (mg/l) Bly (µg/l) Kopp ar (µg/l) Zink (µg/l) Kadmium (µg/l) Nickel (µg/l) Krom (µg/l) Olja (mg/l) PAH (mg/l) Flerfamiljshusomr. 0,30 1,6 15 30 100 0,70 9,0 12 0,7 0,6 70 Flerfamiljshusomr. med total LOD* 0,24 1,4 9 21 80 0,42 7,2 8,4 0,46 0,36 39 Industriområde 0,30 1,8 30 45 270 1,5 16 14 0,46 1,0 100 Ängsmark 0,20 1,0 6,0 15 30 0,3 0,5 2,0 0,2 0 45 *Mer osäker data Naturmark släpper ifrån sig lite dagvatten och halterna av övergödande och förorenande ämnen är låga. Det gör att utsläppen alltid ökar vid exploatering av naturmark. Vid omvandling från industrimark till bostadsområde minskar i stället utsläppen, framför allt vad gäller förorenande ämnen. Med LOD-åtgärder minskar mängden övergödande och förorenande ämnen som släpps ut genom att både koncentrationerna i och mängden dagvatten som släpps ut minskar. En översiktlig beräkning baserad på Tabell 4 och Tabell 3 indikerar att utsläppen av fosfor ökar medan utläppen av kväve minskar vid genomförande av planen. Felmarginalen i sådana beräkningar är stor, varför inga värden presenteras. Vid genomförande av LOD-åtgärder minskar utsläppen ytterligare, både för att mängden vatten minskar och för att koncentrationerna i vattnet minskar. Områdets ringa storlek gör att mängden övergödande och förorenande ämnen som släpps ut förändras marginellt jämfört med nollalternativet, speciellt vid genomförande av LOD-åtgärder. Ökningen bör kunna tas om hand av den våtmark som planeras vid Ormstaåns utlopp till Vallentunasjön. 8.2 Bedömningsgrunder för vatten Nationella bedömningsgrunder för dagvatten saknas och detaljkrav på rening av dagvatten förekommer normalt inte. Hantering av dagvatten behandlas istället bland annat i Miljöbalken och Boverkets byggregler. Vallentuna kommun har i dagsläget ingen egen dagvattenpolicy utan hänvisar till Oxsunda vattensamverkans policy från 2001 som gäller för hela Vallentuna kommun. Ett arbete pågår med framtagande av VA-plan för Vallentuna kommun, där en ny dagvattenstrategi inarbetas. VA-planen bedöms bli antagen vid årsskiftet 2014/2015. Nedan listas Mål för dagvattenhantering inom Oxundaåns vattenvårdssanarbete från policyn; Förorening av dagvatten ska förebyggas. Befintliga dagvattenutsläpp till sjöar och vattendrag via tunnlar, ledningar och diken ska med hänsyn till kvantitet, föroreningsgrad och recipientens belägenhet och känslighet åtgärdas så att vattnet renas före utsläpp. Susp. (mg/l) 30(44)