Information om målrelaterad ersättning 2019

Information om målrelaterad ersättning 2019 Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Senast uppdaterad: 2019-03-29 1

Innehållsförteckning 1 Information... 3 2 Redovisning av kvalitetsarbete / förbättringsarbete... 5 3 Fortbildning på mottagning av informationsapotekare/-läkare eller Strama Stockholm samt journalgranskning och genomgång av patientfall rörande antibiotikaförskrivning... 9 4 Listades besök i annan vård... 10 5 Godkänd astma/kol-mottagning... 11 6 Godkänd äldremottagning... 13 7 Utökad e-hälsa...14 8 Följsamhet till Kloka Listan...16 9 Telefontillgänglighet... 17 10. Registrering av diagnos och KVÅ, psykosociala insatser... 18 11. Målrelaterad ersättning för att öka antalet besök...19 12. Målrelaterad ersättning för automatisk rapportering av väntetider... 20 2

1 Information Detta dokument innehåller beskrivning av den del av uppföljningen av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård som är kopplad till målrelaterad ersättning. Andra indikatorer och delar av uppföljningen hittar du mer information om på Vårdgivarguiden Husläkare med basal hemsjukvård Uppföljning 2019. Samtlig rapportering ska ske via e-post om inget annat anges. Vite Följande kvalitetsområden ger vite vid ej uppnådda mål: Kvalitetsområde Listades besök i annan vård Följsamhet till Kloka Listan Telefontillgänglighet Inlämning senast Information hämtas från GVR Information hämtas från VAL Information hämtas från Telefonmätningen För ersättningsnivåer, se FFU 7.2.3 Målrelaterad ersättning. Kvalitetsområden som kan ge målrelaterad ersättning På nästföljande sida finns en tabell över de kvalitetsområden som kan ge målrelaterad ersättning, vilka datum som gäller och även en kort sammanfattning över vilka förändringar som gjorts jämfört med 2018. 3

Tabell över kvalitetsområden som kan ge Målrelaterad ersättning Kvalitetsområde Förändring Rutin för de som godkändes 2018 (Återgodkännande) Redovisning av kvalitetsarbete enligt mall 1.Fortbildning på mottagning av informationsapotekare/- läkare eller Strama Stockholm 2.Journalgranskning och genomgång av patientfall rörande antibiotikaförskrivning genom självdeklaration Listades besök i annan vård (2,2 besök och lägre) Godkänd astma/kolmottagning Godkänd äldremottagning Utökad e-hälsa på mottagningen Inlämning senast Ingen förändring Nya mallar skickas in Del 1 30 april 2019 och 2 31 mars 2020 Självdeklaration Ej aktuellt 1.Information tillhandahålls av informationsapotekare/- läkare eller Strama Stockholm 2.Inlämning av självdeklarationen ska ske senast 31 januari 2020. Ingen förändring Ej aktuellt Information hämtas från GVR För vårdgivare som blivit godkända under 2017 kommer avtalshandläggare ta kontakt med verksamhetschefen. För vårdgivare som blivit godkända under 2017 kommer avtalshandläggare ta kontakt med verksamhetschefen. Nytt utskick av brev ska skickas till nya 75-åringar. Webbtidbok är numera ett krav enligt avtalet. Nya e-tjänster för att ta del av målrelaterad ersättning; -Ska hantera önskemål om intyg -Ska kunna hantera inkomna frågor och kontaktönskemål Ansökan senast 31 december 2019 I drift senast 31 december 2019 Ansökan 31 maj 2019 I drift 1 september 2019 Ingen ansökan. Ansvarig avtalshandläggare kontrollerar om mottagningen fortfarande uppfyller kraven Ingen ansökan. Ansvarig avtalshandläggare kontaktar verksamhetschef under året Ingen ansökan. Nytt utskick av brev till nya 75-åringar. Ansvarig avtalshandläggare kontaktar verksamhetschef under året. 31 december 2019 OBS! Ingen ansökan 4

2 Redovisning av kvalitetsarbete / förbättringsarbete Alla som arbetar i hälso- och sjukvård har två uppdrag, dels att göra sitt ordinarie arbete och dels att utveckla det arbete och det system man verkar i. Inom ramen för vårdvalet Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård utgår målrelaterad ersättning för att genomföra och redovisa ett medicinskt kvalitetsarbete (=förbättringsarbete). Arbetet ska genomföras under 2019. Syftet med ersättningen är att stödja systematiskt förbättringsarbete. Husläkarmottagningarna väljer själva vilket område som ska prioriteras. Tips, råd och stöd i utförandet kan fås via QRC Stockholm, HSF, läs mer om stödet som erbjuds här: https://qrcstockholm.se/coachingakademin/utbildning/skraddarsyddaprogram/primarvarden/ Redovisning av ett medicinskt kvalitetsarbete enligt mall framtagen av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, genomförts under 2019 och som av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen bedöms som godkänt Rapportering Beskrivning och redovisning av kvalitetsarbetet görs via en gemensam mall för både del 1 och del 2 som skickas in per e-post till funktionsbrevlåda forbattringsarbete.hsf@sll.se Mallen med del 1 ifylld ska vara inskickat senast 30 april 2019, och med del 2 ifylld senast 31 mars 2020. Den gemensamma mallen för både del 1 och del 2 finns på Vårdgivarguiden Kvalitetsrapporter i GUPS (här finns tidigare års arbeten) För att sprida kunskap och goda erfarenheter publiceras samtliga medicinska kvalitetsarbeten/förbättringsarbeten på GUPS. Bedömning av kvalitetsarbeten godkänt icke godkänt Arbetena får godkänt eller icke godkänt där godkänt krävs för den målrelaterade ersättningen. För att kvalitetsarbetet ska bli godkänt måste arbetet uppfylla detta: Förbättringsarbetet redovisas enligt mallen. En förbättringsåtgärd som bidrar till ett förbättrat arbetssätt (inte en engångsåtgärd i form av t.ex. ett enstaka utbildningstillfälle) ska vara genomförd och mätetal ska finnas minst innan och efter, samt en reflektion över resultatet. Om man väljer samma område som föregående år krävs att någon ytterligare åtgärd/förbättring genomförs. Att endast låta förra årets arbete löpa på med nya mätningar leder inte till godkänt arbete. Man kan dock bara ha samma tema maximalt 2 år i rad. Bedömning av kvalitetsarbeten nivå 1-5 (frikopplat från ersättningen) Arbetena kommer även att bedömas avseende kvalitet i 5 nivåer. Nivå 1: Ingen förbättringsåtgärd genomförd Nivå 2: Förbättringsåtgärd genomförd men man har inte mätt innan eller efter sin åtgärd Nivå 3: Förbättringsåtgärd genomförd, man har mätt minst före och efter. Grundläggande krav på ett förbättringsarbete är uppfyllt. 5

Nivå 4: Som nivå 3 samt 1-2 stycken av nedanstående tilläggskriterier (förutsatt att redovisningen är tydlig av nivå 3) Nivå 5: Som nivå 3 samt 3-4 stycken av nedanstående tilläggskriterier (förutsatt att redovisningen är tydlig av nivå 3) Tilläggskriterier: 1. Arbetat interprofessionellt 2. Redovisar inslag av patientcentrering/patientsamverkan 3. Nått förbättringar i sina mätningar 4. Har en plan framåt för hur bra delar kan behållas och utvecklas Instruktioner för mallen för kvalitetsarbete / förbättringsarbete Del 1 Steg 1: Beskrivning av nuläget a. Vilka är era stora patientgrupper och vilka behov har de? b. Vad är ni bra på? Var har ni förbättringspotential? Gå in och titta på era resultat när det gäller kvaliteten på vården och era processer från t.ex. GUPS, medrave, PrimärvårdsKvalitet, NDR osv. En vanlig fallgrop är att förbättringsteam fokuserar förbättringsinsatserna på något man redan jobbar mycket med och är bra på. Våga ta er an ett projekt där det finns tydlig förbättringspotential! Steg 2: Val av tema för förbättringsarbetet Utifrån era lärdomar från steg 2, vilket område vill ni jobba med? T.ex. diabetes, patientsäkerhet, läkemedel, psykisk ohälsa, annat? Om ni skulle beskriva området som ni vill jobba med i max ett par ord, hur skulle ni beskriva det? Steg 3: Målformulering a. Mål Vad vill ni uppnå? Var specifik med vad ni vill uppnå. b. Mått Hur kan ni mäta att ni är på väg mot målet? Ange dagens värde (mått i siffror) av detta samt vad ni har som mål (i siffror) att uppnå. c. Till när hoppas ni ha uppnått ert mål? Ange datum. Ett sätt för att formulera ett effektivt mål är att formulera det som ett SMART mål: S - Specifikt, tydligt och konkret M - Mätbart, hur vet man när man nått målet? Antal / andel / öka eller minska ett visst värde osv. A - Accepterat av de som berörs, det måste vara ett mål som ni vill uppnå R Realistiskt, både ett för högt och ett för lågt uppsatt mål kan dra ner engagemanget, det ska vara möjligt att uppnå målet på den tidsram ni satt upp T Tidsatt, det är viktigt med ett tidsatt mål så att ni vet till när det är tänkt att målet ska uppnås, detta kan också bidra till ökat engagemang! 6

Steg 4 Förbättringsidéer vad kan ni göra för att nå målet? Vilka åtgärder kan ta er mot ert mål? a. Vilka förbättringsidéer har ni? Ni kan ta fram idéer genom att titta i vårdprogram, nationella riktlinjer eller genom att brainstorma fram idéer. Där kan t.ex. verktyget Fiskbensdiagram vara till hjälp, här finns en instruktion för fiskbensdiagram: https://qrcstockholm.se/wp-content/uploads/2018/12/verktyg-fiskbensdiagram.pdf Om ni vill använda fiskbensdiagrammet som verktyg, lägg målet för ert förbättringsarbete huvudet på fisken och brainstorma kring frågan vad kan leda oss till vårt mål. b. Vad är viktigt för era patienter? Hur kan ni stärka personcentrerad vård eller patienters delaktighet i vården? Här finns en verktygslåda som kan användas för att ta reda på vad som är viktigt för patienterna: https://qrcstockholm.se/patientsamverkan/verktygslada/ Patientsamverkan ger många positiva effekter, t.ex. har man sett att det kan minska medicinska misstag och biverkningar, förbättra följsamhet, förbättra egenvård och minska personalomsättning 1. Därför är patientsamverkan i förbättringsarbetet en viktig del. Genom att använda verktyg för patientsamverkan får ni en ökad insikt om patienternas behov och kan använda er av dessa insikter när ni förbättrar verksamheten. Steg 5 Vilka mått behöver ni följa för att se effekten av förbättringsidéerna? Välj 1-3 mått, utöver måttet som ni angett i steg 3, som speglar om er förändring blir en förbättring. Mät det ni gör (=processmått). Mät gärna ofta, minst 1 gång per månad, så ni kan byta eller justera er förbättringsidé om den inte leder mot ert mål. I förbättringsarbete är det rekommenderat att kombinera både mått som speglar det resultat man vill uppnå (utfallsmått) och mått som speglar hur den nya processen/rutinen fungerar (processmått). Ett exempel kan vara att målet är att öka andelen patienter som har HbA1c under 70 mmol/mol (=utfallsmått) och processmåttet kan i det fallet vara andelen patienter med diabetes som fått en årskontroll. Förbättringsidén är att försäkra att alla patienter får regelbundna årskontroller. I förbättringsarbete är det också viktigt att mäta ofta för att se att förbättringsidén faktiskt ger utslag på det mål man vill uppnå. Det finns ett uttryck som säger att förbättringstakten är begränsad av takten man mäter, dvs. ju oftare du mäter desto oftare kan du se om dina förbättringsidéer fungerar. Det rekommenderas också att man mäter balanserande mått för eventuella risker eller andra bieffekter med förbättringsarbetet, t.ex. undanträngningseffekter, men det är inget vi kräver att ni redovisar. Lästips - Om mätningar i förbättringsarbete: https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-018-5.pdf Steg 6 Dags att testa dina förbättringsidéer Använd gärna förbättringshjulet PDSA (Plan Do Study Act) som stöd. Testa i liten skala först och justera era idéer enligt vad ni lär er och testa igen. När ni är nöjda kan ni testa på hela husläkarmottagningen och standardisera det nya arbetssättet. Redovisning sker i del 2 nedan. 1 https://qualitysafety.bmj.com/content/25/2/110.full?sid=a9db1105-5b4a-4d73-b59c-52b57212549b 7

PDSA används som nästa steg när ni har tagit fram förbättringsidéer och valt vilken eller vilka idéer ni vill testa. PDSA hjälper er att bättre förstå processen som krävs för införande av förbättringsidéerna och löser eventuella problem med dem. På så sätt hittar ni de arbetssätt som ni sedan kan använda till hela verksamheten. Det är viktigt att börja i liten skala med små tester. Det är mer lättarbetat än att börja stort med många involverade. Verktyget och hur ni kan gå tillväga steg för steg finns här: https://qrcstockholm.se/wp-content/uploads/2018/12/verktyg-pdsa-cykel.pdf Nu kan du döpa mallen (Enhet tema år del 1) och skicka in den senast 30 april 2019 men gärna redan i januari 2019 till: forbattringsarbeten.hsf@sll.se Del 2 A. Hur har ni testat och infört era förbättringsidéer? Vad har ni gjort? Hur har ni jobbat? Har ni varit flera olika yrkesgrupper som jobbat med förbättringsarbetet? Har ni använt förbättringshjulet PDSA? Har ni justerat era idéer under tiden? Hur har ni gjort för att standardisera/införa det nya arbetssättet? Här beskrivs själva förbättringsarbetet kärna. Speciellt denna del kan komma andra mottagningar till nytta när arbetet publiceras på GUPS. B. Resultat. Vad har ni uppnått? Ange dagens mått avseende steg 3 och 5 och jämför med utgångmåtten. Om ni mätt under tiden får ni gärna inkludera det (t.ex. i form av ett linjediagram som har mätvärde för varje månad eller oftare). C. Slutreflektion. Vilka var era lärdomar? Vad har ni lärt er? Hur har ni använt kunskap från patienter under olika delar av förbättringsarbetet? Hur har arbetet strävat efter att öka patienters delaktighet i vården? Hur kan ni göra för att bibehålla de positiva effekterna av ert förbättringsarbete? Vilka datakällor har varit användbara för er? D. Döp mallen (Enhet tema år del 2) och skicka in till funktionsbrevlådan forbattringsarbeten.hsf@sll.se 8

3 Fortbildning på mottagning av informationsapotekare/-läkare eller Strama Stockholm samt journalgranskning och genomgång av patientfall rörande antibiotikaförskrivning Fortbildning på mottagning av informationsapotekare/-läkare eller Strama Innehållet i fortbildningen planeras utifrån önskemål från respektive enhet och analyser av diagnoskopplade data. Fortbildningen utgår dels från de riktlinjer som finns för behandling av vanliga infektioner, dels från analyser av den enskilda mottagningens förskrivningsmönster. Syftet med fortbildningen är att öka medvetenheten om aktuella behandlingsrekommendationer och bidra till samsyn mellan personalgrupper på enheten för att åstadkomma en klok och hållbar antibiotikaanvändning. Journalgranskning och genomgång av patientfall rörande antibiotikaförskrivning Självdeklarationen syftar till att främja en klok antibiotikaanvändning och följsamhet till behandlingsrekommendationer genom att stimulera till kollegiala diskussioner och gemensamt lärande på mottagningen. Blanketten för självdeklarationen innehåller de instruktioner som behövs för att kunna fylla i den korrekt och genomföra de moment som ingår. Självdeklarationen finns på Vårdgivarguiden. Mottagningen ska ta emot minst 2 besök per år av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens informationsapotekare/-läkare eller från Strama Stockholm. Minst en timme per tillfälle ska avsättas och majoriteten av relevant personalgrupp ska närvara vid fortbildningstillfällena, helst även verksamhetschef och Smittskydds/Stramaansvarig. För att självdeklarationen ska bli godkänd krävs att flertalet medarbetare på husläkarmottagningen deltar aktivt i fallgenomgång och journalgranskning Rapportering Mottagningen behöver inte skicka in någon redovisning över fortbildningstillfällen och deltagare, detta görs av fortbildaren. Självdeklarationen skickas med e-post till strama.hsf@sll.se senast den 31 januari 2020. Strama Stockholm www.janusinfo.se/fortbildning 9

4 Listades besök i annan vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följer Listades besök i annan vård med syftet att följa vårdgivarens ansvarstagande för de listade patienternas totala behov av hälso- och sjukvård. Indikatorn mäter antalet besök per listad patient hos läkare i annan öppenvård än den egna mottagningen. Med fysiska besök avses ny-, åter-, hem-, grupp-, team-, gruppteam-, och videobesök. Med öppenvård avses öppenvård inom akutsjukhus, akutmottagning, psykiatri, geriatrik, somatiska vårdval samt övrig primärvård såsom BVC och MVC. Vid resultat 2,2 eller lägre utgår kvalitetsrelaterad ersättning Vid resultat 2,6 eller högre utgår ett vite Rapportering Informationen hämtas från GVR. - 10

5 Godkänd astma/kol-mottagning Syftet med verksamheten är att utveckla kvaliteten i vården av personer med astma eller KOL. Målgruppen är barn från sex månader och vuxna med astma eller KOL. Astma/KOL-sjuksköterskan ska ha avsatt tid enligt nationella kriterier för godkänd astma/kol mottagning med minst 2 timmar/vecka/1000 listade patienter för målgruppen. Astma/KOL-sjuksköterskan ska ha utbildning om minst 15 högskolepoäng inom området astma, allergi och KOL* Astma/KOL-sjuksköterskan ska ha tidsbeställd mottagning med organiserad telefonrådgivning Astma/KOL-sjuksköterskan ska ha kontinuerlig fortbildning inom astma och KOL Mottagningen ska utföra strukturerad patientutbildning Mottagningen ska erbjuda tobaksavvänjning Mottagningen ska registrera i Luftvägsregistret Specialist i allmänmedicin ska ha uppdraget som medicinskt ansvarig för astma/kol-mottagningen. Den medicinskt ansvarige läkaren ska ha kontinuerlig fortbildning inom astma och KOL Mottagningen ska ha etablerad samverkan med fysioterapeut Mottagningens läkare ska ha goda kunskaper i spirometritolkning. Minst en läkare och en sjuksköterska ska ha gått utbildningen spirometrikörkort eller motsvarande högskoleutbildning Mottagningen ska erbjuda behandling och utredning av Astma (inkl. lungfunktionsmätning och bedömning av samsjuklighet) KOL (inkl. lungfunktionsmätning och bedömning av samsjuklighet) Allergisk rinit Luftvägsallergier Utrustning på mottagningen Spirometer Pulsoxymeter Oxygen Nebuliseringsapparat Spray med andningsbehållare för akutbehandling Rapportering Astma/KOL-mottagningen ska vara i drift under 2018. Ansökan ska vara inskickad per e-post till ansvarig avtalshandläggare så snart astma/kolmottagningen är i drift, dock senast 31 december 2019. När en vårdgivare blivit godkänd presenteras detta på 1177.se med en symbol på mottagningens kontaktkort. Ansökan astma/kol-mottagning Utbildning för godkänd astma/kol-mottagning samt fortbildning: 11

Karolinska Institutet: bland annat 15 och 30 hp inom astma, allergi och KOL och 3 hp utbildningar i spirometri Spirometri i teori och praktik Akademiskt Primärvårdscentrum: bland annat två dagars utbildning för spirometrikörkort. www.akademisktprimarvardscentrum.se/kurser Läkemedelskommittén: Fortbildningar med fokus på läkemedel www.janusinfo.se Allergicentrum Stockholm ger utbildning om astma, allergi och KOL på vårdcentraler falldiskussioner och föreläsningar. http://www.allergicentrumstockholm.se/ Centrum för epidemiologi och Samhällsmedicin (CES), Ger 3,5 dagars utbildning i kvalificerad tobaksavvänjning. http://folkhalsoguiden.se/ Återgodkännande För de mottagningar som meddelats om godkännande av astma-kolmottagning under 2017, kommer ansvarig avtalshandläggare att kontakta er för bekräftelse om ni avser fortsätta er mottagning och fortfarande uppnår kraven för målrelaterad ersättning. *Under 2019 godkänns även pågående utbildning om minst 15hp 12

6 Godkänd äldremottagning Syftet med verksamheten är att skapa trygghet för äldre och närstående. Målet är att öka tillgängligheten och kontinuiteten för listade patienter som är 75 år och äldre. Direkttelefon (utan knappval eller återuppringning) minst 1 timme varje dag med telefonrådgivning och tidsbokning Utskick till målgruppen med beskrivning av äldremottagningens arbetssätt. OBS! Utskick kan ske först efter godkännande. Erbjuda målgruppen en fast vårdkontakt vid behov Erbjuda målgruppen besök eller annan kontakt med mottagningen samma dag eller dagen efter. Beskrivning av mottagningens arbetssätt gällande fast vårdkontakt, snabb tid till besök, längre tider vid besök, arbete med läkemedelsgenomgångar och vårdplaneringar m.m Rapportering Äldremottagningen ska vara i drift under 2019, dock senast 1 september 2019. Ansökan ska vara inskickad per e-post till ansvarig avtalshandläggare senast 31 maj 2019. Godkännande Avtalshandläggaren kontaktar verksamhetschefen om eventuella kompletteringar samt meddelar godkännande. Därefter skall vårdgivaren ange godkännandet enligt beställarens anvisningar på kontaktkortet som presenteras på 1177.se Ansökan äldremottagning Återgodkännande För de mottagningar som meddelats om godkännande av äldremottagning under 2017, kommer ansvarig avtalshandläggare kontakta er för avstämning om ni fortfarande uppnår kraven för målrelaterad ersättning. Senast 1 september 2019 ska nytt brev skickas till de listade patienter som fyller 75 år under 2018. Brevet behöver ej godkännas av beställaren, men ska ha samma innehåll som det brev som skickades under 2017. 13

7 Utökad e-hälsa I Framtidens hälso- och sjukvård kommer mer vård utföras utanför akutsjukhusen och husläkarverksamheten får ett utökat ansvar för omhändertagandet av vårdtunga och resurskrävande patientgrupper. Det medför att verksamheterna behöver göra anpassningar till exempel med hjälp av e-hälsa som kan bidra till ett genomförande av framtidsplanen. Digitaliseringen som sker i samhället i övrigt medför också krav på en annan tillgänglighet än den vi ser idag. Syftet är att öka användandet av E-tjänster för att möta befolkningens och hälso- och sjukvårdens behov av effektiva verktyg. Ska hantera önskemål om intyg Ska kunna hantera inkomna frågor och kontaktönskemål Erbjuda minst tre tjänster* utöver de tjänster som regleras i avtalet (Webbtidbok, av- och omboka tid, förnya recept och beställa tid) Rapportering E-tjänsterna ska vara aktiverade senast 31 december 2019 och synas på ottagningens kontaktkort på 1177.se. Ansvarig avtalshandläggare kontrollerar om mottagningen uppfyller kraven. Frågor om Webbtidbok/Fristående tidbok: mvk.stockholm@sll.se Supportsidor för vårdpersonal Telefonsupport för vårdpersonal: 08-123 135 25 Återgodkännande För de mottagningar som meddelats om godkännande av utökad e-hälsa under 2017, kommer ansvarig avtalshandläggare kontrollera om mottagningarna fortfarande uppnår kraven för målrelaterad ersättning. *Med tjänster avses tjänster riktade till patienter och som är tillgängliga via husläkarmottagningens ingång i 1177 Vårdguidens E-tjänster. Exempel på tjänster som finns färdiga i 1177 Vårdguidens E-tjänster, så kallade standardärendetyper: Begära intyg Beställa journalkopia Förlänga sjukskrivning Förnya hjälpmedel Kontakta mig Rådgivning Ärendetyper efter mall (tjänster som tillkommit sedan dess att e-tjänsten startades): Beställ kopia av din journal Vill du ha stöd att ändra dina levnadsvanor? Avboka tid Har min remiss kommit fram? Egen vårdbegäran Frågeformulär inför sjukskrivning 14

Hjälp oss att bli bättre! Förnya recept på preventivmedel Beställ svar på röntgen och provtagning Beställ svar på provtagning Beställ svar på röntgen Beställ tid för resevaccin Utöver dessa finns även möjlighet för mottagningarna att skapa egna tjänster (Skapa egen ärendetyp), till exempel ett formulär inför besök. Fler tjänster kan komma att bli aktuella i takt med att nya tjänster utvecklas. Detta dokument kommer då uppdateras. 15

8 Följsamhet till Kloka Listan Kloka Listan innehåller läkemedel som rekommenderas för behandling av vanliga sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté beslutar, efter förslag från läkemedelskommitténs expertråd, vilka läkemedel som ska rekommenderas i Kloka Listan. Rekommendationerna är grundade på vetenskaplig dokumentation avseende effekt och säkerhet, farmaceutisk ändamålsenlighet, kostnadseffektivitet och miljöaspekter. Läkemedelshanteringen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv. Vid resultat 79 % eller lägre utgår ett vite Rapportering: Informationen hämtas från VAL Kloka listan 16

9 Telefontillgänglighet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen mäter kontinuerligt telefontillgängligheten hos husläkarmottagningar i Stockholms län. Under januari-december rings 130 samtal till respektive husläkarmottagning. God telefontillgänglighet ingår i Vårdgarantin och är en viktig trygghetsfaktor som påverkar befolkningens och patienternas förtroende för vården. Vid resultat 84 % eller lägre utgår ett vite Rapportering: Informationen hämtas från GVR Lathund för telefontillgänglighetsmätningen 17

10. Registrering av diagnos och KVÅ, psykosociala insatser Psykosociala insatser är en viktig del av omhändertagandet i primärvården. Ökad registrering av diagnos och KVÅ inom uppdraget psykosociala insatser gör att Hälso- och sjukvårdsförvaltningen bättre kan följa vilka problem/sjukdomar som hanteras och vilken typ av åtgärder som görs. Indikatorn mäter andel besök inom det psykosociala uppdraget som har en diagnos registrerad tillsammans med en KVÅ-kod av totala antalet besök inom det psykosociala uppdraget. Med fysiska besök avses ny-, åter-, hem-, grupp-, team-, gruppteam-, och videobesök. Vid resultat 30 % eller högre utgår målrelaterad ersättning Rapportering Informationen hämtas från GVR. - De KVÅ-koder som ska användas är de koder som visar vad patienten har fått för behandling under besöket. Ibland kan det vara DU011 men det finns många andra koder. Här är några exempel: DU007 DU008 DU009 DU010 DU011 DU013 DU014 DU020 DU021 DU022 DU023 DU032 Stödjande samtal (i) Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk (PDT) (i) Systematisk psykologisk behandling, annan (i) Systematisk psykologisk behandling, kognitiv (i) Systematisk psykologisk behandling, kognitiv-beteendeterapeutisk (KBT) (i) Systematisk psykologisk behandling, mentaliseringsbaserad (MBT) (i) EMDR (i) Systematisk psykologisk behandling, systemisk (i) Systematisk psykologisk behandling, dialektisk-beteendeterapeutisk (DBT) (i) Systematisk psykologisk behandling, interpersonell (IPT) (i) Psykopedagogisk behandling (i) Mindfulness (i) Fullständig förteckning över KVÅ-koder finns på Socialstyrelses hemsida. 18

11. Målrelaterad ersättning för att öka antalet besök Ersättningen gäller fr.o.m. 2018-02-01 Den målrelaterade ersättningen syftar till att stimulera till ökad tillgänglighet till läkar- och sjuksköterskebesök på husläkarmottagning. Indikatorn mäter kvoten för fysiska besök hos läkare och sjuksköterska inom husläkaruppdraget i förhållande till totalt antal listade. Kvoten för respektive mottagning jämförs per månad 2019 mot samma månad 2018. Med fysiska besök avses ny-, åter-, hem-, grupp-, team-, gruppteam-, och videobesök. Indikatorn beräknas endast på husläkaruppdraget (uppdrag 300) Täljare: läkar- och sjuksköterskebesök, Ny-, åter-, hem- och gruppbesök. Distansbesök inkl. KVÅ UX007, teambesök inkl. KVÅ XS007, teambesök i hemmet. Nämnare 1: Antalet listade (beräknar kvoten) Nämnare 2: Antal arbetsdagar i månaden (olika antal dagar per år) Mottagningen ska ha varit i drift sedan före 2016-01-01 för att få ta del av den målrelaterade ersättningen. De mottagningar som har ökat sin kvot aktuell månad jämfört med samma månad föregående år får ta del av den målrelaterade ersättningen Rapportering Informationen hämtas från GVR/ListOn. - 19

12. Målrelaterad ersättning för automatisk rapportering av väntetider Ersättningen införs när mätmetoden bedöms som tillförlitlig Vårdgarantin för Stockholms läns landsting anger att om vårdpersonalen bedömer att patienten har behov att träffa en läkare ska en tid erbjudas inom fem dagar på mottagningen. Från och med 2018-01-01 ska samtliga husläkarmottagningar automatiskt månadsvis rapportera sina väntetider till SKL. Den automatiska rapporteringen ersätter den tidigare manuella rapportering som genomfördes två gånger per år. Patientvald väntan ingår inte i beräkningen. Kriterier för erhållande av denna målrelaterade ersättning kommer att förtydligas när mätmetoden bedöms som tillförlitlig. Rapportering Informationen hämtas från SKL. - 20