Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i barn- och utbildningsnämnden Tid och plats för sammanträde Tisdagen den 1 mars 2016, kl. 14.00. Frösjön/Lockvattnet, Västra Storgatan 15, Gnesta Gruppmöten Majoriteten (S, M); kl. 13.00. Frösjön/Lockvattnet, Elektron. Oppositionen (C, L, V); kl. 13.00. Björken, Elektron. Oppositionen (MP); kl. 13.00. Lokal, Elektron. Förslag till justerare Ordinarie: Ingalill Fredriksson (C) Ersättare: Sven Anderson (M) Tid och plats för justering Onsdagen den 7 mars 2016, kl. 11.00. Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelsen finns på www.gnesta.se samt för läsning digitalt i kommunens reception och på medborgarkontoret. Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: 0158-275 000. Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Information ~ Cecilia Igelström informerar om Giftfri förskola Offentliga 1-11, Ej offentliga 12 Nr DiarieNr Ärende 1 BOUN.2016.3 Placerings- och köstatistik 2 BOUN.2015.172 Årsredovisning 2015 3 BOUN.2015.155 Framtidsplan 2016 4 BOUN.2016.24 Barn- och elevpeng 2016
Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE 5 BOUN.2015.162 Revidering - Riktlinjer för förskola pedagogisk omsorg och fritidshem 6 BOUN.2016.23 Ianspråktagande av nyinvestering/reinvestering och omfördelning av reinvesteringsmedel 7 KS.2015.177 Motion - Mer ekologisk mat i Gnesta 8 BOUN.2016.17 Bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor 2016 (Bilagan skickas senare) 9 BOUN.2015.184 Maxtaxa inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem - riktlinjer 10 BOUN.2016.2 Anmälningsärenden 11 BOUN.2016.5 Redovisning av delegationsbeslut 12 BOUN.2016.4 Förvaltningschefen informerar Linda Lundin Ordförande Marie Solter Sekreterare
Barn- och utbildningsförvaltningen ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: 2016-02-15 BOUN.2016.3 Barn- och utbildningsnämnden Placerings- och köstatistik Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen redovisar inför varje nämnd placering och köstatistik för förskola och pedagogisk omsorg.
Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-02-18 Placerings- och köstatistik BOUN 2016.3 Gnesta tätort 35 barn står i dagsläget i kö. Två barn önskar plats snarast men har särskilda önskemål, tre barn önskar plats i mars, en i april, 4 i maj och 2 i juni 2016. Övriga önskar plats senare. 104 barn från tätortens förskolor börja förskoleklass i augusti 2016. I tätorten finns ca 365 förskoleplatser. Förskola Antal platser/avdelning 1-3 år Antal platser/avdelning 3-5 år Summa antal platser Placerade barn Björkbacken 15 2 x 20 55 54 Kristallen 15 20 35 35 Ringleken 15 20 35 35 Sjöstugan 2 x 15 2 x 20 70 72 Skogsbäcken 15 20 35 34 Solrosen 2 x 15 2 x 20 70 66 Vattentornet 15 20 35 33 Tallen 15 20 35 35 Björnlunda Av de 70 platserna som finns på förskolan Ängens tre avdelningar, är idag 70 barn placerade. Ett barn i kö som önskar placering i mars. 13 barn börjar förskoleklass i augusti 2016. Förskola Antal platser/avdelning 1-3 år Antal platser/avdelning 3-5 år Summa antal platser Placerade barn Ängen 2 x 15 2 x 20 70 70 Stjärnhov På Korallens 35 platser är 32 barn placerade. Ett barn i kö som önskar placering i juli. 7 barn börjar förskoleklass i augusti. Förskola Antal platser/avdelning 1-3 år Antal platser/avdelning 3-5 år Summa antal platser Placerade barn Korallen 15 20 32 32 Laxne På Gläntans 35 platser är 24 barn placerade. Ingen kö. 4 barn börjar förskoleklass i augusti 2016. Förskola Antal platser/avdelning 1-3 år Antal platser/avdelning 3-5 år Summa antal platser Placerade barn Gläntan 15 20 35 24 Kommunal pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) Dagbarnvårdarna (som till antal är 6 stycken) har i dagsläget 23 barn placerade. Fristående förskola och fristående pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) På förskolan Grinden är idag 23 barn placerade. De Fyra årstiderna har idag 34 barn placerade. Videungarna (fristående ped. omsorg, 2 stycken till antal) har idag 14 barn placerade, varav 2 skolbarn. På Waldorfförskolan är 36 barn placerade. Gnesta kommun 646 80 Gnesta vxl: 0158-275 000 gnesta.kommun@gnesta.se www.gnesta.se besöksadress: Västa Storgatan 15 organisationsnummer: 212000-2965
Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: 2016-02-16 Diarienummer: BOUN.2015.172 Barn- och utbildningsnämnden Årsredovisning 2015 Förslag till beslut 1. Godkänna Barn- och utbildningsnämndens årsredovisning för 2015. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsförvaltningen har upprättat en årsredovisning för år 2015 med kommentarer om det ekonomiska utfallet. I det första och andra kapitlet redovisas organisation, uppdrag och förutsättningar. I kapitel 3 och 4 redogörs för arbetet utifrån nämndens prioriterade utvecklingsområden samt händelser av betydelse under 2015. Det ekonomiska utfallet redovisas i kapitel 6. 1. Tjänsteskrivelse 2016-02-16 2. Årsredovisning 2015 Anna Sandklef Tf Förvaltnings chef Elin Lindelöw Utvecklingssekreterare
Årsredovisning 2015 Barn- och utbildningsnämnden Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Årsredovisning 2015 Redovisning 2016-01-25 BoUN 1 Dokumentansvarig Förvaltningschef Dokumentinformation Diarienummer BoUN.2015.172
Barn- och utbildningsförvaltningen 2(26) Innehåll 1. Verksamhetsuppdrag... 3 2. Förutsättningar... 4 3. Redovisning av nämndens prioriterade utvecklingsområden... 9 4. Händelser av betydelse under 2015... 21 5. Nämndens ekonomi... 23 Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 3(26) 1. Verksamhetsuppdrag Barn- och utbildningsnämndens verksamheter omfattar förskoleverksamhet med förskola och pedagogisk omsorg, grundskola (inkl. förskoleklass och skolbarnsomsorg), särskola, elevhälsa, gymnasieskola, kulturskola, fritidsgård och fr.o.m. 1 januari 2015 kostenheten. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet. Till skillnad från andra verksamheter har skolväsendet dubbla huvudmän, vilket innebär att man har både ett statligt och ett kommunalt uppdrag. Verksamheten i förskola och skola styrs av staten med skollag, skolförordning och läroplaner: Läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (grundskola, särskola), förskoleklass och fritidshem (Lgr 11), Läroplan för gymnasieskola och gymnasiesärskola (Gy 11). I övrigt finns Allmänna råd som behandlar frågor av vikt för den nationella styrningen av verksamheterna. Kulturskolan, fritidsgården och kostenheten har, till skillnad från förskola och skola, endast kommunalt verksamhetsuppdrag. Barn- och utbildningsnämnden lyder under kommunfullmäktige och det reglemente och de mål som fullmäktige antagit. Barn- och utbildningsnämndens styrinstrument är Framtidsplanen, innehållande bl. a. mål och mått/indikatorer, som visar hur kommunens förskole- och skolverksamhet ska bedrivas och utvecklas. Grundstenarna i verksamheten är trygghet och en hälsofrämjande miljö, vilket ger möjligheter till bra inlärning och utveckling. Varje person, såväl barn/elever/unga som medarbetare, ska mötas utifrån sina förutsättningar. Det handlar om att bli sedd och att få en god självkänsla i en miljö som stimulerar till kreativitet och lust att lära, detta för att lägga grunden till ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv. Barn- och utbildningsnämnden är mån om att personalen känner ansvar och delaktighet för utvecklingen i den egna verksamheten och har god insyn i beslutsprocessen. Arbete för en god måluppfyllelse och synliggörande av goda arbetsinsatser och goda resultat ska stå i fokus. Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 4(26) Barn- och utbildningsnämnd Kostenhet Administration Förvaltningschef Kulturskola Elevhälsa Fritidsgård Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola Särskola Gymnasieskola 2. Förutsättningar Nedan följer en närmare beskrivning av barn- och utbildningsnämndens olika verksamheter. Till detta presenteras prognoser för antal barn och elever som beräknas finnas i kommunens förskolor och skolor de kommande tre åren. Dessa prognoser är antaganden som bygger på utfallet för antal barn och elever från föregående år, samt SCB:s prognos över befolkningsutvecklingen i kommunen de kommande tre åren. I prognosen innefattas också en prognos över de antal nyanlända barn och elever som beräknas tillkomma verksamheterna under de kommande åren. Administration BoU-administration utgör ledning, administration och samordning för såväl den verksamhet inom nämndens ansvarsområde som kommunen driver i egen regi, som den verksamhet kommunen köper av andra kommuner/anordnare. En viktig del i BoU-administrationens arbete är att underlätta politikernas, målgruppens och verksamheternas behov genom att leda, utreda, planera, följa upp och utvärdera. Förskola och pedagogisk omsorg Kommunen är enligt skollagen skyldig att erbjuda förskola (förskola heltid för barn 1-5 år och allmän förskola för barn 3-5 år) och pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare och flerfamiljslösningar), men verksamheten är frivillig. Allmän förskola 15 ht/v för alla 3- och 5-åringar är kostnadsfri, medan förskola och pedagogisk omsorg är avgiftsbelagd. Fristående förskolor och fristående pedagogisk omsorg finns i Gnesta tätort. Särskilda avtal för denna verksamhet finns mellan kommunen och ansvarig huvudman. Inom verksamhetsområdet finns även köp och försäljning av platser till andra kommuner. Kommunens skyldigheter avseende förskola och pedagogisk omsorg regleras i skollag och läroplan. Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 5(26) FÖRSKOLA Utfall 2014 2015 Utfall 2015 2016 2017 2018 Antal placerade barn i Gnesta kommuns förskolor 452 462 446 465* 470 470 varav sålda platser 17,5 15 15 17 17 17 Antal barn med förskoleplats i andra kommuners regi 8 9 5 7 7 7 Antal barn i fristående förskoleverksamhet 87 96 104 110 110 110 Elevregistersystemet Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2015 *Antalet födda minskade under 2015. Till detta tillkommer en ökning av antalet nyanlända barn. PEDAGOGISK OMSORG Utfall 2014 2015 Utfall 2015 2016 2017 2018 Antal placerade barn i pedagogisk omsorg i Gnesta kommuns regi (inkl. sålda platser) - varav sålda platser i pedagogisk verksamhet Antal köpta platser i pedagogisk omsorg i andra kommuners regi 21 23 22 24 25 25 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Antal barn i fristående pedagogisk verksamhet 12 12 14 14 15 15 Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2015 Grundskola Barn är skolpliktiga fr o m höstterminen det år de fyller sju år t o m vårterminen det år de fyller sexton år. De har även rätt till förskoleklass året innan de börjar åk 1. Till grundskolans verksamhetsområde hör även fritidshem. I Gnesta kommun finns fem grundskolor åk F-5 samt en högstadieskola åk 6-9. Samtliga F-5 skolor är lokal- och verksamhetsintegrerade med förskoleklass och fritidshem. I Gnesta tätort finns en friskola med förskoleklass, grundskola F-9 och fritidshem. Särskilda avtal för denna verksamhet finns mellan kommunen och ansvarig huvudman. Inom verksamhetsområdet finns även köp och försäljning av platser inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Kommunens skyldighet att erbjuda skolpliktiga elever undervisning i grundskolan regleras i skollag och grundskoleförordning och hur verksamheten ska bedrivas regleras i läroplan och kursplaner. Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 6(26) GRUNDSKOLA Utfall 2014 2015 Utfall 2015 2016 2017 2018 Antal elever i förskoleklass i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser 118 114 114 115 117 117 - varav sålda platser 4 4 2 3 3 3 Antal elever i förskoleklass i annan kommun 2 2 1 1 2 2 Elever i fristående skolors förskoleklass 11 10 9 10 11 11 Antal elever åk 1-9 i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser 967 970 1015 1080 1090 1100 - varav sålda platser i åk 1-9 23 25 23 25 27 27 - varav antal elever med svenska som andra språk 61* 66** 111* 140** 150 150 - varav antal elever med modersmåls-undervisning 38* 43** 64* 85** 90 90 Antal elever i åk 1-9 i andra kommuners regi 26 30 19 25 30 30 Antal elever i fristående skolor 134 135 157 160 170 170 Antal elever i fritidshem i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser 478 488 496 510 520 520 - varav elever från annan kommun (sålda platser) 11 11 13 15 17 17 Antal elever i fritidshem i andra kommuners regi 8 9 5 7 9 9 Antal elever i fristående skolors fritidshem 61 60 70 80 90 90 Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 7(26) Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2015 *Verksamhetens egen statistik november 2015. **Inflytten av elever födda i utlandet ökar, vilket medför att antalet elever som läser svenska som andraspråk och har modersmålsundervisning beräknas öka. Särskola Kommunens skyldighet att erbjuda skolpliktiga elever undervisning i särskola och gymnasiesärskola regleras i skollag och grundskoleförordning. Särskolan följer egen läroplan och målen anpassas till stor del till den enskilde elevens förutsättningar. Inskrivning av barn i grundsärskola sker i nära samverkan med föräldrarna med barnets bästa i främsta rummet och syftar till att elever med utvecklingsstörning får en så bra skolgång som möjligt, samtidigt som elevernas rätt till stöd utifrån sina speciella behov tillgodoses. Gnesta kommun har en egen grundsärskola. Verksamheten är organiserad med grundsärskolegrupper på Frejaskolan och Dansutskolan. Utöver den grundsärskolegrupp som eleverna går i, är de även en del av en grundskolegrupp på respektive skola utifrån ålderssammansättning. För elever i behov av speciella träningsredskap köper kommunen platser. Några elever får undervisning i grundsärskola på annan ort. Dessa elever är berättigade till skolskjuts till grundsärskolan. För elever tillhörande gymnasiesärskolan köper kommunen skolplats utifrån elevens behov och önskemål. Samverkansavtal för gymnasiesärskolan är tecknat med Nyköpings kommun. GRUNDSÄRSKOLA Utfall 2014 2015 Utfall 2015 2016 2017 2018 Antal elever i särskola i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser 7 9 9 9 10 10 - varav sålda platser 0 0 0 0 0 0 Antal elever i särskola i andra kommuners regi 2 2 1 2 2 2 Antal elever i fristående särskola 2 2 1 1 2 2 Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2015 GYMNASIESÄRSKOLA Utfall 2014 2015 Utfall 2015 2016 2017 2018 Antal elever i gymnasiesärskola i andra kommuners regi och i fristående gymnasiesärskola Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2015 11 11 12 12 12 12 Elevhälsa Verksamhetsområdet Elevhälsa omfattar förvaltningens övergripande stödinsatser för barn i behov av särskilt Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 8(26) stöd, t ex psykolog, kurator, talpedagog, specialpedagog, språkpedagog samt en mindre undervisningsgrupp för barn i behov av särskilt stöd. Kommunens skyldigheter att ge stöd till barn i behov av särskilt stöd regleras i skollagen. Fritidsgården Chill Fritidsgården Chill är en frivillig verksamhet som erbjuder verksamhet på fritiden för elever från årskurs 6 t.o.m. åk 3 på gymnasiet. Verksamheten har ett kommunalt uppdrag och ska främja ungdomars personliga och gemensamma utveckling i en spännande, trygg och drogfri miljö, där delaktighet, jämställdhet och inkludering är ledstjärnor. Kostenhet Kostenheten tillagar och serverar god och näringsriktig mat i förskolan, skolan och i vuxen- och omsorgsverksamheten. Tillagning sker så lång det är möjligt från grunden av råvaror av hög kvalitet så nära matgästen som möjligt. Kostenheten arbetar tillsammans med övriga verksamheter för måltiden i fokus. Kulturskola Kulturskolan är en frivillig verksamhet som vänder sig till barn och ungdomar fr o m åk 1. Nästan all undervisning sker i grupp och för elever som deltar i musikundervisning kan de redan från början delta i orkesterspel. Kulturskolan har instrument för uthyrning till nybörjare. Övrig verksamhet i Kulturskolan är bland annat dans och drama. KULTURSKOLA Utfall 2014 2015 Utfall 2015 2016 2017 2018 Antal elever 163 170 197* 210 220 220 *Verksamhetens egen statistik december 2015 Gymnasieskola Kommunens skyldighet att erbjuda ungdomar utbildning inom gymnasieskolan regleras i skollag och gymnasieförordning och hur verksamheten ska bedrivas regleras i läroplan och kursplaner. Gnesta kommun har samverkansavtal med Botkyrkas, Flens, Nyköpings, Södertälje, Salems och Strängnäs kommuner samt med Södermanlands läns landsting. Samverkansavtalet med landstinget avser naturbruksutbildning vid Öknaskolan. Samverkansavtalen garanterar eleverna ett förstahandsmottagande, det vill säga de mottas i gymnasieskolan på samma sätt som boende i den kommunen. Utöver samverkansavtalen kan eleverna välja fristående eller riksrekryterande gymnasieskolor. I Gnesta fanns t.o.m. oktober 2015 en fristående gymnasieskola, Gnesta Praktiska. GYMNASIESKOLA Utfall 2014 2015 Antal elever i gymnasieskola Egen statistik 31 december 2015 Utfall 2015 2016 2017 2018 315 330 336* 354 389 415 Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 9(26) 3. Redovisning av nämndens prioriterade utvecklingsområden I kapitlet redovisas på det sätt barn- och utbildningsnämndens verksamheter arbetat inom ramen för tre prioriterade utvecklingsområden under året. Dessa utvecklingsområden finns formulerade i Framtidsplanen för 2015-2017 och tar avstamp i barn- och utbildningsnämndens s.k. ledstjärna. Ledstjärnan för barn- och utbildningsnämndens verksamheter är: Gnesta förskolor och skolor lägger grunden till ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv Utifrån denna ledstjärna och de utvecklingsbehov som framkom i ESF-projektet (september 2012) har följande prioriterade utvecklingsområden formulerats: * Ännu högre måluppfyllelse * Struktur för organisation och ledarskap * Innovativt lärande och social och ekologisk hållbarhet Årsredovisningen består av en redogörelse av förbättringsarbete som genomförts under 2015, enkätresultat, betygsresultat i årskurs 9 samt resultat för kommunens elever tillhörande gymnasiet. Elevenkäterna genomfördes under april och maj månad 2015. Enkäterna besvarades av 644 elever i årskurs 3-9 vilket motsvarar en svarsfrekvens på 83.1 procent. Svarsfrekvensen 2014 var 87.9 procent. Föräldraenkäten skickades till alla föräldrar som registrerat sin e-postadress i e-tjänster (förskola) eller Infomentor (grundskolan F-9). Föräldrar utan registrerad e-postadress erbjöds att besvara enkäten på annat sätt. 265 föräldrar i förskolan fick enkäten och 165 av dem besvarade den. Detta ger en svarsfrekvens på 62 procent. 1176 föräldrar i grundskolan bjöds in att besvara enkäten. Av dessa svarade 381 på enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 32 procent. Svarsfrekvensen för föräldrarna i förskolan och grundskolan är låg och kan därför inte till fullo spegla alla föräldrars uppfattning. Resultatet ger dock en bild av vad de föräldrar som svarat anser om barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Kulturskolan genomförde sin elev- och föräldraenkät i början av året. Enkäten skickades via post till folkbokföringsadressen samt delades ut till eleverna vid deras lektioner. 66 elever och 67 vårdnadshavare svarade på enkäten, vilket är en svarsfrekvens på 37 respektive 39 procent. Resultat från årskurs 9 och gymnasiet hämtas från nationella statistikdatabaser som Kolada och Skolverkets Siris, som i sin tur grundar sig på underlag från SCB. Övergripande resultat: Medborgarundersökning förskola Gnesta Gnesta Riket Betyg där 1 är lägsta och 10 högsta betyg 2013 2015 2015 Vad tror eller tycker du om förskolan i din kommun? *Samtliga svarande 6,6 7,1 6,7 Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 10(26) Kvinnor 6,7 6,9 6,8 Män 6,5 7,3 6,6 SCB:s medborgarundersökning Gnesta kommun våren 2015 Medborgarundersökning grundskola Gnesta Gnesta Riket Betyg där 1 är lägsta och 10 högsta betyg 2013 2015 2015 Vad tror eller tycker du om grundskolan i din kommun? *Samtliga svarande Kvinnor Män 5.9 6,6 6,0 6,0 6,6 6,1 5,9 6,6 5,9 SCB:s medborgarundersökning Gnesta kommun våren 2015 Föräldraenkät Förskolan som helhet föräldrar 2013 2014 2015 % svarsfrekvens svarsfrekvens svarsfrekvens 15 % 39 % 62 % När jag tänker på mitt barns förskola, då är jag nöjd med den! 88 92 93 Jag kan rekommendera mitt barns förskola till andra 80 91 91 Föräldraenkät förskola Gnesta kommun Skolan som helhet föräldrar 2013 2014 2015 % svarsfrekvens svarsfrekvens svarsfrekvens 15 % 39 % 32 % förälder till pojke förälder till flicka När jag tänker på mitt barns skola, då är jag nöjd med den! 82 80 86 84 Jag kan rekommendera mitt barns skola till andra 79 78 86 84 Föräldraenkät grundskola Gnesta kommun Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 11(26) Medborgarundersökningen visar att förtroendet för förskola och skola har ökat och betyget ligger över samtliga kommuner i undersökningen. Totalt fick förskolan betygsindex 69 och grundskolan betygsindex 64, vilket är bland de högsta resultaten för de kommunala verksamheter som undersökts. Resultaten bekräftas i de elev- och föräldraenkäter som genomfördes under våren. Svarsfrekvensen på föräldraenkäten är för låg för att slutsatser ska kunna dras men föräldrarnas resultat styrks av elevresultaten för trivsel och trygghet. Att föräldrarna har en positiv inställning till förskolan och skolan bidrar till att barn och elever trivs, vilket i sin tur är en förutsättning för att man som elev ska kunna lära sig. Utvecklingsområde 1: Ännu högre måluppfyllelse Barn och elever ska ges de bästa förutsättningarna för att utvecklas och uppnå kunskapskraven utifrån läroplanens intentioner. Inom barn- och utbildningsnämndens område finns såväl förskola, skola och fritidsgård som kulturskola och kostenhet. Om dessa verksamheter samverkar ges ännu större möjligheter att öka måluppfyllelsen. Samarbete sker främst i den gemensamma ledningsgruppen men också inom verksamhetsområdena förskola och grundskola. Detta för att skapa likvärdiga förutsättningar för kommunens barn och elever. Barn och elever har olika förutsättningar och behov både vad gäller lärande och livsförutsättningar och behöver bemötas utifrån detta. Genom samverkan mellan de olika verksamheterna inom Barn- och utbildning kan dessa förutsättningar och behov fångas upp och barn/elever kan ges förutsättningar/stöd för att utvecklas på bästa sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet får här avgörande betydelse för att förskola, skola, kostenhet, fritidsgård och kulturskola ska vara en del i ett utvecklingsarbete. Detta ställer stora krav på alla medarbetare inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Under 2015 har en ny modell för systematiskt kvalitetsarbete tagits fram. Syftet är att tydliggöra de olika nivåernas ansvar och skapa tydligare kopplingar mellan de olika nivåerna i systemet. Cheferna har en central roll för att leda utvecklingsarbetet och sätta in rätt åtgärder för att lösa de problem som identifierats. Utvecklingsarbetet ska också leda till att både arbetslag, enheter och förvaltningen i stort är en lärande organisation. Till grund för utvecklingsarbetet ligger verksamhetens arbetsplan, vilken ska kopplas till framtida kompetensutveckling på individ- och verksamhetsnivå. Skolinspektionen konstaterar att för att skolsystem som redan är bra ska utvecklas till utmärkta skolsystem, krävs satsningar på skolledarskap och kollegialt lärande. Kollegialt lärande handlar om att granska sin egen verksamhet och utveckla den tillsammans med andra kollegor. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sitt arbete leder det till ett bättre resultat hos eleverna. För att stödja det kollegiala lärandet har de nytillträdda förstelärarna fått som huvuduppdrag att vara arbetslagsledare. Inom förskolan finns motsvarande funktion i de pedagogiska arbetslagsledarna, samt en utvecklingsledare med ett övergripande ansvar för den pedagogiska utvecklingen. Arbetslagsledare i förskola och skola har kompetensutvecklats under året. Måluppfyllelse är ett vitt begrepp. Ett sätt att mäta måluppfyllelse är elevernas betyg som i sin tur är ett mått på hur väl skolan lyckats med undervisningen. Internationell skolforskning visar att en förutsättning för hög måluppfyllelse är att eleverna vet vad de ska lära sig, att de får kontinuerlig återkoppling på hur det går och att skolarbetet läggs upp så att elevernas lust att lära bibehålls. En annan framgångsfaktor för hög måluppfyllelse är att lärarna har höga förväntningar på eleverna så att alla elever ges möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt. Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 12(26) Delaktighet och inflytande % Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 2010 2011 2012 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor - 78 72 80 79 84 84 82 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet - 81 83 85 80 87 82 83 Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015 * Frågan omformulerad 2014 från Jag får vara med och påverka VAD jag ska lära mig i skolan, HUR jag ska arbeta och NÄR jag ska arbeta med ett visst område. Siffrorna för 2010-2013 är ett snitt för de tre frågorna. Uppföljning: I årets elevenkät svarar 84 procent av pojkarna och 82 procent av flickorna ja på påståendet Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. För pojkarna är detta en höjning med fem procentenheter från föregående år medan flickornas resultat visar på en viss minskning. För båda pojkar och flickor är det fortsatt relativt sett en hög siffra liksom tidigare år. Samma mönster för pojkar och flickor finns rörande påståendet Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. Inom ramen för skolans föräldraenkät svarar 81 procent av de vårdnadshavare som besvarat enkäten att det stämmer helt eller stämmer ganska bra för påståendet Jag känner till vad mitt/mina barn ska kunna för att uppnå målen. Detta resultat går således i linje med de resultat som redovisas för elevenkäterna. I förskolans föräldraenkät instämmer 77 procent i påståendet Jag känner till läroplanens mål för verksamheten. 17 procent svarar att det stämmer ganska dåligt. Lust att lära grundskola % Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 2010 2011 2012 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor - - 49 51 54 63 56 55 Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015 Uppföljning: Enligt tabellen ovan är andelen flickor som svarar ja på påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 8 procentenheter lägre än föregående år. En jämförelse av resultaten för pojkar visar på en viss höjning från föregående år. Ovanstående fråga ingår, tillsammans med ytterligare frågor om trygghet och lusten att lära i SKL:s elevenkät Elevernas syn på skolan och undervisningen. I det sammanvägda resultatet 2014 låg Gnesta en procentenhet över rikssnittet. 89 procent av eleverna i årskurs 5 och 77 procent av eleverna i årskurs 8 hade positivt svar på frågorna, att jämföra med rikets 88 respektive 76 procent. Lust att lära fritidshem % När jag är på fritidshemmet/fritidsklubben får jag möjlighet att pröva på saker som jag inte gör annars 2010 2011 2012 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor - - - - 73 82 67 73 Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 13(26) Uppföljning: Resultatet på påståendet har sjunkit för både pojkar och flickor jämfört med 2014. Kulturskolans elever och vårdnadshavare instämmer till 100 procent i att eleverna får lära sig nya saker på Kulturskolan. Hjälp i skolarbetet % Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 2010 2011 2012 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor - 90 86 91 88 93 89 87 - - - 95 92 94 92 96 Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015 Uppföljning: I årets enkät svarar 87 procent av flickorna och 89 procent av pojkarna att de instämmer i påståendet Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det. Andelens flickor som instämmer i påståendet har minskat med 6 procentenheter från föregående år. För pojkar visar årets resultat på en viss höjning från föregående år. På påståendet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen svarar 96 procent av flickorna och 92 procent av pojkarna att de instämmer i detta påstående. Den procentuella andelen pojkar som instämmer i detta påstående är samma som föregående år, medan andelen flickor procentuellt sett är något fler än föregående år. I föräldraenkäten för skolan svarar 86 procent av de som besvarat enkäten att det stämmer helt eller stämmer ganska bra för påståendet Mitt/mina barns lärare förväntar sig att mitt/mina barn ska nå målen. Andelen vårdnadshavare som instämmer i detta påstående är alltså några procentenheter lägre än andelen elever, oavsett kön, som instämmer i detta påstående. Men liksom för elevenkäten är siffran relativt sett hög i förhållande till tidigare år. I förskolans föräldraenkät instämmer 93 procent i påståendet Jag upplever att mitt barn/mina barn får det stöd och den hjälp han/hon/de behöver. Samlat resultat för elever årskurs 9 Nedan redovisas resultaten för elever i årskurs 9 jämfört med alla landets elever. Meritvärdet utgörs av det samlade betygsvärdet för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Behörighet till gymnasiet gäller yrkesprogram. Meritvärde ÅK 9 2012 2013 2014 2015 pojkar/flickor pojkar/flickor pojkar/flickor pojkar/flickor Frejaskolan 200,4 215,9 185,8 213,2 204,1 233,1 187,2 227,7 Riket 199,4 223,8 202,1 224,0 203,5 226,8 212,1 238,0 SIRIS 2012-2015 2013 års siffror är missvisande då en felaktig inrapportering till SCB skedde. Meritvärdet bedöms vara högre än det som redovisas här. Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 14(26) Andel elever åk 9 som är behöriga till gymnasiet ÅK 9 2012 2013 2014 2015 % Frejaskolan 91,4 86,1 90,5 85,1 Riket * 87,6 85,7 85,6 Uppgifter från Skolverkets kommunblad *Uppgift saknas Andel elever som började gymnasieskolan (Uppgifter för 2015 har ännu ej presenterats) 2014: 100 % (riket 97,9 %) 2013: 98,7 % (riket 97,8 %) Uppföljning: Målet är att alla elever ska ha fullständiga betyg, vara behöriga till gymnasiet och ha ett högt meritvärde när de lämnar årskurs 9. Meritvärdena för 2015 är en minskning för både pojkar och flickor i jämförelse med resultaten från föregående år. Det är dock en förbättring i jämförelse med resultaten som redovisades året dessförinnan (2013). Skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärde fortsätter att vara stor, liksom i riket som helhet. Det utvecklingsarbete som pågår i barn- och utbildningsförvaltningen syftar till hög måluppfyllelse, dvs att alla elever, oavsett kön, ska ges samma förutsättningar att uppnå kunskapskraven i alla ämnen. I detta ingår bland annat resultatuppföljning enligt årshjul. Elevgruppen som går ut årskurs 9 består av ungefär 100 elever per år. Det innebär att en enskild elevs betygsresultat får ett större utslag i Gnesta än i jämförelse med riket som helhet. Detta är en av flera förklaringar till att resultaten kan variera ganska mycket mellan olika år. Däremot behöver kvalitetsarbetet, både på verksamhetsnivå och på central nivå, stärkas för att måluppfyllelsen ska öka. En förutsättning för detta är att verksamheterna analyserar både egna och övergripande resultat exempelvis gymnasiebehörighet samt meritvärde och därefter anpassa sitt arbete för att öka måluppfyllelsen. En annan förutsättning är att likabehandlingsarbetet förstärks till att också innefatta elevernas betygsresultat. Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, hemkommun, andel 2015: män 70,6 % och kvinnor 76,3 % (riket: män 69,8 % och kvinnor 74,9 %) 2014: män 60,8 % och kvinnor 79,7 % (riket: män 68,9 % och kvinnor 74,4 %) Mått: Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 1 år efter avslutad gymnasieutbildning, hemkommun, andel (siffror finns ännu endast för 2013) 2013: män 60,0 % och kvinnor 63,0 % (riket: män 55,5 % och kvinnor 55,2 %) Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 15(26) Uppföljning: En gymnasieutbildning genomförs normalt under tre år. Av olika skäl läser några elever ett fjärde gymnasieår för att få sin gymnasieexamen. Statistik från 2013 visar att ungdomar i Gnesta i högre utsträckning än riket som helhet är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 1 år efter avslutat gymnasium. Det är möjligt att motivationen att uppnå gymnasieexamen minskar då det finns goda möjligheter att ändå få ett arbete. Samtidigt kan avsaknad av gymnasieexamen leda till svårigheter på arbetsmarknaden vid omstruktureringar, nedläggningar etc. Det uppföljningsarbete som görs av gymnasiet syftar bl.a. till att fler elever ska motiveras att slutföra sina gymnasiestudier med en gymnasieexamen. Mått: Övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasiet, andel av elever folkbokförda i kommunen (uppgifter för 2015 har ännu ej presenterats) 2014: 35 % (riket 41 %) 2013: 27 % (riket 42 %) Mått: Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (uppgifter för 2015 har ännu ej presenterats) 2014: män 26,1 % och kvinnor 39,2 % (Riket: män 26,2 % och kvinnor 38,7 %) 2013: män 25,9 % och kvinnor 38,1 % (Riket: män 26,0 % och kvinnor 38,1 %) Uppföljning: Medborgarundersökningen visar att invånarna upplever att tillgången till högre utbildning inte är tillräcklig och betyget är lägre än de jämförda kommunerna, även om betyget ökat något sedan 2013. Andelen elever med avslutad gymnasieexamen som väljer att läsa vidare på högskolan ökar men ligger lägre än i riket som helhet. En anledning till detta är förmodligen att Gnestas ungdomar har förhållandevis lätt att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med riket (se ovan). Dock har andelen gymnasieelever som går högskolestudier inom 3 år efter avslutad utbildning ökat från 27 % 2013 till 35 % 2014. Resultaten för denna kategori har ökat stadigt de senaste åren. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning har ökat och ligger nu på samma nivå som rikssnittet. Mått: Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning förskola (uppgifter för 2015 har ännu ej presenterats) 2014: 34,5 % (Riket 49,8 %) Mått: Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen fritidshem/förskoleklass/grundskola (uppgifter för 2015 har ännu ej presenterats) 2012 2013 2014 Grundskola/förskoleklass Gnesta Grundskola/förskoleklass riket 80.4 88.0 88.4 88.6 89.0 88.5 Fritidshem Gnesta 27.8 21.0 Fritidshem riket 59.7 59.2 29.3 55.9 Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 16(26) KOLADA 160204 Uppföljning: Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning inom förskolan är lägre än riket i sin helhet. Från 2014 hämtas uppgifter om personalens utbildningsnivå från SCB:s utbildningsregister. Tidigare lämnade kommunerna uppgifter på gruppnivå. Dessa uppgifter är därför inte jämförbara med de som presenterats tidigare år. För grundskolans del har andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning ökat från tidigare år och ligger nu i paritet med riket i sin helhet. På kommunens fritidshem är dock siffran, liksom föregående år, betydligt lägre än riket. Utvecklingsområde 2: Struktur för organisation och ledarskap En organisation där ansvar och roller tydliggjorts och där ledarskap på alla nivåer utövas effektivt, är ett stöd för hög måluppfyllelse. Det handlar bland annat om att utveckla ledningsgrupp och arbetslag så att de blir ett stöd i den pedagogiska utvecklingen. Det handlar också om att effektivisera det administrativa stödet för att bland annat ge utrymme för ett större fokus på de pedagogiska frågorna. Under 2015 har en första kartläggning gjorts av det administrativa systemet och dess förutsättningar. Detta bestod i ett arbete med att effektivisera arbetet i, och runt, elevregistersystemet Extens. Kartläggningen utmynnade under hösten i framtagandet av ett årshjul för verksamheternas skolassistenter. Detta arbete ska sedan utvecklas till att innefatta utveckling och effektivisering av det samlade administrativa stödet till nämndens verksamheter. I arbetet med organisationsutveckling ingår även att säkerställa kompetensen inom alla verksamheter utifrån en analys av nuläge och kommande behov. Som ett led i det arbetet behöver kompetensutvecklingen utformas så att de specifika verksamheternas behov tillgodoses. Under året har arbetet med att utveckla och tydliggöra ledarskapet på olika nivåer utvecklats utifrån de insatser som påbörjats tidigare. Ledningsgruppens uppdrag och struktur har utvecklats ytterligare och har bidragit till ökad effektivitet av ledningsgruppens arbete. Ett dokument som tydliggör förstelärarnas uppdrag har arbetats fram, och sjösattes i samband med läsårsstarten. Sjukfrånvaro Barn- och utbildningsförvaltningen 2013 2014 2015 Sjukfrånvaro, total (%) 5.9 7.4 7.53 Kvinnor 6.2 7.8 7.78 Män 3.6 5.0 6.16 Uppföljning: Sjukfrånvaron i sin helhet fortsätter att öka. Den sammantagna ökningen har sin grund i att andelen män som är sjukskrivna har ökat. Andelen kvinnor som är sjukskrivna har minskat med några procentenheter sen föregående år. Utvecklingsområde 3: Innovativt lärande och social och ekologisk hållbarhet En hållbar utveckling för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter baseras på en grundsyn som innefattar både vilja, nyfikenhet och kunskap att möta barn och elever med olika förutsättningar. Det handlar också om att anpassa miljöer och verksamhet efter barn- eller elevgruppen. Avgörande för barns och elevers arbetsmiljö är ett aktivt likabehandlingsarbete där det råder nolltolerans mot Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 17(26) kränkningar och där alla verksamheter skapar likvärdiga möjligheter för lärande och utveckling. En hållbar arbetsmiljö för personalen skapas bland annat genom att tydliggöra uppdrag och ansvar, och genom ett stödjande och utmanande ledarskap. Arbetet med ekologisk hållbarhet utgår från läroplanernas mål, men också från målen i kommunens Miljöoch hållbarhetsplan. Att kostenheten nu tillhör Barn- och utbildningsnämnden skapar förutsättningar för ett ökat fokus på hälsofrämjande arbete och en helhetssyn kring barns och ungdomars utveckling, hälsa och välbefinnande. Att barn, elever och unga upplever trivsel och trygghet är en förutsättning för att lärande och utveckling ska kunna ske. Därför har skolan, utöver sitt kunskapsuppdrag, även ett uppdrag att skapa goda förutsättningar för att lärande ska kunna äga rum. Verksamheterna ska också bedriva ett främjande och förebyggande likabehandlingsarbete som är anpassat för barn- eller elevgruppen. Under året har kompetensutveckling inom området genomförts bl.a. i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten. All personal inom nämndens verksamheter har deltagit i en föreläsning om att möta varje barn och elev utifrån deras förutsättningar, och fritidshemmen har fått kompetensutveckling inom sina arbetslag. Trivsel % 2010 2011 2012 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor Jag trivs bra i min skola 84 94 91 94 92 94 92 91 Jag trivs bra med mina klasskamrater 89 96 88 92 94 92 93 93 Jag trivs bra med de vuxna på min skola 79 93 83 86 86 91 88 91 Jag trivs på fritidshemmet/fritidsklubben - - - - 80 89 82 83 Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015 Uppföljning: På elevenkäten svarar 91 procent av flickorna och 92 procent av pojkarna ja på på påståendet Jag trivs bra i min skola. Detta är i paritet med de siffror som redovisas för samma påstående föregående år. För flickor ses dock en viss minskning. I förskolans föräldraenkät instämmer 100 procent i påståendet Jag upplever att mitt/mina barn trivs i förskolan. Även i Kulturskolans enkät svarar 100 % av eleverna att de trivs med kamrater och ensemblekompisar. Även de föräldrar som besvarat enkäten instämmer i påståendet Jag upplever att mitt barn trivs med kamrater och ensemblekompisar, utom en förälder som svarar Vet ej. Trygghet % 2010 2011 2012 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor Jag känner mig trygg i skolan 89 93 94 95 94 96 94 94 Jag känner mig trygg med mina klasskamrater Jag känner mig trygg med de vuxna på min skola 92 93 92 93 94 95 93 93 89 94 91 89 89 93 90 92 Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015 Uppföljning: Andelen elever som upplever trygghet har minskat eller ligger i paritet med föregående år. Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 18(26) Från föregående år har setts en genomgående trend att flickor i högre usträckning upplever sin skolgång som trygg och trivsam i förhållande till vad pojker upplever. Årets statistik ger en lite annan bild. I jämförelsen mellan pojkar och flickor framgår att nöjdheten under innevarande år ligger på en jämn nivå mellan könen. Inom ramen för skolans föräldraenkät svarar 94 procent av föräldrarna som svarat på enkäten att det stämmer helt eller stämmer ganska bra för påståendet Jag upplever att mitt/mina barn trivs i skolan. Detta resultat går i linje med ovan redovisade resultat från elevenkäterna. I förskolan svarar 95 procent av de svarande att de känner sig trygga att lämna sitt barn i förskolan. Elevens delaktighet och inflytande över sin utbildning har betydelse för måluppfyllelsen. Därför är det viktigt att alla elever känner att de blir lyssnade till och att de upplever att de kan påverka sin skoldag. Delaktighet och inflytande % Jag känner att jag har en viktig roll i utvecklingssamtalet Jag får vara med och planera och utvärdera det jag ska lära mig i skolan* På klassrådet får jag vara med och tycka till om det vi gör i skolan 2010 2011 2012 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor - 85 76 47 85 89 86 90 53 65 59 62 70 74 65 69 - - - - 86 92 80 86 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter - 83 78 78 77 87 77 80 Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015 * Frågan omformulerad 2014 från Jag får vara med och påverka VAD jag ska lära mig i skolan, HUR jag ska arbeta och NÄR jag ska arbeta med ett visst område. Siffrorna för 2010-2013 är ett snitt för de tre frågorna. Uppföljning: I tabellen ovan framgår att andelen flickor som anser att de har möjlighet att påverka undervisningen och sin egen utveckling procentuellt sett minskat från föregående år. Även pojkarna svarar i mindre omfattning att de instämmer i påståendena Jag får vara med och planera och utvärdera det jag ska lära mig i skolan och På klassrådet får jag vara med och tycka till om det vi gör i skolan i jämförelse med resultet för 2014. I övrigt är pojkarnas nöjdhet i paritet med föregående år. Inflytande fritidshemmet % Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra på fritidshemmet/fritidsklubben 2010 2011 2012 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor - - - - 72 80 61 68 Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015 Uppföljning: Andelen pojkar och flickor som anser att de får påverka aktiviteterna på fritidhemmen har minskat från föregående år. Minskningen är särskilt stor för flickorna. På Kulturskolans enkät instämde alla pojkar och flickor i påståendet I min ensemble/grupp får jag vara med och bestämma om jag vill. På föräldraenkäten instämde 100 % av vårdnadshavarna i påståendet Jag upplever att mitt barn kan ha inflytande vid ensemble-/gruppundervisning. Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 19(26) Likabehandling % 2010 2011 2012 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor Min skola arbetar bra för att förhindra kränkningar* 64 72 64 76 83 85 82 82 På min skola säger alla vuxna nej till fult språk * 48 55 49 54 69 75 73 77 På min skola säger alla vuxna nej till skojbråk - - - - 89 86 91 90 De vuxna på skolan behandlar pojkar och flickor på samma sätt* 63 67 55 71 70 84 69 82 Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015 * Frågan är något omformulerad 2014 för att eleverna bättre ska förstå frågan, exempelvis har ordet mobbing ersatts med kränkningar Uppföljning: På påståendet Min skola arbetar bra för att förhindra kränkningar svarar en mindre andel flickor och pojkar att de instämmer med påståendet än för föregående år. På samma sätt svarar en mindre andel flickor och pojkar att de upplever att de vuxna behandlar pojkar och flickor på samma sätt. I båda fallen är minskningen dock relativt liten. Både flickor och pojkar menar dock att vuxna på skolan säger nej till s.k. fult språk och skojbråk i högre utsträckning än tidigare år. Dessa båda begrepp används på alla kommunens skolor i samtal med eleverna om trivsel och trygghet på skolan. Inom ramen för föräldraenkäten för skolan svarar 67 procent av vårdnadshavarna som besvarat enkäten att påståendet Jag upplever att skolan gör tillräckligt för att motverka kränkningar stämmer helt eller stämmer ganska bra. I förskolans föräldraenkät instämmer 83 procent i Jag tycker att förskolan arbetar med attitydfrågor på ett bra sätt och 69 procent svarar att jag upplever att förskolan gör tillräckligt för att motverka kränkningar. På den senare frågan är andelen som svarar Vet ej 26 procent. Elevhälsoarbete Varje rektor ansvarar för elevhälsoarbetet på sin skola men Elevhälsan har ett viktigt uppdrag i att stödja rektors arbete samt att arbeta hälsofrämjande. Ett väl fungerande elevhälsoarbete bidrar till att bygga social hållbarhet för alla elever. Skolhälsovård och kurator % 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor Jag har besökt skolsköterskan under läsåret* 71 73 82 70 79 Skolsköterskan ger mig hjälp när jag behöver det* 87 90 89 88 85 Jag har besökt kuratorn under läsåret - 14 19 15 22 Kuratorn ger mig stöd och hjälp när jag behöver det - 83 83 80 87 Elevenkät Gnesta kommun åk 3-9 * Frågan är något korrigerad 2014 jämfört med 2013, exempelvis har ordet året bytts ut mot läsåret, och bra hjälp har bytts ut mot hjälp Uppföljning: Enligt svaren i elevenkäten har en större andel pojkar sökt hjälp hos skolsköterskan i Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 20(26) jämförelse med vad som var fallet föregående år. I fallet med flickor säger sig en mindre andel ha sökt hjälp hos skolsköterska i jämförelse med 2014. Både för flickor och pojkar har andelen som anser att de får den hjälp de behöver minskat i jämförelse med föregående läsår. Under första delen av 2015 har fler pojkar och flickor besökt kurator än vad som var fallet under första delen av läsåret 2014. En större andel pojkar svarar ja på påståendet Kuratorn ger mig stöd och hjälp när jag behöver det än under föregående år. För flickor går utvecklingen åt motsatt håll. Uppföljning av internkontrollplanen Övergripande fokusområden 1. Förhindra och förebygga givande och tagande av mutor samt jäv Under 2015 har rutiner för upphandling och inköp tydliggjorts, som ett resultat av att en upphandlingsstrateg anställts i kommunen. Strukturen för attesträtt och kvittohantering har förbättrats. 2. Tydlig och förankrad krishantering Enheternas krisplaner uppdateras årligen. Under 2015 har förtydligande gjorts angående rutiner för externa besökare i verksamheterna. Barn- och utbildningsförvaltningen deltog i den kommunövergripande krisövningen Gåsen under hösten 2015, där även polis, räddningstjänst, landsting och Nyköpings kommun m. fl. deltog. 3. Säkerhetsställa en god kompetensförsörjning Behovet av en strategisk kompetensförsörjningsplan har tydliggjorts under 2015 då det råder brist på vissa yrkesgrupper inom nämndens verksamheter. Svårigheten att rekrytera kompetent personal inom vissa lärarkategorier förväntas öka under kommande år. 4. Säkerhetsställa att beslut kvalitetssäkras och verkställs Ledningsgruppen har upprättat en mötesplan och förtydligat dokumentation och uppföljning av möten och beslut. Arbetsgrupper har tillsatts för att förankra och verkställa vissa beslut. Barn- och utbildningsnämndens fokusområden Utöver ovanstående punkter antog Barn- och utbildningsnämnden egna punkter utifrån risker i barn- och utbildningsnämndens verksamheten som framkommit i samband med genomförd väsentlighets- och riskanalys. Riskanalys för Barn- och utbildningsnämndens område genomfördes 21 januari 2015. Barn- och utbildningsnämndens fokusområden är som följer: 5. Tillgång till legitimerade pedagoger Förskollärare och lärare ska sedan tidigare vara legitimerade för att kunna anställas tills vidare. From 1 juli 2015 krävs dessutom legitimation för att ensamt kunna sätta betyg i årskurs 6 till och med 9. Saknar läraren legitimation måste lärare med legitimation eller rektor ansvara för betygssättningen, vilket leder till ökad arbetsbelastning. Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 21(26) Andelen legitimerade pedagoger i förskolan är låg, vilket påverkar kvaliteten. I augusti 2015 projektanställdes en pedagogisk utvecklingsledare för att förstärka det pedagogiska arbetet i förskolan. 6. Lång sjukfrånvaro Den långa sjukfrånvaron fortsätter att vara hög. Kartläggning av orsaker sker regelbundet i verksamheten. När den långa sjukskrivningen ökar och det är svårt att hitta vikarier som har rätt kompetens riskerar kvaliteten i verksamheten sjunka. 7. Arbete med den psykiska och fysiska arbetsmiljön Redan i samband med 2013 års medarbetarenkät framgick att ett antal medarbetare upplever hög arbetsbelastning. Här måste fortsatt kartläggning ske för att ta del av vad enskilda medarbetare upplever som belastande och hur deras arbetssituation kan förbättras. Ansvarsfördelningen gällande den fysiska arbetsmiljön är förtydligad och verksamheten följs regelbundet upp genom psykosocial rond. Oklara gränsdragningar mellan hyresvärd och verksamhet gör att mycket tid går åt att skapa klarhet och det skapar också en frustration ute i den direkta verksamheten. Det gäller både lokaler och utomhusmiljö. Barnoch utbildningsförvaltningen är representerad i den nytillsatta lokalsamordningsgruppen. Arbetet med att tydliggöra innehållet i lärares arbetstid har fortsatt under 2015. En modell för att beräkna arbetstiden är framtagen och prövas under läsåret 15/16. Syftet är att synliggöra vad som skapar stress i lärarens vardag. 4. Händelser av betydelse under 2015 Organisationsförändring: I den kommunövergripande omorganisation som genomfördes till årsskiftet 14/15 fördes kostenheten över till barn- och utbildningsnämnden. Detta skapar förutsättningar för en helhetssyn kring kosten inom förskola och skola. Under våren skedde förändringar gällande Kulturskolan och fritidsgården Chill. Kulturskolan har sedan tidigare varit organiserat som ett eget verksamhetsområde, med rektor på Dansutskolan som ansvarig chef. I mars omvandlades verksamhetsledartjänsten till en chefstjänst. I maj månad förändrades organisationen på Frejaskolan åk 6-9 och biträdande rektor på Frejaskolan lämnade uppdraget som föreståndare på fritidsgården Chill. Med bakgrund mot detta blev chefen för Kulturskolan också ansvarig för verksamheten Chill. Syftet var att bättre kunna knyta samman de två verksamhetsområdena Chill och Kulturskolan och genom detta skapa samarbetsvinster. Synliggöra verksamheten: En plan för att synliggöra det goda arbetet i verksamheterna har tagits fram. Detta innefattar att veckovis och löpande presentera de olika verksamheterna varje vecka på hemsidan. Pedagogisk utveckling i förskolan: Under våren genomfördes en organisationsförändring med syfte att ytterligare förstärka det pedagogiska arbetet i förskolan. Arbetet har lett till en omdisponering av chefsresurserna fr.o.m. hösten så att tre chefer blev två och kompletteras med en utvecklingsledare med uppdrag att driva pedagogisk utveckling. Förskolelokaler: Förskolan Skogsbäckens nuvarande lokaler har ett stort behov av renovering för att kunna få en permanent placering på Dansutskolans område. Förutsättningarna har utretts under våren och barnoch utbildningsnämnden beslutade vid sammanträdet 2015-06-10 att föreslå kommunstyrelsen att ersätta nuvarande förskola med nya lokaler och ge den en ny placering på Dansutområdet. En ny placering skapar förutsättningar att kunna utöka förskolan med ytterligare två avdelningar i anslutning till den nya förskolan, Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 22(26) om behovet av förskoleplatser ökar. Kommunstyrelsen har tagit beslut i frågan den 7 september. Arbetslagsledarutbildning: En arbetslagsledarutbildning genomförs under läsåret 15/16 för att ytterligare stärka ledarskapet inom förskola, fritidshem och skola. Satsning på kompetensförsörjning: Arbetet med att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan har påbörjats och fortsätter under 2016. I arbetet med strategisk kompetensutveckling ska ett särskilt fokus ligga på rekrytering av fritidspedagoger och kompetensutveckling av all personal på fritidshemmen. Satsningar via statsbidrag: Kvarnbackaskolan och Frejaskolan F-5 har under våren genomgått Matematiklyftet som delvis finansieras genom bidrag från Skolverket. Bakgrunden till satsningen är bl a de sjunkande resultat i PISA-undersökningen. Syftet är att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka matematikundervisningen. Gnestas resultat i matematik är förhållandevis goda, men skolorna har valt att delta i satsningen för att ytterligare stärka undervisningen i matematik. Gnesta kommun har beviljats statsbidrag för den s.k. Lågstadiesatsningen, vilken syftar till att öka personaltätheten i de lägre årskurserna. Personal har anställts för att bl.a. förstärka aktiviteter på rasterna för att på så sätt ge lärarna ökade möjligheter att fokusera på undervisningen. Resurspersonerna ska också användas av arbetslagen för elevsociala aktiviter i syfte att stärka integrationen av nyanlända elever, detta bidrar också till att lärare kan använda mer av sin tid till undervisning. Antalet förstelärare har utökats inför läsåret 15/16. Förutom de tidigare förstelärarna i matematik finns nu även förstelärare i varje arbetslag, med ett särskilt uppdrag att tillsammans med förskolechefer och rektorer utveckla det pedagogiska arbetet. Skapande skola: Gnesta kommuns grundskolor samarbetar med lokala aktörer inom kulturområdet i Kulturrådets projekt Skapande skola. Under året har exempelvis elever i årskurs 8 samarbetat i ett konst- och naturvetenskapsprojekt med en zoolog och en statsvetare från Indien. Organisation för nyanlända barns och elevers lärande: Mot bakgrund av det ökade antalet nyanlända personer som sökt sig till kommunen har en plan lagts för en organisering av mottagandet inom grundskolan. Planen innefattade bl a hur verksamheten kommer att arbeta med kartläggningar samt uppstarten av en förberedelsegrupp placerad på Frejaskolan F-5 och 6-9. Planen är anpassad till den förändring av lagstiftningen som börjar gälla 1 januari 2016. Inom ramen för undervisningen i förberedelsegruppen får de nyanlända eleverna lära sig svenska och får grundläggande samhällsinformation. Till förberedelseklassen har rekryterats medarbetare med god kompetens för uppdraget och arbetet startade vid läsårsstarten i augusti. Efter att asylboendet Solbacka i Stjärnhov startade sin verksamhet under hösten har pedagogisk verksamhet i förskolegrupp (verksamheten Solen) respektive undervisning för elever upp till årskurs 5, genomförts i lokaler som tillhör boendet. Elever i årskurs 6-9 har placerats i klasser på Frejaskolan med undervisning i förberedelsegrupp. En plan har lagts för hur eleverna i årskurs F-5 successivt ska slussas ut i klasser på Kvarnbackaskolan under våren 2016. Villkor för lärarna: En modell för att tydliggöra lärares arbetstid har tagits fram i samarbete med lärarfacken. I samband med höstterminsstarten 2015 har den presenterats för alla grundskolans lärare. Modellen ska ligga till grund för ett fortsatt arbete för att förbättra lärares arbetsmiljö. Kommunala aktivitetsansvaret: Lagstiftningen för det s.k. kommunala aktivitetsansvaret stärktes inför 2015 och kommunen har nu ansvar för att dels hålla sig informerad om vad ungdomar mellan 16 och 20 år är sysselsatta med, dels erbjuda aktiviteter till ungdomar i åldersgruppen som inte avslutat gymnasiet med en examen. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar förebyggande genom uppföljning av gymnasieelevernas studier samt samarbetar med Arbetsmarknadsenheten inom Vuxen- och omsorgsförvaltningen kring de ungdomar som är på väg att hoppa av, eller väljer att hoppa av gymnasiet. Utveckling av Kostenheten: Under året påbörjades arbetet med grundmatsedlar/menyer, närings- och kostnadsberäkning av alla måltider som tillagas och serveras inom kostenheten. Ett nytt livsmedelsavtal trädde i kraft i december och samtidigt startade arbetet med översyn av inköpsrutiner, Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 23(26) avtalsuppföljningar m. m. Syftet är att kostnadseffektivisera verksamheten samt att säkerställa att både verksamheten och grossister verkar inom ramen för gällande avtal. I det nya avtalet ingår, förutom grossist, en mejerileverantör och fyra småskaliga leverantörer vilka samtliga är s.k. närproducenter. Upphandlingar 2015: Under året har arbetet med två upphandlingar pågått. Upphandling gällande livsmedel som är ett samarbete med Nyköpings, Trosa och Oxelösunds kommuner, påbörjades under 2014. Upphandlingen verkställdes under våren och ett tilldelningsbeslut skickades ut i slutet av augusti. Upphandling av skolskjutsar har genomförts under året. Sörmlands kollektivtrafikmyndighet gavs uppdraget att genomföra upphandlingen som annonserades ut i mitten av augusti. Tilldelningsbeslut skickades ut under oktober månad. Därefter överklagades beslutet. Förvaltningsrätten i Linköping valde att avslå ansökan om överprövning. Avtalet med nya leverantören VTV Transport tecknades under december månad. 5. Nämndens ekonomi Kostnadsutveckling Budgetavvikelse Utfall 2014 Utfall 2015 Förändring 2014/2015 tkr Förändring 2014/2015 % Budget 2015 Budgetavvikelse BoU Administration -6 722-6 766-44 0,7% -5 816-949 Förskoleverksamhet -60 558-61 447-889 1,5% -64 198 2 751 Grundskola 1) 2) -117 277-119 480-2 204 1,9% -117 428-2 052 Särskola -11 495-11 015 480-4,2% -11 159 145 Elevhälsa 1) 3) -8 015-10 257-2 243 28,0% -10 573 316 Kulturskola -2 117-2 179-62 2,9% -2 230 51 Gymnasieskola -38 341-36 341 2 000-5,2% -37 706 1 365 Kostenheten 4) -13 612-13 934-322 2,4% -13 162-772 Fritidsgård 2) 3) -2 067-1 932 135-6,5% -1 777-155 Barn- och utbildningsnämnden -260 202-263 350-3 148 1,2% -264 050 700 1)Inför 2015 flyttades budgeten för modersmål och studiehandledning, svenska som andraspråk och Studiehuset 6-9 från verksamhetsområde elevhälsan till grundskolan. 2) Samtidigt flyttades budgeten för fritidsgården Chill och Freja café från grundskolan och 3) hyra för Freja café från elevhälsan med och blev ett eget verksamhetsområde, fritidsgård. 4) Inom kostenheten har hyran för Åsbacka kök tagits bort ur budgeten inför 2015. Utfallet 2014 har korrigerats för dessa omflyttningar så att utfallet ska bli jämförbart mellan åren. Kostnadsutveckling skillnad mellan 2014 och 2015 Jämfört med 2014 så har de totala kostnaderna ökat med 1,2 % eller 3 148 tkr. De verksamhetsområden som har den största kostnadsutvecklingen inom nämnden är: elevhälsan, kostenheten, grundskolan och kulturskolan. - Elevhälsan har ökat sina kostnader med 28 %, vilket motsvarar 2 243 tkr. Det beror på att personal inför 2015 har flyttats över från verksamhetsområde särskola till den särskilda undervisningsgruppen, Lilla resurs som ökat med 3,75 tjänster. - Kostenheten flyttades inför 2015 över från vuxen- och omsorgsförvaltningen. Kostnaderna har ökat Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 24(26) med 2,4 % jämfört med 2014, vilket motsvarar 322 tkr. Det beror på ökade kostnader för personal där tjänster utökats med 0,6 personer. Kostnader för förbrukningsmaterial, hyra/leasing inventarier har ökat, städ- och renhållningskostnader (sophämtning) på Åsbacka har tillkommit. - Inom grundskolan är kostnadsutvecklingen 1,9 % vilket motsvarar en ökning på 2 204 tkr vilket är hänförligt till ökade personalkostnader p g a att elevantalet ökat med 48 elever från 2014 till 2015 (utfall 967 mot 1 015). - Inom kulturskolan har kostnadsutvecklingen varit 2,9 %, 62 tkr vilket beror på ökade personalkostnader. - Inom administrationen var kostnaderna i princip oförändrade (0,7 %) mellan 2014 och 2015. Kostnaderna för personal har ökat men samtidigt har kostnaderna för IT-program, konsulttjänster, kurser och konferenser minskat. - Förskoleverksamheten har ökat sina kostnader med 1,5 % mellan åren, vilket motsvarar 889 tkr. Det är kostnader för personal och köp av förskoleplatser i fristående skolor som ökat. - Inom Gymnasieskolan har kostnaderna minskat med cirka 2 000 tkr (- 5,2 %), beroende bl a på att kostnader för skolkort och taxi har varit lägre än budgeterat. - Inom särskolan minskade kostnaderna med - 4,2 % mellan åren, en minskning med 480 tkr trots att kostnaderna för taxi och köp av skolplatser ökat. Anledningen är främst att personal har flyttats över till elevhälsans särskilda undervisningsgrupp, Lilla resurs. - Fritidsgården är ett eget verksamhetsområde från 2015 och låg tidigare under grundskolan. Kostnadsutvecklingen mellan 2014 och 2015 är - 6,5 % lägre vilket motsvarar en minskning med 135 tkr. Detta beror på interna kostnader som inte längre belastar fritidsgården och lägre personalkostnader då en mindre procentuell andel av nuvarande verksamhetschefs lön belastar fritidsgården. Budgetavvikelse Nämnden redovisar ett överskott med 700 tkr vilket motsvarar cirka 0,3 % av barn- och utbildningsnämndens budget. Störst budgetavvikelse återfinns inom Grundskolan, -2 052 tkr eller 1,7 % över budget. Det kan främst förklaras av att det budgeterats med 970 elever (årskurs 1-9) i genomsnitt 2015 och det visar sig att utfallet blev 1 015 elever. Ökningen återfinns främst på Freja 6-9. Samtliga F-5 skolor har svårt att klara sin budget och det beror till stor del på att de har färre barn (-9 totalt) än vad prognosen pekade på inför 2015. Welandersborgs skola har minskat med 11 barn sedan i våras medan Kvarnbacka ökar med 14 barn. I och med elevökningen tilldelas Kvarnbacka den ordinarie elevpengen eftersom elevantalet kommer överstiga 50 elever. Skolorna har flera elever som är i behov av särskilt stöd men där de inte erhållit något tilläggsbelopp som kan täcka de extra kostnader som detta medför. Elevantalet på Freja 6-9 har ökat med 46 elever från våren till hösten och elevantalet fortsätter att öka. För årskurs 6 har en ytterligare klass startats då det är fler elever denna årskull. Underskottet sedan senaste uppföljningen i oktober har återhämtats till viss del och utfallet blev ca 500 tkr bättre än prognosen. Bl a har de beviljade statsbidragen erhållits och belopp som har återsökts avseende nyanlända för 2015 har bokats upp som intäkt. Utfallet för administrationen visar ett underskott med -949 tkr. Det beror till viss del på att studie- och yrkesvägledarens lön gått här med större del än överenskommet med grundskolan. Del av lönen ska gå här då det är tänkt att studie- och yrkesvägledaren ska jobba för att fler elever ska välja att gå gymnasiet. Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 25(26) Kostenheten visar ett underskott med -772 tkr vilket i sin helhet kan hänföras till köket på Åsbacka. Då köket ännu inte är fullt utrustat för den verksamhet som bedrivs där så tvingas personalen köpa in halvfabrikat i vissa delar för att klara verksamheten. De har samtidigt haft lägre intäkter än budgeterat bl. a. har de missat att debitera Träffpunkten för den mat som skickas dit och som de säljer i sin verksamhet. Det är första året för det nya verksamhetsområdet Fritidsgård och den visar ett underskott med -155 tkr. Personalkostnaderna har varit högre än budgeterat bl a beroende på att det inte budgeterats för semestervikarier. Kostnader för varuinköp har budgeterats för lågt samtidigt som det lagts för hög budget för försäljningen. Inom förskolan beror överskottet 2 751 tkr bl. a på att genomsnittligt antal barn 2015 varit 16 färre än budgeterat och samtidigt har kostnaden för köpta platser i andra kommuner och i fristående verksamheter varit lägre. Kommunens egna förskolor har däremot haft svårt att få ihop sina budgetar då de haft färre barn än prognostiserat och det är svårt att anpassa verksamheten när antal barn pendlar upp och ner. Det finns budget för en familjecentral och för en fristående förskola som skulle startat våren 2015 men som inte gjorde det. Inom gymnasieskolan är överskottet 1 365 tkr. Kostnaderna för taxi- och skolkort har varit lägre än budgeterat och eleverna har valt att gå utbildningar med lägre pris än förväntat. Inom elevhälsan beror överskottet, 316 tkr på att skolläkaren har kostat mindre än budgeterat och det finns en tjänst som inte kunnat tillsättas efter att en person inför hösten gått till annan verksamhet inom kommunen. Inom särskolan beror överskottet, 145 tkr på att kostnaden för köp av platser i den särskilda skolbarnsomsorgen (Vuxen- och omsorgsförvaltningens korttidsfritids Regnbågen) har varit lägre än budgeterat då det varit färre elever som behövt plats under hösten. Kulturskolan visar ett överskott med 51 tkr vilket beror på att de haft högre intäkter än budgeterat då elevantalet varit högre än prognosen. Investeringar 2015 uppföljning Beslut i Utfall tom Avvik.mot Överförs Investering budget december budget till 2016 Kommentar Barn- och utbildningsnämnden Digital klassrumsutrustning F-5 (ej datorer/läsplattor) 175 227-52 0 Digital klassrumsutrustning 6-9 (ej datorer/läsplattor) 100 38 62 0 Transportmedel (1 bil till Elevhälsan) 75 52 23 0 Digital utrustning förskolor (ej datorer) 50 0 50 0 Verksamhetsmöbler 300 137 163 160 Försenat Pedagogisk utemiljö 200 175 25 0 Möbler arbetsrum 200 151 49 0 Möbler skolmatsal 175 113 62 0 Klassrumsmöbler 500 362 138 0 Maskiner/möbler slöjdsal 100 95 5 0 Pedagogiska datorer/läsplattor (byte var 3:e år) 700 735-35 0 Pedagogisk utemiljö F-9 100 45 55 0 Köksutrustning 269 24 245 245 Försenat Inredning Chill 30 25 5 5 Försenat Ersättning uthyrningsinstrument 50 49 1 0 Summa investeringar 3 024 2 228 796 410 Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen 26(26) Nämnden har en investeringsbudget för 2015 på drygt 3 mkr och till och med årsskiftet har 2,2 mkr förbrukats. Av återstående 0,8 mkr så överförs 0,4 mkr till 2016. Det beror inom förskolan och Chill främst på att fakturor inte erhållits före årets slut 2015. Vad gäller kostenheten så har investeringarna blivit försenade. Årsredovisning 2015 2016-01-25 BoUN 1
Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: 2016-02-17 Diarienummer: BOUN.2015.155 Barn- och utbildningsnämnden Framtidsplan 2016-2018 Förslag till beslut 1. Anta förslag till Framtidsplan 2016-2017 med budget för 2016. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram förslag till framtidsplan för åren 2016-2018. Förslag till beslut gällande barn- och elevpeng (sid 27) behandlas i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Förvaltningens synpunkter Särskilda satsningar 2016 utgörs av en genomlysning av elevpengen i grundskolan samt utvärdering och utredning av grundskolans pedagogiska verksamhet. Båda dessa satsningar genomförs under våren. Under andra halvan av 2016 genomförs en genomlysning av barnpengen i förskolan. Det har vidare avsatts medel för att kunna göra satsningar på Chill och kulturskolan. Dessa satsningar tar avstamp i resultaten av den utredning rörande verksamheternas samverkansmöjligheter som tidigare genomförts. Utöver detta görs en särskild satsning på kompetensutveckling av personalen på Chill samt en del utökningar av vikariekostnader. Även övriga utredningsuppdrag som pågår under våren 2016 kan komma att generera särskilda satsningar som förvaltningen/nämnden tar höjd för. Budgeten för 2016 ställer liksom föregående år krav på återhållsamhet. Det medför att verksamheterna måste anpassa sina respektive organisationer till angivna budgetramar.
Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2016-02-15 2. Framtidsplan för 2016-2018 Anna Sandklef Tf Förvaltnings chef Elin Lindelöw Utvecklingssekreterare
Framtidsplan 2016 med flerårsplan 2017-2018 för Barn- och utbildningsnämnden Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Framtidsplan 2016 Plan Barn- och utbildningsnämnden Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Förvaltningschef BOU.2015.155 Dokumentinformation Dokumentet gäller för
Barn- och utbildningsförvaltningen 2(24) Innehåll 1. Ordförande och vice ordförande har ordet... 3 2. Uppdrag och organisation... 4 3. Barn- och utbildningsnämndens mål... 6 4. Ekonomi... 12 4.1 Nettoram/verksamhetsområde... 12 4.2 Särskilda satsningar under 2016... 13 4.3 Större förändringar... 13 4.4 Pengsystem... 21 4.5 Investeringar... 23 4.6 Antal årsarbetare... 24 Framtidsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen 3(24) 1. Ordförande och vice ordförande har ordet Våra förskolors och skolors verksamhet ska hålla en hög kvalité där varje barn och elev möts utifrån deras förutsättningar och med höga förväntningar. Varje barn och elev ska bli sedd och få en god självkänsla i en miljö som stimulerar till kreativitet och lust och lära, detta för att lägga grunden till ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv. Skolan har en kompensatorisk roll. Detta innebär att skolan ska kompensera för det faktum att elever har olika förutsättningar beroende av social bakgrund, kön, föräldrars utbildningsnivå etc. Målet är att alla elever ska ges kunskaper och färdigheter och ges möjlighet till maximal utveckling för att nå kunskapsmålen. I dagens samhälle ses det som en förutsättning att ha en gymnasieutbildning för att kunna få ett arbete. För oss är det av största vikt att alla elever når kunskapsmålen då detta också ger förutsättningar för att gå vidare till gymnasiet, och i förlängningen högre studier. Vi vill att barn och ungdomar ska ha möjlighet att ta del av ett brett utbud av fritidsaktiviteter. Därför vill vi utveckla Kulturskolans verksamhet så att den når fler barn och ungdomar än idag. Vi vill också utveckla och bredda verksamheten på ungdomens hus Chill, så att den blir ett bra fritidsalternativ för fler ungdomar. De barn, unga och äldre som finns i kommunens verksamheter ska erbjudas vällagad och näringsriktig mat. Särskild vikt ska läggas vid att servera maten på ett smakfullt sätt i en trevlig miljö. Vi vill använda närodlade och ekologiska varor så långt det är möjligt. Alla medarbetare inom Barn- och utbildningsförvaltningen ska ha en god arbetsmiljö. Det innebär exempelvis att få ta ansvar för och ha delaktighet i utvecklingen av den egna verksamheten och ha god insyn i beslutsprocessen. Arbete för en hög måluppfyllelse, trygghet och en hälsofrämjande miljö ska stå i fokus. Linda Lundin Ordförande Barn- och utbildningsnämnden Sven Anderson 1:e vice ordförande Barn- och utbildningsnämnden Framtidsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen 4(24) 2. Uppdrag och organisation Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet. Till skillnad från andra verksamheter har skolväsendet dubbla huvudmän, vilket innebär både ett statligt och ett kommunalt uppdrag. Verksamheten i förskola och skola styrs av staten med skollag, skolförordning och läroplaner: Läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (grundskola, särskola), förskoleklass och fritidshem (Lgr 11), samt Läroplan för de frivilliga skolformerna, gymnasieskola och gymnasiesärskola (Gy 11). I övrigt finns Allmänna Råd som behandlar frågor av vikt för den nationella styrningen av verksamheterna. Kostenhetens verksamheter regleras i Livsmedelslagen, Livsmedelsförordningen och Livsmedelsverkets föreskrifter. Verksamheten styrs också av EU-förordningar samt EUbeslut, som arbetas in i Livsmedelsverkets föreskrifter eller som föreskrifterna hänvisar till. Barn- och utbildningsnämnden lyder under kommunfullmäktige och det reglemente och de mål som fullmäktige antagit. Barn- och utbildningsnämndens styrinstrument är Framtidsplanen, innehållande bl. a. mål och indikatorer, som visar hur nämndens verksamheter ska bedrivas och utvecklas. Framtidsplanen tar särskilt upp åtgärder som nämnden prioriterar för att nå de kommunövergripande och nationella målen. I Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsplan beskrivs därefter hur verksamheterna ska arbeta för att nå de uppsatta målen. I slutet av varje år redovisar verksamheterna sin måluppfyllelse i en kvalitetsredovisning. Där beskrivs även åtgärder för att nå de mål som ännu inte är uppnådda mål och utvecklingsområden som är specifika för varje enhet. Framtidsplanen omfattar förskoleverksamhet med förskola och pedagogisk omsorg, grundskola (inkl. förskoleklass och fritidshem), särskola, elevhälsa, gymnasieskola, kulturskola, fritidsgård samt kostenhet som förutom förskolans och skolans verksamheter även tillagar och serverar mat till kommunens dagliga verksamhet, särskilt boende, hemtjänst och Träffpunkten. Framtidsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen 5(24) Administration Elevhälsa Barn- och utbildningsnämnd Förvaltningschef Kostenhet Kulturskola Fritidsgård Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola Särskola Gymnasieskola Framtidsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen 6(24) 3. Barn- och utbildningsnämndens mål En trygg start Förskolan ska vara en trygg och utvecklande start i livet för barnen. Genom fokus på pedagogisk utveckling ges lärare och personal rätt verktyg för att låta alla barn bli sedda, få växa och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Inskolningen ska ske på ett tryggt och flexibelt sätt som tillmötesgår barnets behov samt vårdnadshavarnas önskemål och förväntningar. Vi vill att barnen ska ges möjlighet till placering i en förskola i den egna kommundelen och att detta ska kunna ske utan köer. Förskolan och skolan har en kompensatorisk roll och ska erbjuda alla elever en trygg och utvecklande lärandemiljö. Elevernas lust att lära ska ständigt mötas med nya utmaningar utifrån individuella förutsättningar. Skolan ska ge kunskaper och färdigheter så att alla elever ges möjlighet till maximal utveckling för att nå kunskapsmålen. En modern skola som ger möjligheter för livet För att möta de krav som finns på såväl den nationella som på den globala arbetsmarknaden är det viktigt att elever lämnar skolan med goda och relevanta kunskaper. Språk är en viktig färdighet men vi ser också vikten av förbättrade kunskaper i andra ämnen. Naturvetenskap, matematik och teknik är ämnen som behöver intressera fler elever för att Sverige som land ska kunna hävda sig i framtiden. Vi vill den kommande mandatperioden stödja skolorna i Gnesta i att kunna göra naturvetenskap, matematik och teknik mer intressant och stimulerande för eleverna. Vidare skapar ny teknik fantastiska möjligheter till lärande och smart planering, administration och uppföljning. Vi vill att Gnesta skolor ser över hur digitalisering kan bli ett verktyg i den pedagogiska utvecklingen. Alla som växer upp i Gnesta ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter. Vi vill att skolans arbetssätt och förhållningssätt ska bidra till att bryta de normer och attityder som idag begränsar barn och unga i sin utveckling. Alla barn och ungdomar ska mötas med samma förväntningar samt ha rätt att utveckla sin fulla potential. Skolan i Gnesta kommun ska hålla hög kvalitet och ge barn och ungdomar goda förutsättningar för ett bra vuxenliv. Med verksamheter som präglas av kompetens, trygghet, tydliga målbilder och pedagoger som ägnar mer tid åt undervisning än administration och andra kringsysslor kommer vi att få elever som är redo för framtiden. Framtidsplan 2016 Ett gott och utvecklande liv De fritidsaktiviteter som erbjuds barn och ungdomar inom ramen för barn- och utbildningsnämndens verksamhet ska vara av hög kvalitet. Det ska erbjudas ett brett utbud av aktiviteter så att alla barn och ungdomar kan lockas att delta i någon eller några av dem. Verksamheten på Kulturskolan och Chill ska hela tiden sträva efter att nå nya målgrupper och personalen ska samverka med de unga som deltar i aktiviteterna så att de känner delaktighet.
Barn- och utbildningsförvaltningen 7(24) Varje barn, elev och äldre ska känna att varje måltid är en positiv upplevelse. Råvaror, maträtter och service ska hålla hög kvalitet. Måltiderna i förskola, fritidshem och grundskola ska vara en del av den hälsofrämjande undervisningen och på så sätt bidra till barns och elevers utveckling och lärande. Inom daglig verksamhet, särskilt boende, hemtjänst och Träffpunkten ska måltiderna bidra till hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Mål 1. Alla elever ska nå kunskapsmålen Det uppnås genom: - att verksamheterna har legitimerade lärare - kompetensutveckling för medarbetare som syftar till högre måluppfyllelse - att verksamheterna har ökad tid för undervisning genom effektivare administration/dokumentation - att eleverna har tillgång till datorer och ipads när de behöver det i sitt skolarbete - att eleverna känner trygghet och motivation Framtidsplan 2016 Förskollärares och lärares kompetens har betydelse för barns och elevers lärande. Därför är det viktigt att ha en hög andel pedagogiskt högskoleutbildade förskollärare och lärare i alla pedagogiska verksamheter. För att säkerställa en hög andel utbildad personal är en välplanerad och proaktiv rekrytering avgörande. Arbetet med att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan är påbörjat och fortsätter under 2016. Det är viktigt att den kompetensutveckling som erbjuds är strategiskt planerad och inriktad på de utvecklingsområden verksamheterna identifierat för att alla barn och elever ska nå målen. Kompetensutvecklingen ska vara kopplad till det systematiska kvalitetsarbetet och vara en del av verksamhetens årshjul. Förskollärare och lärare ska ägna större delen av sin arbetstid åt att planera, genomföra och förbättra undervisningen genom kollegialt lärande. Därför behöver de administrativa och dokumenterande uppgifter som hör till arbetet vara så få, Under en rad år har pojkar i hela landet släpat efter när det gäller att nå goda kunskaper. Samtidigt presterar flickor väldigt bra i skolan men upplever mer och mer stress och psykisk ohälsa. effektiva och ändamålsenliga som möjligt. Ett arbete med att tydliggöra innehållet i lärares arbetstid är inlett och en modell för att beräkna arbetstiden ska vara klar till läsårsstarten 16/17. För att få en bra förskola och skola behöver också det administrativa stödet i förvaltningen i sin helhet vara effektivt och ändamålsenligt. Som ett första steg har påbörjats ett arbete med att effektivisera arbetet i, och runt, elevregistersystemet Extens. Detta arbete ska utvecklas till att innefatta utveckling och effektivisering av det samlade administrativa stödet till nämndens verksamheter. Med start under våren 2016 ska genomföras en kartläggning av nuvarande, och framtida behov, av chefs- och verksamhetsstöd i förvaltningens chefsgrupp. Förskolan och skolan ska utveckla barns och elevers kunskaper och förmågor. En
Barn- och utbildningsförvaltningen 8(24) grundläggande förmåga är att kunna hantera informations- och kommunikationsverktyg som datorer och ipads. En förutsättning för att kunna utveckla denna förmåga är att det finns tillgång till datorer och ipads när de behövs i undervisningen. Verksamheterna behöver därför säkerställa att alla barn och elever har likvärdig tillgång till både datorer och ipads, och att förskollärare och lärare har den kompetens som behövs för att utveckla elevernas förmågor att använda verktygen. Förvaltningen har i uppdrag att under våren 2016 presentera en handlingsplan för IKT-arbetet. Under 2016 ska även ett arbete påbörjas för att säkerställa att investeringar inom IKT-området görs strategiskt och leder till likvärdighet i verksamheterna. En grundläggande förutsättning för att lärande ska kunna ske är att barn och elever känner sig trygga, både med andra barn och elever, och med de vuxna i verksamheten. Det är en viktig uppgift för all personal i förskola och skola att skapa trygga förhållande samtidigt som barn och elever utmanas till nya situationer och nytt lärande, vilket kan bidra till ökad motivation att lära sig mer. Enheterna ska i arbetsplanen för läsåret 16/17 beskriva hur man kommer att arbeta för att öka barns och elevers trygghet och motivation. Förvaltningen har fått i uppdrag att utvärdera grundskolans pedagogiska verksamhet i sin helhet. Utvärderingen ska presenteras under våren 2016. För att säkerställa att även verksamhetens nyanlända elever når kunskapsmålen krävs fokus på det svenska språket och en tidig bedömning av elevens kunskaper. Den nyanlända elevens första tid i skolan är avgörande för hans eller hennes framtida skolgång, och eleven behöver mötas av höga förväntningar. Från och med 1 januari 2016 blir det obligatoriskt att kartlägga nyanlända elevers kunskaper. Verksamheten har påbörjat ett arbete för att säkerställa att eleverna integreras i förskola och skola. Till höstterminen startade en s.k. förberedelsegrupp inom skolans verksamhet, med fokus på inlärning av det svenska språket och samhällsinformation. Mot bakgrund av att antalet nyanlända ökat i Gnesta kommuns skolor och förskolor, kommer 2016 att ägnas åt att ytterligare förstärka undervisningen organisatoriskt och pedagogiskt. Indikatorer: - Resultat från nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 - Meritvärde för årskurs 9 - Behöriga till gymnasiet Mål 2. Alla barn/elever ska trivas, känna trygghet och känna nyfikenhet/lust att lära Det uppnås genom: - att likabehandlingsplanen är förankrad hos medarbetare, barn/elever och föräldrar - att ett likabehandlingsarbete/normkritiskt arbete bedrivs, där mänskliga rättigheter och jämställdhet beaktas Framtidsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen 9(24) - en pedagogisk miljö som stimulerar barnens/elevernas nyfikenhet och lust att lära I förskolans uppdrag ingår att inspirera barnen att utforska världen. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska även utgöra grund för skolans verksamhet. Förskolan och skolan ska vara platser där barn och elever, tillsammans med kompetenta vuxna, ska känna sig trygga nog att våga utmana sina tidigare kunskaper och erfarenheter. Likabehandlingsarbetet har som syfte att skapa en trygg miljö för barn och elever, deras vårdnadshavare och för de vuxna i verksamheterna. Arbetet ska vara främjande och inriktat mot en trygg miljö. Ett främjande likabehandlingsarbete ska ingå som en naturlig del i all undervisning och lärande oavsett om det sker i förskola, grundskola, fritidshem, kostenhet, kulturskola eller på Chill. Den årligt upprättade planen ska kontinuerligt förankras hos barn, elever, vårdnadshavare och vuxna i verksamheterna. Enheterna ska i sina respektive arbetsplaner för läsåret 16/17 beskriva hur verksamheten kommer att arbeta för att öka barns och elevers lust att lära samt trivsel, trygghet och motivation. I arbetsplanerna ska även arbetet med att förankra verksamheternas respektive likabehandlingsplaner beskrivas. Indikatorer: - Resultat från frågor i elev- och föräldraenkäterna gällande trivsel, trygghet och motivation - Beskrivning av verksamheternas likabehandlingsarbete - Beskrivning av verksamheternas arbete med barn/elevers nyfikenhet/lust att lära Mål 3. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ska synliggöras Det uppnås genom: - löpande revidering och uppdatering av aktuell information - att verksamheterna fortlöpande visar upp det fina arbete som bedrivs - att varje verksamhet på Gnesta kommuns hemsida lyfter fram det som utmärker den egna verksamheten Aktuell information och beskrivningar av de olika verksamheterna på hemsidan och andra informationskanaler skapar delaktighet hos alla som berörs av verksamheten. Att visa upp det goda arbete som bedrivs bidrar även till att barn, elever, vårdnadshavare, medarbetare och övriga invånare kan få kännedom om och känna stolthet över verksamheten. Enheterna ska i sina arbetsplaner för läsåret 16/17 beskriva hur man kommer att arbeta för att ytterligare synliggöra det goda arbete som görs. Framtidsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen 10(24) Indikatorer: - Uppföljning och utvärdering av information på hemsidan sker minst två gånger per år - Beskrivning av hur verksamheterna synliggjort sitt arbete i olika sammanhang Mål 4. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ska arbeta för att bygga upp ett väl fungerande nätverk/samarbete med det omgivande samhället Det uppnås genom: - kartläggning av vilka samarbetsformer som finns - att utveckla samarbetet med kommunens övriga förvaltningar, föreningar, yrkes- och näringsliv - dialog med närsamhället (boende och näringsidkare som finns nära förskolor och skolor) kring samarbetsformer Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter som kan berika skolan som en lärande miljö. Samarbete med aktörer i närsamhälle ska även ske i nämndens övriga verksamheter. Samarbete med närsamhället stärker barns och elevers möjligheter att bredda kunnandet om möjliga framtida yrkesvägar men bidrar även till att visa närsamhället det goda arbete som sker i verksamheterna. Under 2016 ska en kartläggning av alla enheters samarbete med det omgivande samhället ske. Enheterna ska i sina arbetsplaner för läsåret 17/18 beskriva hur verksamheten kommer att arbeta för att utveckla samarbete och dialog med det omgivande samhället och närsamhället. Indikatorer: - Beskrivning av vilka samarbetsformer som finns och vilka effekter det gett Framtidsplan 2016 Mål 5. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ska drivas på ett kostnadseffektivt sätt Det uppnås genom: - att alla medarbete har kunskap om sin enhets ekonomi samt har möjlighet att bidra till god planering av resurser. Alla medarbetare ska känna delaktighet i och ta ansvar för verksamheten. Det är enhetschefen som har budgetansvar, men alla medarbetare har ett gemensamt ansvar att nyttja tillgängliga resurser på ett effektivt sätt. För att fördjupa kunskapen om enhetens ekonomi ska budgetavstämning ske kontinuerligt under verksamhetsåret. En grundläggande förutsättning för att nämndens verksamheter ska vara effektiva ur ett ekonomiskt hänseende är att det finns ett rättvist och transparent
Barn- och utbildningsförvaltningen 11(24) resursfördelningssystem. Under våren 2016 redovisas resursanvändningen med eventuella förändringar för att resurser ska användas på effektivt som möjligt och gynna Gnesta kommuns elever på bästa sätt. Indikatorer: - Nettoavvikelse gällande standardkostnad - Resultat från medarbetarenkäten gällande medarbetares delaktighet - Chefernas beskrivning av hur budgetprocessen och uppföljning av budget sker på respektive enhet Mål 6. Kommunens fritidshem ska utvecklas för att stimulera elevernas utveckling och lärande samt för att kunna erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation Det uppnås genom: - fler utbildade fritidspedagoger på fritidshemmen - ökad kompetens kring fritidshemmets pedagogiska uppdrag - utvecklat samarbete med skolan Fritidshemmets pedagogik innebär att lärarna medvetet stimulerar elevens utveckling i planerade aktiviteter såväl som i spontana samtal, lek och rutinsituationer. Målet är att en utforskande, elevinriktad, laborativ och praktisk metodik ska bidra till högre måluppfyllelse. För att uppnå detta behöver det finnas kompetenta medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning på varje fritidshem. I arbetet med att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan som påbörjas under 2016 och i arbetet med strategisk kompetensutveckling ska ett särskilt fokus ligga på rekrytering av fritidspedagoger och kompetensutveckling av all personal på fritidshemmen. För att skapa ett större sammanhang i elevernas lärande och utveckling ska förskoleklass, skola och fritidshem utveckla samverkan så att kunskapen om varandras uppdrag och arbetssätt ökar. Enheterna ska i arbetsplanen för läsåret 17/18 beskriva hur man kommer att arbeta för att utveckla samverkan mellan skola och fritidshem. Indikatorer: - Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen - Redogörelse för vilka kompetensutvecklingsinsatser som genomförts och vilka effekter de gett - Redogörelse för hur samverkan skett mellan fritidshem och skola Framtidsplan 2016 Mål 7. Chill ska utvecklas och breddas för att vara ett bra fritidsalternativ för fler ungdomar Det sker genom:
Barn- och utbildningsförvaltningen 12(24) - att skapa delaktighet för ungdomarna på fritidsgården - bredda utbudet av aktiviteter på fritidsgården Chill för både tjejer och killar - att utveckla samarbetet med Kulturskolan - att samverka med föreningar på orten Fritidsgården Chill ska främja ungdomars personliga och gemensamma utveckling i en spännande, trygg och drogfri miljö, där delaktighet, jämställdhet och inkludering är ledstjärnor. Verksamheten ska även stödja ungdomarna för att ge dem ett sammanhang och skapa mening åt det som sker i deras liv. I arbetet med att bredda utbudet av aktiviteter ska ungdomarna ges utrymme att komma med synpunkter sa att aktiviteterna i så stor omfattning som möjligt motsvarar ungdomarnas intresseområden. Ungdomarna ska även erbjudas, och uppmuntras att delta i, aktiviteter som vidgar deras intressen så att inte stereotypa normer blir styrande för deras aktivitetsval. I detta blir samverkan med närsamhället ett viktigt bidrag. Hur arbetet med delaktighet och samverkan med föreningar på orten kommer att genomföras ska beskrivas i Chills arbetsplan för läsåret 16/17. Genom en utökad samverkan mellan Kulturskolan och Chill kan utbudet för ungdomarna breddas. En utredning om samverkansvinster är inledd och kommer att presenteras under 2016. Utbudet av aktiviteter ska ha ökat i slutet av 2017. Indikatorer: - Besöksstatistik - Ökat utbud av aktiviteter - Beskrivning av arbetssätt i och effekter av Chillrådets arbete 4. Ekonomi Ekonomiavsnittet redovisas med budget 2016 uppdelad utifrån verksamhetsområden. 4.1 Nettoram/verksamhetsområde Budget 2015 Budget 2016 BoU administration - 5 816-6 590 Förskola och pedagogisk omsorg - 64 198-62 277 Grundskola - 117 428-118 982 Särskola - 11 159-12 621 Elevhälsa - 10 573-11 623 Kulturskola - 2 230-2 304 Framtidsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen 13(24) Gymnasieskola - 37 706-36 911 Kostenheten - 13 162-15 016 Fritidsgård - 1 777-2 276 Totalt - 264 050-268 600 4.2 Särskilda satsningar under 2016 Urredningsuppdraget för genomlysning av elevpengen i grundskolan och utvärdering och utredning av grundskolans pedagogiska verksamhet genomförs i början av året. Andra halvan av 2016 genomförs en genomlysning av barnpengen för förskolan. Avsätta medel för att kunna göra satsningar på Chill och kulturskolan utifrån vad utredningen om verksamheternas samverkansmöjligheter visar. Utöver detta görs en särskild satsning på kompetensutveckling av personalen på Chill samt en del utökningar av vikariekostnader. Även övriga utredningsuppdrag som pågår under våren 2016 kan komma att generera särskilda satsningar som förvaltningen/nämnden tar höjd för. 4.3 Större förändringar Nedan följer en närmare beskrivning av större förändringar inom barn- och utbildningsnämndens olika verksamheter. Till detta presenteras prognoser för antal barn och elever som beräknas finnas i kommunens förskolor och skolor de kommande tre åren. Dessa prognoser är antaganden som bygger på utfallet för antal barn och elever från föregående år, samt SCB:s prognos över befolkningsutvecklingen i kommunen de kommande tre åren. I prognosen innefattas också en prognos över de antal nyanlända barn och elever som beräknas tillkomma verksamheterna under de kommande åren. ADMINISTRATION Den centrala administrationens budget ökar jämfört med 2015 och det är kostnader för de utredningar som ska utföras under året. I övrigt är det inga förändringar på förvaltningskontoret. De kommer även i fortsättningen bistå de två förskolecheferna med administrativt stöd. Det har under året varit mycket arbete med skolskjutsadministrationen då ett nytt ansökningsförfarande införts. Från och med hösten 2015 måste ansökningar om skolskjuts lämnas in och behandlas enligt kommunens riktlinjer. En ny upphandling av skolskjutsutförare har genomförts och en ny utförare kommer tillträda inför hösten 2016. Screeningen AST som legat i budgeten under flera år tas bort då det ännu inte finns någon överenskommelse med landstinget om att det ska komma igång. Framtidsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen 14(24) FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG Barnpengen är oförändrad från 2015. en över behov av förskoleplatser som togs fram inför 2015 visade att tillgången på platser i förskola och pedagogisk omsorg kommer vara tillräckligt de närmaste åren. Antalet barn i förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg ökar något under 2016, jämfört med budget 2015. Genomsnittligt antal placerade barn i förskola under 2015 var dock betydligt lägre än prognosen. Att barnantalet ökar beror till stor del på det stora antal nyanlända barn som kommit till kommunen i och med att asylboendet på Solbacka öppnade 2015. Antalet förväntas öka ytterligare då ett asylboende i centralorten väntas öppna första halvåret 2016. Inom verksamhetsområde Förskola och pedagogisk omsorg finns tilläggsbelopp avsatta motsvarande 1,5 mkr för att stödja barn i behov av särskilt stöd i enlighet med skollagen. Denna summa är avsedd för både kommunala och fristående förskolor. Förskola Förskolan Ängen i Björnlunda kommer under våren 2016 öppna sin fjärde avdelning då antalet barn som behöver plats i förskolan har ökat p g a inflyttning. De två avdelningar som finns på förskolan Korallen i Stjärnhov är i stort sett fullbelagda. Då förskolan Skogsbäckens lokaler ska ersättas har hyra för en ny förskola lagts in i budgeten 2016 utöver förskolans nuvarande hyra. Samtidigt har hyresbudgeten för förskolan Tallen minskats i och med att justering av hyran har gjorts sedan föregående budget. För att stärka det pedagogiska arbetet inom förskolan har en utvecklingsledare anställts för att stödja förskolecheferna i deras uppdrag. Utvecklingsledaren ska arbeta i den direkta verksamheten, handleda och stödja arbetet mot förskolans mål. Detta arbete kommer följas upp under 2016 för att se om det ger det utfall som önskas annars kommer en ny förskolechef anställas. Förvaltningens del av kostnaden för en familjecentral har i år tagits bort ur budgeten då den inte beräknas komma igång 2016. Statsbidrag som erhålls för maxtaxa i förskolan har sänkts inför 2016 vilket medför att barnomsorgsavgiften troligtvis kommer att höjas vid halvårsskiftet för att kompensera detta. Den ökade kostnaden som kommunen får i och med mottagandet av nyanlända kompenseras genom intäkter via återsökning hos Migrationsverket. Framtidsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen 15(24) FÖRSKOLA Utfall 2014 2015 Utfall 2015 2016 2017 2018 Antal placerade barn i Gnesta kommuns förskolor 452 462 446 465* 470 470 varav sålda platser 17,5 15 15 17 17 17 Antal barn med förskoleplats i andra kommuners regi Antal barn i fristående förskoleverksamhet 8 9 5 7 7 7 87 96 104 110 110 110 Elevregistersystemet Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2015 *Antalet födda minskade under 2015. Till detta tillkommer en ökning av antalet nyanlända barn. Pedagogisk omsorg Inför 2016 har antal dagbarnvårdare blivit färre (från 6 till 5) och det är i Björnlunda som det nu endast finns 2 dagbarnvårdare kvar. Verksamheten i Björnlunda har under de senaste åren varit instabil på grund av sjukskrivningar. Antal placerade barn inom den pedagogiska omsorgen förväntas öka till 24 barn under 2016 vilket ger ett genomsnittligt barnantal per dagbarnvårdare på 4,8 barn (under 2015 3,7 fördelat på 6 dagbarnvårdare) vilket kan jämföras med förskolans 5 barn per förskolepersonal för 1-2 åringar och 6,7 förskolepersonal för 3-5 åringar. Det lägre barnantalet inom pedagogisk omsorg kan delvis förklaras av små grupper med anledning av barns behov av extra stöd. Dessutom så tar medarbetarna inom den pedagogiska omsorgen hand om varandras barn vissa dagar i ett uppbyggt vikariesystem, för att deras respektive veckoarbetstider inte ska överskridas. PEDAGOGISK OMSORG Utfall 2014 2015 Utfall 2015 2016 2017 2018 Antal placerade barn i pedagogisk omsorg i Gnesta kommuns regi (inkl. sålda platser) - varav sålda platser i pedagogisk verksamhet Antal köpta platser i pedagogisk omsorg i andra kommuners regi Antal barn i fristående pedagogisk verksamhet 21 23 22 24 25 25 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 12 12 14 14 15 15 Framtidsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen 16(24) Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2015 GRUNDSKOLA Elevpengen ligger för 2016 på samma nivå som för 2015. För att kunna ge stöd till elever med olika funktionsnedsättning finns ca 3,5 mkr avsatt för s.k. tilläggsbelopp som tilldelas skolor utifrån de ansökningar som kommer in per termin. Beloppet är avsett både för kommunens skolor och fristående skolor samt skolor i andra kommuner där Gnestaelever väljer att gå. Fritidshemmets uppdrag är att, som ett komplement till förskoleklass och skola, stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda barnen en meningsfull fritid samt främja allsidiga kontakter och social gemenskap. För att driva en utvecklande verksamhet krävs ett pedagogiskt samarbete, men på alla fritidshemsavdelningar finns inte tillräcklig kompetens för detta. Arbetet med att utveckla fritidshemmens roll, stärka personalen samt öka samarbetet med grundskolan fortsätter. Insatser behöver göras för att rekrytera pedagoger utbildade för att undervisa i fritidshem. Kostnaderna för skolskjuts (taxi och skolkort) beräknas ligga kvar på samma nivå som 2015. Förfarandet har under året lagts om och nu får alla elever som är i behov av skolskjuts ansöka om detta inför varje läsår. Antalet elever i förskoleklass ökar något jämfört med 2015. Årskurs 1-5 ökar rejält jämfört med prognosen för 2015 och ökar även jämfört med utfallet för 2015. Det är främst på Kvarnbackaskolan i Stjärnhov som elevantalet ökar i och med de nyanlända som bor på Solbacka. Under 2016 ska ytterligare boende för nyanlända i centralorten öppnas vilket medför att elevantalet kommer öka även där. I Laxne ligger nivån i stort sett oförändrad medan Björnlunda ökar några elever under våren för att sedan minska till hösten. I årskurs 6-9 har elevantalet ökat under hösten 2015 och kommer fortsätta öka under 2016. Den prognos över behov av platser i grundskolan som utfördes inför 2015 visade att tillgången skulle vara tillräcklig de närmaste åren. Då det nu tillkommit mer elever än beräknat så börjar det bli fullt på skolorna i centralorten. Lokalerna kommer även här behöva ses över så att alla elever ska kunna beredas plats. Elever med behov av modersmål och svenska som andraspråk har ökat under 2015 och kommer att öka ytterligare under 2016. Språkstödet är mycket viktigt för att ge de nya invånarna i Gnesta kommun bra förutsättningar och start i sitt nya hemland. Den ökade kostnaden som kommunen får i och med mottagandet av nyanlända kompenseras genom intäkter via återsökning hos Migrationsverket. Dessa intäkter har lagts in i budgeten. Det statliga bidraget för lågstadiesatsningen inom skolan och fritidsverksamheten har lagts in i grundskolans budget då pengar för våren 2016 erhölls i slutet av 2015 och då denna satsning förväntas fortsätta till hösten i någon form. Framtidsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen 17(24) GRUNDSKOLA Utfall 2014 2015 Utfall 2015 2016 2017 2018 Antal elever i förskoleklass i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser 118 114 114 115 117 117 - varav sålda platser 4 4 2 3 3 3 Antal elever i förskoleklass i annan kommun 2 2 1 1 2 2 Elever i fristående skolors förskoleklass 11 10 9 10 11 11 Antal elever åk 1-9 i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser 967 970 1015 1080 1090 1100 - varav sålda platser i åk 1-9 23 25 23 25 27 27 - varav antal elever med svenska som andra språk 61 66 111* 140** 150 150 - varav antal elever med modersmålsundervisning 38* 43 64* 85** 90 90 Antal elever i åk 1-9 i andra kommuners regi Antal elever i fristående skolor Antal elever i fritidshem i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser 26 30 19 25 30 30 134 135 157 160 170 170 478 488 496 510 520 520 - varav elever från annan kommun (sålda platser) 11 11 13 15 17 17 Antal elever i fritidshem i andra kommuners regi Antal elever i fristående skolors 8 9 5 7 9 9 61 60 70 80 90 90 Framtidsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen 18(24) fritidshem Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2015 *Verksamhetens egen statistik november 2015 **Inflytten av elever födda i utlandet ökar, vilket medför att antalet elever som läser svenska som andraspråk och har modersmålsundervisning beräknas öka. SÄRSKOLA Särskolan är anslagsfinansierad och budgeten tas fram utifrån den prognos som finns gällande antal elever inskrivna i särskola och gymnasiesärskola samt kostnader för skolskjutsar. Kostnadsläget i grundsärskolan och gymnasiesärskola beror helt på elevernas behov. Budgeten för grundsärskolan ökar i förhållande till 2015 beroende på att det tillkommit elever där kommunen köper plats i fristående verksamhet och av annan kommun. Kostnaden för skolskjuts ökar också sedan föregående år. Kostnaden för Gnesta kommuns egna särskola ökar då fler elever börjat under 2015. I grundsärskolans budget inkluderas kostnader för särskild fritidsplats för elever som inte kan delta i grundskolans fritidshemsverksamhet. Platser köps i första hand från Vuxen- och omsorgsförvaltningens och deras korttidsboende Regnbågen. Kostnaden minskar under 2016 då det blir färre elever som det behöver köpas plats för. Kostnaderna för gymnasiesärskolan ökar på grund av att fler elever är i behov av skolskjuts. Vad gäller köp av skolplatser så är kostnaden i stort sett oförändrad sedan föregående år då antal elever ligger på samma nivå. Skulle behovet av utökat stöd bli aktuellt, en inflyttning ske eller fler elever blir antagna i särskola, förändras kostnadsbilden. GRUNDSÄRSKOLA Utfall 2014 2015 Utfall 2015 2016 2017 2018 Antal elever i särskola i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser 9 9 9 9 10 10 - varav sålda platser 0 0 0 0 0 0 Antal elever i särskola i andra kommuners regi 2 2 1 2 2 2 Antal elever i fristående särskola 2 2 1 1 2 2 Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2015 Framtidsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen 19(24) GYMNASIESÄRSKOLA Utfall 2014 2015 Utfall 2015 2016 2017 2018 Antal elever i gymnasiesärskola i andra kommuners regi samt i fristående gymnasiesärskola 11 11 12 12 12 12 Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2015 ELEVHÄLSA Arbetet inom elevhälsan är av stor betydelse för att kunna stötta förskola och skola i arbetet med barn med olika svårigheter. Samarbetet med andra aktörer, som t.ex vuxen- och omsorgsförvaltningen och landstinget, är också av betydelse för att insatser sker på rätt ställe vid rätt tillfälle. Inom verksamhetsområdet har diverse kostnader tillkommit i budgeten som inte kompenserats för tidigare. Inom den särskilda undervisningsgrupp som finns för elever i årskurs 1-5 (Studiehuset och Mimers) har under 2015 anställts personal då verksamheten har haft flera elever som kräver extra stöd. KULTURSKOLAN Budgeten för kulturskolan ökar jämfört med 2015 och det beror bl. a på ökade lönekostnader för verksamhetschef som inte ingick i föregående års budget. Antal elever i kulturskolan har under 2015 varit högre än prognosen och elevantalet väntas fortsätta öka under 2016. Detta betyder inte bara att intäkterna ökar utan även att kostnader för att hålla i olika aktiviteter ökar. Arbete pågår med att samordna kulturskolans verksamhet med fritidsgården Chills verksamhet så att fler elever får möjlighet att upptäcka och ta del av kulturskolans aktiviteter. KULTURSKOLA Utfall 2014 2015 Utfall 2015 2016 2017 2018 Antal elever 163 170 197* 210 220 220 *Verksamhetens egen statistik december 2015 Framtidsplan 2016 GYMNASIESKOLA Målet är att 100 % ska fullfölja gymnasieskolan. Budgeten minskar jämfört med 2015 vilket beror på att budgeten för transporter har minskats då det inte är så många elever som är i behov att åka taxi till skolan. Antal elever som väljer att studera på gymnasiet ökar och det ser ut att fortsätta så framöver då årskullarna som börjar gymnasiet är större än de som går ut. Dessutom går ett antal elever ett fjärde år, antingen beroende på att de söker om till nytt program eller för att de behöver fyra år för att genomföra sina
Barn- och utbildningsförvaltningen 20(24) gymnasiestudier. Det ligger en svårighet i att budgetera verksamheten eftersom de olika gymnasieprogrammen varierar i kostnad och det går inte att förutse vilka program eleverna kommer att välja de kommande åren. GYMNASIESKOLA Utfall 2014 2015 Utfall 2015 2016 2017 2018 Antal elever i gymnasieskolan 315 330 336* 354 389 415 *Egen statistik 31december 2015 KOSTENHETEN Verksamheten består av skolrestaurangerna på Frejaskolan, Dansutskolan, Welandersborgsskolan, Kvarnbackaskolan, Laxne skola, köken på Åsbacka och äldreboendet Ekhagen i Björnlunda samt mottagningsköket på Träffpunkten. Kostenheten tillagar och serverar måltider på plats och levererar till andra verksamheter såsom förskolor, skolor, vuxen- och omsorgsverksamheter. Fem av kommunens förskolor har egna tillagningskök där förskolecheferna är ansvariga för köken och dess personal. Arbetet med en överföring av förskolornas tillagningskök till kostenheten kommer att påbörjas. I detta arbete ingår inventering av lokaler och personal. Då detta innebär att Kostenheten utökas med fler kök kommer en översyn av kostenhetens organisation att göras. En projektanställd kostekonom har anställts för fortsatt arbete med menyer, närings- och kostnadsberäkning av alla måltider som tillagas och serveras inom kostenheten. Ett kostdataprogram har köpts in till detta arbete. Kostenhetens kostpolicy kommer att färdigställas. Kompetensutveckling av kostenhetens personal planeras under året. All personal ska delta i de olika utbildningsinsatserna och särskilda medel har avsatts i budget. Samarbetet med andra närliggande Sörmlandskommuner fortsätter vilket bl. a innefattar gemensamma studiebesök, fortbildningar, kurser och nätverkande. Ett nytt livsmedelsavtal trädde i kraft i december 2015 och arbetet med översyn av inköpsrutiner, avtalsuppföljningar m.m fortsätter. I det nya avtalet ingår, förutom grossist, en mejerileverantör och fyra småskaliga leverantörer/närproducenter. Tillgången av ekologiska och närproducerade produkter ökar i och med det nya avtalet. En maskindiskmedels/kemteknisk upphandling pågår och arbetet med upphandling av restaurangutrustning kommer att påbörjas under 2016. Budgeten för Åsbackas kök har justerats bl a har intäkter för måltider som levereras till Träffpunkten och Industri och Hantverk lagts in. Budgeten för Träffpunkten ökar samtidigt då kostnaden för inköp av måltiderna från Åsbacka läggs in. Framtidsplan 2016 FRITIDSGÅRD Verksamheten består av fritidsgården Chill som har sina lokaler centralt i Gnesta och Freja café som har sin lokal vid Frejaskolan.
Barn- och utbildningsförvaltningen 21(24) Under 2015 har budgeten för detta område varit fel på grund av för högt budgeterade intäkter och för lågt budgeterade kostnader vilket nu har rättats till inför 2016. Verksamheten har under 2015 fått en ny verksamhetschef då chefen för Kulturskolan även tog över ansvaret för Chill. Detta underlättar inför det eventuella framtida samarbete som är på gång att arbetas fram mellan fritidsgården och Kulturskolan. 4.4 Pengsystem Gnesta kommun tillämpar bidrag till förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem och grundskola i form av sk. barn-/elevpeng. Det innebär att verksamheterna får ersättning per barn/elev som är inskrivet i respektive verksamhet. Barn- och elevpeng utbetalas till kommunens egna verksamheter samt till andra kommuner (sk. interkommunal ersättning) och till fristående verksamheter inom och utanför den egna kommunen, där folkbokförda barn/elever i Gnesta kommun är inskrivna. Dessutom utgår ersättning för lokalkostnader. Barn-/elevpengens innehåll utgår ifrån de delar som återfinns i skollagens 8 Kap. 17-18, 22-25 för förskolan, 9 Kap. 16, 19-21 för förskoleklass samt 10 Kap. 34,37-39 för grundskolan. Ersättningens storlek beräknas utifrån den egna kommunens kostnader och ska vara transparant. För fristående verksamheter tillkommer även kompensation för administration och momsersättning. Barn- och elevpeng till kommunens egna verksamheter samt interkommunal ersättning till andra kommuner Till Gnesta kommuns förskolor och skolor och till andra kommuners verksamheter (sk. interkommunal ersättning), där barn folkbokförda i Gnesta kommun är placerade, utbetalas barn- och elevpeng enligt tabell nedan. Utöver barn- och elevpeng tillkommer ersättning för lokalkostnader. Förskola 2015 2016 1-2 år 114 394 per år/barn 114 394 per år/barn 20-timmars barn 1-2 år 70 390 per år/barn 70 390 per år/barn 3-5 år 89 953 per år/barn 89 953 per år/barn 15-/20-timmars barn 3-5 år 57 038 per år/barn 57 038 per år/barn Pedagogisk omsorg 1-5 år 99 494 per år/barn 99 494 per år/barn 20-timmarsbarn 61 686 per år/barn 61 686 per år/barn Grundskola Förskoleklass 28 485 per år/elev 28 485 per år/elev Åk 1-5 43 215 per år/elev 43 215 per år/elev Åk 6 45 600 per år/elev 45 600 per år/elev Åk 7-9 55 425 per år/elev 55 425 per år/elev Ersättning till skolor med ett elevantal under 50 elever: Framtidsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen 22(24) Åk 1-5 53 670 per år/elev 53 670 per år/elev Fritidshem 6-9 år 24 747 per år/elev 24 747 per år/elev 10-12 år 17 375 per år/elev 17 375 per år/elev Barnpeng till samtliga förskoleverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning, lek/läromedel, kost, lokalvård och administration Elevpeng till samtliga skolverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning/läromedel, skolbibliotek, elevvård (kurator, psykolog, SYV) samt administration. Lokalkostnader Samtliga kommunala enheter i Gnesta kommun ersätts för faktiska lokalkostnader utöver barn-/elevpengen. Till andra kommuner betalas lokalersättning som motsvarar Gnesta kommuns snittkostnad per barn/elev Lokalersättning till andra kommuner För barn i förskola För elev i förskoleklass och grundskola För elev i fritidshem som inte tillhör någon grundskola 21 281 per år/barn 22 229 per år/elev 2 896 per år/elev Bidrag till fristående förskoleverksamhet och fristående skolor 2015 2016 Förskola 1-2 år 124 896 per år/barn 124 896 per år/barn 20-timmars barn 1-2 år 76 852 per år/barn 76 852 per år/barn 3-5 år 98 192 per år/barn 98 192 per år/barn 15-/20-timmars barn 3-5 år 62 274 per år/barn 62 274 per år/barn Pedagogisk omsorg 1-5 år 108 628 per år/barn 108 628 per år/barn 20-timmarsbarn 67 349 per år/barn 67 349 per år/barn Grundskola Förskoleklass 47 095 per år/barn 47 095 per år/barn År 1-5 63 178 per år/barn 63 178 per år/barn År 6 65 702 per år/barn 65 702 per år/barn År 7-9 77 989 per år/barn 77 989 per år/barn Fritidshem 6-9 år 27 150 per år/barn 27 150 per år/barn 10-12 år 19 063 per år/barn 19 063 per år/barn Ersättning till skolor med ett elevantal under 50 elever: År 1-5 75 338 per år/barn 75 338 per år/barn Framtidsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen 23(24) Barnpeng till fristående förskoleverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning, lek/läromedel, kost, lokalvård och telefon. Därutöver tillkommer för de enskilda verksamheterna ersättning för investeringsmedel och administration (3 %) samt momsersättning (6 %). För pedagogisk omsorg är administrationspåslaget 1 procent. Elevpeng till samtliga skolverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning/läromedel, skolbibliotek samt telefon. Därutöver tillkommer för de fristående verksamheterna ersättning för investeringsmedel, kost, elevvård (kurator, psykolog, SYV), administration (3 %) samt momsersättning (6 %). Till fristående verksamheter utbetalas lokalersättning som motsvarar Gnesta kommuns snittkostnad per barn/elev inklusive momsersättning: Lokalersättning till fristående förskolor, förskoleklass, fritidshem och grundskola För barn i förskola För barn i förskoleklass och grundskola För barn i fritidshem 22 668 kr per år/barn 23 562 kr per år/elev 3 085 kr per år/elev (gäller endast fritidshem som inte tillhör någon skola). 4.5 Investeringar Investeringarna för 2016 och framåt är beslutade av kommunfullmäktige. Hur dessa ska användas framgår i särskilt beslut i barn- och utbildningsnämnden. Framtidsplan 2016 Nyinvesteringar Grundskola 2016 2017 2018 Pedagogisk utemiljö -100-300 -200 Digital klassrumsutrustning F-5 (ej datorer/läsplattor) -175-175 -175 Digital klassrumsutrustning 6-9 (ej datorer/läsplattor) -100-100 -100 Datorer/läsplattor -200-100 -200 Förskolan Investeringar för miljöförbättringar -100-100 -100 Utemiljö ny förskola -200-200 -200 Datorer/läsplattor -100-50 -50 Digital utrustning förskolor (ej datorer) -50-50 -50 Kostenheten Transportboxar och tillbehör -200 Totalt nya investeringar -1 225-1 075-1 075
Barn- och utbildningsförvaltningen 24(24) Reinvesteringar Förskola Verksamhetsmöbler -300-500 -300 Pedagogisk miljö -200-100 -200 Grundskola Möbler arbetsrum -200-200 -150 Möbler skolmatsal -75-75 -75 Klassrumsmöbler -500-500 -200 Maskiner/möbler slöjdsal -50-100 -50 Pedagogiska datorer/läsplattor (byte var 3:e år) -800-800 -800 Pedagogisk utemiljö F-9-100 -100-100 Kostenheten Köksutrusning -50-50 -15 Kulturskola Inredning -100-75 -75 Ersättning uthyrningsinstrument -50-50 -60 Totalt reinvesteringar -2 425-2 550-2 025 4.6 Antal årsarbetare Antalet anställda har ökat med 45 årsarbetare från 2014-11-28 t o m 2015-12-31. Fördelningen mellan antalet anställda män respektive kvinnor är fortsatt ojämn. Vid mätningen var 84 procent kvinnor och 16 procent män. Antal anställda Årsarbetare 2015 362* 329,6* 2014 * Uttaget 2015-12-31 299 284.6 2015 Antal anställda kvinnor Årsarbetare kvinnor Antal anställda män Årsarbetare män 304 281,2 58 48,4 Antal månadsavlönade samt årsarbetare fördelat på kvinnor och män 2015-12-31 Framtidsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: 2016-02-19 Diarienummer: BOUN.2016.24 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och elevpeng 2016 Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Godkänna barn- och elevpeng för 2016 enligt bilagor 2. Fullmäktige meddelar att Barn och utbildningsnämnden framöver ska fatta beslut om elevpengens nivå. 3. Ärendet justeras omedelbart Sammanfattning Barn- och elevpengen utbetalas till alla enheter där barn och elever som är folkbokförda i Gnesta Kommun är placerade. Ersättningen utgår såväl till kommunens egna verksamheter som till andra kommuners och fristående verksamheter inom och utom kommunen. Barn och elevpengen regleras i Skollagen. Barn och elevpengen ses nu över från grunden av en konsult. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att barn- och elevpengen för 2015 fortsätter att gälla tills översynen är klar. Ärendebeskrivning Barn- och elevpengen utbetalas till alla enheter där barn och elever som är folkbokförda i Gnesta Kommun är placerade. Ersättningen utgår så väl till kommunens egna verksamheter som till andra kommuners och fristående verksamheter inom och utom kommunen. De fristående verksamheterna får förutom pengen kompensation för administration och moms. Barn- och elevpengen regleras i Skollagen. Där står: "Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna verksamheter." ( Se Skollagen 8 kap. 22, 11 kap. 38, 14 kap. 16 ) Barn och elevpengen ses nu över från grunden av en konsult. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att barn- och elevpengen för 2015 fortsätter att gälla tills översynen är klar. Den beräknas bli klar till Ht-2016. t
Förvaltningens synpunkter Barn- och elevpengen räknas om från grunden, för att bli tydligare och helt transparent. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit hjälp av en konsult. Förvaltningen föreslår att barn- och elevpengen från 2015 fortsätter att gälla tills översynen är klar. Ekonomiska konsekvenser Oförändrad barn- och elevpeng är inräknad i förvaltningens budget för 2016. Juridisk analys Enligt Kommunlagen 3 kap. 9 punkt 2 ska Kommunfullmäktige besluta om budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Av kommentaren till lagen framgår att (beslut om avgifter kan delegeras till nämnder) beslut om viktiga ekonomiska frågor avser ärenden som har avgörande betydelse för den kommunala ekonomin. Gällande barn- och elevpengen är Kommunfullmäktiges beslut om budget det som anger underlaget för beräkning av barn- och elevpengen. Pengens storlek kan således inte anses vara en fråga av sådan avgörande betydelse för den kommunala ekonomin att fullmäktige ska fatta beslut om den. Frågan ska därmed stanna i Barn- och utbildningsnämnden för beslut framöver. Checklista för jämställdhet Checklistan för jämställdhetsanalys har inte bedömts vara tillämplig i detta ärende då barn- och elevpengen är könsneutral. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse [2016-02-19] 2. Interkommunal ersättning 2015 3. Bidrag till fristående verksamheter 2015 Beslutet ska skickas till: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Anna Sandklef Tf Förvaltnings chef Carina Johansson Planeringssekreterare
GNESTA gå KOMMUN -X Barn- och utbildningsförvaltningen Upprättad: 2015-03-25 Diarienummer: BOUN.2015.56 Interkommunal ersättning 2015 Beslutad av BoUN 2015-03-25 i Förskola 1-2 år 114 394 kr/barn och år 9 533 kr/barn och månad 20-timmar/vecka 1-2 år 70 390 kr/barn och år 5 866 kr/barn och månad 3-5 år 89 953 kr/barn och år 7 496 kr/barn och månad 20-timmar/vecka 3-5 år 57 038 kr/barn och år 4 753 kr/barn och månad ; Pedagogisk omsorg - 1-5 år 99 494 kr/barn och år 8 291 kr/barn och månad 6-12 år 26 850 kr/barn och år 2 238 kr/barn och månad 20-timmar/vecka 1-5 år 61 686 kr/barn och år 5 141 kr/barn och månad -1. Grundskola Förskoleklass 28 485 kr/elev och år 2 374 kr/elev och månad Åk 1-5 43 215 kr/elev och år 3 601 kr/elev och månad Åk 6 45 600 kr/elev och år 3 800 kr/elev och månad Åk 7-9 55 425 kr/elev och år 4 619 kr/elev och månad Ersättning till skolor med ett elevantal under 50 elever: Åk 1-5,. - - --- -- - - 53 670 kr/elev och år 4 473 kr/elev och Månad Fritidshem _ 6-9 år 24 747 kr/elev och år 2 062 kr/elev och månad 10-12 år 17 375 kr/elev och år 1 448 kr/elev och månad Lokalkostnad För barn i förskola 21 281 kr/barn och år 1 773 kr/barn och månad För F-klass och grundskola 22 229 kr/elev och år 1 852 kr/elev och månad För elev i fritidshem som inte tillhör någon skola 2 896 kr/elev och år 241 kr/elev och månad Gnesta kommun 1 646 80 Gnesta 1 vxl: 0158-275 000 1 gnesta.kommunggnesta.se www.gnesta.se i besöksadress: Västra Storgatan 15 1 organisationsnummer: 212000-2965
GNESTA KOMMUN -X Barn- och utbildningsförvaltningen Upprättad: 2015-03-26 Diarienummer: BOUN.2015.56 Bidrag till fristående verksamheter 2015 Beslutad av KF 2015-06-17 i Förs kola i 1-2 år 124 896 kr/barn och år 10 408 kr/barn och mån 20-timmar/vecka 1-2 år 76 852 kr/barn och år 6 404 kr/barn och månad 3-5 år 98 192 kr/barn och år 8 183 kr/barn och månad 20-timmar/vecka 3-5 år 62 274 kr/barn och år 5 190 kr/barn och månad Pedagogisk omsorg 1-5 år 106 518 kr/barn och år 9 052 kr/barn och månad 6-12 år 29 455 kr/barn och år 2 455 kr/barn och månad 20-timmar/vecka 1-5 år 66 041 kr/barn och år 5 612 kr/barn och månad Gtundsköla Förskoleklass 47 095 kr/elev och år 3 925 kr/elev och månad Åk 1-5 63 178 kr/elev och år 5 265 kr/elev och månad Åk 6 65 702 kr/elev och år 5 475 kr/elev och månad Åk 7-9 77 989 kr/elev och år 6 499 kr/elev och månad,.-...._.. _. Ersättning till skolor med ett elevantal under 59 elever: Åk 1-5 75 338 kr/elev och år 6 278 kr/elev och månad i Fritidshem _ 6-9 år 27 150 kr/elev och år 2 263 kr/elev och månad 10-12 år 19 063 kr/elev och år 1 589 kr/elev och månad [Lolcalkosmad För barn j förskola 22 668 kr/barn och år 1889 kr/barn och månad För F-klass och grundskola 23 562 kr/elev och år 1 964 kr/elev och månad För elev i fritidshem som inte tillhör någon grundskola 3 085 kr/elev och år 257 kr/elev och månad Gnutta kommun 1 646 80 Gnesta 1 vxl: 0158-275 000 1 gnesta.kommunognesta.se www.gneste.se 1 besöksadress: Västra Storgatan 15 1 organisationsnummer: 212000-2965
Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: 2016-01-05 Diarienummer: BOUN.2015.162 Barn- och utbildningsnämnden Revidering - Riktlinjer för förskola pedagogisk omsorg och fritidshem Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden 1. Anta förslag till ändring i riktlinjer för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem fr.o.m. 2016-04-01 2. Upphäva gällande riktlinjer fr.o.m. 2016-03-31 Sammanfattning Texten "Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling enligt Skollagen erbjuds förskola 15 timmar/vecka" ändra till att barnet erbjuds placering i enlighet med barnets behov. Kö-reglerna förtydligas. Ärendebeskrivning Dokumentet är ändrat under rubriken Rätt till placering på sid 4 i riktlinjerna. "15 timmar/vecka" tas bort och ersätts med: i enlighet med barnets behov. Detta för att inte reglera vistelsetiden för barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling enligt Skollagen 8 kap. 7. På sid 5 har kö-reglerna förtydligats. Bilagor 1. Riktlinjer med markerad ändring Beslutet ska skickas till: Barn- och utbildningsförvaltningen Anna Sandklef Tf förvaltningschef Carina Johansson Planeringssekreterare
Riktlinjer för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 2014 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Riktlinje 2014-05-09 Barn- och utbildningsnämnden Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Planeringssekreterare BOUN.2014.83 2013-01-01 Tills vidare Dokumentinformation Dokumentet gäller för Alla målsmän och personal inom barn- och utbildningsförvaltningen
Barn- och utbildningsförvaltningen Sid 2(7) Innehåll Våra verksamheter... 3 Förskola... 3 Pedagogisk omsorg...3 Fritidshem...3 Inför placering... 4 Rätt till placering... 4 Vistelsetider... 4 Allmän förskola för 3-5 åringar...4 Barn till föräldralediga eller arbetssökande...5 Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling5 Skollovsplats på fritidshem/fritidsklubb...5 Ansökan till förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem...5 Placering i förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem...5 Inskolning och information...6 Schema/grund för placering...6 Under placeringen... 6 Måltider... 6 Olycksfallsförsäkring... 6 Tystnadsplikt... 6 Anmälningsplikt/uppgiftsskyldighet...6 Planerings- och fortbildningsdagar (2 dagar/termin)...7 Sammanslagning av verksamheter...7 Uppsägning av plats... 7 Förändring av avgifter...7 Riktlinjer förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 2014-05-09 Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsförvaltningen Sid 3(7) Våra verksamheter Förskola Förskola för barn 1-5 år, innefattar allmän förskola för 3-5 åringar och ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning (Skollagen 8 kap. 2 Utbildningens syfte). Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. (Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010 Förskolans uppdrag) Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg för barn 1-13 år är en egen verksamhetsform som kan bedrivas i olika former. Pedagogisk omsorg erbjuds istället för förskola och fritidshem. Pedagogisk omsorg erbjuder inte allmän förskola för 3-5-åringar. I Gnesta kommun bedrivs pedagogisk omsorg av dagbarnvårdare som tar emot barn i sina egna hem eller i särskild lokal. För personal, anställd för att bedriva pedagogisk omsorg, finns inga formella krav på utbildning. Pedagogisk omsorg ska genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande. (Skollagen 25 kap. 2 ) Fritidshem Fritidshem för elever från förskoleklass till och med årskurs 6 kompletterar utbildningen i förskoleklassen och skolan. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. (Skollagen 14 kap. 2 Utbildningens syfte) Fritidshemmen bedrivs i Gnesta kommun i form av fritidshem och fritidsklubb. Inför placering Riktlinjer förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 2014-05-09 Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsförvaltningen Sid 4(7) Rätt till placering Barn erbjuds plats i förskola från 1 års ålder och fritidshem från och med höstterminen det år barnet börjar i förskoleklass till och med sommarlovet årskurs 6. Placering ges i den omfattning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarens förvärvsarbete, studier eller barnets eget behov (t ex fysiska, psykiska eller andra skäl). Allmän förskola 525 timmar per år för barn 3-5 år Barn 1-5 år till föräldralediga vårdnadshavare erbjuds förskola eller pedagogisk verksamhet 20 timmar/vecka Barn 1-5 år till arbetssökande vårdnadshavare erbjuds förskola eller pedagogisk verksamhet 20 timmar/vecka Barn 6-13 år till arbetssökande och/eller föräldraledig vårdnadshavare erbjuds fritidshem. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling enligt Skollagen 8 kap. 7 erbjuds förskola (15 timmar per vecka.) i enlighet med barnets behov. Barn som är folkbokförda i Gnesta kommun har rätt till plats. Är barnet folkbokförd i annan kommun och önskar plats i Gnesta kommun ska ansökan göras både till Gnesta kommun via Självservice, e-tjänst förskola/fritidshem på www.gnesta.se och till folkbokföringskommunen. Vistelsetider Barnets vistelsetid styrs av vårdnadshavarens arbetstid/studietid samt restid. Schema läggs in för den aktuella vistelsetiden via Självservice, e-tjänst förskola/fritidshem på www.gnesta.se Kontroll av lämnade uppgifter kan ske hos arbetsgivare/studiesamordnare. Allmän förskola för 3-5 åringar Barn 3-5 år erbjuds avgiftsfri allmän förskola från och med höstterminen det år barnet fyller 3 år med 525 timmar per år enligt beslutat schema. Verksamheten följer skolans läsårstider, vilket innebär att barnen är lediga under skolans studie-, planerings- och lovdagar. För barn 3-5 år med tillsynsbehov utöver 15 timmar per vecka reduceras avgiften motsvarande 525 timmar/år. Ansökan görs via Självservice, e-tjänst förskola på www.gnesta.se Riktlinjer förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Barn till föräldralediga eller arbetssökande Barn 1-5 år med föräldraledig eller arbetssökande vårdnadshavare erbjuds plats i förskola och pedagogisk omsorg 20 timmar per vecka enligt fastställt schema från 2014-05-09 Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsförvaltningen Sid 5(7) och med det datum arbetslösheten eller föräldraledigheten träder i kraft. Avgift debiteras enligt gällande taxa för förskola. För barn 3-5 år reduceras avgiften motsvarande 525 timmar/år. Barn 6-13 år med föräldraledig och/eller arbetssökande vårdnadshavare erbjuds fritidshem. Vistelsetiden på fritidshemmet förläggs i samråd med personalen. Avgift enligt gällande taxa för fritidshem. Ansökan görs via Självservice, e-tjänst förskola/fritidshem på www.gnesta.se Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling Barn erbjuds placering utifrån behovet. Behovet ska styrkas med intyg från t.ex. läkare eller psykolog. (Skollagen 8 kap. 7 ) Vistelsetiden förläggs i samråd med förskolechefen. Barn 6-13 år som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling erbjuds plats i fritidshem. Skollovsplats på fritidshem/fritidsklubb Elever 6-13 år som har en placerade på fritidshem/fritidsklubb och endast behöver plats under skolans lovdagar kan erbjudas skollovsplats. Kontrakt skrivs för tiden vårterminen till och med sommarlovet och för höstterminen till och med jullovet. Ansökan görs via Barn och utbildningskontoret. Byte till lovplats kan endast ske vid terminsstart. Ansökan till förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Ansökan till förskola och pedagogisk omsorg kan ske tidigast sex månader innan önskat placeringsdatum. Plats på fritidshem tillhandahålls efter önskemål. Ansökan görs via Självservice, e-tjänst förskola/fritidshem på www.gnesta.se Om du tackar nej till en plats har kommunen fullgjort sin placeringsskyldighet. Barnet får ett nytt ködatum som är det datum då du tackade nej. Tackar du ja till en plats som inte är ditt förstahandsalternativ kan du ställa barnet i kö för omplacering. Placering i förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem Barnen placeras efter anmälningsdatum enligt följande turordning: 1. Barn som har behov av särskilt stöd för sin utveckling (Skollagen Kap. 8 ) 2. Syskonförtur (till samma förskoleverksamhet som syskonet är placerat på) 3. Placering efter ansökningsdatum 4. Omplacering till annan förskola Riktlinjer förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Inskolning och information När barnet börjar i förskolan, pedagogisk omsorg eller fritidshemmet inbjuds 2014-05-09 Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsförvaltningen Sid 6(7) vårdnadshavare till ett inskolningssamtal och får information om verksamheten. Inskolningen innebär att vårdnadshavare tillsammans med barnet deltar i verksamheten enligt uppgjort schema. Inskolning gäller även vid ändrad placering. Avgift uttas även under inskolningen. Schema/grund för placering Grund för placering och aktuellt schema ska lämnas via Självservice, e-tjänst förskola/fritidshem på www.gnesta.se Under placeringen Måltider I förskolan och i pedagogisk omsorg serveras frukost, lunch och mellanmål. På fritidshemmen serveras frukost och mellanmål samt lunch på skolans lovdagar. Behöver barnet särskild kost t.ex. på grund av allergi är det viktigt att informera personalen om detta (behoven ska styrkas med intyg). Olycksfallsförsäkring Barn i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem är olycksfallsförsäkrade. I försäkringsbeskedet finns information om försäkringen och vad den omfattar. Försäkringsbeskedet finns på: www.gnesta.se/barn & utbildning/olycksfallsförsäkring Tystnadsplikt Personal som arbetar i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem omfattas av sekretesslagen. Det innebär att personalen har tystnadsplikt om barnen och deras närstående. Anmälningsplikt/uppgiftsskyldighet Personal som arbetar i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem har skyldighet, enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1, att anmäla till sociala myndigheter när man befarar att barn far illa. I samma lag finns också skyldighet att lämna uppgifter till socialnämnden vid utredning om barns behov av skydd. Planerings- och fortbildningsdagar (2 dagar/termin) Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem stänger två dagar per termin för personalens planering och fortbildning. 2 månader innan ges information om vilka dagar verksamheten är stängd. Barn som har behov av tillsyn kan erbjudas ersättningsplats. Riktlinjer förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 2014-05-09 Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsförvaltningen Sid 7(7) Sammanslagning av verksamheter Under jul och sommarlov slås verksamheterna samman. Information om vilka förskolor, pedagogisk verksamhet och fritidshem som har öppet meddelas senast en månad innan sammanslagningen. Uppsägning av plats Platsen sägs upp via Självservice, e-tjänst förskola/fritidshem på www.gnesta.se Uppsägningstiden är två månader och beräknas från den dag uppsägningen registrerats. Platsen står till förfogande under uppsägningstiden och debiteras oavsett om platsen används eller inte. Kommunen kan säga upp platsen, med en månads uppsägningstid, om debiterade avgifter inte är betalade eller om platsen utan anmälan inte använts under den senaste månaden. Plats i förskola och pedagogisk omsorg övergår automatiskt till plats på fritidshem den 1 augusti det år barnet börjar i förskoleklass. Ska barnet inte fortsätta på fritidshem måste platsen sägas upp. Om platsen sägs upp och ny plats önskas inom fyra månader, sker retroaktiv debitering för hela perioden från sista placeringsdag. Fritidshemsplacering upphör automatiskt vid höstterminsstarten det år barnet fyller 13 år. Föreligger särskilda skäl kan placeringen förlängas, efter särskild ansökan som skickas till Barn- och utbildningskontoret. Förändring av avgifter Ansvaret för ändringen ligger alltid hos vårdnadshavaren. Förändras inkomsten är vårdnadshavare skyldig att omgående registrera förändringen via Självservice, e-tjänst förskola/fritidshem på www.gnesta.se Efterdebitering sker om förändringen är retroaktiv. Möjlighet till delad faktura finns. Vid förfrågan kontakta Barn- och utbildningskontoret. När platsinnehavare trots påminnelse inte lämnar in inkomstuppgift uttages högsta avgiften enligt maxtaxan. Kontroll av lämnade inkomster kan komma att ske hos arbetsgivare, studiesamordnare eller Skattemyndigheten. Riktlinjer förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 2014-05-09 Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: 2016-02-15 Diarienummer: BOUN.2016.23 Barn- och utbildningsnämnden Ianspråktagande av nyinvestering/reinvestering och omfördelning av reinvesteringsmedel Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden 1. Nyinvesteringar och reinvesteringar för barn- och utbildningsförvaltningen 2016 får tas i anspråk i enlighet med investeringsbilaga. 2. Omfördelning av reinvesteringsmedel får göras i enlighet med investeringsbilaga. 3. Ärendet justeras omedelbart. Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Reinvesteringar för barn- och utbildningsförvaltningen 2016 får tas i anspråk i enlighet med investeringsbilaga. Ärendebeskrivning I investeringsbilagan redovisas den investeringsbudget för 2016 som beslutats av Kommunfullmäktige. För att de beslutade investeringarna ska kunna tas i anspråk måste barn- och utbildningsnämnden besluta om alla nyinvesteringar och alla reinvesteringar. Belopp över 500 tkr ska dessutom skrivas fram till kommunstyrelsen. De investeringar som det gäller enligt investeringsbilagan är nr 14 klassrumsmöbler 522 tkr och nr 16 Pedagogiska datorer/läsplattor 800 tkr. För att ge samma förutsättningar till alla barn/elever måste tillgång till fler pedagogiska verktyg finnas i alla förskolor/skolor annars riskeras att det inte går att upprätthålla likvärdighet för alla barn/elever i förskolor och skolor. Om inte investeringarna sker kan det leda till att tillgången till digital utrusning och datorer/läsplattor inte blir likvärdiga för barn/elever och med det blir inte undervisningen likvärdig.
Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) I investeringsbilagan redovisas tidplan samt beräkningsgrunder för investeringarna. Förvaltningens synpunkter I investeringsbilagan redogörs för omfattning av investeringen, investeringsbelopp och tidsplan. Förvaltningen föreslår att samtliga investeringar enligt bilagan nyinvesteringar och reinvesteringar samt omfördelning av reinvesteringsmedel för barn- och utbildningsförvaltningen 2016 får tas i anspråk. Sedan Kommunfullmäktiges beslut har det framkommit behov och förslag på omfördelning av reinvesteringsmedel som framgår av investeringsbilagan. Förvaltningen föreslår att reinvesteringsmedel med 62 tkr flyttas från nr 13 reinvestering möbler skolmatsal och fördelas med 22 tkr till nr 14 klassrumsmöbler och med 40 tkr till nr 15 maskiner/möbler slöjdsal samt från nr 17 pedagogisk utemiljö F-9 med 50 tkr till nr 15 maskiner/möbler slöjdsal då behovet av reinvestering är större där. Bilagor 1. Investeringsbilaga Anna Sandklef Tf Förvaltningschef Monica Nilsson Ekonom
Barn- och utbildningsförvaltningen Investeringsbilaga Upprättad: Diarienummer: 2016-02-10 BOUN.2016.23 Barn- och utbildningsnämnden Nyinvestering och reinvestering samt omfördelning av reinvesteringsmedel för barn- och utbildningsförvaltningen 2016 Sammanfattning I ärendet redovisas den investeringsbudget för 2016 som beslutats av Kommunfullmäktige. För att beslutet ska bli fullständigt måste barn- och utbildningsnämnden besluta om alla nyinvesteringar och alla reinvesteringar. Nämnden ska också besluta om den föreslagna omfördelningen av medel för reinvestering som framgår av investeringsbilagan. Belopp över 500 tkr ska dessutom skrivas fram till kommunstyrelsen. De investeringar som det gäller nedan är nr 14 klassrumsmöbler 522 tkr och nr 16 Pedagogiska datorer/läsplattor 800 tkr. GRUNDSKOLAN 1. Pedagogisk utemiljö nyinvestering Omfattning Investeringen omfattar inköp för att förbättra skolornas utemiljöer och locka eleverna till utelek. Investeringsbelopp 100 tkr Tidplan Löpande under året Komponenter i investeringen
Barn- och utbildningsförvaltningen INVESTERINGSBILAGA 2(8) Komponent Belopp Nummer Mål, bord, bodar, cyklar mm 100 tkr 9010 FÖRSKOLA 2. Investeringar för miljöförbättringar - nyinvestering Omfattning Investeringen omfattar inköp för att miljön i förskolorna ska hålla den standard som krävs utifrån lagar och regler. Investeringsbelopp 100 tkr Tidplan Löpande under året Komponenter i investeringen Komponent Belopp Nummer De löpande förbättringar som behövs 100 tkr 9010 3. Utemiljö ny förskola nyinvestering Omfattning Investeringen omfattar inköp för att bygga upp en helt ny utemiljö för den nya förskolan. Investeringsbelopp 200 tkr Tidplan Löpande när den nya förskolan är på plats. Komponenter i investeringen Komponent Belopp Nummer Div komponenter som behövs vid uppstart av en förskola 200 tkr 9010
Barn- och utbildningsförvaltningen INVESTERINGSBILAGA 3(8) KOSTENHETEN 4. Transportboxar och tillbehör nyinvestering Omfattning Investeringen omfattar inköp av transportboxar och kringutrustning för att spara pengar då dessa idag leasas till höga belopp. Investeringsbelopp 200 tkr Tidplan Före juni 2016 Komponenter i investeringen Komponent Belopp Nummer Transportboxar 200 tkr 9005 FÖRSKOLA 5. Verksamhetsmöbler förskola - reinvestering Omfattning Investeringen omfattar inköp/reparationer för att hålla fortsatt hög standard på möblerna/inredningen i förskolorna. Investeringsbelopp 300 tkr Tidplan Löpande under året Komponenter i investeringen Komponent Belopp Nummer Div underhåll/förbättringar Förskolans möbler och inredning 300 tkr 9010
Barn- och utbildningsförvaltningen INVESTERINGSBILAGA 4(8) 6. Pedagogisk miljö förskolor reinvestering Omfattning Investeringen omfattar inköp för att bibehålla den goda pedagogiska miljön i förskolan Investeringsbelopp 200 tkr Tidplan Löpande under året Komponenter i investeringen Komponent Belopp Nummer Div inredning 200 tkr 9010 GRUNDSKOLA 7. Möbler arbetsrum reinvestering Omfattning Investeringen omfattar inköp för att bibehålla och förbättra arbetsmiljön för lärarna på de olika skolorna. Investeringsbelopp 200 tkr Tidplan Löpande under året Komponenter i investeringen Komponent Belopp Nummer Kontorsmöbler Köpmandisk Personalkök m inredning Belysning Bokvagnar Journalskåp Hängmappssystem Kontorsombyggnad
Barn- och utbildningsförvaltningen INVESTERINGSBILAGA 5(8) Gardiner mm 200 tkr 9010 8. Möbler skolmatsal reinvestering - omfördelning Omfattning Då rektorerna tittat över möblerna i skolmatsalarna anser de att dessa är i bra skick och inte behöver bytas ut 2016. De vill därför att nämnden ska besluta att 40 tkr ska omfördelas till reinvestering maskiner/möbler slöjdsalar, det är Welandersborg som behöver byta ut 12 av sina symaskinsbord. De vill vidare att 22 tkr omfördelas till reinvestering klassrumsmöbler då samtliga skolor är i behov av att ersätta delar av sina klassrumsmöbler och de avsatta pengarna inte räcker så att allas önskemål blir tillsedda. Investeringsbelopp - 62 tkr som omfördelas till andra reinvesteringar enligt önskemål ovan. Tidplan Vid nämnden den 1 mars 9. Klassrumsmöbler reinvestering Omfattning Investeringen omfattar inköp för att förbättra miljön och förenkla arbetet för lärarna på de olika skolorna. Investeringsbelopp 500 tkr + 22 tkr som omfördelas från reinvestering möbler skolmatsal Tidplan Löpande under året Komponenter i investeringen Komponent Belopp Nummer Torkskåp Div inredning idrottshallar Elevskåp Div möbler Musikutrustning Förvaringsskåp Dörr, ljudisolerad
Barn- och utbildningsförvaltningen INVESTERINGSBILAGA 6(8) Totalt efter omfördelning 522 tkr 9010 10. Maskiner/möbler slöjdsal reinvestering Omfattning Investeringen omfattar inköp för att ersätta uttjänt utrustning som är i stort behov av utbyte. Investeringsbelopp 50 tkr + 40 tkr som omfördelas från reinvestering möbler skolmatsal och + 50 tkr som omfördelas från reinvestering pedagogisk utemiljö F-9. Tidplan Löpande under året Komponenter i investeringen Komponent Belopp Nummer Symaskinsbord 140 tkr Totalt efter omfördelning 140 tkr 9010 11. Pedagogiska datorer/läsplattor (byte var 3:e år) reinvestering Omfattning Kostnaden är beräknat på befintliga avtal och hur många datorer/läsplattor som är 3 år eller mer och ska bytas ut. Investeringsbelopp 800 tkr Tidplan Löpande under året Komponenter i investeringen Komponent Belopp Nummer Pedagogiska datorer/läsplattor 800 tkr 9003
Barn- och utbildningsförvaltningen INVESTERINGSBILAGA 7(8) 12. Pedagogisk utemiljö F-9 reinvestering Omfattning Investeringen omfattar inköp för att förbättra och utveckla skolornas utemiljöer och locka eleverna till utelek. Welandersborgs skolas skateboardramp är i stort behov av reparation. Investeringsbelopp 100 tkr varav 50 tkr omfördelas till nr 15 maskiner/möbler slöjdsal - reinvestering Tidplan Löpande under året Komponenter i investeringen Komponent Belopp Nummer Skateboardramp 50 tkr 9010 Omfördelning medel 50 tkr KOSTENHETEN 13. Köksutrustning reinvestering Omfattning Investeringen omfattar utbyte/upprustning av befintlig köksutrustning. Investeringsbelopp 50 tkr Tidplan Löpande under året Komponenter i investeringen Komponent Belopp Nummer Div köksutrustning 50 tkr 9005 KULTURSKOLA 14. Ersättning uthyrningsinstrument reinvestering Omfattning Investeringen omfattar utbyte/reparation av befintliga instrument.
Barn- och utbildningsförvaltningen INVESTERINGSBILAGA 8(8) Investeringsbelopp 50 tkr Tidplan Löpande under året Komponenter i investeringen Komponent Belopp Nummer Diverse instrument 50 tkr 9010 Anna Sandklef Tf Förvaltningschef
Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: 2016-02-16 Diarienummer: KS.2015.177 Barn- och utbildningsnämnden Motion - Mer ekologisk mat i Gnesta Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Motionen bifalles. 2. Ärendet justeras omedelbart. Ärendebeskrivning Motionen inkom den 9 april 2015. Motionärerna föreslår att kommunen inför arbetsmetoder som gynnar inköp av ekologisk mat. Kommunfullmäktige beslutade den 20 maj 2015 att motionen skickas vidare till barn- och utbildningsnämnden för vidare beredning. Förvaltningens synpunkter Kostenheten har ett löpande arbete med att kvalitetssäkra verksamheten. Arbete med upphandlingar, avtal, avtalsuppföljningar, översyn av inköpsrutiner mm. Även menyplanering, närings- och kostnadsberäkning av alla måltider som tillagas och serveras inom kostenheten ingår. Ett nytt livsmedelsavtal trädde i kraft i december 2015. I det nya avtalet ingår, förutom grossist, en mejerileverantör och fyra småskaliga leverantörer vilka samtliga är så kallade närproducenter. Tillgången av ekologiska och närproducerade produkter ökar i och med det nya avtalet. Redan under 2015 står kommunens inköp av ekologiska livsmedel för 29 % av de totala inköpen av livsmedel.under våren 2016 fortsätter det påbörjade arbetet med framtagandet av en kostpolicy. I denna kommer det bland annat att finnas riktlinjer angående arbetet med svinn. I de måltider som dagligen tillagas och serveras i kostenheten ingår grönsaker. I våra serveringar har vi grönsaksbufféer med flera alternativ. Det finns alltid något för alla att välja på. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2016-02-16
Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) 2. Motion Mer ekologisk mat i Gnesta Beslutet ska skickas till: Kommunfullmäktige Anna Sandklef Tf barn- och utbildningschef Camilla Zingmark Enhetschef kostenheten
Motion Mer ekologisk mat i Gnesta En stor del av en kommuns koldioxidutsläpp sker genom den mat som vi ko per och serverar till våra barn och äldre. Vi kan go ra en insats fo r våra barns framtid genom att ställa om till mer ekologisk kost. I fullständig enighet mellan alla partier antogs under fo rra mandatperioden den miljo - och klimatplan som har målet O ka andelen ekologiska livsmedel till 50 % samt o ka andelen miljo anpassade varor i upphandling och minska varuflo det. Under fo rra mandatperioden o kade kommunens inko p av ekologisk kost från 12% år 2010 till 20% år 2014. Fo r att kunna nå kommunen mål om 50% ekologisk kost utan att uto ka budgeten (då inga extra medel fanns i majoritetens budget fo r detta) fo reslår Miljo partiet att vi ser o ver de arbetsmetoder vi har i alla delar av livsmedels inko p, i ko ken och i restaurangerna i våra fo rskolor,skolor, äldreomsorg och omsorg. Vi vill att kommunen tar exempel från andra kommuner som uppnått ho g andel av ekologisk kost. Till exempel handlar det om riktat och genomtänkt arbete mot svinn, mer gro nsaker i maten, byte av varugrupper osv. Miljo partiet fo reslår: - att kommunen info r arbetsmetoder som gynnar inko p av mer ekologisk mat. Kukkamariia Valtola Sjo berg Eva Skyllberg