Handledning för Yrkesambassadörsutbildning Modul 2

Handledning för Yrkesambassadörsutbildning Modul 2 Definition av Yrkesambassadör Är en yrkesverksam person som har relevant utbildning i branschen, är en god ambassadör och förebild samt är intresserad av att inspirera och motivera andra att utbilda sig och jobba i vård och omsorg Förslag på person som utbildar yrkesambassadörer Regional eller lokal samordnare tillsammans med chef, HR, VO-lärare, handledare steg 3 eller person med annan relevant kompetens för uppdraget Föreningen Vård- och omsorgscollege Postadress: E-post: Telefon: Hemsida: Besöksadress: 118 82 Stockholm info@vo-college.se 08-452 7691 www.vo-college.se Hornsgatan 15

Innehåll Agenda 13.00: Introduktion 13.20: Kort beskrivning av VO-College, nationellt, regionalt och lokalt. 13.35: Värdegrund jämställdhet, inkludering, ickediskriminering. 14.05: Mässkunskap och presentationsteknik Mässa och öppet hus- vad innebär det? 14.30: Fika och reflektionsuppgift kopplad till värdegrund 15.00: Praktisk övning Hur planerar vi för ett öppet hus eller en mässa? 15.30: Hisspitch (hissamtal) 15.50: Utvärdering 16.00: Avslutning Material till modul 2 Inbjudan PP-presentation Handledning Uppgift reflektion normkritik Mall planering mässor och öppet hus Internetuppkoppling och högtalare till filmen Blädderblockspapper Post it-lappar Whiteboardpennor Papperstejp A4, finpapper vitt papper alternativt fint färgat papper Sax Eventuellt lamineringsmaskin och lamineringsplast Kaligrafipennor eller annan fin tuschpenna Fika Utvärderingsmaterial Metod Observera att det är kort om tid. 3 timmar går väldigt snabbt! Optimal gruppstorlek är 8 12 personer. Om flera deltagare så bör redovisningar, mm justeras så tiden för redovisningar och grupper hinns med. Sidan 2 av 10

Introduktion Bildnummer hänvisar till Powerpointpresentationen Bild 1: Hälsa välkommen och presentera dig själv. Bild 2: Programmet och genomgång av detta. Bild 3: Syfte med modul 3 yrkesambassadörsutbildningen. Bild 4: Introduktion. Presentationsrunda av deltagarna: Namn, arbetsplats, förväntningar på kursen samt eventuella erfarenheter av att vara yrkesambassadör. Bild 5: Genomgång av modellen för yrkesambassadörsutbildningen. Modul 1: Kan med fördel ges till alla på en arbetsplats för att alla ska agera ambassadörer på arbetsplatsen. Skapa det välkomnande klimatet. Modul 2: Handlar om mässor och öppna hus som är vanliga sätt att informera om branschen. Modulen ger inspiration och tips på hur du som ambassadör kan agera i monter och hur du når målgrupperna. Modul 3: Handlar om Upplevelseverkstad, som är en metod för att nå både ungdomar och andra genom att de får uppleva och göra vård och omsorg. Under ca 3 timmar får de som kommer till verkstaden göra fem till sex olika stationer, stationerna behöver vara representativa för branschens bredd, dvs funktionshinder, psykiatri, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. För mer information se Idébanken på VO-College hemsida. Modul 4: Handlar om hur en gör en bra praoperiod för ungdomarna. Hur kan vi öka möjligheterna för fler ungdomar att göra prao inom vård och omsorg? Vad får ungdomar göra under sin prao och vad säger arbetsmiljölagen? Kort beskrivning av VO-College, nationellt, regionalt och lokalt. Bild 6: Information om Vård- och omsorgscollege. Beskriv kort VO-College utifrån de fyra PP-bilderna. Nationellt, regionalt och lokalt. Du kan själv fylla på lite kort med information om ditt regionala VO-College. https://www.vo-college.se/ Här hittar du mer information om Vård- och omsorgscollege. Bild 7: Gör en beskrivning utifrån de olika nivåerna i VO-College. Börja på nationell nivå och berätta vilka organisationer som ingår i Föreningen Vårdoch omsorgscollege SKL, Kommunal, Vårdföretagarna, Sobona och KFO och att det finns ett kansli som har fyra anställda VD, utvecklingsledare, en person som arbetar med marknadsföring/certifiering och en assistent. Kopplat till kansliet finns också Sidan 3 av 10

certifierare som anställs på uppdrag för att certifiera och återcertifera regionala och lokala VO-College utifrån de tio kvalitetskriterierna. Håll informationen ganska kort. Beskriv sedan det regionala VO-College du jobbar i samt de lokala collegen som ingår i er region. Ge en kort bild av vad som är aktuellt i ditt VO-College just nu Bild 8: Beskriv kort varför vi samverkar vad är utmaningen och vad är vinsten? Bild 9: Avsluta med denna bild. Värdegrund jämställdhet, inkludering, ickediskriminering. Bild 10: Känner du igen en framtida kollega? Att vara yrkesambassadör innebär en fantastisk möjlighet att inspirera och motivera andra till VO-branschen. Det innebär också ett ansvar. Vi behöver fler människor som kan tänka sig att jobba inom VO och alla ska känna sig välkomna och att VO är en bransch som passar dem. Hur kan vi arbeta för det i rollen som yrkesambassadörer? En nyckel är att granska oss själva vilka tänker vi är lämpade att arbeta inom VO och varför? Tryck på att det är den professionella rollen vi pratar om, inte deltagarnas privata åsikter. https://www.youtube.com/watch?v=jd8tjhvo1tc Börja med att prata utifrån texten ovan. Visa sedan filmen. Det är en dansk film som heter: All that we share. Den beskriver alla de likheter vi har som människor oavsett vilken bakgrund vi har. Filmen är tre minuter lång. Bild 11: Normer Denna bild ingår i samtliga moduler. Gör en kort repetition av vad normer är, så att alla har samma grund att utgå ifrån. För att vård- och omsorgsbranschen ska bli öppen för alla behöver vi bli medvetna om fördomar, föreställningar och antaganden som ofta baseras på normer i samhället. Normer är som oskrivna regler i samhället som kan vara både positiva och negativa. Inte det normala utan det vi förutsätter. Saker vi gör och tänker omedvetet. Att köa är en vedertagen norm det skulle bli så rörigt en fredagseftermiddag på Ica Maxi annars. Alla vill hem, men ingen skulle drömma om att tränga sig före i kassakön. Bra norm! Men normer kan begränsa människor, till exempel våra föreställningar om vem som kan arbeta med vad. Om jag säger att jag var hos läkaren i morse kommer de flesta av er förmodligen se en man framför sig, trots att det finns fler läkare som är kvinnor. Sidan 4 av 10

Funktionsnormen innebär att vi förutsätter att alla människor har kroppar som fungerar enligt normen. Samhället är anpassat efter människor som inte har en normbrytande funktionsnedsättning/variation. Språket spelar roll att till exempel säga rullstolsburen istället för rullstolsbunden. Bild 12: Övning Om ni skulle fråga 100 personer på stan, hur skulle de beskriva en person som jobbar inom vård- och omsorg? Kön Utbildning Ålder Funktionsvariation Utgå från nedanstående yrken: Undersköterska Skötare Enhetschef Ambulansförare Stödpedagog Sjuksköterska Övningen presenteras och sedan kan den göras på olika sätt beroende på hur lång tid det finns till förfogande och gruppens storlek. Alternativ 1: Låt gruppen tänka enskilt först i tre minuter, sedan prata en kort stund två och två. Alternativ 2: Dela in dem i grupper om 3 4 och låt dem skriva ner egenskaper på postit-lappar och sedan sätta upp på tavlan under respektive rubrik. (Tryck på att vi ska generalisera nu, även om vi vet att det ser olika ut.) Berätta att det finns en stor brist på VO-personal och att mycket av det handlar om vem vi tänker oss kan jobba inom branschen och vem vi inte tänker på. Presentera mässor och utåtriktad verksamhet som en fantastisk möjlighet att bidra till ökad kompetensförsörjning OCH en breddad syn av vem som jobbar med vad. Genom att aktivt tänka på fördomar har vi en möjlighet att förändra och börja se nya målgrupper till exempel män. Koppla till förstudien som gjordes i Örebro 2016 som säger att: Män beskriver att de kom in i VO-branschen av en slump och att de inte skulle testat på om ingen annan öppnat upp för det. Flera som beskriver att de blev uppsagda från jobbet och fick erbjudande om att testa VO-branschen och sen är jättenöjda med sitt val. Flera säger att Om jag bara vetat så hade jag gjort detta (blivit undersköterska eller motsvarande) för länge sen. Hur kan vi tillsammans jobba för att minska antalet personer som säger just det? Yrkesambassadörer som ni gör att vi tillsammans kan jobba medvetet och strategiskt istället för slumpartat med att bredda rekryteringen. Sidan 5 av 10

Bild 13: Vad kan vi tillsammans göra för att få fler män och kvinnor, tjejer och killar med olika bakgrund till branschen? Och varför ska vi det? Anledningen är bland annat att Vi behöver mer personal och människor behöver kunna göra ett fritt studieoch yrkesval. Genom att uppmuntra till att bryta traditionella val utmanar vi normer kring kön. Vi ger pojkar och män, flickor och kvinnor möjlighet att välja bredare. EN KAN INTE BLI DET EN INTE KAN SE Be gruppen diskutera egna möjliga lösningar för att fler personer/män ska söka VO. Hur kan de göra i en situation på en mässa och under det öppna huset? Hur kan mässan och det öppna huset riggas så att det blir naturligt att det både är kvinnor och män, unga och gamla som finns representerade? EN KAN INTE BLI DET EN INTE KAN SE alltså måste alla finnas representerade som yrkesambassadörer i så många sammanhang som möjligt. Om en inte kan bli det en inte kan se så innebär det att om jag inte kan se representanter för mig i ett yrke så kommer jag troligen inte att välja det. Bild 14: Se en möjlig arbetskamrat i alla du möter De som söker sig till vård och omsorg och stannar kvar har alla ett gemensamt: Intresse i att bry sig och ta hand om människor. Mässor och öppna hus Bild 15: Yrkesambassadör på mässor och öppna hus. Vad kan det uppdraget innebära? Vem är yrkesambassadör? När är en Yrkesambassadör? Vad gör en Yrkesambassadör? Vad behöver hända på en mässa eller ett öppet hus för att det ska bli roligt/spännande/intressant? Ställ frågan till deltagarna och låt dem fundera ett par minuter på frågeställningarna. Förslag: Låt deltagarna skriva ner på blädderblock de tre viktigaste ingredienserna för att få till ett engagemang från de som besöker mässor och öppet hus. Bra om det kan sättas upp på en vägg så det gemensamma resultatet blir åskådligt. Bild 16: Mässkunskap och öppet hus Att delta på en mässa är ingen enkel uppgift, det kräver förberedelse för både syfte och innehåll. För att bli riktigt bra måste satsningen på mässan och/eller det öppna huset vara prioriterat. Sidan 6 av 10

Mässa som företeelse är gammal. I Europa anordnades de första mässorna på 1400- talet. Då var de en mötesplats för olika hantverkarskrån som använde mässorna för att byta lärlingar eller snappa upp nya tillverkningsmetoder. Hur ser den mässa ut som ni ska arrangera och/eller delta på? Beskriv vad som ska hända på de mässor som ni ska arrangera och/eller delta på. Vilken är den primära målgruppen för era mässor och öppna hus? Målgruppen för både mässor och öppna hus kan vara alla inklusive föräldrar och vårdnadshavare, personal på Arbetsförmedlingen och på skolorna. Viktigt att tänka att även de som jobbar med utbildning (exempelvis lärare och syv), arbetslösa, arbetsförmedlare och andra grupper behöver få mer information och inblick i vad jobb i vård och omsorg kan innebära. Bredden och möjligheterna. På en mässa kan de som kommer vara arbetslösa personer, personer med annan bakgrund än din, det kan vara personer som inte har lyckats jättebra i skolan tidigare, men som kommer att bli fantastiska arbetskamrater med rätt info, input och stöd. Du som ambassadör behöver ha ett engagemang för branschen, ha kompetens och kunna företräda branschen på ett bra sätt. Det är viktigt att du är närvarande och inte står med telefonen, snackar med kollegan eller visar ointresse på annat sätt. Tänk på hur ni vill bli bemötta när ni kommer in i en affär. Att bli sedd och bekräftad är viktigt för alla. Ta med något spännande till mässan och/eller det öppna huset att visa eller prata omnågot som gör att personen som kommer till dig får testa eller se något viktigt/bra/spännande/intressant i montern. Det är ett bra sätt att få mässbesökarna att komma till din monter och stanna så länge att du hinner börja prata med dem. Då kan du berätta mer om varför just vård och omsorg är ett inspirerande och bra utbildnings- och yrkesområde med många möjligheter. Öppet hus på gymnasieskolan är ofta en aktivitet på hösten för elever och närstående inför kommande gymnasieval. Det är mest elever i nian som kommer, men det kan även vara elever i årskurs åtta. Skolan visar upp sina program och vilka möjligheter som de erbjuder i form av gymnasieprogram, mm. Ofta blir arbetslivet inbjudet för att visa vad yrkesprogrammen ger för möjligheter till jobb efter gymnasiet, så även vård och omsorg. Det är en mycket bra möjlighet att visa och berätta om möjligheterna i branscherna där är du som yrkesambassadör viktig! Samma som för mässa gäller här. Du står i en monter eller gör något praktiskt som besökarna får prova på. Kolla gärna innan var montern finns och vad de förväntar sig av dig på plats. Kolla gärna innan så att det finns utrustning eller ta med dig något spännande från ditt jobb att visa och prata om. Sidan 7 av 10

Att välja representanter Den som står i montern måste vilja själv! Personen ska kunna bjuda på sig själv och företaget och kunna representera organisationens/arbetsplatsens anda och kultur. Välj ut det som ska pratas om eller visas på mässan eller det öppna huset. Det går inte att visa allt. Koncentrera alla insatser kring det som är mest aktuellt just nu. Gör små saker spännande. Det är personliga saker som gör att budskapet når besökarna. Det som personen i montern brinner för kommer att göra avtryck. Utgå från verkligheten hitta inte på något som inte stämmer, utan använd verkligheten och gör den intressant och utmanande. Undvik jippon eller att hyra in personer som inte har med verksamheten att göra. Ge besökarna möjlighet att använda alla sina fem sinnen. Ta med en eller ett par grejer som sticker ut. Gärna att den låter eller rör sig det drar till sig besökare. Ha gärna minst två personer i montern dels för att ge utrymme för en paus, dels för att det kan bli stressigt att försöka hinna med att fånga upp alla om det är många besökare. Det gäller att synas och utmärka sig på ett positivt sätt. Inled samtal med besökarna och låt dem prova på grejer. OBS! Gör inte: Prata i telefon, småprata med kollegerna i montern, strunta i besökarna, jobba med egna grejer på datorn, med mera. Ingen TV eller dator med ljud som står och går hela dagen. Se förslaget på mall vid planering inför och under mässa och öppet hus. Fika och reflektionsuppgift kopplad till mässa och öppet hus Bild 17: Fika och reflektionsuppgift Hur kan du, utifrån ditt uppdrag som yrkesambassadör, visa bredd och mångfald i yrket på en mässa eller ett öppet hus? Redovisas kort efter kaffet. Be deltagarna diskutera ovanstående frågeställning med varandra. Vad kan de göra för att visa på både bredd och mångfald? Gärna enkla och konkreta exempel. Bild 18: Ett gott intryck På mässor och öppna hus har vi en kort stund på oss att göra intryck på de vi möter och förstås ge ett gott intryck av VO-branschen. Bild 19: Uppgift Planera tillsammans den bästa mässan/öppna huset. Använd planeringsmallen. Sidan 8 av 10

Hisspitch (hissamtal) Bild 20: Hisspitch eller hissamtal Beskrivning: Hisspitch är ett sätt att sälja sitt viktiga budskap om branschen på 30 sekunder, dvs så lång tid som vi åker i en hiss tillsammans om vi ska åka 4 våningar, därav uttrycket. Du står i en hiss och det kliver in tre personer som kanske är dina blivande jobbarkompisar de vi pratade om tidigare idag. Du har fyra våningar på dig att fånga deras uppmärksamhet. Hur kan du på 30 sekunder sammanfatta varför ditt jobb är det mest spännande och intressanta? Du behöver några enkla meningar för att fånga deras intresse. En hisspitch är alltså en inspirerande och snabb beskrivning av vad du gör och som ska väcka intresse hos den du möter så att hen vill veta mer. För att kunna fånga ögonblicket behövs (till en början) ett manus, så att du kort och kärnfullt kan förklara vad du jobbar med och varför. Med en hisspitch är du som scouterna Alltid redo! En hissmening är inte en livshistoria utan ett budskap som du snabbt vill förmedla och som fångar mottagarens intresse att få veta mer. Det är mer i en hisspitch än i en slogan, så det måste vara mer innehåll, du måste äga det du berättar det måste vara ditt så du är övertygande när du berättar. För att ta fram ett sådant budskap behöver följande finnas med: 1. Vem är du? Kort presentation varför just du är rätt person att berätta detta. Till exempel: Jag heter KalleMaja och jobbar som undersköterska på Äldreboendet Solglimten. 2. Vet du att mitt jobb som undersköterska är det bästa jobb jag vet, jag får göra skillnad för andra varje dag. Igår hade vi till exempel cruising med pensionärerna. De var riktigt nöjda med att kunna åka nercabbat runt stan. Oldisarna var piggare och mer pratsamma hela kvällen. Har du funderat på att jobba inom äldreomsorgen? Vill du veta mer kan du alltid höra av dig till mig eller så hittar du mer information på VO-College hemsida. Be deltagarna att fundera några minuter på det du precis berättat. Bild 21: Be dem sedan att skriva ner ett eller två ord på en post-it eller att gå fram till tavlan eller blädderblocket en i sänder och med ett till två ord svara på frågan Vad är det bästa med mitt jobb? När alla svarat på frågan ställs nästa fråga: Varför jobbar du med vård och omsorg? Deltagarna går igen fram till tavlan en i sänder och svarar med ett till två ord. När alla svarat på frågan så ställs sista frågan: Varför ska personen du möter välja jobb i vård och omsorg? Deltagarna går igen fram till tavlan en i sänder och svarar med ett till två ord. Sidan 9 av 10

Deltagarna sätter sig sedan i två och två och formulerar två till tre hissmeningar som kan plockas fram i skarpt läge. Meningen ska innehålla följande: 1. Vem du är? ( Jag heter och jobbar med till exempel.) Detta för att den som lyssnar ska förstå varför just du berättar med stolthet om ditt jobb inom vård och omsorg. 2. Nyckelorden du/ni plockat fram med några fler ord. 3. Hur personen kan få veta mer vem personen kan vända sig till. 4. En fråga som öppnar upp för den du pratar med att fråga dig. Det ger dig en bild av vad den här personen har uppfattat och vill veta mer om. När de slagkraftiga hissmeningarna är framtagna får deltagarna ett finpapper och en finpenna för att skriva sin hissmening. Detta för att kunna spara sin mening och kunna ta fram den vid behov. Gärna i storlek så den ryms i plånbok eller telefonfodral. Hissmeningen kan lamineras för bättre hållbarhet. Deltagaren får sin pitch med sig. Utvärdering och avslutning Bild 22: Utvärdering Använd utvärderingen som finns på bild 21 eller fyll på med egna frågor som är angelägna för er. 1. Hur har kursen påverkat dig? 2. Har du utvecklat förståelse för uppdraget som yrkesambassadör? 3. Vad kommer du att göra som en effekt av kursen? 4. Förslag på utveckling av innehåll, upplägg och metoder Bild 23: Tacka för dagen och berätta att det kan finnas möjlighet att bygga på yrkesambassadörsutbildningen med modul 2 5 Beskriv eventuellt kommande uppdrag i din region. Är det aktiviteter är på gång i den organisation/i det VO-College som har utbildat personen, berätta och beskriv. Hur når ni varandra efter avslutad kurs? Bildar ni nätverk med ambassadörerna? Kontaktuppgifter förvaras var? Av vem? Mer information om VO-College hittar du här Idébank med möjliga aktiviteter hittar du här Sidan 10 av 10