Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 1

Relevanta dokument
Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 1

Industriella styrsystem, TSIU04. Föreläsning 1

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 2

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

Formalia. Reglerteknik, TSRT12. Föreläsning 1. Första föreläsningen. Vad är reglerteknik?

Reglerteknik, TSIU61. Föreläsning 1

TSRT09 Reglerteori. Reglerteknik. Vilka är systemen som man styr? Vilka är systemen som man styr? Föreläsning 1: Inledning, reglerproblemet

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

Kort introduktion till Reglerteknik I

Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för industriell elektroteknik och automation

Reglerteknik är konsten att få saker att uppföra sig som man vill

TSIU61: Reglerteknik. Kursinformation Bakgrund. Gustaf Hendeby.

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen.

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Signaler och reglersystem Kapitel 1-4. Föreläsning 1, Inledning Reglerteknik

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

För att få ett effektiv driftsätt kan det ibland behövas avancerad styrning.

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

Systemteknik/Processreglering F2

Regulator. G (s) Figur 1: Blockdiagram för ett typiskt reglersystem

Laplacetransform, poler och nollställen

Industriell reglerteknik: Föreläsning 3

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Industriella styrsystem

Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Kort introduktion till Reglerteknik I

PID-regulatorer och öppen styrning

Reglerteknik, TSIU61. Föreläsning 2: Laplacetransformen

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 1!

Industriell reglerteknik: Föreläsning 6

TSIU06 - Lektion 1. Johan Dahlin [johan.dahlin(at)isy.liu.se] 14 mars Mycket viktigt att ni ställer frågor om ni inte förstår!!

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Självstudieövning 1: Grundläggande PID-reglering

REGLERTEKNIK Inledande laboration (obligatorisk)

TSIU61: Reglerteknik

Industriell reglerteknik: Föreläsning 4

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

Reglerteknik 1. Kapitel 1, 2, 3, 4. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Lösningar till tentamen i Industriell reglerteknik TSRT07 Tentamensdatum: Martin Enqvist

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)

Tentamen i Reglerteknik, 4p för D2/E2/T2

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

F13: Regulatorstrukturer och implementering

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

TENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK

Välkomna till Reglerteknik 2015!!

TSIU61: Reglerteknik. Frekvensbeskrivning Bodediagram. Gustaf Hendeby.

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

G(s) = 5s + 1 s(10s + 1)

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

TENTAMEN I REALTIDSPROCESSER OCH REGLERING TTIT62

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN

Lead-lag-reglering. Fundera på till den här föreläsningen. Fasavancerande (lead-) länk. Ex. P-regulator. Vi vill ha en regulator som uppfyller:

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

TSIU61: Reglerteknik. Lead-lag-regulatorn. Gustaf Hendeby.

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av föreläsning 8 (2/2) Andra reglerstrukturer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från störsignalen

Industriell reglerteknik: Föreläsning 1

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Utbildning i reglerteknik. Ett samarbete inom ProcessIT mellan LTU och Optimation

Tentamen i Reglerteknik. 7,5 hp varav tentamen ger 4,5 hp

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSIU61: Reglerteknik. de(t) dt + K D. Sammanfattning från föreläsning 4 (2/3) Frekvensbeskrivning. ˆ Bodediagram. Proportionell }{{} Integrerande

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

A

PID-regulatorn. Föreläsning 9. Frekvenstolkning av PID-regulatorn. PID-regulatorns Bodediagram

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

Transkript:

Industriella styrsystem, TSIU06 Föreläsning 1 Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

Utgångspunkter Vad? Varför? Hur?

Vad? Reglerteknik - Konsten att styra system automatiskt

Vad? System - Ett objekt som vi vill få att uppföra sig på ett önskat sätt

Exempel på system Industriella processer (papper- och massaindustri,stål- och metallindustri,...) Energi och miljö (kraftverk, reningsverk, sopförbränning,...) Bilar (motorstyrning, farthållare, anti-sladdsystem,...) Flygplan (hastighet, höjd, kurs,...) Mobiltelefonisystem (quality-of-service,...) Industrirobotar (position, orientering, hastighet,...)... Här: Tonvikt på industriella system och processer.

Varför vill man styra dessa system? Krav på t ex: Kvalitet Produktivitet Säkerhet Bekvämlighet Hushållning med resurser Miljöpåverkan...

Processindustri pappersindustri stålverk raffinaderier...

Valsverk

Avfallsanläggning

Kemiindustri

Flygplan stabilisering farthållning, höjdhållning navigering automatsiktning...

Medicinsk teknik dialysapparatur pacemakers anestesi...

Funktioner i bilar Bilar: antispinn, antisladd låsningsfria bromsar motorstyrning för avgaskrav och bränsleekonomi farthållare osv

Sammanfattning Alltså: Det finns många exempel på system och processer som vi vill få att uppföra sig på ett visst sätt. Motiven är ofta t ex produktivitet, kvalitet, säkerhet, bekvämlighet, energieffektivitet, miljöpåverkan, m m. Nästa steg: Sätt att beskriva egenskaperna hos det objekt som ska styras. Metoder för att styra - Återkopplingsprincipen.

Om kursen Mål Organisation Personer

Mål Ge kunskaper och färdigheter om reglerteknik närmare verkligheten. Mera precist: Trimning av PID-regulatorer. Tidsdiskret form av PID-regulatorer. Hantering av integratoruppvridning m m. Implementering av PID-regulatorer i en PLC. Operatörsgränssnitt. Sekvensstyrning (binär styrning).

Organisation Kursen examineras via laborationer. Genomförande: Fö 1 - Fö 2 - Le 1 - Lab 1 (Processdator) Fö 3 - Le 2 - Le 3 - Lab 2 (PID-Implementering i PLC) Fö 4 - Le 4 - Lab 3 (Styrning av LEGO-fabrik) Projekt (kopplat till Lab1) Föreläsningarna ger den teoretiska bakgrunden. Lektioner bidrar till förberedelserna för laborationerna. Inför varje laboration måste förberedelseuppgifterna vara genomförda och godkända.

Mera om labbarna Inför varje lab: Bakgrund på föreläsningar och lektioner. Förbedelseuppgifter. Godkännande av förberedelseuppgifter vid ett s k Helpdesk-tillfälle. Separata Helpdesk-tillfällen för varje labtillfälle. Tider läggs ut på hemsidan samt skickas ut per e-post. Lab: Genomförande och redovisning

Personer Examinator och föreläsare: Lektioner: Måns Klingspor och Laborationsansvarig: Måns Klingspor, Oskar Ljunqkvist

Reglersystem Regulator och den styrda processen Blockdiagram r Regulator u Tankar y r: börvärde, referenssignal önskad tanknivå y: ärvärde, mätsignal mätt tanknivå u: styrsignal spänning till pumpmotorn

Proportionell återkoppling (P-reglering) Styrsignalen är proprtionell mot reglerfelet: u = K (r y) }{{} reglerfel

P-regulatorns egenskaper Antag: r är konstant: r = r o y och u svänger in sig till konstanta värden y o och u o Då gäller normalt att: e = r o y o blir mindre ju större K är. Dock blir det oftast inte exakt noll.

Instabilitet Ett alltför stort värde på K kan leda till att u och y överhuvud taget inte svänger in sig. u och y växer mot oändligheten (i praktiken tills de når en fysikalisk gräns). Fenomenet kallas instabilitet.

Ett instabilt förlopp 0.3 0.2 0.1 mätsignal 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Tid

Proportionell, inegrerande återkoppling (PI-reglering) ( u(t) = K e(t) + 1 t ) e(τ)dτ T I t o

PI-regulatorns egenskaper Antag: r är konstant: r = r o y och u svänger in sig till konstanta värden y o och u o Då gäller normalt att: y o = r o d v s, reglerfelet blir alltså exakt noll när t växer.

PI-regulatorns egenskaper (forts): Med I-del ökar risken för instabilitet. Inställningen av PI-regulatorn är en avvägning: snabb insvängning mot risken att komma för nära stabilitetsgränsen. Ett sätt att välja koefficienterna K och T I kommer senare.

Exempel System med statisk förstärkning 1 och tidskonstant 2. P-reglering med K = 1, 2, 5. PI-reglering med K = 5 och T I = 4, 1, 0.2.

P-reglering Nivå för K=1, 2 och 5 1 0.8 y(t) 0.6 0.4 0.2 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 sek

PI-reglering 1.5 Nivå för K=5 och T I = 4, 1 och 0.2 1 y(t) 0.5 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 sek

Stegsvar och specifikationer Stegsvar: Utsignal då referensen är ett steg med amplituden r. y r M T r T s t Stigtid (typiskt från 10% till 90%): T r Insvängningstid, Lösningstid (t ex till ±5%): T s Översläng: M