Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 3 november 1998 Närvarande ledamöter: Sigvard Nilsson, ordförande Lennart Bergström Frans Lettenström Berner Lindström Kerstin Malmqvist Staffan Sarbäck Arne Sundström Barbro Thomas Per Wernheim Övriga närvarande: Lennart Forsberg Hans Wallberg Olle Thylander, sekreterare Förhindrade: Anders Flodström Sven Tafvelin 1. Godkännande av dagordning Styrelsen beslöt att arbeta efter utsänd dagordning. 2. Uppdrag att justera protokoll
Att justera protokollet från dagens sammanträde utsågs Berner Lindström. 3. Det nya SUNET rapport om genomförande Hans Wallberg rapporterade om införandearbetet, som vad gäller de förbindelser Banverket skall leverera så här långt går planenligt. Mindre förseningar kan det bli i de fall högskolorna vill ändra den tidigare uppgivna adressen för avlämningspunkten. Ÿven STOKABs leveranser av förbindelser i Stockholm går enligt tidplanen. Den utrustning som behövs i etapp 1 finns i stort sett redan i Sverige även om det fattas en del kort. Den teknikergrupp som har uppdraget att föreslå sammansättning av den kompletterande utrustning som behövs arbetar på bra. För att så mycket som möjligt förenkla införandet kommer de routrar som ingår i det nya ryggradsnätet att konfigureras redan hos leverantören och således levereras praktiskt taget färdigkonfigurerade till bestämmelseorten. Helt okomplicerad blir dock inte övergången till att använda det nya nätet. Bl a kommer en del högskolor att byta IP-nummer i sina lokala nät i samband med övergången. En ny rapport kommer att lämnas när styrelsen sammanträder nästa gång den tredje december. Vid den tidpunkten skall det nya nätet redan ha levererats. Styrelsen diskuterade hur en eventuell invigning av nätet skulle kunna utformas och ansåg att det borde gå att intressera den nya utbildningsministern för saken. Eftersom de olika förbindelserna inte alla kommer att tas i bruk på samma gång såg styrelsen också en möjlighet att parallellt med att man förbereder en större invigning informera och få uppmärksamhet lokalt. För detta ändamål bör ett informationsmaterial iordningställas som kan användas i stort sett oförändrat på alla de platser där övergången till det nya nätet uppmärksammas. 4. Budgetpropositionen Styrelsen diskuterade den situation som uppkommit genom skrivningarna i budget-propositionen som inte infriar styrelsens förväntningar om en relativt hög grad av anslagsfinansiering 1999 utan tvingar SUNET att skaffa fram ett belopp i storleksordningen 85 Mkr genom uttaxering från universitet och högskolor.
Beskedet och det faktum att det kommer så sent skapar stora svårigheter för högskolorna. Styrelsen kan bara konstatera att tidigare resonemang om finansieringen inte fullföljts på det sätt som vi väntat oss och att det som läget nu är inte finns något alternativ till en uttaxering år 1999. För 1999 kommer således huvuddelen av SUNETs finansiering att bygga på medel som taxeras ut från universitet och högskolor, medan det finns förhoppningar om i varje fall en annan fördelning mellan uttaxering och anslagsfinansiering för de båda följande budgetåren. En preliminär översikt över hur kostnaderna skulle kunna fördelas enligt intentionerna i budgetpropositionen visades för styrelsen. Budgetpropositionen anser att de totala intäkterna 1998 skall vara utgångspunkt för fördelningen, men styrelsen ansåg för sin del att 1997 års värden (som redan nu är kända) skulle kunna ligga till grund för avgiftsuttaget under hela 1998. Justering måste i så fall göras för sådan verksamhet vid Lunds universitet som numera tagits över av högskolan i Malmö. 5. Verksamhetsplan för 1999 Styrelsen diskuterade vilka nya satsningar som kan bli aktuella i verksamheten 1999 och konstaterade att nuvarande planer främst fokuserar uppgraderingen medan tjänsterna i SUNET förutsetts ligga kvar på i stort sett samma nivå som tidigare. För 1999 och följande år borde SUNET kunna utveckla nya tjänster avseende - telefoni över nätet (TERENA arbetar mycket med detta och en del svenska universitet och högskolor planerar egna försök) - videokonferenser (har diskuterats länge utan att särskilt mycket har hänt) - krypteringstekniker (även här finns ansatser till aktiviteter bland universitet och högskolor, bl a inom ramen för LADOK-samarbetet) - bättre sätt att autenticera användare - mekanismer för certifiering av kryptonycklar. Områden som SUNET bör följa med mycket stort intresse p g a deras potentiellt mycket stora betydelse för högskolan är - elektronisk handel (här behövs gemensamma gränssnitt för utbyte av information mellan olika system) samt - ärendehantering (generellt som basteknologi). De insatser som görs inom ramen för SUNETs budget bör i första hand avse utveckling av tekniker som direkt används i datakommunikationen. I andra fall kan det vara naturligare att universitet och högskolor i konsortieform eller på annat sätt samarbetar för att
utveckla ett visst område med hjälp av IT. Extern finansiering kan troligen också erhållas för vissa projektidéer. I diskussionen framhölls också att pengar ofta är ett mindre problem än tillgången till kompetens. Möjligheterna att snabbt göra framsteg inom områden som kryptering och IP-telefoni är starkt beroende av vilken kompetens som det går att få fram. En fortsatt stark satsning på utbildning för datakommunikation och närliggande områden är utomordentligt angelägen. NORDUnet2-programmet kan om tillgången till kompetens säkras bli en intressant plattform för projekt inom ovan berörda och andra för SUNET intressanta områden. Oberoende av på vilket sätt utvecklingsprojekt finansieras är det en viktig uppgift för SUNET att förklara nyttan av att utveckla datakommunikationstekniken och att hitta nya sätt att använda den. Det gäller t ex att få beslutsfattarna att förstå att det går att spara stora pengar genom effektivare telefoni och en mer rationell ärendehantering. Styrelsen diskuterade avslutningsvis hur arbetet med en verksamhetsplan för 1999 bör bedrivas och konstaterade att det med hänsyn till den tid som står till förfogande knappast finns någon annan lösning än att låta sekretariatet utarbeta ett förslag som bollas mot hela styrelsen. 6. Budgetförslag för 1999 Ett första budgetförslag lades fram baserat på kända kostnader för nätet och anpassat till det nya avtalet med KTH om den centrala driften. Vad gäller de internationella förbindelserna baseras budgeten på NORDUnets planer (en osäkerhetsfaktor här är valutakursutvecklingen, eftersom bidragen till NORDUnet betalas i danska kr och NORDUnet sluter avtal i ECU och US Dollar). Styrelsen rekommenderade att kostnaderna för medverkan i NORDUnet2-projekt inte tas upp som en särskild post i budgeten utan att eventuella sådana kostnader får ingå i de allmänna medlen för utveckling och utbildning. I övrigt ansåg styrelsen att budgetförslaget ger uttryck för en rimlig ambitionsnivå och kan ligga till grund för ett nytt förslag som också tar hänsyn till planerna att utveckla nya tjänster. 7. NORDUnet/TERENA
Den gemensamma TERENA-NORDUnet-konferensen kommer att äga rum den 7-10 juni 1999, berättade Arne Sundström. Peter Villemoes är ordförande i programkommittén, där också Mats S Andersson ingår. I samband med konferensen kommer även TERENAs styrelsemöte att äga rum i Lund. Lunds universitet är alltså värdorganisation för konferensen men behöver stöd av SUNET i form av en förlustgaranti. Styrelsen beslöt att ge klartecken till en sådan garanti, som för övrigt med stor sannolikhet inte kommer att behöva utlösas. För break even krävs 330 deltagare och på grundval av tidigare erfarenheter räknar man med att det kommer betydligt fler. Lunds universitet kommer att stå för ett s k come together-party. Om NORDUnet meddelades vidare den nordiska IT-policygruppen med Danmark som pådrivande initierat en diskussion om principerna för finansiering av NORDUnet och att en arbetsgrupp tillkallats för att föra diskussionen vidare. Styrelsen ansåg för sin del att nuvarande system för finansiering av NORDUnet fungerat bra och att det skulle vara olyckligt att föra in ett finansieringssystem baserat på trafikmätningar som kan verka hämmande på ländernas vilja att utveckla sin Internetanvändning och tillhandahålla tjänster. 8. Ansökan från Arbetslivsinstitutet Arbetslivet hade ansökt om anslutning till SUNET. Eftersom institutet eftersträvar att ansluta enheter på flera olika platser är frågan tekniskt komplicerad, samtidigt som ett ställningstagande till ansökan berör SUNETs policy för externa organisationer. Styrelsen beslöt bordlägga ansökan i avvaktan på ytterligare utredning.. 9. SUNET Forum Styrelsen ägnade några minuter åt information om SUNET Forum-programmet och förberedelser inför konferensen. 10. Styrelsens mandat
Styrelsen informerades om att Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) nyligen avgett sitt förslag till representanter för universitet och högskolor i den nya styrelse som skall utses av Högskoleverket för tiden 1999-2001. Sigvard Nilsson meddelade att han nu drar sig tillbaka från SUNETs styrelse för att i stället ge Uppsala universitet möjlighet att ha en representant i styrelsen. Övriga högskolerepresentanter i styrelsen är beredda att fortsätta och har nominerats av SUHF. 11. Övriga frågor och övrig information Arne Sundström berättade att TERENA avser att ge ut en reviderad upplaga av Guide to Network Resource Tools (som SUNET beslutat att inte översätta). Styrelsen informerades om att en kampanj startats av föreningen BITOS för att samla in namnunderskrifter för att protestera mot Personuppgiftslagen (PUL) och att SUNET ombetts stödja kampanjen. Styrelsen ansåg inte att SUNET skulle ställa sig bakom en kampanj som denna utan i stället påverka i andra och effektivare former. Vid protokollet Olle Thylander Justeras: Berner Lindström Sigvard Nilsson