Program KONSTVETENSKAPEN och de historiska husen KONSTVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN VID UPPSALA UNIVERSITET KUNGLIGA PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UU INNOVATION 13 14 november 2014 WWW.KONSTVET.UU.SE
Vi vill ta del av just dina tankar och erfarenheter kring fenomenet historiska hus Med detta samlingsnamn menar vi byggnader med en biografi. Det kan vara författar- eller konstnärshem, men också slott, bruksmiljöer eller för den delen en museilägenhet i ett bostadsområde. Dessa miljöer är bevarade och mer eller mindre autentiska däri ligger en stor del av deras pedagogiska kraft och förförelse. Kulturarv som dessa kan i någon mån ses som något som alltid har funnits, men i dagens upplevelseindustriella landskap förändras både förväntningar och förutsättningar. Pedagogiska tilltal befinner sig i förändring, liksom framtagandet av produkter och händelser att förlägga vid de här besöksmålen. Jämte de tidigare musikaftnarna ryms nu kurser i byggnadsvård. Den tidigare så självklara visningen med konsthistorien som ryggrad har fått inslag av dramatisering något som i sin tur kan ställas jämte dagens konstpedagogik i en samtidskonstkontext med mötet och problematisering som ledstjärna. Genom frikostiga stöd från Kungliga Patriotiska Sällskapet och UU Innovation har vi fått möjlighet att ordna detta symposium från lunch till lunch den 13 14 november. Symposiet är därför avgiftsfritt, för deltagare med lång resväg kan vi också bekosta resa och hotell. I fokus för symposiet står frågan om var ämnesdisciplinen konstvetenskapen befinner sig i denna utveckling just nu och i en framtid. Går akademisk forskning, verksamhet och önskemålen från en omvärld åt samma håll? Eller kan man tala olika intressen? Sedan ett par årtionden tillbaka talar man om betydelsen av historiebruk och iscensättningar, men finns det specifika redskap för konstvetare för att tolka dessa miljöer? Och hur kan de konstvetenskapliga institutionerna se sitt uppdrag att utbilda studenter till framtida personal och aktörer med sikte på de historiska husen? Ämnesområdet är tvärvetenskapligt till sin natur; som angränsande ämnen kunde nämnas kulturvård, etnologi, museologi och turismforskning. Symposiets avgränsning till konstvetenskapen uppfattar vi som nödvändig denna gång då det är en första kartering och som just därför kräver fokusering. Samtidigt är symposiet tänkt att samla människor med olika bakgrunder och ämnesdiscipliner. I sin korthet kan detta dygn bli en mötespunkt mellan olika världar, den akademiska och det historiska huset. Kanske kan också konturerna dras upp för ett fält i vardande som befinner sig mellan vardaglig praktik och teoretisk kunskapsutveckling och där just du har valts ut som nyckelperson! Vi som bjuder in är Susanna Carlsten, Emilie Karlsmo och Hedvig Mårdh vid Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet i samarbete med Johan Cederlund vid Zornmuseet/ Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet och Tomas Järliden vid Bror Hjorths Hus.
Ett arbetande seminarium Symposiets form är ett arbetande seminarium där samtliga deltagare på plats bidrar med sina erfarenheter. Sex teman har valts ut att samlas kring, med parallella sessioner om två och två. De tankar som du som deltagare tar med dig kan gälla såväl pågående verksamhet och pedagogisk förmedling vid de historiska husen som mera materiell grundforskning (byggnader, inredningar, trädgårdar m.m.). Frågor om framtida utmaningar välkomnas! Genom avstämningar in plenum kommer teman från de olika diskussionerna att genomlysas. Vi kommer att röra oss mellan seminarierum, miljöer i full skala och måltider allt för att främja ett kreativt samtalsklimat! Plats för symposiet är campus Engelska parken samt närliggande Bror Hjorths hus.
Program 13 november Plats Campus Engelska parken, Konstvetenskapliga institutionen, Thunbergsvägen 3H 11:30 Registrering och lunch 13:00 Introduktion Sal F1 (Eng. 2-0043), hus 2 (Musikvetenskapliga inst. lokal) 14:00 Workshop A och B (parallella sessioner) A: Sal F1, hus 2, B: Sal Eng. 2 0024 A. Det historiska huset i bokform Samtalsledare Rebecka Millhagen Adelswärd, Konstvetenskapliga institutionen (UU) Våra bilder av historiska byggnader och kulturhistoriskt värdefulla miljöer har formats av böcker och publikationer från monumentala monografier, samlings- och referensverk till guideböcker och arkitekturtidskrifter. Hur har nya berättelser skapats och okända platser gestaltats i bokform, och hur samverkar bild och text i förmedlingen av kunskap om byggnaderna och miljöerna? På vilket sätt inverkar dessa skildringar på läsarnas och besökarnas förväntningar och föreställningar? Vilka aktörer och intressen styr bokutgivningen inom ämnesområdet "historiska hus" och hur har den akademiska forskningen lyckats samverka med förlagens mer kommersiella intressen? Vilka potentiella konflikter och pedagogiska möjligheter ryms inom ramen för detta samarbete? B. Lägenheten Samtalsledare Piamaria Hallberg, Stockholms stadsmuseum Stockholm stadsmuseums lägenheter kom till i ett pedagogiskt syfte. Dagens stockholmare och tillresta turister kan knacka på dörren och gå in i en annan tid men på ursprunglig plats i staden. Dagens museilägenheter består av Barnrikehuset, Blockmakarens hus, Stuckatörens våning, Vindragarlaget och Tensta 1969. Vilka pedagogiska begränsningar- och utmaningar finns det i en återskapad historisk miljö? Museet befolkar lägenheterna med familjen som bodde där under den tiden som gestaltas. Vad innebär detta för fördelar och eventuella svårigheter? Överträffar verkligheten dikten? 15:00 Återsamling Sal F1 15:30 Kaffe 16:00 Bror Hjorths hus visning (museichef Tomas Järliden) Bror Hjorths Hus, Norbyvägen 26
16:30 Workshop C och D (parallella sessioner) Bror Hjorths Hus C. Konstnärshemmet Samtalsledare Mattias Enström, Bror Hjorths Hus Bror Hjorths Hus pekas ofta ut som ett orört och autentiskt konstnärshem. Utöver en ateljé med skulptörens verktyg och målarens penslar, möter man här också 250 verk och rester av det ursprungliga hemmet. Samtidigt som konstnärshem alltid är unika uppvisar de en rad likheter. I vilken utsträckning används platsen och föremålen i konstnärshemmet som ett sätt att förklara och förstå konstnärskapet? Kan man påstå att konstnärshem har makt över historieskrivningen, och hur ser då i så fall den ut? Vilken roll kan konstvetenskaplig forskning och kompetens spela i bruket av och utvecklingen av konstnärshemmet? Och vad gäller framtiden: finns det utrymme för att öppna upp fler konstnärshem och hur kan de befintliga utvecklas? D. Intervention i historiska hus Samtalsledare Annika Williams, Hallwylska museet En utmaning som historiska hus ofta står inför är att få tillbaka återbesökare. En lösning som många arbetar med är tillfälliga utställningar och utställningar som bryter av mot miljön. Exemplen är många, det kan handla om att ställa ut modern konst i historisk miljö, dramatiserade visningar eller populärkulturella teman. Hur kan exempelvis populärkulturen komma in i ett historiskt hus och hur väl fungerar det? Ger det återbesökare och nya besökare? Hur reagerar besökare? Finns det några gränser för vad man får göra? Vilka problem och utmaningar finns i samband med liknande utställningar? Måste konstvetenskaplig forskning och utbildning förnya sig eller är utvecklingen en fortsättning på det vi redan kan? 17:30 Återsamling Bror Hjorths Hus 18:30 Middag Evolutionsbiologiskt centrum (EBC), Norbyvägen 14, 1 tr. Forts. på nästa sida!
14 november Plats Campus Engelska parken, Konstvetenskapliga institutionen, Thunbergsvägen 3H 9:15 Workshop E och F (parallella sessioner) E: Sal F1, hus 2, F: Sal Eng. 2K 1023 (källarplan) E. Slottet Samtalsledare Margareta Nisser-Dalman, Kungl. Husgerådskammaren De kungliga slotten disponeras av statschefen för representation och programverksamhet men är också museer med och utan historiskt slutdatum. Fokus i kunskapsförmedlingen har på senare år tenderat att förskjutas från konst och arkitektur till personhistoria och anekdoter. Hur kan vi i framtiden använda den konstvetenskapliga komptetensen för att förmedla en konst- och arkitekturhistoria som också utgör en angelägen berättelse om vår samtid? Vilka friheter kan man ta sig som kunskapsförmedlare? Är en bra berättelse viktigare än en sann berättelse? Kan man som kunskapsförmedlare tillåta sig att blanda fakta och fiktion? Kan t ex en rekonstruerad miljö presenteras som autentisk? Vem äger innehållet i kunskapsförmedlingen? F. Historiska hus i framtiden? Samtalsledare Elsebeth Welander-Berggren, Sven-Harry Karlssons konstmuseum Sven-Harrys konstmuseum (öppnat 2011) är inkorporerat i en byggnad ritat av Gert Wingårdhs arkitektkontor. Byggnaden innehåller 18 bostäder och tre lokaler vars hyror går in i verksamheten, samt en konsthall och "hemmet på taket" som är en replik av byggmästare Sven-Harry Karlssons herrgård Ekholmsnäs på Lidingö. Det finns flera "hemmuseer" i Stockholm - Waldemarsudde, Thielska, Hallwylska, Strindbergsmuseet för att bara nämna några. Sven-Harrys är det senaste tillskottet till denna miljö som visar ägarens samling och intressesfär. Sven-Harry Karlsson har skapat en replik av det egna hemmet, d.v.s. själva huset, innehållet är identiskt med det som fanns på Ekholmsnäs. Vilken roll spelar konstvetenskapen i hemmuseer? Och vad gäller framtiden kommer Sven-Harrys att få efterföljare? 10:15 Återsamling Sal F1, hus 2 10:45 Frukt 11:15 Avslutande reflektioner med efterföljande gemensam diskussion Eva-Lena Karlsson (Nationalmuseum) Sal F1, hus 2 12:15 Lunch Café Alma, Universitetshuset
Café Alma Akademihotellet Campus Engelska parken Hus 2: Konstvetenskapliga inst., Eng. 2-0024, Eng. 2K-1023 & F1 (Eng. 2-0043) EBC Bror Hjorths Hus Foto: Konstvetenskapliga institutionen. Layout: Azul Tarazona, 2014