Adherence Compliance Följsamhet. Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010

Relevanta dokument
MI - Motiverande samtal

Motiverande Samtal MI med fokus på äldreomsorgen

Välkomna. Motiverande samtal MI. Motivational Interviewing MI. Skapat av W.R Miller & S. Rollnick. Convenire

Motiverande samtal MI

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Motiverande samtal - MI

Motiverande Samtal (MI)

Motiverande samtal (MI)

Att samtala om levnadsvanor

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI introduktion

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Världskrigen. Talmanus

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

Barntandvård Datum: januari 2012, Stockholm

Äldre och läkemedel. Att tänka på vid läkemedelsbehandling.

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Behandlings-/Vårdprogram

Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2

Vilka förändringar ska testas baserad på vår analys? Hur kommer de att genomföras?

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Avancerad kurs MI Åhörarkopior

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Våga prata om dina erektionsproblem

Kvalitetsmätning. Dag- och korttidsverksamhet våren 2015

Statskontorets enkät till organisationer för patientgrupper, pensionärer och personer med funktionsnedsättningar

PROGRAM FÖR ÖPPET HUS PÅ ÖPPENVÅRDSHUSET GUSTAV

Anne Persson, Professor

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

Samtal om tobak i skolan

Apotekare på vårdcentral

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? Globen

Folkhälsoplan för Laxå kommun

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Löneöversyn. inom kommunal sektor. Som förtroendevald är du motorn

Årsrapport NOSAM

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

5 vanliga misstag som chefer gör

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

MI Motiverande Samtal i UP Arbetsmaterial

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm

Till dig som bryr dig

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010

PROGRAMRAPPORT. Bra Mottagning omgång 12, ÖNH-mottagningen Lasarettet Trelleborg. Enhetschef, Anita Ekelund,

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Övervikt och fetma 2016

Utvecklingssamtal Chefsmaterial Bild på man och kvinna som samtalar.

Enkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun

Bakgrundsfakta kring prostatacancer Statistik, behandling och diagnos

opereras för åderbråck

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

Lönepolitiska riktlinjer

En vanlig behandling i en annorlunda form

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Lära om diabetes eller lära för livet

Läkemedelsförteckningen

Att donera en njure. En första information

Problemformulering och frågor

Mål för verksamheten på avdelning Myran

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Likabehandlingsplan för Futurums ro förskola/skola

Har du funderat något på ditt möte...

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

Sluta röka, börja leva

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Landstingsstyrelsens förvaltning

Brukarundersökning Individ- & familjeomsorgsavdelningen oktober 2015

Vad är självmord. Önskan att få hjälp är hos de flesta självmordsnära personer större än önskan att dö. Britta Ahlin Åkerman

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Standard, handlggare

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder

Mötet, samtalet och det gemensamma sökandet

Transkript:

Adherence Compliance Följsamhet Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010

Behovet och definitionen av Följsamhetssjuksköterskepositionen har vuxit fram över tid klart våren 2007 Bakgrund Bristande följsamhet ett välbekant problem bland nefrologerna i Malmö Initiativ från Professor Henrik Ekberg, 2005 Växande diskussion om behov av en följsamhetssjuksköterska inom kliniken 2

Initial remissbrist resulterade i behov av att omdefiniera projektplanen Projektbeskrivning Första planen Identifiering av patientgrupp - Informera nefrologer - Erbjuda remittering av patienter för bedömning/ åtgärd Åtgärder för förbättrad följsamhet - Värdera remissen - Utarbeta individuell handlingsplan i samråd med patienten Tredje, omdefinierade, planen Samtal med samtliga nytransplanterade på avdelningen före hemgång Alla Malmö patienter följs upp efter ca 6 veckor efter transplantation Övriga patienter efter remiss från nefrolog. Både före och efter transplantation Journaldokumentation, samt i eget register Utbildning 3

Hittills har projektet varit stimulerande och positivt men vissa förbättringsområden finns Lärdomar Positivt Starkt gensvar från patienterna skönt att någon har tid att lyssna Dialogen mellan sköterska och patient skapar bra kontakt och värdefull information Läkarna uppskattar att ett tidigare problemområde förbättras Negativt Svårt att ge information på vårdavdelningen efter transplantation - Kort vårdtid - Patienten kan befinna sig i chock - Generellt stor informationsmängd från flera olika yrkeskategorier Saknar möjlighet att följa upp samtliga transplanterade i Malmö Svårt att konkret mäta resultat 4

Vad kan göras för att få en förbättrad följsamhet? En kombination av följande faktorer Identifiera patienter med risk för bristande följsamhet Hitta avgörande faktorer till bristande följsamhet Implementera åtgärder Utför randomiserade kontrollerade studier 5

Riskfaktorer för bristande följsamhet Patientrelaterade riskfaktorer för bristande följsamhet hos transplanterade patienter Låg självkänsla Personlighetsförändringar Ensamstående Upplevelse av sjukdom Historia av dålig följsamhet före transplantation eller missade mottagningsbesök samt andra tidsbokningar Depression Missbruk Relationsproblem Dåligt socialt stöd Ung ålder Lång tid förfluten sedan transplantation (>2 år ökad risk) 6

Riskfaktorer för bristande följsamhet Behandlingsrelaterade riskfaktorer för bristande följsamhet hos transplanterade patienter Risken ökar när den immundämpande behandlingen medför Frekvent dosering 1 Komplicerad läkemedelsregim med många läkemedel och tidpunkter per dag 1 Oönskade biverkningar 2 Några av de biverkningar som upplevs som värst är Ökad behåring Muskelsvaghet Impotens Skakningar Håravfall 3 1 Laederach-Hofmann K, Bunzel B., 2000 2 De Geest S, Moons P., 2000 3 Peters TG, et al., 2004 7

Följsamhet kan mätas såväl direkt som indirekt Mätmetoder Direkta Indirekta Observation Räkna tabletter Mätning av läkemedelskoncentrationer Biologiska markörer Kontroll av receptuttag Elektroniska hjälpmedel Egenrapportering 8

Åtgärder De mest effektiva åtgärdsprogrammen har visat sig vara multidimensionella: fokuserar på mer än en faktor med mer än en åtgärd Haynes R, et al. Cochrane Database Syst Rev 2005, No. CD000011 9

Dialogen mellan patient och sköterska är ett viktigt första steg mot förbättrad följsamhet Samtalet med patienten Utbildning och information om immundämpande läkemedel och dess biverkningar, samt tillgängliga hjälpmedel Frågor om patientens inställning till, och användande av, läkemedel Motivation och stöd till egenomsorg Utarbetande av individuell handlingsplan Identifiering av nästa steg för uppföljning 10

Via samtalet försöka ta reda på orsaken till patientens bristande följsamhet? För rätt åtgärd till patienten Beror den på t ex: Glömska Upplevda läkemedelsbiverkningar Okunskap Annan djupare orsak Är den bristande följsamheten: Tillfällig Återkommande Oavsiktlig Beslutad... Individuell handlingsplan 11

Motiverande samtal (Motivation interviewing, MI) Definition Motiverande samtal är ett styrande individcentrerat förhållningssätt för att hjälpa individen att utröna och lösa ambivalensen vid en förändring av beteendet. Miller & Rollnick, 2002 12

Motiverande samtal (Motivation interviewing, MI) Strategier i motiverande samtal 1. Att bekräfta 2. Att ställa öppna frågor 3. Att lyssna reflektivt 4. Att sammanfatta 13

Motiverande samtal (Motivation interviewing, MI) Strategier i motiverande samtal 1. Att bekräfta 2. Att ställa öppna frågor 3. Att lyssna reflektivt 4. Att sammanfatta Stimulera patienterna till att prata och utforska sin ambivalens för att därigenom klargöra skäl till förändring 14

Enkla frågor om motivation Använda VAS-skalan, och fråga enligt nedan: Hur viktigt är det för Dig på en skala från 1-10 att ta dina mediciner? 1 10 Om patienten svarar 6, fråga då varför den inte säger 7 eller 8, så kanske de berättar om biverkningar etc. Hur säker är Du på att kunna ändra dina läkemedelsvanor? 1 10 15

Läsa mer om Motiverande samtal - MI www.fhi.se www.motivationalinterview.org 16

Möjliga hjälpmedel Självrapportering (patientdagbok) Elektronisk medicineringsmonitor Apodos / dosett Personlig läkemedelsprofil via apotek Alarm klocka/mobil 17

MEMS Medication Event Monitoring Systems 18

Hjälpmedel vid glömska Dosetter Dosis www.dosis.se Careousel www.pharmacell.se 19

Åtgärder sammanfattning Insatser på flera nivåer God personlig kontakt och kommunikation med patienten Förbättrad patientutbildning Förbättrade uppföljningsrutiner Teamorganisation Det räcker inte enbart med ett personligt engagemang 20

Nästa steg Ska sökordet följsamhet användas återkommande i varje patientjournal? Kontakt är tagen med en patient med tidigare följsamhetsproblem att använda som resurs i vårt team 21

Litteraturförslag 22

Tack!