Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare 1

Riktlinjer fö r nyanla nda öch flerspra kiga elever i Utbildningsna mndens verksamheter Riktlinjerna är gemensamma för Ronneby kommuns grundskolor, grundsärskolor och ska styra och stödja verksamheternas arbete med nyanlända och flerspråkiga elever. De följer Skolverkets allmänna råd och innehållet bygger på skollag, skolförordning samt aktuell forskning om andraspråksinlärning och lärande ur ett flerspråkighetsperspektiv. Det gemensamma målet för alla verksamheter är att skapa en likvärdig skola för alla elever. En nyanländ eller flerspråkig elev, har rätt att utifrån sina individuella förutsättningar, styrkor och förmågor få lära och utvecklas på samma villkor som alla barn. Detta dokument är avsett att tydliggöra ansvarsnivåerna och förtydliga Utbildningsnämndens krav på insatser på olika nivåer. Samtliga skolor i Ronneby kommun ska kunna erbjuda undervisning för nyanlända elever med hög kvalitet. Ett interkulturellt förhållningssätt, språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt samt kunskap om andraspråksutveckling och flerspråkiga barns och elevers lärande och identitetsutveckling, skapar förutsättningar för en sådan likvärdighet. Ambitionen med riktlinjerna är dessutom att skapa en röd tråd genom hela skolorganisationen; hela vägen från kommunledning till pedagoger och övrig skolpersonal. Skollagen Nyanlända elever är en heterogen grupp när det gäller bland annat skolbakgrund. Elever med annat modersmål än svenska och nyanlända elever har generellt sett svårare att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Den 1 januari 2016 införs nya bestämmelser i skollagen om nyanlända elevers utbildning i de obligatoriska skolformerna (Se slutet av detta dokument). Den nya lagen säger att nyanlända elever har rätt till utbildning inom de obligatoriska skolformerna enligt följande: Mottagandet i skolenhet bör ske senast en månad efter ankomsten. Årskursplacering och undervisningsgrupp inom två månader Barn i åldrarna 7-16 år som är bosatta i landet har som huvudregel skolplikt och har rätt till utbildning. Med bosatt i landet avses i skollagen den som ska vara folkbokförd i Sverige. Vissa barn som inte är folkbokförda här ska ändå anses som bosatta i landet. Barn som anses bosatta i landet utan att vara folkbokförda har inte skolplikt, men de har samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn i de obligatoriska skolformerna. Det gäller: asylsökande barn barn med vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd barn som har rätt till utbildning till följd av EU-rätten barn som är familjemedlem till en person som tillhör en främmande makts beskickning barn som vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning 2

Gymnasieutbildningen är frivillig, men nästan alla ungdomar genomgår en sådan utbildning. Ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige, men som anses bosatta i landet har som huvudregel rätt till gymnasieutbildning på samma sätt som barn har rätt till utbildning i de obligatoriska skolformerna. Asylsökande ungdomar, ungdomar som beviljats vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd och ungdomar som vistas i landet utan tillstånd har bara rätt till gymnasieutbildning om de påbörjar utbildningen före 18 års ålder. Barnkonventionen Barn skall respekteras Barnkonventionens budskap kan sammanfattas med att barn skall respekteras. Arbetet med att förverkliga barnkonventionen och att förankra dess synsätt är långsiktigt och måste vara ständigt pågående. Syftet med barnpolitiken och barnkonventionsarbetet är att det skall anläggas ett barnperspektiv i alla beslut och andra åtgärder som rör barn. Utgångspunkten i barnperspektivet är respekten för barnets fulla människovärde och integritet. Alla människor stora som små har lika värde. Att inta ett barnperspektiv innebär bl.a. att man förmår att se saker ur barnets synvinkel. Barnperspektivet innefattar ett visst mått av empati, inlevelse och förmåga att identifiera sig med barnets eller den unges situation, liksom insikten att med barnets stigande ålder och mognad följer en allt starkare rätt att få inflytande över frågor som rör barnet. Barnperspektivet innebär att barnet sätts i fokus och att man noga analyserar vilka följder ett beslut kan få för ett enskilt barn eller tonåring eller för barn och unga som grupp. Fyra grundläggande principer Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer. De skall vara styrande för tolkningen av övriga artiklar, men har också en egen självständig betydelse: Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl (artikel 2). Barnets bästa skall vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga (artikel 3). Barn och unga skall tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar (artikel 6). Barn och unga skall ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem (artikel 12). Skolverket Allmänna råd, Utbildning för nyanlända (Ute på remiss i oktober/november. Skolverket planerar att besluta de allmänna råden i slutet av januari 2016.) Skolverkets allmänna råd är rekommendationer om hur hemkommuner, huvudmän, rektorer, lärare och övrig skolpersonal kan eller bör handla för att uppfylla kraven i bestämmelserna. Allmänna råd syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och till att främja en enhetlig rättstillämpning. Råden bör alltså följas, om verksamheten inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls. När vi skapat riktlinjerna för Ronneby kommun har vi utgått från Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008, 2016). Alla nyanlända elever omfattas av alla skolförfattningar. Detta gäller såväl skolans likvärdighet, bedömning och betygsättning, tillgång till utbildning och särskilt stöd samt att undervisningen anpassas till elevens individuella behov och förutsättningar. 3

Fakta och begrepp Nyanländ Skollagens definition av nyanlända elever För att tillhöra gruppen nyanlända elever i enlighet med skollagens definition ska barnet ha varit bosatt utomlands och numera vara bosatt i landet. Barnet ska ha påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Barn som anlänt till Sverige innan deras skolplikt inträder omfattas inte av skollagens definition, till exempel ett barn som ska börja i förskoleklass. Inte heller barn som lämnat Sverige efter en tids skolgång här och senare under sin skolgång återvänder omfattas av definitionen. Även om en enskild elev inte omfattas av skollagens definition av nyanlända elever ska hon eller han ändå få ta del av de insatser som nyanlända elever har rätt till, om det behövs i det enskilda fallet. Det avgörande ska vara den enskilda elevens behov och om barnets situation är jämförbar med en nyanländ elevs. Det viktiga är att säkerställa att varje enskilt barn som anländer till Sverige får bästa möjliga förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Skolverkets definition av nyanlända elever Elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande skolform. Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i förskolan, grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. De har inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå svenska. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. Många har permanent uppehållstillstånd redan vid ankomsten. Andra har fått uppehållstillstånd efter en längre väntan på flyktingförläggning eller inneboende hos bekanta. En del är asylsökande. Av dem har de flesta kommit med sina föräldrar medan andra har kommit ensamma utan legal vårdnadshavare. Vissa kommer som anknytning till flyktingar med uppehållstillstånd. Några har kommit för att en förälder har gift sig med en svensk medborgare. Ytterligare några håller sig gömda i hopp om att få ett negativt beslut på sin asylansökan omprövat. Andra åter är så kallade papperslösa barn, barn eller ungdomar som finns i Sverige men som inte har registrerats av Migrationsverket eftersom de inte ansökt om uppehållstillstånd. Ett barn eller en ung person som kommer till skolan kan följaktligen komma direkt från ett annat land men kan också ha vistats i Sverige under kortare eller längre tid. Att vara nyanländ kan alltså betyda nyanländ till skolan men samtidigt tidigare anländ till Sverige och ibland också innebära att man lärt sig svenska i viss utsträckning. Flerspråkighet Det är viktigt att definiera och särskilja begreppen nyanländ och flerspråkig. Nyanlända elever omfattas av särskilda förordningar, just för att de börjar sin utbildning i svensk skola senare än andra elever och har begränsade kunskaper i svenska språket. Begreppet flerspråkighet hänger ihop med en individs kompetens i flera språk. En flerspråkig individ behärskar två eller flera språk som används på olika sätt i olika sammanhang. Ett eller flera av språken kan vara individens modersmål. För en flerspråkig individ bosatt Sverige som har ett annat modersmål än svenska, kan svenskan betraktas som ett andraspråk. Ett andraspråk kan man tillägna sig genom inlärning i en miljö där språket talas eller genom undervisning. Barn i 4

förskolan och elever med annat modersmål än svenska, ska få möjlighet att utvecklas till flerspråkiga individer. Detta innebär utveckling av såväl modersmål som andraspråk. Vilka elever på din skola gäller detta? Hur måste vi arbeta utifrån denna kunskap? 5

Ronneby kommun När en nyanländ elev, som tillhör grundskolan, kommer till Ronneby ska denna inom en månad placeras vid skolenhet. Det betyder att vi skriver in eleven vid en lämplig skola utifrån ålder. Kartläggning 1 och 2 görs sen på START Ronneby. Efter 4-8 veckors kartläggning placeras eleven i årskurs och undervisningsgrupp av den rektor som eleven placerats hos inledningsvis. Beslut tas i samråd med START Ronneby utifrån kartläggningens resultat och en bedömning av var bäst förutsättningar för elevens fortsatta skolgång finns. Kartläggning i tre steg Kartläggningen kommer att ske i tre steg enligt Skolverkets modell. Kartläggningen är en pedagogisk kartläggning där förmågorna kartläggs. Den är en offentlig handling. Syftet med kartläggningsmaterialet är att stödja skolans arbete med att kartlägga en nyanländ elevs kunskaper och planera undervisningen. Kartläggningen ger ett underlag för bedömning av i vilken årskurs en nyanländ elev i grundskolan eller motsvarande skolformer bör placeras. Materialet vänder sig till de obligatoriska skolformerna men kan också användas i gymnasieskolans språkintroduktion. 6

Kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper består av tre steg: Steg 1 elevens bakgrund och erfarenheter Steg 2 elevens användande av skriftspråk i olika sammanhang (litteracitet) och av matematiskt tänkande (numeracitet) Steg 3 elevens ämneskunskaper Kartläggningsmaterialet är nationellt för att främja rättssäkerhet och likvärdighet i enlighet med skollagens bestämmelse om en likvärdig utbildning. 1 När eleven kommer till Ronneby kommun placeras den utifrån ålder, sociala och pedagogisk överväganden på skolenhet. 2 Nyanlända elever i grundskoleålder (F-9) börjar alltid sin skolgång på mottagningsenheten Start Ronneby. Start Ronneby genomför kartläggning steg 1 och 2 under 7-8 veckor innan man går vidare till förskoleklass eller grundskola. Hälsosamtal med skolsköterska Påbörjar undervisning i SvA Aktiviteter med vår bildpedagog Information från polis och räddningstjänst Skolinformation till vårdnadshavare Hjälp med att välja skola Bedömning utifrån kartläggning. Överlämningskonferens 3 Efter Kartläggning steg 1 och steg 2 genomförs en överlämnandekonferens. På denna konferens går man igenom kartläggningen med rektor på den skolenhet eleven blev placerad inledningsvis. Rektor beslutar utifrån detta vilken årskurs och grupp eleven ska tillhöra. Byte av skola kan komma att bli aktuellt utifrån den fria skolvalet alt utifrån resultatet av de två första stegen i kartläggningen. 7

4 Ute på skolorna fortsätter arbetet med steg 3 i kartläggningen. Denna genomförs av ämneslärare och tolk för elever i ålder motsvarade åk 4-9. Man räknar en tidsåtgång på Max 70 minuter per ämne Kartläggning Steg 3. Innehåll Självkänsla Förväntningar Relevant stöd Skolan efterfrågar kunskaper Inblick i den svenska skolan Material Lärarinformation Uppgifter Bilder Observationsscheman Sammanfattning av kartläggning Ämnen Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Musik NO Slöjd SO Teknik Hur gör vi för att detta ska vara möjligt att genomföra? Ansvar, resurser, organisation. 8

Ansvarsnivå Ansvarsområde Paragrafer dokument Utbildningsnämnden Förvaltningsnivå Skolområdeschef Rektor Policydokument/Riktlinjer Resurser till verksamheterna Uppföljning av riktlinjer Gemensamma förvaltningsinsatser Samordna arbetet kring placeringar inom skolområdet. Ansvarig för elev från dag 1, även då eleven kartläggs på Start Ronneby. Tar beslut om placering utifrån kartläggning 1 och 2. Ansvar för genomförandet av kartläggning 3. Beslutar om: Särskild undervisningsgrupp Anpassad studiegång Svenska som andra språk Studiehandledning Modersmålsundervisning Placering i förberedelseklass Prioriterad timplan Chef Start Ronneby Organisera arbetet kartläggning1 och 2. Trygg start och ett likvärdigt mottagande av alla nyanlända. Informera om skolgång, skolor och det fria skolvalet. Planera och förbereda för överlämning och beslut av rektor. Personal Pedagog Bemötande i vardagen. Känna till det i styrdokument som styr arbetet kring nyanlända. Känna till kommunens riktlinjer och rutiner för nyanlända. Undervisa i enlighet med rådande läroplan. Skollagen Skolverkets allmänna råd Skollagen 3 kap 12c Skollagen 3 kap12e Skollagen 3 kap. 11 Skollagen 3 kap. 12 Skolförordningen 5 kap. 14-15 Skolförordningen 5 kap. 4 Skollagen 10 kap. 4, 7 Skolförordningen 5 kap. 7-13 Skollagen 3 Kap 12f Skolförordningen kap 9 4, 4a Skollagen Skolverkets allmänna råd Skollagen 6 kap 9 Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever LGR11, GY11 9

Ord- och begreppslista Andraspråk Asylsökande Språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål). Nyanländ som kommit till Sverige och begärt skydd mot t.ex. förföljelse, men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Ensamkommande barn Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare. Etableringsplan Flykting Förberedelseklass God man Gömda barn Hemkommun Modersmål Nyanländ elev Papperslösa barn Person från annat land som sökt asyl och fått tillstånd att som flykting vistas eller bosätta sig i Sverige. (Genève konventionen) En förberedelseklass är en undervisningsgrupp som syftar till att öka nyanlända elevers möjligheter att nå kunskapskraven. Förberedelseklassen är inte en form av särskilt stöd. En elev får delvis undervisas i förberedelseklass En elev får inte ges undervisning i förberedelseklass längre tid än två år. En person som ska ta tillvara barnets intressen om föräldrarna själva inte kan göra det. Utses av kommunen. Barn och ungdomar som har fått avvisnings- eller utvisningsbeslut och håller sig gömda för att inte bli avvisade. Med en persons hemkommun avses den kommun som personen är folkbokförd i. För den som är bosatt i landet utan att vara folkbokförd här avses med hemkommun den kommun som han eller hon stadigvarande vistas i eller, om han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller hon för tillfället uppehåller sig i. Det språk som barn lär sig först, förstaspråk. Med nyanländ elev avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalanderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Barn och ungdomar som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och därför aldrig har registrerats hos Migrationsverket. 10

Prioriterad timplan Skolenhet Språkintroduktion Studiehandledning på modersmål Undervisningsgrupp Prioriterad timplan innebär att en nyanländ elev i de obligatoriska skolformerna får ges mer undervisning i svenska eller svenska som andraspråk än övriga elever i samma årskurs hos huvudmannen genom en omfördelning av den undervisningstid huvudmannen beslutat. En elev får omfattas av prioriterad timplan under högst ett år och eleven får inte under denna tid ges mindre undervisning totalt än andra elever i samma årskurs hos huvudmannen. Med skolenhet avses en organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra, samt den verksamhet som är knuten till enheten och inte bedrivs i någon skolbyggnad. Skolenheten leds av en rektor. Språkintroduktion är ett av gymnasieskolans fem introduktionsprogram. Programmet ska ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Sådan studiehandledning kan bedrivas av en flerspråkig lärare eller övrig skolpersonal. Det kan också bedrivas av en lärare tillsammans med en studiehandledare som talar elevens modersmål. Det finns inga behörighetskrav för att arbeta som studiehandledare. Studiehandledning på modersmålet kan ges antingen i form av extra anpassningar eller i form av särskilt stöd. Studiehandledning på modersmålet räknas som extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen när insatserna är av mindre ingripande karaktär och som särskilt stöd när insatserna är av mer varaktig och ingripande karaktär. Begreppet undervisningsgrupp syftar i det här materialet på både den ordinarie Undervisningsgruppen och förberedelseklassen. Undervisningsgrupp ska inte förväxlas med särskild undervisningsgrupp som är en form av särskilt stöd i de obligatoriska skolformerna 11

Förslag på frågor att diskutera på skolorna: Vilka elever ska läsa SvA? Hur gör vi om vi inte just nu har en utbildad SvA-lärare? Vad avgör om en elev är i behov av studiehandledning på modersmålet? Vad gör man om behovet inte kan tillgodoses exempelvis pga avsaknad av handledare i detta språk? Vem avgör om en elev har rätt till modersmålsundervisning? Varför är det bra om eleven läser sitt modersmål? Hur förklarar vi skillnaden mellan modersmålsundervisning och studiehandledning för elever och vårdnadshavare? Vem är nyanländ enligt lagen? Vilka anpassningar/insatser kan göras utan åtgärdsprogram bara för nyanlända? När är en elev i behov av särskilt stöd och det krävs åtgärdsprogram? Vilka frågor behöver vi jobba med på vår skola? Förslag på stegvis uppbyggnad och införande av riktlinjer för Ronneby kommun. 1. Riktlinjer för Grundskola, grundsärskola 2. Riktlinjer Förskola 3. Riktlinjer för Gymnasieskola, gymnasiesärskola 12

Bilaga 1 Lag från 1/1 2016 Mottagande och undervisning av nyanlända och vissa andra elever Definition av nyanländ 12 a /Träder i kraft I:2016-01-01/ Med nyanländ avses i denna lag den som 1. har varit bosatt utomlands, 2. nu är bosatt i landet, och 3. har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Som bosatt utomlands anses den som inte anses bosatt i landet enligt 29 kap. 2. Lag (2015:246). /Rubriken träder i kraft I:2016-01-01/ Tillämpningsområde för bestämmelser som rör nyanlända och vissa andra elever 12 b /Träder i kraft I:2016-01-01/ Bestämmelserna i 12 c 12 f gäller endast i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Lag (2015:246). /Rubriken träder i kraft I:2016-01-01/ Bedömning av en elevs kunskaper 12 c /Träder i kraft I:2016-01-01/ En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Om det behövs ska en sådan bedömning göras även för en elev som 1. har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin utbildning här senast vid höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år, eller 2. efter skolgång i Sverige har varit bosatt utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här. Rektorn ansvarar för att bedömningar görs enligt första och andra styckena. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underlag för sådana bedömningar. Lag (2015:246). 12 d /Träder i kraft I:2016-01-01/ En bedömning enligt 12 c ska göras skyndsamt. För en nyanländ elev och för en elev som avses i 12 c andra stycket 2 ska bedömningen göras i sådan tid att beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp kan fattas enligt 12 e. För en elev som avses i 12 c andra stycket 1 ska bedömningen göras senast inom två månader från det att eleven 13

har tagits emot inom skolväsendet i någon av de skolformer som anges i 12 b. Resultatet av en bedömning enligt 12 c ska beaktas vid beslut enligt 12 e samt vid planering av undervisningen och vid fördelning av undervisningstiden. Lag (2015:246). /Rubriken träder i kraft I:2016-01-01/ Placering i årskurs och undervisningsgrupp 12 e /Träder i kraft I:2016-01-01/ En nyanländ elev och en elev, vars kunskaper har bedömts enligt 12 c andra stycket 2 ska placeras i den årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. Rektorn ska besluta om en sådan elevs placering i årskurs så snart som möjligt och senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet i någon av de skolformer som anges i 12 b. Eleven ska inom samma tid placeras i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra. Lag (2015:246). /Rubriken träder i kraft I:2016-01-01/ Förberedelseklass 12 f /Träder i kraft I:2016-01-01/ Rektorn får besluta att en elev vars kunskaper bedömts enligt 12 c delvis ska undervisas i förberedelseklass, om eleven saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska för att på heltid kunna delta i undervisningen i det ämnet i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till. En elev får inte ges undervisning i förberedelseklass längre tid än två år. Lag (2015:246). Ronneby 2015-12-07 14