YLVA nytt regionalt skyddsombud. FACKMÖTET gav ny medlem TRÄMÖGEL smygande risk GOD JUL & GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR GS AVD 9

MEDLEMSTIDNING FÖR GS AVDELNING 9 NR 4 2014 FACKMÖTET gav ny medlem TRÄMÖGEL smygande risk GOD JUL & GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR GS AVD 9 YLVA nytt regionalt skyddsombud

2 9 REVYN 4 2014 Sverigedemokraterna kommer ut LEDAREN Regeringskrisen har på flera sätt skapat klarhet runt Sverigedemokraternas politiska ambitioner. När det skulle röstas om budgeten så stödde SD alliansbudgeten, borta var Jimmie Åkessons löften om lägre skatt till pensionärer och höjd A-kassa. Vikarierande partiledaren Mattias Karlsson utlovade att SD skulle rösta ner alla budgetar som inte stoppar eller begränsade invandringen. Med hot om politiskt kaos försöker nu SD skaffa sig politiskt inflytande i den enda fråga de verkligen bryr sig om: Att stoppa invandringen. De vill att deras 13 procent av väljarna ska avspegla sig politiken. Problemet är för dem är att 87 procent avvisar deras främlingsfientliga politik. Det går att utläsa ett nytt arrogant självförtroende hos dem. När de kallade till presskonferens om hur de skulle agera i budgetomröstningen, så utsattes den samlade presskåren för en tjugo minuters föreläsning om invandringens skadeverkningar. Inga frågor fick ställas, först därefter lämnades besked. I Göteborgs kommunfullmäktige så begärde Sverigedemokraterna slutna omröstningar i alla personval. Det tog 13 timmar men ändrade inte ett kommatecken. När ett parti sprunget ur nazismen börjar agera respektlöst mot media och demokratiska institutioner trots bara 13 procent av väljarna, så väcks hos mig obehagliga tankar om hur de skulle agera om de hade 51 procent. Borta var löften om lägre skatt till pensionärer och höjd A-kassa. Björn Söder, Sverigedemokraternas partisekreterare, utvecklade i en DN-intervju sina tankar om svenskhet. Demokrati betyder folkstyre, för att demokratin ska fungera så krävs konsensus om vilka som utgör folket. Enligt Björn Söder så räknas inte samer, judar, kurder eller tornedalsfinnar till folket. Det är ju så att Sverige idag inrymmer andra nationer. Vi har ju till exempel den samiska nationen. De är svenska medborgare men tillhör den samiska nationen. Vi har också tornedalsfinnar och så vidare. Vi accepterar dem. Men om det blir för många nationer i nationalstaten, då kan det bli problem. Själv är jag född i Finland och är finsktalande, är jag en del av problemet med för många nationer i nationalstaten? Om så, hur tänker sig Sverigedemokraterna lösa problemet. Ett sätt Björn Söder anger är att ge pengar till dem som lämnar Sverige, vad händer då i förlängningen med dem som inte vill låta sig köpas? SD är i praktisk handling ett högerparti, i nio av tio omröstningar så stödde man alliansen i riksdagen under åren 2010 2014. Men man är också djupt rotade i främlingsfientligheten och man säger att extravalet ska bli en folkomröstning om invandringen. SEPPO SINIMAA Ordförande GS avdelning 9 Östra Svealand VETERANERNAS STUDIECIRKLAR DET FINNS PLATS FÖR NYA DELTAGARE! ENGELSKA CIRKLARNA, VÅRTERMINEN Cirkelledare är Birgitta Hoyaukin. Tisdagar från 20 januari 2015, enligt följande: Steg I, Lätt konversation, kl. 12.00 14.15. Steg II, Konversation, kl. 09.30 11.45. 550 kr per termin. DEN POPULÄRA CIRKELN STOCKHOLMIANA, VÅRTERMINEN En cirkel om Stockholm, från historisk tid till nutid i ord och bild. Cirkelledare är Birgitta Hoyaukin. Torsdagar från 22 januari 2015, kl. 12.00 14.30. 550 kr per termin. HAR DU NÅGRA FRÅGOR när det gäller cirklarna, ta kontakt med: Björn Carlqvist, tel. 08-91 86 91 eller Lillemor Åström, tel. 08-411 30 33. VÅRA CIRKLAR TRÄFFAS PÅ Södergården, Götgatan 37, T-bana Slussen, (uppgång Hökens Gata) eller Medborgarplatsen (uppgång Björns Trädgård). AVGIFTEN SÄTTS IN PÅ GS-Veteranernas Bankgiro 5780-2472 eller Plusgiro 114 84 49-0. Vid inbetalning ange ditt namn och aktuell cirkel. Colourbox

9 REVYN 4 2014 3 Kul att lära sig nya saker I början av november i år kände Ylva Lenné att något var fel. Hjärtat rusade. Hon gick till chefen och sa att hon måste åka till akuten. Ylvas chef tog ett klokt beslut, han körde henne i stället. TEXT OCH FOTO JONAS LUNDBORG Tack och lov var det inte en hjärtattack, men hjärtan ska man inte leka med. Därför gjorde Ylvas chef det enda rätta när han körde henne till akuten. Väl på akuten fick Ylva ett bra bemötande, allt kollades upp. Vad hjärtklappningen kunde bero på var osäkert, stress, för mycket kaffe, för lite motion. Det var jätteläskigt. Det tog ett par dygn innan hjärtat lugnade ner sig. Jag fick rådet att dricka mindre kaffe och te, äta bättre kost och motionera mer. Ylva blir tyst en kort stund innan hon fortsätter: Jag blir så förbannad på mig själv för min dåliga disciplin. Jag har lätt för att hamna i soffan med latmasken. Det Ylva råkade ut för är inget ovanligt men ska tas på allvar. Hennes reaktion är inte heller ovanlig, vi är allt för många som är lättövertalade när latmasken kallar och som har dåligt samvete över det. Idag mår Ylva mycket bättre, hon har lagt om kosten och tar dagliga promenader. EGENTLIGEN ÄR YLVAS hälsa ett sidospår, vi hade bestämt att träffas för att hon snart är regionalt skyddsombud. Samtidigt illustrerar det som hände Ylva en arbetsplats där chefen tar sina medarbetare på allvar, vilket är grunden för en bra arbetsmiljö. Ylva jobbar som operatör på förpackningsföretaget DS Smith. Bortsett från att hon kör maskin är det mycket monteringsarbete av kartonger och lådor som fortfarande utförs för hand. Efter att DS Smith för två år sedan la ner den stora fabriken i Järfälla är det bara den lilla anläggningen som Ylva arbetar på som är kvar i vår region. Trots att de bara är sex anställda som går under Förpacknings avtalet har de bildat en fackklubb. Nu kan vi lösa mindre problem själva istället för att ringa hit en ombudsman, säger Ylva som en förklaring. YLVA TRIVS med jobbet som hon menar är ganska fritt. Framförallt tycker hon att det är det bra folk hon jobbar med och som hjälper varandra. De har inget fast rundgångssystem, men känner någon för att byta arbetsuppgifter så görs det. Det första fackliga uppdraget fick Ylva när hon var 22. Hon arbetade på Marabous chokladfabrik i Sunbyberg och blev kontaktombud på sin avdelning, strax efter blev hon också skyddsombud. Jag blev tillfrågad, förmodligen för att jag inte är rädd för att säga vad jag tycker. Ylva tvekade inte att ta uppdraget trots att hon var ung. Det kändes bra. Jag hade mycket att säga till om och jag stoppade ett jobb för att kartongerna var för hårda att vikas för hand. På den tiden var det otroligt mycket handarbete, allt från att packa choklad till att vika kartonger. Varje produkt var en egen avdelning. Det blev sammanlagt 20 år på Marabou innan Ylva sökte sig därifrån. Hon tröttnade på att jobba på ett företag där det ständigt var konflikter mellan företagsledning och facket. Strax efter att Ylva sa upp sig varslade Marabou 139 anställda för arbetsbrist, för att sedan ta in samma personer genom bemanningsföretag. Konflikten på Marabou blev en riksangelägenhet för fackföreningsrörelsen och fortfarande pågår arbetet med att täppa till möjligheterna för arbetsgivarna att sparka folk för att sedan ta in dem genom bemanningsföretag. EFTER ATT HA SLUTAT på Marabou jobbade Ylva i ett år med att skiva pålägg för att sedan arbeta ett år i en cementfabrik. Det var dammigt som fan är Ylvas beskrivning av jobbet. För sju år sedan såg hon en annons om att ett förpackningsföretag sökte personal, hon sökte och fick jobbet. Det tog inte särskilt lång tid innan Ylva blev fackligt engagerad igen. Det saknades skyddsombud på hennes enhet och hon fick frågan om hon kunde tänka sig att ställa upp. När jag frågar Ylva varför hon ständigt återkommer till arbetsmiljöfrågor svarar hon: Dels är det kul att se och lära sig nya saker. Men de är jävligt viktiga med tanke på hur många timmar vi är på jobbet varje dygn. NÄR AVDELNINGENS regionala skyddsombud, Ronny Frithiof, frågade Ylva om hon också var intresserad av att bli regionalt skyddsombud behövde hon inte fundera särskilt länge innan hon tackade ja. Jag gillar utmaningen att hjälpa både företag och anställda med att komma igång med ett systematiskt arbetsmiljö arbete. Jag tror att det är bra ibland att det kommer in nya ögon som kan se på saker utifrån. Under hösten har Ylva varit ute tillsammans med Ronny på ett antal företag som han vet fungerar relativt bra. I januari fortsätter utbildningen och då ska de besöka en del platser där arbetsmiljön är eftersatt. I februari räknar Ylva med att hon ska vara färdigutbildad och själv göra företagsbesök. Trots att hon arbetar på en liten enhet har det inte kommit några invändningar från företaget. Ylva menar att det beror på att de diskuterat frågan och att hon självklart inte tar ledigt vid arbetstoppar. Jag måste vara flexibel gentemot firman, det handlar om att ge och ta.

4 9 REVYN 4 2014 NOTISER Utbildning krav för motorsågsarbete Efter 1 januari 2015 gäller nya regler för den som arbetar med motorkedjesåg. Arbetsmiljöverket kräver att den som arbetar med motorkedjesåg ska med godkänt resultat ha avlagt teoretiskt och praktiskt prov som visar att han eller hon har kunskaper som motsvarar de arbetsuppgifter som ska utföras. Detta ska vara dokumenterat. Den som låter någon använda en motorkedjesåg i strid med kraven i andra stycket ska betala sanktionsavgift om 10 000 kr per användare. Vitt Grafiska flyttar till Trosa För ett och ett halvt år sedan kom nyheten att Vitt Grafiska förvärvade 50 procent av Trosa Tryckeri. I december blev det klart att Vitt Grafiska köper resterande 50 procent i företaget. Vitt Grafiska har en längre tid letat efter vettiga lokaler i Stockholmsområdet, men i och med köpet beslutat att flytta hela produktionen till Trosa. Planen är att flyttlasset ska gå vid årsskiftet. Kvar i Stockholm blir ett säljkontor. All personal erbjöds att följa med i flytten, vilket nästan alla har tackat ja till. Roger Lord, avdelningsombudsman, har haft möten med klubben: Det fanns en oro bland medlemmarna inför flytten när det gäller kommunikationer och arbetstider. Filmer visar risker med trädamm Trädamm är mycket vanligt förekommande inom all typ av snickeriverksamhet. Inandning av trädamm innebär en hög hälsorisk för den som arbetar i dammiga miljöer. Spetsprojektet som var finansierat av AFA Försäkring och Högskolan Dalarna syftade till att kommunicera kunskap kring sambandet mellan luftföroreningar och specifika arbetssituationer. Målet var att skapa ett underlag till motivation och handlande för praktiska åtgärder mot luftföroreningar. Genom att filma och mäta arbetsmoment visade projektet på riskerna i arbetsmiljön. Filmerna visar den avgörande betydelsen av att använda utsug vid olika arbetsmoment. De visar även hur stor betydelse städmetoden kan ha och hur viktigt det är att arbeta med rena verktyg. Filmerna finns på http://www.du.se/pimexfilm under rubriken Filmer från träindustrin. Norrtäljes nya kulturhus kommer från Beijers Seppo Sinimaa och jag besöker Beijers i Grisslehamn. Här utvecklas nya byggsystem och affärsmodeller som resulterat i flera bostadshusområden i regionens tätorter och själva juvelen i kronan är det nya Kulturhuset i Norrtälje. In every grain of sand, there is a history of the Earth, sa en gång Rachel Carson, berömd för sin revolutionerande bok Tyst vår från 1962. Vem hade kunnat tro under det optimistiska 1960-talet att vatten, olja, metaller, sand och grus skulle kunna bli existentiella bristvaror i framtiden? Men just så är det i dag. DÄRFÖR VÄXER marknaden för moderna träbyggsystem. Det går snabbt och rationellt och med färre byggfel då delarna till hus och byggnader byggs inomhus och i en ren och snygg fabriksmiljö. Och med nya träbyggmetoder slipper vi tära på det ändliga naturkapitalet och går över till förnybara byggmaterial och utvecklar klimatsmarta metoder i stället. Det är en mörk framtidsbild LO-ekonomerna målar upp i rapporten Ekonomiska utsikter 2014, Den svenska ekonomin lyfter inte. Utvecklingen i omvärlden förväntas bli fortsatt trög. Den nuvarande penningpolitiken har nått vägs ände och finanspolitiken är åtstramande. LO-ekonomerna menar att efterfrågan är för svag för att utmana den höga arbetslösheten. Sysselsättningen väntas fortsätta att öka stabilt under 2015 och 2016, men i något långsammare takt jämfört med i år. Företagen bedöms efter hand bli mer återhållsamma i sin rekrytering och ändå kunna möta den måttliga efterfrågeökning som ligger i prognosbilden. SVERIGE ÄR SOM ett exportorienterat land starkt beroende av vad som händer i vår omvärld, skriver LO-ekonomerna. Prognosen är att flera av de svenska exportmarknaderna förväntas utvecklas svagt. Ekonomin i euroområdet fortsätter utvecklas svagt Så gör man vid Beijers anläggning i Grisslehamn. Det som en gång var fabriken där Grisslehamnsstugorna tillverkades, görs nu i stället väggelement och takstolar till byggnader och bostadshus. Ja till och med för flervåningshus. Affärsidén är att hålla samman hantverkarlag inom koncernen, vilket innebär att det finns utrymme för huskunder och beställare att göra lite fler val. Beijer i Grisslehamn levererar ett skal bestående av väggelement och takstolar. Väl under tak kan hantverkarna jobba nära kunden och exempelvis flytta väggar inom vissa givna ramar. Vi har fördubblat antalet anställda det senaste året, säger Robert Andersson, produktionschef och kreatören bakom den snabba utvecklingen för det nya byggsystemet. Vi har investerat 1,7 miljoner kronor i ny maskinpark, gjort om fabrikslokalerna och förbättrat arbetsmiljön för de som jobbar ute på golvet. Och det märks att fabrikslokalerna fått ett rejält lyft. Vi försöker prata med alla ute på arbetsplatsen och de flesta är väldigt nöjda med förändringarna på senare tid. Inte minst har GS avdelningsombudsman Lena Rosén gjort ett gediget jobb för att se till att förbättra villkoren för de anställda och förstås se till att avtalen följs. Härifrån kommer träbyggsystemet som återfinns i nya Kulturhuset i Norrtälje, säger Robert Andersson. SEPPO SINIMAA och jag är övertygade när vi på eftermiddagen far tillbaka mot Stockholm: Det går utan tvekan att skapa jobb i regionalpolitiskt känsliga delar av landet, samarbeta med lokala byggföretag och åstadkomma moderna och industriellt producerade flerfamiljshus och moderna vårdboenden. Ja till och med nyskapande offentliga byggnader. NICLAS SVENSSON Frilansjournalist/träbyggnadsexpert LO-ekonomerna: Dags att satsa oss ur krisen Inkomstförsäkringen förlängd till maj 2016 GS förbundsmöte beslutade i november att förlänga inkomstförsäkringen fram till 31 december 2016. Förhoppningen var att den Rödgröna regeringen skulle höja taket i ersättningen till 25 000, den första maj. Inkomstförsäkringens tak är 35 000 kronor per månad. För förbundet skulle ett höjt tak innebära avsevärt mindre utgifter, pengar som skulle kunna användas till andra nyttigheter för medlemmarnas bästa. Nu när Alliansen tillsammans med Sverige demokraterna fällt S och MP-regeringens budget så avgör utgången av extravalet om höjningen av taket i ersättningen blir av. Du som har rätt till ersättning från arbetslöshetskassan har också rätt till ersättning från inkomstförsäkringen. Förutsatt att du har varit medlem i GS eller annat fackförbund som har inkomstförsäkring de senaste tolv månaderna före under det kommandet året. Prognosen för den ekonomiska utvecklingen i Tyskland har försämrats under de senaste månaderna. Även delar av de nordiska länderna utvecklas relativt svagt. LO-EKONOMERNA MENAR att det är hög tid att ändra politik. De anser att Sverige inte någon gång under efterkrigs tiden haft större anledning att genomföra en finanspolitisk stimulans. LO-ekonomerna föreslår satsningar motsvarande 70 miljarder kronor. I satsningen ligger 30 miljarder till kommuner och landsting, 10 miljarder till statliga investeringar, 10 miljarder till bostadsinvesteringar, 5 miljarder till arbetsmarknadsutbildningar. Stimulanspaketet kommer, enligt LO-ekonomernas bedömning, leda till att sysselsättningen ökar med drygt 100 000 personer och att arbetslösheten sjunker med cirka två procentenheter. JONAS LUNDBORG Nyvalet avgör. den arbetslöshetsperiod du söker ersättning för. Du kan få ersättning från försäkringen i högst 100 dagar, dock längst till och med månaden innan du fyller 65 år. Om du under en arbetslöshetsperiod deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och får aktivitetsstöd så är du berättigad till fortsatt ersättning från inkomstförsäkringen. SEPPO SINIMAA

9 REVYN 4 2014 Bristande respekt för gällande avtal Magnus Lindberg, ombudsman på GS förbundskontor, är kritisk till Skogsstyrelsen, Gotland. Slarv, okunnighet och bristande respekt för gällande avtal, det har varit vardagen för Skogsstyrelsen på Gotland. Anställningar har avslutats utan förhandling, människor i arbetsmarknadspolitiska program har lovats A-kassa trots att programmen de ingår i inte är a-kassegrundande. Skogsstyrelsen på Gotland har under ett antal år haft människor arbetande hos sig i olika former av arbetsmarknadspolitiska program, allt från personer med anställningsstöd till olika typer av anvisningar från Arbetsförmedlingen. Situationen har blivit minst sagt rörig, vilket har drabbat ett antal av dem som arbetat åt Skogsstyrelsen. MAGNUS LINDBERG, ombudsman på GS förbundskontor, har skött de centrala förhandlingarna för sex medlemmar som nådde en förlikning. Nu har fler hört av sig och vill att han ska ordna deras situation. Men problemet ligger i vilken typ av åtgärd personen deltar i. Magnus Lindberg förstår att de som lovats en A-kassegrundande anställning av Skogsstyrelsen är upprörda. Han anser att de har behandlats respektlöst av dem och de har fått felaktig information i fråga om vilka anställningsformer/stödformer som är a-kassegrundande. Sådana bedömningar ska inte göras av Skogsstyrelsen. DET ÄR EN VIKTIG SKILLNAD mellan de medlemmar som nu fått pengar i en förlikning mellan GS och Skogsstyrelsen och de övriga, påpekar Magnus Lindberg. I deras fall hade de varit anställda av Skogsstyrelsen i många år och deras anställningar avslutades utan att man förhandlade med GS i enlighet med MBL (Medbestämmandelagen) och LAS (Lagen om anställningsskydd), de fick ingen turordning, ingen uppsägningstid och ingen återanställningsrätt. Detta ansåg vi som felaktigt och ärendet avslutades som bekant med en förlikning. Uppåt för träindustrin Trä- och Möbelföretagens halvårsrapport TMF i siffror visar på både ökad orderingång och ökad försäljning under det första halvåret av 2014. Det är framförallt hemmamarknaden som står för de positiva siffrorna. Exportmarknaderna och då framförallt inom EU visar på fortsatt dåliga resultat. Orderingången för monteringsfärdiga trähus ökade med 24 procent under första halvåret i jämförelse med samma tid 2013. Omsättningen för dörrtillverkningen ökade med 14 procent jämfört med samma period förra året. I fönstertillverkningen har omsättningen ökat med 10 procent under det första halvåret jämfört med första halvåret 2013. De har inte fått vad de blivit lovade. För att trovärdigt visa att de sex personerna förnekats sina rättigheter krävs att en rad arbetsrättsliga kriterier är uppfyllda: De är anställda på ett sådant sätt att anställningen i sig inte utgör något undantag från LAS. De har haft en visstidsanställning som är längre än vad som enligt LAS är tillåtet och ska därför betraktas som tillsvidareanställda. De har arbetat tillräckligt länge för att var och en enskilt kunna göra anspråk på dessa rättigheter inklusive rätten till återanställning. Eftersom både GS och även Skogsstyrelsen misstänkte att det fanns en risk att Arbetsdomstolen inte skulle tillmötesgå endera partens bedömning i fråga om ovanstående tre kriterier ansåg båda parter att en förlikning var att föredra. NÄR DET GÄLLER de andras situation förklarar Magnus Lindberg: I deras fall förhåller det sig så att ingen av de berörda, mig veterligt, uppfyller något av de tre kriterierna. De har inte fått vad de blivit lovade och jag förstår frustrationen. Kanske når de en framgång med deras JO-anmälan. Jag hoppas verkligen det. Men det finns tyvärr ingenting i deras situation som innebär att det är möjligt att driva ett ärende på samma sätt som i det andra fallet. Är man anställd med särskilt anställningsstöd eller i utvecklingsanställning omfattas man inte av LAS, och vad jag förstår uppfylls inte heller övriga kriterier. Däremot har de under anställningen omfattats av de kollektivavtalsreleringar som finns mellan GS och Skogsstyrelsen när det gäller löner, ersättningar och andra regleringar. Magnus Lindberg beklagar att Radio Gotland rapporterat om förlikningen på ett sådant sätt att lyssnaren förleds tro att det finns ett samband mellan de olika tvisterna. Det finns inget sådant samband och det har det heller aldrig funnits. Han har uppmanat Radio Gotland att göra ett förtydligande angående detta vilket de inte gjort. TEXT & FOTO JONAS LUNDBORG Försäljningen av trappor har även den ökat med 10 procent under samma period. Den totala produktionen av träskivor ökade blygsamt med 1 procent. När det gäller produktionen av trägolv finns inga färdiga siffror, men prognosen visar en på ökad produktion och försäljning under 2014. Samma sak gäller kök- och möbeltillverkningen som redovisas annorlunda i TMF i siffror. Dock visar siffror från Handelns utredningsinstitut att möbelhandeln har ökat omsättningen under 2014 med 5,8 procent. JONAS LUNDBORG NOTISER Elanders i Vällingby satsar digitalt 5 Under de senaste två åren har Elanders i Vällingby kraftigt minskat på prepresspersonal i två omgångar. Det fanns en farhåga att produktionen helt skulle läggas ned. Men efter sommaren beslutade Elanders att de ska lägga ned den digitala produktionen i Mölnlycke och flytta den till Vällingby. I MBL-förhandlingar har det talats om att 14 tjänster ska tillsättas. Hur många det verkligen kommer att bli är under pressläggningen oklart, men anställningsprocessen är i gång. Förhandlingar kring arbetstider och scheman har påbörjats. Fyra av tio utan ekonomiska marginaler Av EU:s invånare saknar 40 procent ekonomisk marginal för oförutsedda utgifter, rapporterar Statistiska Centralbyrån. Andelen i Sverige är 18 procent vilket är lägst i EU. Både i Sverige och EU är det framför allt personer med låg disponibel inkomst som uppger sig sakna kontantmarginal. Sedan 2008 har andelen invånare i EU som uppger att de saknar kontantmarginal ökat från 35 till 40 procent. Det visar uppgifter från EU-undersökningen EU- SILC. Estland, Grekland, Portugal, Litauen och Storbritannien är de länder där andelen ökat mest medan andelen minskat mest i Malta och Österrike. I Sverige har andelen av befolkningen som uppger sig sakna kontantmarginal varit relativt konstant de senaste åren. Tillsammans med Malta, Nederländerna, Österrike, Luxemburg och Belgien är Sverige ett av de länder där lägst andel, ungefär en femte del, av befolkningen uppger att de inte klarar av att betala en oväntad utgift. 19 Miljoner Så mycket tjänade Gunilla Herlitz 2013. Gunilla Herlitz är vd på Expressen och DN samt styrelseordförande för Sydsvenskan, som alla genomfört eller just nu genomför stora spar paket.

6 9 REVYN 4 2014 NOTISER Fler arbetande behöver försörjningsstöd För svag välfärd är den snabbast växande orsaken till att allt fler behöver försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag). Arbetslösa, sjuka och föräldralediga som inte klarar sig på ersättningen från trygghetsystemen har ökat med elva procent på ett år. Det visar en undersökning som Akademikerförbundet SSR gjort. Försörjningsstödet är tänkt att vara det sista skyddsnätet och en tillfällig hjälp. Men av de totalt runt 256 000 personer som har försörjningsstöd är det 85 procent som behöver stöd av andra orsaker. Ytterligare en grupp är de som inte klarar sig på sin lön trots att de jobbar heltid eller har en ofrivillig deltid. De som jobbar ska kunna försörja sig på det. Vi ska inte ha arbetande fattiga i Sverige, säger förbundsordförande Heike Erkers. Psykosociala faror på jobbet Statens Arbetsmiljöinstitut i Norge har utrett vilka psykosociala faktorer som ligger bakom långa sjukskrivningar. De kom fram till att det främst är tre orsaker: Rollkonflikter där den anställde slits mellan krav från olika håll. Här ingår också frågan om den anställde har tillräckliga resurser och hjälpmedel för att utföra arbetet. Ledarskapet är viktigt, om chefen inte stöttar och värdesätter den anställde i arbetet ökar risken för sjukskrivning. Känslomässiga krav är en faktor som spelar stor roll, det handlar om människor som i sitt arbete ofta möter ilska, sorg, irritation och dylikt. Trämögel smygande hälsorisk Det är sedan länge känt att inandning av mikrobiellt damm kan ge upphov till sjukdomar i luftvägar och lungor. Sådana sjukdomar förekommer hos en rad olika yrkeskategorier, till exempel lantbrukare, tryckeriarbetare, arbetare i sågverk och fliseldare. Den fullt utvecklade allergiska sjukdomen kallas för allergisk alveolit. TRÄMÖGELSJUKA. Sjukdomen uppstår genom att trämögeldamm vid inandning följer med ner i lungornas finaste delar där det ger upphov till inflammatoriska förändringar i lungan. I det akuta förloppet liknar sjukdomsbilden influensa. Cirka 4 8 timmar efter inandning av höga halter trämögeldamm kan besvär komma i form av ett hastigt insjuknande med envis rethosta, hög feber och frossa. Även huvudvärk, liksom ledvärk och muskelvärk kan förekomma. Avbryts exponeringen för trämögel går besvären i allmänhet över på 1 3 dagar. Långvarig och höggradig exponering kan medföra risk för bestående nedsättning av lungfunktionen (allergisk alveolit). Det är viktigt att den som utvecklat allergisk alveolit inte vidareexponeras för trämögel. Nyutbildade skyddsombud TRÄMÖGEL. Svampar som växer ytligt på trä och under gynnsamma förhållanden bildar stora mängder sporer (förökningskroppar) kallas trämögel. Förutom mögelsvampar kan även vissa arter och släkten från grupperna blånads- och rötsvampar under vissa förhållanden uppträda som trämögel. Svamparna indelas i klasser efter hur de bildar sina sporer. Trämögelsvampar växer ytligt på ved ytan, vanligtvis utan att angripa ved cellerna, och har ofta ofärgat mycel men färgade sporer till exempel svarta, gula eller grågröna. Eftersom svamparna lever på vedytan lossnar sporerna lätt och sprids till luften. Blånadssvampar och mögelsvampar skiljer sig från varandra genom att blånadssvamparna har färgade hyfer som växer in i vedcellen och färgar denna vilket mögelsvampar inte gör. Blånadssvamparna angriper inte vedcellerna i någon större omfattning men orsakar missfärgning av virket. TILLVÄXT. Mögelsvampar har förhållandevis små krav på näringstillgång. De lever av lättillgängliga ämnen på vedytan. Mögelsvampar har relativt låga fuktighetskrav jämfört med andra svampar som växer på och i trä. De kan under vissa förhållanden växa även på virke med fuktkvoter under 20 procent eftersom luftens relativa fuktighet spelar en stor roll. Sporerna kan gro vid hög luftfuktighet och behöver därför inte alltid ha tillgång till fritt vatten. Mögelsvamp kan växa inom ett stort ph-intervall (ph2-ph10). Optimum ligger dock vanligen mellan ph5 och ph6. Trämögelsvamp kan förekomma inom hela trävaruindustrin. Eftersom tillväxt sker företrädesvis på rått trä är branscher med hantering av sådant trä mest utsatta. Till dem hör sågverksindustrin där torkningen av det nysågade virket är ett mycket känsligt moment från trämögelsynpunkt. Även sönderdelat trädbränsle, ger en god tillväxtmiljö för trämögel. Inom trämanufaktur kan problemen ofta bestå i att hantera redan mögelangripet virke. Så är fallet till exempel vid tillverkning av träförpackningar då önskemål om låga emballagekostnader kan medföra att virke av sämre kvalitet, ofta nedklassat på grund av trämögel, används. RONNY FRITHIOF Regionalt skyddsombud KÄLLA: ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:6 Trämögel (Utdrag ur Afs 1988:6) 2 Hantering av virke, spån, trä baserade byggskivor och sönderdelat trädbränsle skall planeras och ordnas så att tillväxt av trämögel, som kan föranleda ohälsa, så långt som möjligt förebyggs. Med hantering avses tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering och därmed jämförliga förfaranden. 3 Om trämögel trots förebyggande åtgärder ändå förekommer skall hanteringen ordnas så att betryggande säkerhet mot ohälsa uppnås. Arbete med mögelangripet trä skall utföras enligt en på förhand uppgjord plan. Då trämögel förekommer på sådant sätt att ohälsa kan uppkomma skall de förhållanden som givit upphov härtill klarläggas och nödvändiga åtgärder vidtas för att hindra fort - satt trämögeltillväxt. 4 Arbetsgivare skall informera berörda arbetstagare om de risker för ohälsa som är förenade med exposition för trämögel och hur dessa risker undviks samt om förebyggande åtgärder mottillväxt av trämögel. De skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner som behövs för arbetet skall finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Förbundsmötet 26 27 november Yngre trivs sämre på jobbet Sveriges Företagshälsor har gjort en enkätundersökning som 9 000 anställda har svarat på. Enkäten visar att anställda under 31 år har det tuffast i arbetslivet, det syns på en rad områden, de har lägst motivation, högst sjukfrånvaro, sämst arbetsmiljö och anställningstrygghet. Undersökningen visar att var fjärde ung inte känner sig motiverade att gå till jobbet, det finns ingen större skillnad svaren mellan kvinnor och män. Det är väldigt oroväckande, säger Lars Hjalmarsson, Sveriges företagshälsors vd. Arbetsgivarna är för dåliga på att skapa bra arbetsmiljöer, de måste se över sina organisationer. I mitten av november avslutades kursen Bättre arbetsmiljö för nyvalda skyddsombud. Kursen hade tio deltagare från åtta arbetsplatser. Från vänster: Göran Bielkelöv, V-Tab; Niklas Pousette, Star Center; Susanne Lindborg, Mitt i; Helen Sundholm, DNEX; Mikael Falk, DNEX; Tanim Kadir, E-Son Pac; Yvonne Öhman, HW Svensk Reklam Screen; Mandus Jansson, L.E Svensson Snickeri; Kajsa Solenberg, BTJ; Per- Johan Sandström, V-Tab. Förbundsmötet föregicks av ett förbundsstyrelsemöte där en intensiv diskussion fördes om hur läget är när det gäller organisationsutredningen som skulle redovisas för förbundsmötet. 14 av 15 avdelningar har i olika former kritiserat tankar om centralisering av ekonomin och som man uppfattar det, avlövning av demokratin i förbundet. Även ombudsmannaklubben hade inkommit med en skrivelse som säger nej till utredningen. Det framfördes att förbundsstyrelsen mot den bakgrunden måste deklarera tydligt att de starkt kritiserade delarna inte längre är aktuella. Så skedde också på förbundsmötet, förbundsstyrelsens föredragande redogjorde för att förbundsstyrelsen inte kommer att lägga något förslag till kongressen utifrån det diskussionsunderlag till organisationsförändringar som varit ute i avdelningarna för diskussion. Det förefaller som om det vi i avdelning 9 hela tiden varit starkt kritiska till nu nått vägs ände. Det genomfördes också fyllnadsval till förbundsstyrelsen, där Fredrik Lundberg från avdelning 15 och Camilla Lundh från avdelning 10 valdes till ordinarie ledamöter. Peter Isgren från avdelning 9 valdes till tredjesuppleant för Seppo Sinimaa. SEPPO SINIMAA

Facebook f Logo CMYK /.eps Facebook f Logo CMYK /.eps 9 REVYN 4 2014 7 Vi på avdelningen LINDA TILLYBS Verksamhetsassistent Tel: 010-470 84 90 E-post: linda.tillybs@gsfacket.se FRIDA OLSSON Lokalombudsman Tel: 010-470 86 64 E-post: frida.olsson@gsfacket.se LENA ROSÉN Lokalombudsman Tel: 010-470 86 37 E-post: lena.rosen@gsfacket.se ROGER LORD Lokalombudsman Tel: 010-470 86 61 E-post: roger.lord@gsfacket.se STELLAN ENGLUND Organisatör Tel: 010-470 84 96 E-post: stellan.englund@gsfacket.se RONNY FRITHIOF RSO/försäkringar Tel: 010-470 84 97 E-post: ronny.frithiof@gsfacket.se JONAS LUNDBORG Redaktör för 9-revyn och informatör Tel: 010-470 84 95 E-post: jonas.lundborg@gsfacket.se KIMMO VAVENIEMI Organisatör Tel: 070-523 80 81 E-post: kimmo.vaveniemi@gsfacket.se Gemensam satsning GS och GS A-kassa har beslutat att göra strategiska satsningar för att öka medlemsantalet. Det inledande arbetet har redan nu gett positiva siffror i båda organisationerna. Målsättningen när GS bildades var att skapa förutsättningar för en facklig verksamhet så nära medlemmarna som möjligt. Vi vet att det fackliga medlemskapet finner sin huvudsakliga näring i vad som händer på den egna arbetsplatsen. Därför är det av vital betydelse att ha en facklig närvaro just där. Syftet med projektet är att stödja våra avdelningar i arbetet med att värva medlemmar och organisera arbetsplatser. För att uppnå detta har förbundet anställt fyra organisationsombudsmän. Dessa är verksamma i förbundets fyra regioner. Vår region är avdelningarna 9, 10, 11 och 12. De kommer att ha i uppgift att stötta avdelningarna i sin organiseringsverksamhet. Varje avdelning har startat upp projekt för att kunna kartlägga, analysera och skapa de förutsättningar som krävs för att kunna få arbetet i mål. Målet är att fortsatt öka i medlemsantal och därmed säkra ditt kollektivavtal. Vi skall även säkra att du som är medlem får det fulla värdet utav ditt medlemskap som ett kollektivavtal ger. Vi kommer att mer aktivt arbeta förebyggande för de medlemmar som är på väg att lämna vårt förbund. Vi ska även arbeta för att de som är anslutna till GS a-kassa också väljer att gå med i GS-facket. Avdelningen kommer att arbeta med dig som är förtroendevald på jobbet. Du som förtroendevald ska få kompetensutveckling för att kunna bli ännu starkare i din roll som facklig på jobbet. Vi skall tillsammans hjälpas åt att vilja få kompisarna att gå med i facket. Vi skall tillsammans göra facket synligt på jobbet igen. Vi skall tillsammans förstå vad facket gör för oss på jobbet. KIMMO VAVENIEMI Vi finns på facebook, GÅ MED! GS avdelning 9

8 9 REVYN 4 2014 Björn Lindell tycker att det är bra att facket kommer och informerar om avtalen. Det ger utrymme för frågor. Våga snacka lön! GS måste få fler medlemmar om förbundet ska kunna försvara kollektivavtalen. Det är budskapet när Kimmo Vaveniemi är på arbetsplatserna och pratar med de anställda. Vi har varit för dåliga på att förklara varför folk ska vara med i facket säger Kimmo. TEXT OCH FOTO JONAS LUNDBORG Lönenivåer har blivit tabu att prata om, vem tjänar på det? Att träffa medlemmar och de som inte är medlemmar är Kimmos vardag. Han arbetar åt avdelningen som organisatör och förhandlingsombud. Dagens arbetsplatsträff är på Bålsta Snickerifabrik, ett stenkast från där Kimmo växte upp. Bålsta Snickerifabrik är ett rent och fräscht snickeri med en modern maskinpark som tillverkar möbler och inredningssnickerier. De har även specialiserat sig på att tillverka lekmöbler åt förskolor och skolor. Företaget har nio anställda, sju är medlemmar. När vi kommer fram går Kimmo runt och hälsar och presenterar sig. Företagets vd, Roger Mugrauer, dyker upp och hälsar oss välkomna att sitta med på 9-fikat. NÄR FIKAT ÄR ÖVER sticker en ut och röker och en annan går ut och jobbar. Kimmo väntar in rökaren innan han drar igång mötet. Han inleder mötet med en berättelse om en gammal kollega som tillsammans med sin lilla dotter åkte till Cap Verde-öarna. Kollegan älskade att fiska och dottern var just då galen i filmen Ariel den lilla sjöjungfrun. Planen var att fiska marlin men det enda som drogs upp var murenor som pappan klubbade ihjäl. Någon vecka efter att de kommit hem ringde de från skolan och ville att pappan skulle kom- ma dit och förklara vad de gjort på semestern. Varför då, undrade den oroliga fadern. Läraren förklarade att dottern just berättat att de varit till havs och klubbat rumäner. I fikarummet skrattas det åt historien. Information är svårt, säger Kimmo, och fortsätter: Jag skiter i om folk är med i facket när jag håller mötena. Vad som är viktigt är att alla får veta vad kollektiv avtalen innehåller. Det är Kimmos andra möte på Bålsta Snickerifabrik och han undrar retoriskt hur mycket de kom ihåg från förra mötet. En del och lite grann blir de spridda svaren. Pratar ni lön med varandra, frågar Kimmo. Som så ofta på arbetsplatsträffar blir svaret nej. Ok, men vet ni vad ni har för snittlön här på företaget? Frågar Kimmo. 20 000 i månaden, gissar en kille. 23, gissar en annan. Då kan vi utgå från att du tjänar mer, svarar Kimmo med ett skratt. LÖNENIVÅER HAR TYDLIGEN blivit tabu att prata om, varför är det så och vem tjänar på det? undrar Kimmo. Om två personer gör samma jobb och är lika bra på det ska de då inte ha samma lön? Jovisst, men en kanske har mer ansvar, säger

9 REVYN 4 2014 9 Jag kände till en del. Men vad avtalet är värt hade jag ingen aning om. Robin Franzén har varit medlem i GS sedan han började jobba, han är intresserad av avtalet och har läst lite i det. någon invändande. Det är klart att mer ansvar ska synas i löne kuvertet, svarar Kimmo, men annars då? Några i fikarummet menar att då ska det naturligtvis vara samma lön. Kimmo frågar om de har löneförhandlat. En kille säger nej. En annan säger att det gjordes för några år sedan. Det blir en liten diskussion i fikarummet tills en av grabbarna bryter av diskussion och säger Det har visst löneförhandlats, det skötte ju farsan. Farsan var tydligen kontaktombud och gick nyligen i pension. Har ni valt någon ny till kontaktombud, frågar Kimmo. Nej, mumlas det bland borden. Trots att Kimmo försöker peppa dom att välja ett nytt kontaktombud blir ingen vald den här dagen. HAR NI LÄST ERAT KOLLEKTIVAVTAL, undrar Kimmo. Nej, svara de flesta. En ung kille berättar att han har bläddrat i det. Därefter går Kimmo igenom vad avtalet innehåller. Han bryter ner det till försäkringar, pension och arbetstidskonton och låter grabbarna gissa vad varje del i avtalet är värt. När de är klara visar det sig att de bortsett från en gissad snittlön på 23 000 kronor i månaden har extra värden i avtalet på cirka 7 000 kr i månaden. Exemplet avslutas med vad GS motpart Trä- och Möbel företagen vill ta bort ur avtalet. Direkt efter mötet skriver Joakim Rosin in sig i GS. Joakim började på företaget i januari och funderat på att gå med. Han tyckte det kom upp många bra frågor på mötet, särskilt frågan om att våga prata om lön. Att han som är relativt ny i branschen fick veta vad som gäller uppskattade han också. Robin Franzén har varit medlem sen han började arbeta. Jag kände till en del av det Kimmo berättade, som att vi har olika försäkringar. Men vad avtalet är värt hade jag ingen aning om. Jag frågar Robin om det har varit någon diskussion om ett nytt kontaktombud och han svarar att det har det, men att de inte har snackat färdigt än. På frågan om han kan tänka sig att ställa upp svarar Robin lite tvekande ja, om folk vill det. ÄVEN BJÖRN LINDELL tyckte att mötet var bra eftersom att det fanns möjligheter att ställa frågor. Han hade hört lite av informationen tidigare, men uppskattade få en ny genomgång av försäkringarna eftersom han tycker att han har dålig koll på det. Frågan om ett nytt kontaktombud tycker Björn att vore bra om de kunde lösa. När jag frågar om han är villig att ta uppdraget svarar Björn Nja, det måste jag nog fundera på. Joakim Rosin, nybliven medlem.

10 9 REVYN 4 2014 Fotografklubben Repro still going strong ÅRET ÄR 1971 och det fanns en oro över en snabb utveckling av nya preparat med tillhörande kemi utan tillräcklig information. Styrelsen fick i uppdrag att arbeta för fullständig svensk text på kemikalier. Andra frågor från samma år var att undersöka möjligheten att få kurser för omskolade fotografer, undersöka om skift försämrade arbetsmiljön och motarbeta specialisering och låglönegrupper. Vid den här tidpunkten hade klubben cirka 147 medlemmar samt 19 lärlingar. 1 maj 1971 sände styrelsen en begäran om stöd i kemifrågan till Litografiska föreningen. Föreningen bad oss kontakta LO så att vi har ryggen fri om frågan skulle spetsa till sig. I juni samma år sändes frågan till LO. Den 2 juli kom svar från LO att frågor av juridisk karaktär skall gå via Förbunden. Den 30 augusti sändes frågan till föreningen för vidare befordran till Förbundet och LO. Från Förbundet fick vi höra att dom lämnat frågan till kommittén för arbetarskydd hälso- och miljöfrågor. Den 7 mars 1972 hade inget svar inkommit. Medlemmar i Fotoklubben på ett studiebesök på Observatorie lunden. Från vänster: Åke Fred, Odd Jörnholm, Leif Olofsson, Rune Thorsell, Lars Malmberg, Ingvar Johansson, Stig Forsberg och Göran Grönvik. Fotografklubben, den nu sista grafiska yrkesklubben i Stockholm, bildades den 1 mars 1961 i Allkopias lunchrum. Initiativtagare var fotograf Nisse Svensson som meddelade att offsetfotograferna som hitintills tillhört Kemigrafiska sektionen ställt krav på att få bilda en egen sektion. Litografiska föreningen var positiv till frågan. En interimsstyrelse valdes och den allra första styrelsen i klubbens historia var följande personer. Nils Svensson, Lars Kungberg, Olle Renner, Bertil Arnsbjer och Kjell Björk. Vid det första mötet deltog 40 fotografer. Vid ett möte på restaurang Getingen, Ynglingagatan, den 19 oktober 1961 beslöts och hände följande. Litografiska Föreningen önskar oss lycka till i sektionsbildningen och anslår 300 kronor som startbidrag. Styrelsens namnförslag på Fotografklubben Offset godkändes. Ändamålet är att tillvarataga yrkes kårens alla intressen i såväl löne- samt facktekniskt hänseende. Medlemsavgiften bestämdes till en summa av 20 kronor per år. 1962 valdes den första styrelsen efter interrimsstyrelsen. Ordförande blev Nisse Svensson. NU BÖRJAR utbildningens och studiebesökens tid. Fotoklubben anordnar hösten 1974 en kurs i färglära. En omskolningskurs i Linköping äger rum under våren 1978 och två medlemmar ur klubben tar ledigt en och en halv vecka och åker dit och hjälper till. 1982 Startar Fotoklubben på hösten en fortutbildningskurs. Sedan följer ett långt antal studie besök på olika företag fram till våra dagar på Agfa, Kodak, DN, Interprint med flera. Klubben ordnade även scannerkurser i Kista och kvällsmöten för arbetslösa fotografer. På hösten 2008 arbetade klubbmedlemmar tillsammans med kamerainstallatör Douglas Andersson många onsdagar på Grafiska Museet i Sundby Gård för att göra i ordning en Holmlundkamera. Den användes vid en utställning på Grafiska museet 2009. Utställningen pågick i sex månader och klubben hade representanter där för instruktioner och information. Vårt senaste studiebesök var på det moderna grafiska företaget Citat 3 juni i år. I de närmaste planerna för klubben in går att en styrelsemedlem kontaktar Mälar gymnasiet inom den grafiska sektorn och hör om de är intresserade av att få information om hur vår bransch har sett ut tidigare. Klubben har nu 30 betalande medlemmar. STYRELSEN Karl Åke Ståhl en rekordhållare? Den 3 april 1964 på Göta Källare valdes Karl Åke Ståhl in i Fotoklubbens styrelse som suppleant. 1972 valdes Karl Åke till kassör. Karl Åke har således suttit i Fotografklubbens styrelse i 50 år varav 42 år som kassör. Nu har han lämnat stafettpinnen vidare till Lage Hellberg. Karl Åke har på grund av sin hälsa meddelat att han inte längre orkar med sitt uppdrag och avgick vid senaste årsmötet. Vi kommer att sakna honom vid våra styrelsemöten, men vi kommer självklart att i framtiden fortfarande hålla kontakt med honom. VI LÅTER KARL ÅKE berätta själv med egna ord: Jag heter Karl Åke Ståhl och skall berätta om mitt yrkesverksamma liv i den litografiska branschen. I april månad 1954 fick jag anställning som fotograflärling vid Barnängens tryckerier på söder i Stockholm. Ett yrke som då var helt hantverksmässigt. Vi använde till och med glasplåt vid viss produktion, vilket är svårt att tro i vår datoriserade tid. Detta ändrades senare när filmbaserna blev måttstabila. Jag gjorde mina fyra år som lärling plus ett kompetensår och arbetade kvar i åtta år, sedan var det dags att gå vidare. 1963 I MAJ MÅNAD fick jag anställning som fotograf vid Julius Olsens litografiska på Upplandsgatan 17 i Stockholm. Det här var ett mycket bra företag med en produktion som var helt annorlunda än den jag var van vid. Vi arbetade uteslutande i 4-färg och gjorde så gott som bara affischer i format från 35x50 till 70x100. Vi hade kunder som ställde mycket höga krav som Annons Svea, Allmänna Annonsbyrån Tessab med flera. Detta var en lärorik tid i mitt yrkesliv. 1971 började jag vid Litografia som då låg i Gröndal i Stockholm. Där arbetade i två år. 1973 började jag hos Esselte Herzogs i Nacka där jag kom att arbeta i 25 år. 1992 var jag med i den grupp medarbetare som startade Repro 8 AB där jag var verksam tills jag vid 63 års ålder gick i förtida pension på grund av en skada i ryggen. DETTA ÄR EN LITEN HISTORIA om mitt yrkesverksamma liv i ett yrke som numera är att trycka på en knapp. Det har varit roligt att få vara med om den utveckling som vårt yrke har gått igenom. Det finns så mycket mer att berätta, men det skulle ta för mycket stor plats och tid, så jag nöjer mig med detta." KARL ÅKE STÅHL Illustration: Stellan Englund

9 REVYN 4 2014 11 SMÅTT & BLANDAT Nej, svenskarna röstade inte för en bättre välfärd I flera stora opinionsundersökningar har det visat sig att stödet för Sverige som en välfärdsstat är grundmurad oavsett partisympatier. En stor majoritet av svenskarna vill ha bort vinsterna i välfärden, vill att skolan ska förstatligas, vill se höjningar i A- kassa och sjukförsäkring. Det stämmer också överens med Svt:s vallokalsundersökning där väljarna listar sina viktigaste frågor. Det är skola, sjukvård, ekonomi, social välfärd, sysselsättning och omsorg som är de viktigaste frågorna. Trots detta visar valresultatet något helt annat. Valresultatet visar att de partier som regerade med Sverigedemokraterna som stödparti fortfarande är störst. Samma partier som under åtta år monterat ned välfärden och reat ut skolor, sjukhus och bostäder till sina kompisar. Skillnaden mellan blocken i valresultatet 2010 och 2014 skiljer endast 2,6 procentenheter. REDAN I JANUARI när Sifo presenterade sin stora väljarbarometer fanns ett tydligt mönster, Alliansen och särskilt Moderaterna tappade sympatier men inte i någon avgörande grad till de röd-gröna partierna. I stället var det Sverigedemokraterna som tog röster från allianspartierna. Tappet från Socialdemokraterna till Sverigedemokraterna var nästan obefintligt. Väljarbarometern visade också att alliansen tillsammans med Sverigedemokraterna skulle bli störst. Vilket också bekräftades av valresultatet. De som i valet yrade om vänstervindar hade tyvärr fel, svenskarna röstade inte för en bättre välfärd. Vilket visade sig när regeringens budget föll och Sverigedemokraterna återigen röstade med Alliansen. FRÅGAN ÄR HUR DETTA KAN TOLKAS, hur är det möjligt att idén om välfärdsstaten är så stark bland svenskarna, men att de inte är beredda att rösta för den? Jag tror att det delvis beror på den helt uteblivna debatten om skatterna. Att samtliga riksdagspartier utom Vänsterpartiet är mot ett ökat skatteuttag spelar här en stor roll. Det förleder svensken att tro att en stark gemensam välfärd och låga skatter går ihop, trots att ekvation naturligtvis är fullständigt omöjlig. Mot denna ekonomiska galenskap höjs nu röster, dels från LO men även från en liberal nationalekonom som Lars Calmfors som menar att det rådande skatteuttaget inte är långsiktigt hållbart om vi vill ha ett generellt välfärdssamhälle. Det intressanta är att Calmfors inte är ensam. Allt fler liberala ekonomer är kritiska till avreglerings- och skattesänkarpolitiken. OECD släppte nyligen en rapport som slår fast att ojämlikhet skadar tillväxten. Historiskt har det varit viktigt när även liberala ekonomer inser att kapitalismen måste regleras och inkomster utjämnas. Det är först då som varaktiga reformarbeten varit möjliga. KANSKE ÄR TIDEN återigen mogen för ett systemskifte. Men det kräver att vi inom fackföreningsrörelsen håller ett fortsatt tryck för en solidarisk politik. Det kräver också att Socialdemokraterna släpper sargkanten och inser att de måste komma in i matchen och ta debatten om hur ett långsiktigt hållbart välfärdssamhälle ska finansieras. Det i sin tur förutsätter att de släpper den nyliberala tanken om jämviktsarbetslöshet och ser arbetslösheten som arbetarrörelsens största fiende. JONAS LUNDBORG Redaktionen tipsar om årets tre bästa plattor Hurray For the Riff Raff Small Town Heroes ATO Records Med plattan Small Time Heroes har Hurray For the Riff Raff gjort årets skiva i kategorin Americana/folk. Hurray For the Riff Raff är egentligen inte ett band utan ett soloprojekt av Alynda Lee Segarra. Segarra växte upp i New York och i tonåren blev hon en del av den feministiska punk rörelsen Riot Grrrlrörelsen. Som 17-åring liftade hon runt i USA och fastnade i New Orleans, en stad som påverkade henne musikaliskt framförallt när det gäller den amerikanska folkmusiktraditionen. Hon började lira på gatorna med ett akustiskt band. Small Time Heroes är hennes tredje platta och hon har producerat den själv. De flesta låtarna är lågmälda utan att för den skull bli tråkiga. Det är folkmusik, country med inslag av soul och det håller ihop på ett fint sätt. Texterna är på sätt och vis klassiska, om våld, droger, kärlek och ensamhet, men oftast ur ett kvinnligt perspektiv. Bäst på plattan är låten The Body Electric, med en passning till Delia s Gone som Johnny Cash gjorde en vacker version av: Well, Delia's gone but I'm settling the score. Small Town Heroes och Hurry For The Riff Raffs andra plattor finns på Spotify. JONAS LUNDBORG Foto: Sarrah Danziger Jack White Lazaretto Third Man Records Jack White är fullkomligt knäpp. Fast knäpp på ett bra sätt. Han är inte bara soloartist, han är inblandad i flera musikaliska projekt, han producerar ofta andras skivor och har ett eget skivbolag med en rad spännande musiker. Att han dessutom har ägnat tre år åt att rädda skivbolaget Paramounts musik skatt från 20-talet fram till 1932 vittnar om en sjuklig kärlek till musiken. Whites första soloplatta Blunderbuss som kom för två år sedan var en modern hyllning till Led Zepplin. På nya plattan, Lazaretto, finns det spår som minner om det svärmeriet, om än lekfullare och egnare. Men det är framförallt de lugna låtarna som sticker ut och visar vilken bra låtskrivare Jack White är. Att Jack White är en fantastisk låtskrivare vittnar nog fotbollsfans jorden runt om. Hans låt Seven Nations Army från gamla bandet White Stripes kan höras på fotbollsläktare från Rio De Janeiro till Tokyo där fansen ylar melodin. JONAS LUNDBORG Foto: David James Swanson At the gates At war with reality Century Media Records För det första: Gud existerar inte. För det andra: Gud existerar och är en skurk. För det tredje: Gud existerar men sover ibland och hans mardrömmar är våran egen existens. Med den här introduktionen, fast på spanska, är de tillbaka och det med besked! Detta är inte en uppföljare till milstolpen i svensk hårdrockshistoria Slaughter of the souls. Skivan som satte Göteborg på kartan ordentligt. Denna skiva är på sina sätt innovativ utan att vara nyskapande. Musikaliskt blandar de fortfarande melodier med det mörka melankoliska. På sina ställen hör man definitivt att dessa killar skapade Slaughter of the souls, men man hör även spår utav bandets tidiga dagar från början utav 90-talet. Sedan hör man också helt nya friska fläktar. Allt är härligt komponerat och arrangerat med en ljudbild som andas vintage på något sätt. Texterna är influerade utav den argentinske författaren Ernesto Sabato som skrev litteratur i en genre som kallas magisk realism. Skivan känns riktigt fräsch på alla sätt och man ledsnar inte alls på att lyssna på den. Efter att den har matats i högtalarna konstant sedan släppet i slutet på oktober, så får jag lägga mig platt på golvet och säga ett stort tack för årets överlägset bästa skiva! Bästa låt: Death and the labyrinth KIMMO VAVENIEMI Foto: Ester Segarra

12 9 REVYN 4 2014 Verksamhetsplan för GS-Facket avdelning 9 Verksamhetsplan gällande 2015, antagen på avdelningens representantskap 25 september 2014 Arbetsmiljö Under 2014 har avdelningen fått två nya regionala skyddsombud (RSO) och är nu fyra till antalet. Målsättningen är att utöka gruppen med minst en till under 2015. Ett mer strukturerat arbetssätt där vi stämmer av redan vid årets ingång vilka företag som skall besökas, med kontrollpunkter inlagda fem gånger under året skall säkerställa kvalliteten på avdelningens RSO-arbete. Ny Arbetsmiljöansvarig i styrelsen blir Gunilla Charléz. Ronny Frithiof ansvarar för att planeringen av de arbetsplatser som skall besökas är klar till årets ingång. Med detta i ryggen är målet för 2015 att: 120 arbetsplatser skall få ett RSO-besök. Gunilla Charléz sammankallar arbetsmiljökommittén vid fem tillfällen. En Bättre arbetsmiljö-utbildning skall hållas under våren. En vidareutbildning skall hållas under hösten. Utöka RSO-gruppen med minst en person. Ansvarig för arbetsmiljö är Gunilla Charléz. Avtalsteckning Avdelningsstyrelse och personal måste ha en klar beredskap inför konflikter som kan komma i och med att vi inför 2015 utökar våra mål. En konflikt under uppsegling kommer obönhörligen att ställa all annan planering åt sidan, och kräva alla tillgängliga krafter, men å andra sidan kommer mycket att vara vunnet när vi klarat av att vinna konflikten. I dagsläget, och om inget förändras i arbetssituationen, kan 15 nya kollektivavtal tecknas under 2015, alltså samma mål som förra året. Om det interna arbetet inom avdelningen omfördelas räknar ombudsmännen dock med att 21 nya kollektivavtal kan tecknas under 2015. Om även förtroendevalda går in med liv och lust enligt antagen verksamhetsplan, och verksamheten börjar fungera i det större sammanhanget, anser ombudsmännen att 30 nya kollektivavtal ska kunna tecknas under 2015. Sammantaget anser ombudsmännen att målet för 2015 blir 21 nytecknade kollek tivavtal. Fackligt politiskt Att ett par veckor innan valet slå fast hur det fackligt politiska arbetet för 2015 ska bedrivas låter sig inte göras, utan frågan bör diskuteras ingående på höstmötet. Vad som däremot står klart är oavsett utgången i valet bör avdelningen fortsätta bevakningen av politiken. Avdelningen bör även fortsättningsvis vara beredd på att skapa samarbeten inom och utom LO-distrikten i politiska frågor som avdelningen vill driva. Avdelningen ska vara representerad i det tvärfackliga arbetet inom LO-distrikten. Som facklig organisation behöver vi fler politiskt intresserade och engagerade medlemmar och förtroendevalda. För att nå dit hän ska vi få fler att gå kurser och utbildningar som Facket och samhället samt Insikter. Anmälningsbroschyrer till dessa utbildningar ska alltid lämnas till dem som går kurser i avdelningens regi. Oavsett valresultatet kan vi vara tämligen säkra på att de rasistiska krafterna i samhället måste fortsätta bekämpas, därför ska arbetet Alla kan göra något fortsätta. I egen regi ska avdelningen fortsätta ha värdegrundsdagar för förtroendevalda. Ett rimligt mål för 2015 är att två sådana dagar ska hållas, en på våren och en till hösten. Till 1 maj ska avdelningen ha ett öppet hus för medlemmarna innan demonstrationerna. På socialdemokraternas samling på Norra Bantorget ska avdelningen vara närvarande med tält och bokbord. Ansvarig för fackligt/politiskt är Seppo Sinimaa. Ansvariga för avtalsteckning är avdelningens ombudsmän. Branschgrupper Vi är ett förbund med flera olika branscher och avtal, därför behövs det forum där bransch-och avtalsspecifika frågor kan diskuteras. Vi tror att det är av stor vikt att representanter från olika klubbar och arbetsplatser inom samma branschområde har möjlighet till erfarenhetsutbyte. Eftersom det är kollektivavtalsförhandlingar på alla avtal under 2016, är det viktigt att gå igenom vilka frågor som bör drivas inom respektive avtal. 2015 skall branschgrupperna träffas före mars månads utgång för beredning av avtalsmotioner. Ansvariga för sågavtalet inom avdelningen kommer att verka för att få till regionsträff, på grund av den geografiska placeringen av sågverken. För skogen blir det övervägande lokala träffar på arbetsplatsen. Styrelsens branschansvariga: Tidningsavtalet: Claes Hallin; Infomediaavtalet: Peter Isgren; Vasa/skogen: Annica Gullin Caspersen; Såg/virkesmätarna: Jan Ericsson; Trä/stopp/trävaruhandel: Malin Pettersson; Samhall: Mahmoud Hajsaid På branschgruppernas mötesdagordning ska nedan stående punkter vara med, samt övriga som är aktuella för stunden: Motionsfrågor inför 2016 Nya direktiv i arbetsmiljölagen Branschanalyser Lönerevision 2015 Uppföljning sker genom rapportering till VU och styrelsen. Ansvarig för branschgrupper är Claes Hallin.

9 REVYN 4 2014 13 Fackliga studier Det som varit lyckat med studieverksamheten de senaste åren är framför allt klubbstyrelseutbildningen i avdelningens regi. Vår ambition för 2015 är att öka rekryteringen till de tvärfackliga grundutbildningarna men att även fortsätta vårt koncept med egen klubbstyrelseutbildning då vi sett ett stort värde i att knyta kontakten med förtroendevalda direkt med avdelningen. För det stora antal småarbetsplatser som finns inom avdelningen måste vi hitta andra kontaktvägar, med målet att hitta former för en grundläggande kontaktombudsutbildning. Vi kommer fortsätta och förstärka samarbetet med de tre LO-distrikten Stockholm, Mellansverige och Gotland och aktivt rekrytera till deras aktuella utbildningar. Följande mål anser vi vara realistiska: Alla nya medlemmar ska genom ett samtal få erbjudande om att gå någon av de tvärfackliga grundutbildningarna. Linda Tillybs och Jonas Lundborg ringer. Alla klubbars studieansvariga, eller ordförande, ska i början av 2015 få ett besök eller samtal om studierekrytering. Klubbarna ska ha aktuella studiebroschyrer att dela ut. Jan Eriksson, Jonas Lundborg och Lars Norin ansvarar. Alla medlemmar under 30 år ska genom utskick få broschyrer om LO:s ungutbildningar. Linda Tillybs ansvarar. Alla förtroendevalda som gått klubbstyrelseutbildning de senaste två åren ska genom utskick försöka värvas till kursen Facket och samhället. Lars Norin ansvarar. LO-distriktet Mellansverige har under ett antal år saknat studiebroschyrer. Avdelningen kontaktar under hösten 2014 studieansvarig på LO-distriktet för att få dem att ta fram nödvändiga rekryteringsbroschyrer. Jan Eriksson ansvarar. Klubbstyrelseutbildning ska hållas två gånger under 2015, en kurs på våren och en på hösten. Lars Norin ansvarar. Förhandlarutbildning steg 1, ska hållas vår och höst. Lars Norin ansvarar. Två så kallade Värdegrundsdagar skall hållas vår och höst. Linda Tillybs och Jonas Lundborg ansvarar. En 2-dagarsutbildning för kontaktombud ska hållas under året. Lars Norin ansvarar. Avdelningsstyrelsen ska under året vidareutbildas i enlighet med de av GS förbundsmöte uppsatta målen. Karin Johansson ansvarar. Ett kontaktnät skall upprättas mellan avdelningen och studieansvariga/andra intresserade ute på företagen. För att få ut information om aktuella kurser och få fart på rekryteringen. Karin Johansson ansvarar. I övrigt skall avdelningen fortsatt medverka i såväl tvärfackliga som regionala GSstudieaktiviteter. Ansvarig för studier är Karin Johansson. Försäkringar Försäkringsinformationsarbetet fortskrider i avdelningen och en målsättning för 2015 är att utöka antalet informatörer och att företag med mer än tio anställda skall ha en informatör. Målen för 2015 är att: Företag med fler än tio anställda skall ha en försäkringsinformatör 400 försäkringskvartar skall genomföras Se till att nya och gamla informatörer får utbildning Kalla alla 25 27 åringar till informationsträff angående pension Hålla en träff för alla informatörer under maj månad Alf Jarneland kallar försäkringskomitten till fem möten under året. Ansvarig för försäkringar är Alf Jarneland. Kommunikation Analys I ett eskalerande mediebrus blir det allt mer viktigt att både hålla fast vid gamla fungerande kommunikationsmedel såsom en medlemstidning och brev samt att använda digitala kanaler för att medlemmar och förtroendevalda ska hållas informerade om vad som händer inom bransch och på arbetsmarknaden. Vår avdelning har en lång historia av att analysera samtiden och ta politiska ställningstaganden. Vid dylika tillfällen har kunskapen om tidningsproduktion varit stor tillgång i opinionsarbetet. I och med att mobiltelefoner idag är multimediaverktyg är det också lika viktigt att en hemsida och andra sociala medier är kontinuerligt uppdaterade. Med sms är det också möjligt att ge förtroendevalda korta och riktade budskap. En fungerande och tydlig kommunikation är centralt för att vi som facklig organisation ska lyckas nå uppsatta mål. Därför måste fler involveras i kommunikationsarbetet. Kortsiktigt mål 9-Revyn: Styrelsen har gett redaktören i uppdrag att ändra format för avdelnings tidningen så att den inte är beroende av ett specifikt tryckeri. Tidningen ska komma ut med fyra nummer 2015. Två redaktionsmöten ska hållas under året. Facebookgruppen: Ska vara en plats där medlemmar kan få snabba nyheter i ämnen om politik och fackliga frågor. Fler administratörer ska värvas. Hemsidan: Förbundet byter plattform vilket förhoppningsvis innebär att den blir mer lättarbetad. Att de som ska arbeta med hemsidan får adekvat utbildning till att hantera den. Sms-tjänsten, PIR: ska utvecklas med grupper och undergrupper. Telefonnummer ska alltid samlas in vid kurser och möten.

14 9 REVYN 4 2014 Långsiktigt mål 9-Revyn ska spegla de branscher som förbundet organiserar och vara en tidning för medlemmar oavsett om de bor i Tierp, Hemse eller i Stockholm. 9-Revyn ska aktivt arbeta för att lyfta fram grupper som är i minoritet inom förbundet, det vill säga kvinnor, människor med invandrarbakgrund och människor med handi kapp. Som ett led i de ambitionerna måste redaktionen få fler medarbetare. Facebookgruppen ska vara en integrerad del i avdelningens informationsutbud. Hemsidan ska vara en naturlig del i avdelningens kommunikationsarbete. Sms-tjänsten ska användas vid kallelser och påminnelser till möten. På sikt är det önskvärt med en tvåvägskommunikation för enklare enkäter. Verksamhetsplan för 2015 är: Utgivning av 9-Revyn med minst fyra nummer; Facebookgruppen uppdateras kontinuerligt; Hemsidan ska kontinuerligt uppdateras; Sms-tjänsten används som en påminnelse till repskapsombuden om möten och puffar för annan verksamhet. Ansvarig för kommunikation är Jonas Lundborg. Medlemsrekrytering För att fortsätta ge våra medlemmar de bästa villkoren så krävs det att förbundet fortsätter upprätthålla samt öka den organisationsgrad som är. Avdelningen har därför i uppdrag att göra det yttersta för att dra sitt strå till stacken. Detta ska avdelningen göra på ett flertal sätt. Ett sätt är att fokusera på medlemsrekryteringen samt att förhindra det påverkbara utflödet utav medlemmar. Ett annat sätt är att teckna flera kollektivavtal och därmed kunna rekrytera på flera arbetsplatser. Detta kommer också att stöttas upp utav förbundets projekt Gemensam satsning som kommer att stödja medlemsrekrytering och kollektivavtalsteckning. Vi ska ytterligare stärka de förtroendevalda i deras roller och få dem att rekrytera medlemmar. Vi ska även utbilda fler medlemmar i vad facket är idag. Avdelningen har idag 2 320 yrkesaktiva medlemmar. Sedan sista december 2013 har 196 lämnat vår avdelning. Cirka 50 procent utav dessa lämnade på grund av branschbyte eller andra orsaker som inte går att påverka. Cirka 50 procent har lämnat på grund av bristande betalning eller orsaker som att det är för dyrt att vara med eller jag förstår inte vad facket har gjort för mig. Det är den sistnämnda kategorin som alla anställda, förtroendevalda och medlemmar kan påverka! Verksamhetsgrenen medlemsrekrytering har därför som mål att öka det totala medlemsantalet i avdelningen med tio procent. Detta innebär att vi först och främst ska neutralisera det utflöde som går att påverka. Sedan behöver vi rekrytera 232 nya medlemmar. Vi har en stor möjlighet att göra detta då vi har cirka 1 600 anställda inom våra kollektivavtalsbundna företag som är rekryteringsbara. För att lyckas med detta räknar vi med att besöka alla våra avtalsbundna företag och lite till. Vi kommer också att på ett bättre sätt kunna garantera våra medlemmars löneökningar i och med detta initiativ. För att få en långsiktighet i medlemsrekryteringen så behöver vi värva fem förtroendevalda inspiratörer, som skall sprida glädje och lust för facket på våra arbetsplatser. För att vi skall uppnå detta så behöver vi göra organisationsförändringar på avdelningen, annars kommer vi inte ha möjlighet att ägna oss åt den utåtriktade verksamheten som krävs utav oss. Mål för 2015: 330 nyrekryterade medlemmar. 0 påverkbara utträden. 800 företagsbesök. 5 förtroendevalda inspiratörer. Ansvarig för medlemsrekrytering är Kimmo Vaveniemi. Representantskapsmöten Vi skall verka för att alla valda ombud närvarar på avdelningens representantskapsmöten. Ombuden skall ha förståelse för sin uppgift som valda av medlemmarna för att föra deras talan samt återkoppla till de medlemmar som man representerar. Syftet är att uppnå en demokratisk legitimitet där de valda förstår sin roll i den demokratiska processen. Mötena skall prägla det fackligt-politiska nuläget som berör medlemmarna, men även var ett forum för information samt sedvanliga mötesförhandlingar. På mötena ska styrelsens medlemmar redovisa sina respektive ansvarsområden i syfte att skapa förståelse för verksamheten inom avdelningen, redovisningarna ska vara kopplade till förbundets beslutade mål. Årsmöte måndagen 20 april, sista motionsdatum till förbundsmötet 22 april. Höstmöte onsdagen 30 september, sista motionsdatum till förbundsmötet 2 oktober. Ansvarig för representantskapsmöten är Claes Hallin.

9 REVYN 4 2014 15 Sektioner Sektioner har en mycket viktig funktion i det att de är det enda öppna forum där alla medlemmar i avdelningen har möjlighet att mötas utan att först ha blivit valda som till exempel repskapsombud. Detta är självfallet viktigt för alla medlemmar men extra betydelsefullt är det för arbetslösa och medlemmar vid mindre företag utan fungerande klubbverksamhet eftersom det är där de kan få sina demokratiska rättigheter tillgodosedda. Sektionerna är också viktiga eftersom de delvis är möjliga för medlemmarna att själva utforma och därmed utgör en möjlighet för medlemmarna att själva kunna bestämma innehållet på verksamheten. Sedan den nya valordningen antogs 2013 finns numera också en mycket viktig formell och demokratisk funktion för sektionsmötena då de är det forum där arbetslösa eller medlemmar vid företag utan klubb kan välja ombud till representantskapsmötena och nominera till avdelningsstyrelse, revisorer och valberedning. Utan denna möjlighet skulle dessa medlemmar alltså inte ha någon möjlighet att påverka styrelsens sammansättning, godkänna verksamhetsplaneringen eller ge ansvarsfrihet för avgående styrelse. Sektionerna fyller således en ytterst viktig demokratisk funktion och är en av garanterna för att tillförsäkra sig om att talet om alla medlemmars lika värde faktiskt är en realitet. Av dessa anledningar är det därför mycket allvarligt att vi sedan ett antal år ser att vi har problem att få igång något ordentligt sektionsarbete i någon av våra tre sektioner (Gotland, Uppsala län och Stockholm). Det finns ett antal bakomliggande skäl till detta men grundproblemet är nog att vi behöver engagera fler medlemmar och kamrater för att få något slags stabilitet och kontinuitet i denna så viktiga verksamhet. Som läget är nu är det ganska akut och därför ser vi att det vi nu kan göra är att börja från grunden och helt enkelt bjuda in representanter för de tre sektionerna till ett gemensamt möte där vi försöker lära av varandras erfarenheter men framförallt tittar på möjliga vägar att kunna agera framåt för att kunna få igång en fungerande verksamhet. Målet för 2015 blir av nödvändighet därför ganska blygsamt men handlar om att se till att detta möte blir av under första kvartalet. Utöver detta så skall två öppna sektionsmöten, i vardera sektionen, hållas under året för att tillförsäkra alla medlemmar möjligheten att genomföra de val och nomineringar som valordningen tillåter. Ett av dessa ska hållas under våren och det andra under hösten men båda i så god tid att valda ombud kan träda in på näst därpå följande representantskap. Avdelningen är indelad i tre sektioner: Uppsala län, ansvarig är Jan Ericsson. Stockholm/Roslagen, ansvarig är Seppo Sinimaa. Gotlands län, ansvarig är Veronica Glansholm. Ungdomsverksamhet För att kunna få igång en fungerande verksamhet kring skolinformation ska det i ett första steg göras en inventering av vilka skolor vi har i avdelningen, steg två blir att bygga upp kontakt med berörda lärare och sedan att besöka varje skola. Ett informationsmaterial för skolelever ska tas fram för användning vid skolinformation och mässor. Målet för 2015 är att två utförare ska utbildas och att samtliga yrkeslinjer ska ha blivit kontaktade samt fått ett besök. Av de besökta eleverna är målet att 40 procent ska skrivas in som elevmedlemmar. Alla medlemmar under 30 år ska informeras om de tvärfackliga ungdomsutbildningarna. Utskick kommer att göras samt följas upp av ett samtal. Måltal för 2015 är att rekrytera 20 deltagare till dessa utbildningar. Ett nyhetsbrev i enkel utformning kommer att skickas ut en gång per månad via mail. Dessa ska innehålla information om politiska evenemang, sociala aktiviteter och utbildningar. Ansvarig för ungdomsverksamhet är Linda Tillybs. Arbetslösa medlemmar En grupp som drabbats oerhört hårt av den borgerliga regeringens politik är våra arbetslösa medlemmar. En redan utsatt grupp har genom regeländringar och försämrade ersättningsvillkor fått ta smällen av den hänsynslösa politik som till sitt yttersta syfte har att göra det så svårt att klara sig att de som har arbete ska godta vilka usla arbetsvillkor och löner som helst i rädsla för att annars själv bli arbetslösa. Det är bland annat därför av stor vikt att vår avdelning börjar titta på hur vi gemensamt kan hjälpa dessa medlemmar att göra sina röster hörda men också vara dem behjälpliga i att bygga nätverk för att stärka gruppen. En del av detta är självfallet sektionsarbetet som har en egen del i verksamhetsplanen. En annan del som enbart siktar in sig på våra arbetslösa medlemmar är att vi under våren 2015 ska genomföra minst ett möte där vi tillsammans med GS A-kassa försöker samla våra arbetslösa medlemmar till en första gemensam uppstartsträff för att på så vis försöka komma igång med detta något eftersatta arbete igen. Aktuellt från GS-Veteranerna RIKSDAGSHUSET Fredag 20 februari samlas vi utanför entrén, Riksgatan 3, kl. 10.30. Under den guidade visningen får vi veta vad som händer i riksdagen i dag och även historiska tillbakablickar. Efter besöket äter vi lunch, som ingår i priset, på en restaurang i närheten. Sista anmälningsdag: måndag den 2 februari. Pris: 100 kr, betalas senast måndag 9 februari. ÅRSMÖTE onsdag 4 mars kl. 12.00 i GS Förbundslokaler, Barnhusg. 22, 6 tr. Sedvanliga årsmötesförhandlingar. Gästtalare Göran Greider och underhållning av Bernt Törnblom. Efter mötet bjuder klubben på en sen lunch på Röda Rummet. Sista anmälningsdag för matgäster 16 februari ÅLAND MED VIKING LINE, M/S CINDERELLA Den 21 22 april hälsar vi våren ombord på m/s Cinderella. I priset ingår del i dubbelhytt, Seaview Skeppsmeny, inkl. 2 glas vin kl. 18.00, frukost kl. 07.00 09.30 och Viking Buffé kl. 13.00. Personnummer måste lämnas vid anmälan. Medtag legitimation! Avresa tisdag 21 april kl. 18.00. Samling i Vikingterminalen 17.00 för biljettutdelning. Sista anmälningsdag: 12 mars. Pris: 400 kr Betalas senast: 20 mars. Tillägg dubbelhytt fönster 50 kr per person. Enkelhyttstillägg 100 kr, med fönster 200 kr. VÄRLDENS ÄNDE OCH HYTTSILL Onsdag 20 maj samlas vi vid Cityterminalen kl. 07.00. Bussen går 07.30. Det här blir en dag i Sörmland med besök i Trosa, staden som kallas världens ände och Reijmyre med sitt glasbruk. I Trosa blir det kaffe och smörgås samt egen tid att strosa. I Reijmyre guidat besök i hyttan och tid i butiken. Vi avslutar med hyttsill på Gestgiveriet. Meny på hyttsillen: Stekt salt sill, isterband, fläsk, småländsk ostkaka med tillbehör, kaffe och snaps till maten inkl. måltidsdryck (lättöl eller vatten). Beräknad hemkomst cirka 18.00. Sista anmälningsdag 10 april. Pris 600 kr, betalas senast 4 maj. Anmäl er till Lillemor Åström, 08-411 30 33, Ann-Cathrine Jernbrant, 08-730 29 21, 076-218 50 24, Leif Sjöberg, 08-591 169 08. Utflykterna betalas på Bankgiro 5780-2472 eller Plusgiro 114 84 49-0. Sista anmälnings- och inbetalningsdag, se respektive utflykt. Vid inbetalning, ange ditt namn och aktuell utflykt. Ansvarig för arbetslösa medlemmar är Seppo Sinimaa.

KRÖNIKAN B-POST Rent bord till jul! En sann grafiker städar sitt skrivbord två gånger om året: till nyår och midsommar. Då diskar hen också sin kaffekopp. Inre kaos kräver yttre ordning brukar jag säga till kollegor, som undrar om en hjälpande hand behövs nu när julen närmar sig. Julfirandet slopade jag 1988. Jag är inte religiös för fem öre och trovärdighet är viktigt för mig. Lev som du lär. Jag låter dock alla som håller skapelsemyten helig tokkonsumera kring julen, bara jag slipper. Men nu när jag ändå har börjat röja skrivbordet kan väl ett par presenter i ren återvinningsanda inte vara helt fel. Jag börjar med ett antal parenteser, stora och små vanliga och ett par hakparenteser, som blivit över från sättningar. Tanken är att de som tar emot parentespaketen, får använda dem, exempelvis till att stänga ute delar av repliker från obehagliga individer, typ Björn Söder. Vi kommer inte undan honom, men meningarna blir mer uthärdliga, om vi tar bort nyckelorden. Helst skulle jag ge bort delete - tangenten, men ibland behöver jag den själv. Så går jag vidare: en massa överblivna bokstäver, som tryckfelsnisse har gömt bakom datorn har kommit upp till ytan. Jag hittar p, o, l, t, k och två gemena i. Där satt det! Under året har jag varit folkmassa på otaliga demonstrationer och trots den deppiga hösten efter valresultatet kan jag knappast göra något annat än att fortsätta. Häng med! Man kommer nämligen inte undan politiken och visst ger en väl genomförd demonstration mer än ett avsnitt av Bonde söker fru? Två halvfeta ord låg under tangentbordet: solidaritet, medmänsklighet. Nästa gång du möter tiggare kan du, som hittar dessa ord i ditt paket kanske ta ögonkontakt, skänka mer än en femma för att lugna ditt samvete. Du har ju ändå ditt på det torra, har jobb, bostad, mat och värme. Och kollektivavtal. Färg skymtar jag också, men det ska jag skicka till utlandet, till Finland, till kristdemokraterna. Mark Levengood uttryckte saken i God morgon världen väldigt träffande: Finland är ett land där 90 procent av befolkningen gör att resten får dåligt rykte. Som sista land i Norden kom äntligen lagförslaget om samkönade äktenskap upp i den finska riksdagen i november. Jag blandar till en riktig regnbåge och skickar den! Då var det städat och klart för i år och halva nästa. Och när det gäller val av färger och bokstavskombinationer kan jag inom parentes nämna att jag inte ser mina initialer som ett regeringsalternativ. GEMENA TYPER SD säger att de inte går att placera längs höger-vänster skalan och att de sätter nationens intressen främst. När SD presenterar ett eget budget förslag som inga andra röstar på, blir SD sura och röstar på alliansens budget förslag. Sverige hamnar i regerings - kris. Vilket naturligtvis visar att SD inte kan placeras längs höger- vänsterskalan och att de sätter nationens intressen främst... 9 Revyn Illustration: Stellan Englund SIRPA MOISIO Colourbox GS AVDELNING 9, ÖSTRA SVEALAND Besöksadress; Arenavägen 39, Globen. Postadress: Box 5140 121 17 Johanneshov Tel 010-470 84 90, e-post: avd9@gsfacket.se HEMSIDA www.gsfacket.se/avd9 REDAKTÖR Jonas Lundborg, 010-470 84 95 jonas@gsavd9.se ANSVARIG UTGIVARE Seppo Sinimaa, tel 0702-62 98 44 REDAKTION Stellan Englund, Ronny Frithiof, Jonas Lundborg, Sirpa Moisio, Lena Rosén och Seppo Sinimaa. GRAFISK FORM Losita Design AB, www.lositadesign.se OMSLAGSBILD Jonas Lundborg/Colourbox TRYCK Pressgrannar 2014